6 Diskussion
6.9 Utvecklingssamtalet och framtiden
Med utgångspunkt i uppsatsens resultat kan konstateras att utvecklingssamtalen i flera avs e- enden inte når upp till de statliga styrdokumentens målsättningar. Jag har försökt visa att en del förutsättningar som formuleringarna i de skriftliga omdömena och lärarnas dubbla uppgift att bedöma och skapa jämlikhet i utvecklingssamtalet utgör en del av förklaringen.
Nedan föreslås några åtgärder, som förhoppningsvis kan bidra till en ökad måluppfyllelse för utvecklingssamtalens genomförande och kvalitet. I förslagen utgås från att utvecklingssamta- len handhas av professionella lärare med en kvalificerad samtalskompetens.
Det är nödvändigt att fördjupa förståelsen för utvecklingssamtalet, som ett demokratiskt fe- nomen i skolans värld. Styrdokumentens intentioner med utvecklingssamtalet måste diskute- ras och spridas till alla parterna i samtalet. Utvecklingssamtalet måste göras attraktivt för ele- verna – inte som ett forum för enbart bedömning utan ett forum där eleven upplever samtalet som en tillgång.
Elevens egna upplevelser och bedömningar av skolarbetet måste få utgöra ramen i samtalet. Eleven och föräldern skall alltså uppmanas att förbereda samtalet. Det innebär att lärarens bedömningar blir komplementära i förhållande till elevens bilder av sig själv och hennes be- dömning av skolsituationen. Eleverna med lärarnas och föräldrarnas hjälp skall ha med sig konkreta förslag till förändringar så att skolarbetet utvecklas. Bindande överenskommelser om olika handlingar bör göras innan samtalet avslutas. Här vill jag understryka att överenskom- melsen skall eleven ge uttryck för d v s. att eleven själv formulerar det som man kommer överens om i utvecklingssamtalet, en demokratisk överenskommelse.
Det är angeläget att uppföljningen av utvecklingssamtalet är väl strukturerad dvs. att en mängd ”kontrollpunkter” läggs in i elevens skolarbete. Syftet bör vara att följa upp att lärarna och eleven håller gjorda överenskommelser och vid behov olika justeringar genomförs. Denna process bör vara utgångspunkten vid nästa utvecklingssamtal. Ansvarsfördelningen mellan läraren och eleven måste göras med utgångspunkt från ele
vens ålder och mognad. En avgörande förutsättning för att processen skall bli framgångsrik är att måldiskussionerna under utvecklingssamtalet är tydliga och precisa. Det räcker alltså inte med utsagor, som t ex ”att man skall skärpa sig” för att få G eller ett högre betyg. Målen mås- te operationaliseras.
Eleven måste få möjlighet att även inbjuda andra lärare än mentorn till utvecklingssamtalet. Om en elev har svårigheter i ett ämne, som mentorn inte representerar, är det säkert en fördel att direkt tala med denna lärare under samtalet. Det kan givetvis också handla om andra pro- blemställningar, där eleven föredrar att prata med en annan lärare. Det existerar inte denna flexibilitet i skolan idag. Det är lätt att inse svårigheterna med att realisera dessa ambitioner inom det formella utvecklingssamtalets ramar. Samtidigt anser jag att om man utnyttjar erfa- renheterna och de uttryckta behoven under utvecklingssamtalet, bör den ansvariga mentorn kunna skapa förutsättningar för eleven att samtala med de lärare, som eleven önskar.
Utvecklingssamtalets innehåll bör medvetet relateras till elevens framtid. Det måste finnas utrymme att samtala om elevens framtidsplaner och hur deras nuvarande skolarbete kan rela- teras till dessa planer. Detta kan vara motivationshöjande för många elever. De elever som inte ännu har några uttalade framtidsplaner får genom den här typen av resonemang möjlighet att se sitt skolarbete i ett vidare sammanhang.
