26 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
argumentera för en högkvalitativ grönstruktur.
27 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
funktioner ska rymmas, ofta i samma trånga utrymmen som djur och växter. Botkyrkas grönområden ska erbjuda tillåtande platser där människor kan mötas, samtidigt som vi behöver se till att ekosystemen och ekosystemtjänsterna fungerar.
Vi presenterar analyser och värderingar utifrån fyra fokusområden med tillhörande övergripande mål som beskriver kommu nens intentioner med grönplaneringen.
Till varje mål har ett antal tillvägagångssätt kopplats som blir en guide för hur grön-planeringen ska bedrivas i kommunen. Till varje fokusområde listar vi vilka globala hållbarhetsmål som området kopplar till.
De fyra fokusområdena är:
I en avslutande del till varje fokusområde har vi tagit fram en så kallad verktygslåda, till nytta för alla som är inblandade i den fysiska samhällsbyggnadsprocessen. Här tittar vi närmare på verktyg, metoder, argument och inspirerande exempel som syn-liggör och kommunicerar värdet av grönstrukturen i kommunens olika projekt och roller. Texterna ger en snabb introduktion till olika ämnen och begrepp som används inom grönplanering och de innehåller också tips på var det finns mer information att hämta.
Nummer på
fokusområde Namn på fokusområde
Namn på fokusområde
Grön ram på alla verktygssidor Mål
Grön ram på alla verktygssidor Mål
Tillvägagångssätt Beskriving av fokusområde
Ikon för fokusområde
Fokusområde, mål och tillvägagångssätt presenteras enligt strukturen i bilden nedan
Inledningssida för respektive fokusområde: Verktygslåda - sista delen under respektive fokusområde:
1. Grönstruktur för stadens uppbyggnad
2. Grönstruktur för alla
3. Grönstruktur för biologisk mångfald
4. Grönstruktur för samhällsutmaningar
28 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
gröna stråk, trädklädda gator, torg och naturområden är alla viktiga delar av förtätningar och stadsutvecklingsprojekt. Genom det vi kallar ekosystemtjänster utför grönstrukturen en lång rad livsviktiga uppgifter som vi människor inte klarar oss utan, som till exempel växternas fotosyntes, upptag av växthusgaser, insekternas pollinering och våt-markernas rening av vatten. Ekosystemen som ryms i grönstrukturen behöver vara av en viss storlek och innehålla en variation för att funge-ra i en föränderlig ffunge-ramtid och fortsätta leverefunge-ra tjänster åt oss
människor. Det här fokusområdet inkluderar flera intressen och per-spektiv på grönstrukturen, och är på det viset en syntes av de sociala, ekologiska och reglerande funktionerna hos ekosystemen.
Grönstrukturen är en självklar byggsten
En variation av olika gröna typologier finns i alla kommundelar. Det gröna har olika funktioner och kvaliteter. Häsnyn tas till naturområden med hög biologisk mångfald även i urbana delarna. Grönområdena är tillräckligt stora och länkar ihop med andra gröna områden. Goda möten i mänsklig skala mellan det byggda och det gröna är en kvalitet i kommunen och en viktig del av Botkyrkas identitet. Människor har tillgång till olika parkupplevelser, exempelvis aktiva och sociala platser såväl som möjlighet till mer rofylld naturrekreation och rymliga grönområden. En artrik och varierad grönstruktur höjer kommunens attraktivitet som plats att bo och vistas i.
Tillvägagångssätt
• Planera in, och skapa utrymme för grönstruktur i tidiga skeden innan plan- strukturen låsts fast.
• Se till att varje kommundel efter sina egna förutsättningar och behov har tillgång till en variation av parktypologier (se kartering av befintliga typologier på kommande sidor).
• Bevaka att de olika gröna kvaliteterna och gröna typologierna som är bärande för de olika stadsdelarnas karaktär bevaras.
• Grönstrukturprogrammet ska vägas in i samband med aktualisering av kommunens översiktsplan.
• Alla enheter under stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att värdeområden, strategiska gröna kopplingar och spridningsvägar för barrskog, ädellöv och gräs- och sandmarker mark bevaras.
• Säkra regionala spridningssamband över kommungränserna genom mellan- kommunala forum.
MÅL
GLOBALA MÅL SOM KOPPLAR TILL FOKUSOMRÅDE 3
30 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
Nedan följer en introduktion till ett antal gröna typologier som är typiska för Botkyrkas gröna vardagsrum, tillsammans med en analys av de olika delområdena. Analysen av den befintliga situationen ligger delvis till grund för grönstrukturprogrammets avslu-tande del med förslag på strategiska satsningar för framtiden. De gröna typologierna nedan bygger på Boverkets indelning från ”Gröna områden i planeringen – Bostads-nära natur”. De gröna typologierna hjälper oss att förstå innehåll och variations- rikedom i Botkyrkas gröna vardagsrum.
Gröna typologier – huvudtyper
Friarelaler – naturmark
Naturmark - All “natur” i staden. Oprogammerad bortsett från stigar, bänkar och enstaka mindre anlagda platser, exempelvis grillplatser. Naturområdena innehåller olika typer av natur, från hällmarkstallskogar till ekhagar.
Parker och stråk – stadsdelsnivå
Grönt stråk – Grönt stråk eller grön “ryggrad” för rörelse och rekreation, kopplar ofta samman olika stadsdelar men är också viktiga för att kunna röra sig genom sammanhängande gröna miljöer mellan två grönområden.
Landskapspark – Större social samlingspunkt och rekreativ plats för hela kom-mundelen. Ofta öppna gräsmattor med inslag av bollplaner och stora träd. Kan innehålla odlingslotter eller andra områden för odling i staden, men kan också vara mer naturlika parker som exempelvis dagvattenparker.
Kulturpark – Gröna områden med stark historisk anknytning. Huvudsakligen gröna miljöer, men kan innehålla byggnader.
Stadsdelspark – Central park för stadsdelen, en naturlig samlingspunkt med en egen identitet och tillräckligt stor för att rymma en mångfald av funktioner.
Parker – lokal nivå
Grannskapspark – Mötesplatser för grannskapet, exempelvis storgårdskvarteren.
Parkmötesplats för de närmsta kvarteren.
Allmänning – Gröna platser av lokal betydelse, ofta gräsmattor, med öppen funktion för tex bollspel eller annan vistelse men utan omfattande programmering..
Friarealer – öppna landskap
Väglandskap – Gröna vägområden, begränsad vistelsemöjlighet eller enbart funktion för passage.
Åkermark – Odlingsmark som bidrar med. utblickar och variation i landskapet.
Friarealer – höga rekreationsvärden i omlandet
Det här är grönytor som pekats ut som har särskilt höga värden för friluftslivet som exempelvis naturreservat, avgränsningarna kommer också från rapporten Rekrea-tionsskogar, (Skogsstyrelsen, 2009).
begreppet bebyggelse- typologier för att beskriva olika stadsformer som exempelvis villastad eller stenstad. Här använder vi begreppet gröna typologier för att beskriva olika typer av parker och grönområden.
31 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
Friarealer höga rekreationsvärden
Den nyligen upprustade blåklintsparken i Hallunda. Blåklintsparken är en av de fem grannskapsparker som ligger centralt placerade genom hela Norsborg och Hallunda.
Exempel på sparad naturmark mitt inne i Norsborg. Ekmiljöerna har sina rötter i herrgårdslandskapet.
32 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
Mälaren är en värdefull tillgång med flera stråk och målpunkter. Mälaren, Tullinge-sjön och sjöarna i sydväst gör att kommundelen nästan är omringad av vatten. Stads-delarna är alla byggda i Mälarens herrgårdslandskap. De modernistiska miljöerna bildar stundtals skarpa kontraster mot ekmiljöer och öppna åkerlandskap. Det kring-liggande landskapet ger många vackra utblickar från kommundelen och en kontakt med det kulturhistoriska sammanhanget, vilket också är en viktig kvalitet för boende och besökare.
alla. Värderingarna bygger bland annat på befintligt dialogunderlag och på fältbesök.