Slutligen skall understrykas att utvecklingssamtalen på en skola bör följas upp kontinuerligt. Jag kan tänka mig att enstaka utvecklingssamtal spelas in på ljudband eller video och diskute- ras inom arbetslaget. Överhuvudtaget är det viktigt att genomförandet av utvecklingssamtalen blir mer transparent på en skola. Det är också viktigt att olika generella erfarenheter från ut- vecklingssamtalen kan tjäna som underlag för skolutvecklingen. I utvecklingssamtalen blir ju elevernas och föräldrarnas röster hörda.
Alvesson, M. & Sköldberg, K (1994), Tolkning och reflektioner. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Argyle, M. (19981). Bodily communication. Bungay: The Chaucer press
Barnes, B. (1988), The nature of power. Polity Press.
Bedford, T. (1982), Vocational Guidance Interviews: a Survey by the Careers Service
Inspectorate. London: Careers Service Branch, Department of Employment.
Berg Sörensen, T. (1988a), Fenomenologisk mikrosociologi. Interview- og samtalsanalyse 1. Århus: Förlaget Gestus.
Berg Sörensen, T. (1988b), Taletur og hörekommunikation. Interview- og samtalsanalyse 2. Århus: Förlaget Gestus.
Bernstein, B. & Lundgren, U. (1983), Makt, kontroll och pedagogik. Lund: Liber Förlag.
Beronius, M. (1986), Den diciplinära maktens organisering. Lund: Arkiv.
Calás, M & Smircich, L. (1992b), Rewriting gender into organizational theorizing: Directions from feminist perspectives. I M . Reed & M. Hughes (red). Re-thinking organization: New
direction in organizational theory and analysis. London: Sage.
Deetz, S. (1992), Democracy in age of corporate colonization: Developments in
communication and politics of everyday life. Albany: State University of New York.
Dreyfus, H. & Rabinow, P. (1983), Michael Foucault. Beyond structuralism and
hermeneutics. Chicago: The university of Chicago Press.
Du Rietz, L. Lundgren, U & Wennås, O. (1987), Ansvarsfördelning och styrning på
skolområdet. Ett beredningsunderlag utarbetat inom utbildningsdepartementet. DsU 1987:1.
Utbildningsdepartementet. Stockholm: Allmänna förlaget.
Eneroth, B. (1984), Hur mäter man ”vackert”? Grundbok i kvalitativ metod. Stockholm: Akademilittertur.
Ekholm, M. & Modigh, F. (2000), Med demokrati som uppdrag. En temabild om
värdegrunden. Stockholm: Skolverket.
Englund, T. (2000), Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella
förutsättningar. Stockholm: Skolverket.
Erikson, F. (1986), Qualitative methods in research of teaching. In M.C. Wittrock, Handbook
of research on teaching, (third ed.). New York: Macmillan publishing company.
Eriksson, F. & Schultz, J. (1982), The counselor as a gatekeeper. Social interaction in
Addison Wesley Longman Limited.
Foucault, M. (1993), Diskursens ordning. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Franke-Wikberg, S. & Lundgren, U. (1980/82), Att värdera utbildning. Del1. En introduktion till pedagogisk utvärdering. ALMA-serien 103 1980. Stockholm: Whalström & Widstrand.
Grundskoleförordning (SFS 1994:1194). Regler för målstyrning. Grundskolan. Borås: Svensk Facklitteratur 2002.
Gymnasieförordning (SFS 2000:19). Regler för målstyrning. Gymnasieskolan. Borås :Svensk Facklitteratur 2002.
Habermas, J (1971), Hermene utikens universalanspråk. I H. Engdalh m fl (red).
Hermeneutik. Stockholm: Rabén & Sjögren 1977.
Habermas, J (1984), The theory of communicative action. Vol. 1 Boston: Beacon Press.
Habermas, J. (1990), Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Daidalog.