33 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
Norsborg Hallunda
Eriksberg
Fittja
Alby Södra Porten
dominerar finns endast ett mindre antal grannskapsparker och allmänningar, och här finns det stora naturområden som Vinterskogen. Natur finns bevarad i höjdpartier, framförallt i Storvreten, Tuna, Vretarna och Solhöjden. De centrala delarna av Tumba ligger mittemellan två odlingslandskap, det som finns kvar runt Tumba bruk samt det mer storskaliga Hamradalen. Vårsta ligger i ett skogslandskap vid Malmsjöns norra strand. Sparade skogspartier och stora villatomter gör att även Vårsta upplevs som rymligt och grönt.
Sven Tumbas park
Storvretsparken ska rustas upp. Storvretsparken ska förstärkas som mötesplats, stadsdelspark, rekreationsområde och plats för evenemang. Upprustningen beräknas bli färdig 2022.
34 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
Tumba
Vårsta
35 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
Mycket av det gröna i Tullinge centrum består idag av kvartersmark. Mellan flerbostadshusen går det gröna sammankopplande stråk.
Körsbärsparken är en grannskapspark i Tullings trädgårdsstad med en tillgänglighetsanpassad lekplats.
36 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
otydlig här eftersom mycket lite mark avsatts till just parker. I hela Tullinge finns endast en stadsdelspark. Grannskapsparker och allmänningar finns utspritt. Den spa-rade naturmarken utgörs av både barrskog och ekpartier och ger en mångfald till upp-levelsen av den bostadsnära naturen.
Tullinge
RIksten
37 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
EKOSYSTEMTJÄNSTER VÄLMÅENDE – ÖVERLEVNAD
viktigare. Ekosystemtjänster som vi behöver i stadslandskapet är till exempel växter som renar luften vi andas, buskar och träd i olika åldrar och storlekar som dämpar buller från bil-vägar, insekter som pollinerar frukt och bärväxter och vistelse i det gröna som förebygger och dämpar stress.
Ekosystemtjänster kräver ekosystem
En vanlig missuppfattning är att det går att skapa ekosystemtjänster med tekniska lösningar men ekosystemtjänster behöver fungerande ekosystem för att fungera. Ett ekosystem är en avgränsad mark- eller vattenyta där levande växter, djur, insekter och mikroorganismer lever i ett kretslopp och är beroende av och påverkar varandra. Ett ekosystem kan vara en skog, en park, en våtmark men också hela planeten. Ekosystemtjänster är helt enkelt beroende av levande organismer.
Olika typer av ekosystemtjänster är hög grad är beroende av varandra i komplexa system. Om ekosystemen störs eller förstörs så påverkar det vilka tjänster som kan levereras vilket i sin tur påverkar nyttor som exempelvis dricksvatten som vi är beroende av. Vår livskvalitet, vårt välmående och våra chanser till överlevnad påverkas negativt om bubblorna till höger minskar eller försvinner helt.
Läs mer i rapporten argument för ekosystem-tjänster (Naturvårdsverket).
39 3 VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
Ekologisk kompensation
Idag finns inget generellt lagkrav att kompensera för förluster av naturvärden vid exploate-ring. Ett antal kommuner runt om i Sverige arbetar ändå aktivt med frivilliga kompensations-åtgärder där exploatör och kommunen kommer överens om lämpliga kompensations-åtgärder.
Balanseringsprincipen
En grundläggande utgångspunkt är att använda den så kallade balanseringsprincipen (skadelindringshierarkin) för alla relevanta ekosystemtjänster vid exploatering i tätbebyggt område. Detta innebär att kompensation tillämpas först efter att man vidtagit lämpliga åtgärder för att undvika och minimera, så långt det är praktiskt möjligt, och återställa skador på utpekade ekosystemtjänster.