Habermas, J. (1995), Diskurs, rätt och demokrati. Göteborg: Daidalog.
Hargreaves, A. (1994), Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
Hasselgren, B. (1993), Tytti soila och den fenomenografiska ansatsen. Nordisk pedagogik. Vol. 13, s. 148-157. Oslo.
Johansson, B. & Johansson, B. (1994), Att styra eller inte styra. En kritisk granskning av den
svenska grundskolans förändrade styrning med inriktning mot planeringsdokument. Lund:
Lunds Universitet. Pedagogiska institutionen. Akademisk avhandling.
Kihlbaum Larsson, A. & Vingren,G. (1995), Utvecklingssamtal i skolan. Ett led i
skolutvecklingen - för bättre relationer och information. Lund: Liber utbildning.
Kimber, B. (1996), Möte med möjligheter. Handbok i utvecklingssamtal. Solna: Ekelunds förlag.
Kjear Jensen, M. (1991), Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendeveteare. Lund: Studentlitteratur.
Krumboltz, J. D. & Thoresen, C. E. (1969), Behavorial counselling. Cases and techniques. New York: Holt, Reinhart & Winston.
forskning. 1983, vol, 3, nr2.
Lindblom Larsson, C. (2002), Utvecklingssamtal. Perspektiv med utgångspunkt i
counsellingteorier. Kandidatuppsats i utbildningsvetenskap. Högskolan i Malmö.
Lovén, A. (2000), Kvalitet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i
grundskolan. Malmö: Malmö Högskola, Institutionen för pedagogik. Akademisk avhandling
serie 152.
Magne Holme, I. & Krohn Solvang, B. (1991), Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. (1995), Cognosco ergo sum. Reflections on reflections. Nordisk pedagogik. Vol. 15, s. 165-180.
Merriam, S.B. (1994), Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Moreau, H. (2002). Olika typer av samtal. Skolliv. 2002:12, nr5, s.4-7.
Oldbring, G. (2001), Möjligheternas möte? En studie av utvecklingssamtalet i skolan. Malmö: Malmö Högskola, Forskarutbildningen i pedagogik. Akademisk avhandling serie 675.
Patel, R. & Tebelius, U. (1987), Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Peavy, P. V. (1990), Sociodynamisk Vägledning. Malmö: Mitt förlag.
Persson, A. (1991), Maktutövningens interna dynamik. Samspel och motsättningar i skola och
lönearbete. Lund: Sociologiska institutionen.
Prop 1990/91:18, Ansvaret för skolan. Regeringens proposition 1990/91:18
Regeringens utvecklingsplan, Skr 200/02:188
Sandberg, J. & Targama, A. (1998), Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på
organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Schön, D. A. (1983), The reflective practitioner. How professinals thinking in action. New York: Doubleday.
SOU 1974:53 (1974), Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av Utredningen om skolans inre arbete – SIA. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Allmänaförlaget.
SOU 1978:65 (1978), Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. Slutbetänkande av utredningen om skolan, staten och kommunerna. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Liberförlag.
SOU 1984:83 (1984), Folkstyret i kommunerna. Medverkan – Delaktighet – Ansvar. Diskussionsbetänkande från 1983 års demokratiberedning. Civildepartementet. Stockholm: Liber allmänna förlag.
ansvar. Delbetänkande av skolkommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Thompson, J. B. (1982), Uneversal pragmatics. I J. B. Thompson & D. Held. (red).
Habermas. Critical debates. London: Macmillan.
Trost, J. (1997), kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. Läroplan för förskolan. Lpfö 94.
Utbildningsdepartementet. Läroplan för grundskolan. Lpo 94.
Utbildningsdepartementet. Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. X-kommun. Barn & utbildningsavdelningen. X-kommuns åtgärdsplan. 2001
Till lärare på Xskolan, X kommun.
Studie inriktad på skolans utvecklingssamtal
Som en del av mina magisterstudier i praktisk pedagogik vid Malmö Högskola ingår en vetenskaplig uppsats. Jag avser att studera och skriva om skolans
utvecklingssamtal. För att kunna fördjupa kunskaperna om elevernas upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen är det nödvändigt att samtala med/intervjua er - ansvariga lärare- kring era erfarenheter och er syn på utvecklingssamtalen.
Studien är inriktad på eleverna i åk 9. En del av er som var ansvariga för
utvecklingssamtalen under åk 8 kommer att intervjuas. Urvalet av elever kommer att baseras på betyg och kön.
Resultaten från studien kommer att presenteras för er och kan förhoppningsvis bidra till att skapa ännu bättre förutsättningar för utvecklingssamtalens genomförande på skolan.
Rektor kommer att diskutera lämpliga tider med er för intervjuernas genomförande. På förhand tack för er medverkan.
Jag besvarar gärna eventuella frågor som rör studien på tel 0737 717023 eller e- mail cilla.lindblom@bolina.hsb.se
Vänliga hälsningar Cilla Lindblom
Instruktioner till NN URVAL
POJKAR
3 st med övervägande IG i vårterminens betyg. 3 st med övervägande G i VT betyg. 3 st med övervägande VG/MVG i VT betyg. 1 st från en av de tre kategorierna.
Totalt 10 pojkar från åk 9.
FLICKOR
3 st med övervägande IG i vårterminens betyg. 3 st med övervägande G i VT betyg. 3 st med övervägande VG och MVG i VT betyg. 1 st från en av de tre kategorierna.
Totalt 10 flickor från åk 9.
Dessa elever ska fördelas jämt över fyra lärare som hade utvecklingssamtal med respektive elev. En från varje arbetslag. Urvalet av lärare får utgå från eleverna. Från varje arbetslag måste varje elevgrupp var så lika som är möjligt.
Exempel 1: Arbetslag 1. Lärare X har 10 elever där 5 elever ska väljas ut. De tre kategorierna IG, G, och VG/MVG måste vara representerad så jämt som möjligt,
t ex:
2 st IG-elever 1 pojke och 1 flicka, 2 st G-elever 1.pojke och 1 flicka. 1 st VG/MVG elev 1 pojke.
Har inte lärare X från A1 dessa elever kanske lärare Y från A1 har det.
Exempel 2: Arbetslag 2. Lärare X har 10 elever där 5 elever ska väljas ut. De tre kategorierna IG, G, och VG/MVG måste vara representerad så jämt som möjligt,
t ex:
1 st IG-elev 1 flicka
2 st G-elever 1.pojke och 1 flicka
2 st VG/MVG elever 1 pojke och 1 flicka
Totalt antal elever 20 Totalt antal lärare 4
• I ett av arbetslagen fanns inte alla kriterierna på eleverna därför ströks ett arbetslag. Antalet intervjuade blev till slut 3 lärare och 15 elever.
Intervjumanual till elevintervjuerna
Frågor om elevens förväntningar och förberedelse av us. - Vad för förväntningar har du?
- Hur förbereder du och dina föräldrar er?
Uppföljningsfrågor
- Hur uppfattade du?
- Vad kände du? - Vad tänkte du?
Frågor om information och förberedelse från läraren - Vad för information ?
- Vad sa läraren innan us?
Lärarens betydelse Klasskompisars betydelse - varför/hur - hur pratar man om us?
Hur är trivseln i skolan?
Beskriv hela us från början till slut - vem sa vad ?
- hur se man det? - påverkan
Högt i tak Om innehåll i samtalet - vem bestämmer - meningsfullt för eleven - ärlighet -
Mål Ny kunskap för eleven - hur pratar man om skolans mål - om dig själv
- hur ser planeringen ut för eleven - om ämnena i skolan - om synliga resultat för eleven
- ökad motivation till skolarbetet efter us
MÄTINSTRUMENT LÄRARINTERVJUER (2)
Målgruppen är de lärare, som har varit ansvariga för de intervjuade elevernas utvecklingssamtal. Intervjuerna beräknas omfatta ca en lektionstimme.