Bedömning behöver göras från fall till fall
Omfattningen av åtgärderna behöver utredas i varje enskilt fall. Generellt kan dock sägas att områden med lägre naturvärden bedöms kunna återskapas i viss utsträckning och de kan i vissa fall kompenseras för genom att skapa nya, likartade naturmiljöer i den nya planstruk-turen eller i intilliggande områden. Högre naturvärden, särskilt sådana värden som är knutna till exempelvis gamla träd och skogsmiljöer med lång kontinuitet, går som regel inte att åter-skapa eller kompensera för och bör inte bebyggas. Dessa miljöer är mycket känsliga för ingrepp och uppkomna skador på naturvärdena bedöms vara irreversibla.
värden, platsens fortsättningar och möjligheter. Samtliga EST sammanställs och dokumenteras
• Utreda och analysera – EST analyseras utifrån att bevara, stärka och tillkomma. EST integreras i övriga utredningar samt i gestaltningsprogram
• Avväga – avvägning sker mellan olika intressen
• Säkerställa/Fastslå/Planlägga – Genom att slå fast EST i planhandlingarna blir de en del i stadsutvecklingen. Detta säkerställs i planbestämmelser och planbeskrivning
• Genomföra – Flera enheter jobbar med att förverkliga EST. Mark och exploatering tar fram genomförandeavtal för anläggandet. Bygglov ansvarar för uppföljning i bygglovsskedet
• Förvalta – Stadsmiljöenheten säkerställer att est förvaltas på rätt sätt. Uppföljning av processen och est sker med berörda tjänstepersoner.
Det tar tid att leverera höga naturvärden klasser åskådliggörs på en karta och beskrivs i en rapporten. En naturvärdes-inventering är ett bra underlag för att planera för en ekologisk kompensa-tion. Bilden nedan visar principen för etableringstid för olika typer av natur- värden. Läs mer om NVI på sidan 79.
40 3 VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA Om du vill veta mer:
C/O city har tagit fram en manual för Grönytefaktor på allmän platsmark (GYF AP) och GIS-baserat Q-GYF som finns att ladda ner här www.cocity.se/
verktyg/
Boverket har samlat några olika modeller på kun-skapsbanken.
Läs mer på boverket.se.
Sök på: Grönytefaktor – räkna med ekosystem- tjänster
Smart att bevara – svårt att ersätta:
• Äldre skogsmark med gamla träd
• Naturmiljöer för arter som behöver stora och sammanhängande grönytor
• Naturliga stränder, äldre sumpskogar och våtmarker
• Ängs- och naturbetesmarker med lång kontinuitet och slåtter- och betesgynnade växtarter
• Ovanliga naturtyper eller förekomst av hotade arter
• Alléer och andra gröna kulturmiljöer med lång historisk kontinuitet.
Går ofta bra att nyskapa:
• Småvatten och öppna mindre våtmarker - exempelvis öppen dagvattenhantering
• Viss gräsmark med blommande växter över lång säsong, exempelvis vegetationstak
• Blommande träd, buskar och perenner (som ett konstgjort skogsbryn)
• Träd och grönytor för reglerande ekosystemtjänster, exempelvis fördröjning av vatten i skelettjordar eller skuggande träd.
För detta krävs att åtgärderna garanteras finnas kvar på en viss plats och att en skötsel som utvecklar/
bevarar värdena genomförs över tid.
Nettoförluster ska inte uppstå
En detaljerad analys av situationen före och efter en exploatering ska genomföras. Om det finns färre värden efter exploatering (skada) måste åtgärder utföras för att motverka att en nettoförlust uppstår.
Säkerhetsfaktorer
Kompensationens storlek (i yta eller pengar) behöver justeras efter hur lång tid det tar innan värden återskapas och hur stor risken är att åtgärderna misslyckas. En kompensation med säkerhetsfaktor genomförs för att garantera att tillräckliga åtgärder genomförs för att en nettoförlust inte ska uppstå.
Vad är grönytefaktor och hur kan det utnyttjas som ett verktyg i planeringen?
Enligt Boverket är grönytefaktorn (GYF) ett planeringsredskap som används för att säker-ställa en viss mängd vegetation eller vatten i en byggd miljö både på kvartersmark och på allmän plats. Det är ett verktyg för att hjälpa till att lyfta mångfunktionalitet i gröna miljöer, framförallt i våra växande stadsmiljöer där många intressen ska samspela. Mest beprövad är GYF som ett jämförelsetal vid utveckling på privat fastighetsmark, men modeller för grönyte-faktor på allmän platsmark börjar också tillämpas i större utsträckning.