A. Lärarens uppfattning om skolans utvecklingssamtal. 1. Vilken inställning har fp till utvecklingssamtalen i skolan?
2. Hur förhåller sig fp till problematiken betygssättning och utvecklingssamtal?
3 Hur värderar fp utvecklingssamtalet i förhållande till ett kontinuum viktigt1..2..3..4..5.mindre viktigt som fenomen i skolan?
4 Vilken är enligt fp kärnan i utvecklingssamtalet? 5 Vilka ambitioner har fp med utvecklingssamtalet?
6 Vilken inställning har eleverna enligt fp till utvecklingssamtalet?
7 Utvecklingssamtalen varierar givetvis beroende på vilka elever som är aktuella. Vilka samtal enligt fp är mest a. krävande b. mest obehagliga?
8 Hur värderar fp a. elevens b. föräldrarnas möjligheter till inflytande på utvecklingssamtalet?
9 Vilket är enligt fp det viktigaste resultatet man kan uppnå i ett utvecklingssamtal? 10 Hur upplever fp skolledningens engagemang för utvecklingssamtalen?
11 I vilken utsträckning används enligt fp erfarenheterna från utvecklingssamtalen i arbetet med skolans utveckling?
12 Har fp fått tillräcklig kompetensutveckling för att genomföra utvecklingssamtal? Vilka kompetenser önskar fp eventuellt få hjälp med att utveckla?
B. Lärarens upplevelser av det aktuella utvecklingssamtalet? 13. Vad upplevde fp att utvecklingssamtalet ledde fram till? 14. Hur värderar fp sina egna insatser i utvecklingssamtalet?
15. Hur värderar fp eleven i förhållande till höga prestationer, medelprestationer och låga prestationer i skolan?
16. Hur värderar fp sin relation till eleven; genomsnittlig (normal), mindre kontakt än normal och mer kontakt än normal?
17. Upplevde fp att eleven och föräldrarna var aktiva i samtalet och påverkade innehåll och eventuella beslut?
18. Hur upplevde fp relationen mellan eleven och föräldrarna? 19. Vad handlade utvecklingssamtalet om enligt fp?
20. Vilket problem eller möjlighet tog mest tid av samtalet enligt fp?
21. Fick fp intrycket och upplevelsen att eleven uppskattade henne/honom som lärare? 22. Värderar fp att eleven fick konkret hjälp av samtalet?
23. Uppkom enligt fp något nytt i samtalet, som fp inte kände till eller hade samtalat med eleven om tidigare i skolarbetet?
24. Kommer utvecklingssamtalet att påverka fp egen undervisning och/eller förhållande till eleven?
25. Skulle fp kunna tänka sig att ha ändrat något i samtalet om tillfälle hade getts?
FÖRSLAG TILL MÄTINSTRUMENT
Målgruppen för intervjuerna är högstadieelever (åk 7 – 9). Intervjuerna beräknas omfatta ca en lektionstimme.
Målgruppen omfattar totalt 18 elever fördelade på pojkar och flickor. Målgruppen skall representera högpresterande, medelpresterande och lågpresterande elever.
A. Elevens inställning och förståelse av utvecklingssamtalet som fenomen. 1. Vilka känslor och förväntningar hade fp inför utvecklingssamtalet?
2. Varför har skolan utvecklingssamtal – alltså hur förstår fp fenomenet utvecklingssamtal? 3. Vilken betydelse har läraren som person – fp:s relation till den ansvariga läraren ?
4. Hur värderar fp inställningen till utvecklingssamtalet bland kamraterna som fenomen i skolan?
5. Hur är fp inställning till utvecklingssamtalet utifrån tidigare erfarenheter av utvecklingssamtal?
6. Vilken inställning har fp till skolans betyg?
7. Uppfattar fp att utvecklingssamtalet ersätter betygsgivningen i skolan?
8. Uppfattar fp utvecklingssamtalet olika beroende på hur fp har lyckats i skolan?
9. Talar fp med sina föräldrar om utvecklingssamtalet? Vilken inställning har föräldrarna? 10. Hur trivs fp i klassen och med undervisningen?
11. Hur bedömer fp sig själv i förhållande till höga prestationer, medelprestationer och låga prestationer i skolan?
12. Hur reagerar fp på utsagan ”Det känns oroligt i magen inför utvecklingssamtalet”?
B. Elevens upplevelser i utvecklingssamtalet.
13. Vilka var de bästa upplevelserna för fp i utvecklingssamtalet?
14. Vad upplevde fp som de sämsta upplevelserna i utvecklingssamtalet? 15. Vem/vilka bestämde i utvecklingssamtalet enligt fp?
16. Upplevde fp att hon/han hade inflytande i samtalet? 17. Vad anser fp att han/hon påverkade i samtalet? 18. Vad handlade utvecklingssamtalet om enligt fp?
19. Vilka problem och möjligheter talade man om i samtalet enligt fp? 20. Vilket problem eller möjlighet tog mest tid under samtalet enligt fp?
21. Upplevde fp samtalet som fritt eller på förhand strukturerat av läraren enligt fp? 22. Saknade fp något eller några samtalsområden?
23. Vad fick fp veta om sig själv av utvecklingssamtalet, som han/hon inte kände till tidigare? 24. Upplevde fp att bilderna som gavs av henne/honom stämde överens med hur fp uppfattade
verkligheten?
25. Fick fp intrycket och upplevelsen att läraren uppskattade honom/henne som elev? 26. Upplevde fp efter utvecklingssamtalet sig mer motiverad till arbetet i skolan? 27. Fattades det några beslut i samtalet enligt fp? Vem fattade i så fall besluten? 28. Var fp ärlig i samtalet enligt sin egen uppfattning?
31. Blev fp särskilt ledsen/glad för något som blev sagt under samtalet?
32. Hur upplevde fp utvecklingssamtalet sammanfattningsvis i relation till ett kontinuum positivt 1 2 3 4 5 negativt?
33. Var utvecklingssamtalet viktigt för läraren enligt fp upplevelse? 34. Hur upplevde fp språket i utvecklingssamtalet?
35. Vad lärde sig fp av utvecklingssamtalet?
36. Upplevde fp att han/hon kunde säga vad han/hon önskade i samtalet?
37. Upplevde fp att utvecklingssamtalet hölls på en lämplig tidpunkt för honom/henne?
38. Var upplevelserna av sådan kvalitet för fp att han/hon ser fram emot nästa utvecklingssamtal?
39. Upplevde fp att läraren var kompetent att leda utvecklingssamtalet? 40. Hur upplevde föräldrarna sig i utvecklingssamtalet enligt fp? 41. Upplevde fp sina föräldrar naturliga och ärliga i samtalet? 42 Kände fp att föräldrarna gav honom/henne stöd i samtal? 43 Hade fp förberett utvecklingssamtalet?
44 Vilka råd skulle fp vilja ge till läraren med ansvar för utvecklingssamtalet?
45 Hur värderar fp möjligheten att själv kunna välja vilken vuxen på skolan man vill ha utvecklingssamtal med?
46 Vilka områden av frågor önskar fp ska diskuteras i nästa utvecklingssamtal?
C. Elevens förväntningar inför nästa utvecklingssamtal
47 Vad känner du inför nästa utvecklingssamtal?
48 Tror fp att de förslag till förändring som diskuterades i förra utvecklingssamtalet har genomförts?
49 Är det något fp önskar ha ändrats i genomförandet vid nästa samtal? 50 Hur upplever fp föräldrarnas inställning till nästa utvecklingssamtal?