Exempel på hur grönytefaktorn kan räknas ut.
Tips från Boverket:
Tänk rätt tätt
”Genom att kartlägga och analysera det som redan finns och vad som behövs kan det bli en bättre blandning av bebyggelsetyper, upplåtelseformer, gaturum och friytor som stärker det sociala livet.
Bevara det som är möjligt och se det som en resurs. Satsa på platsens och områdets funktion och förutsättningar först.
Bygg sedan bostäder.”
innebär att utnyttja samma yta för flera funktioner, exempelvis kan en park för rekreation också fungera för klimatreglering och flödesreglering. Det kräver dock att en behovsanalys görs för att säkerställa att tillräckliga gröna ytor för det lokala behovet bevaras och avsätts.
41 3 VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA FAKTARUTA GESTALTAD LIVSMILJÖ
Arkitektur som ett redskap att möta samhällsutmaningar
Sveriges regering presenterade våren 2018 en samlad politik för gestaltade livsmiljöer.
Sammanfattningsvis handlar det om att föra ut en helhetssyn på utformningen av våra livsmiljöer;
platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Det innebär att arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö ska stärka varandra för att hantera de samhällsutmaningar vi står inför och tillsammans bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö. Vilket innebär att:
• hållbarhet och kvalitet ska inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
• kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
• det offentliga agerar förebildligt ,
• estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
• miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och
• samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.
Utformningen av ett samhälles offentliga utomhusmiljöer, som till exempel torg, parker och lekplatser, är ett övergripande strategiskt ansvar för det allmänna och en viktig del av gestaltad livsmiljö.
Botkyrkas sociala hållbarhetskriterier
Kommunens fysiska miljöer står under ständig utveckling. I större stadsutvecklingsprojekt och exploateringsprojekt handlar det om att nya bostäder, lokaler för verksamheter, kontor och samhällsservice uppförs, och att nya platser, parker och gator anläggs. Förändringen är inte bara fysisk, utan har även sociala effekter.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har i uppgift att se över de avtal som tecknas i samband med exploateringsprojekt för öka ambitionerna hos byggaktörerna. Utifrån en lägesbild baserad på hållbarhetsutmaningarna i kombination med situationen på den aktuella platsen ur både fysisk och social aspekt, ska exploatörer uppmanas att komma med förslag på hur den plats de vill utveckla kan stärkas ytterligare. Förslagen ska gå utöver det som
detaljplanen reglerar. Det är exploatörens kreativitet och vilja som sätter gränserna. Åtag-andena är av frivillig karaktär, men i exempelvis markanvisningar kan frivilliga åtaganden bli utslagsgivande när det gäller vilken aktör kommunen väljer att gå vidare med.
Vid förtätningen av Tullinge centrum används till stor del ytor med markparkering för att bygga nya bostäder. Centrumutvecklingen innehåller inte bara en förtätning av bostäder och service men också en förtätning av gröna värden. Gröna gaturum och en ny centrumpark bidrar till att ge Tullinge centrum en ny, mer promenadvänlig identitet.
Illustration: SWECO arkitekter
42 3 | VÄGEN FRAMÅT FÖR DET GRÖNA
alla. Parker och naturområden som är tillräckligt stora lämnar plats för många olika typer av aktiviteter som kan pågå sida vid sida, exempel-vis bollek, grillning och återhämtning både mentalt och fysiskt. Grön- områdena utgör på så sätt både ett vardagsrum och ett finrum; en plats för möten i både vardag och vid fest. Genom att uppmuntras till vistelse och rörelse i en mångsidig miljö stimuleras kreativiteten och koncentrationsförmågan förbättras. Känslan av en ökad samhörighet med naturen kan öka förståelsen för ekosystemen och för hur allt hänger ihop. Att leka i naturområden har många positiva effekter, både fysiskt och psykiskt. Fokusområdet har tre mål.
Nära, nåbara och tydliga
Det är lätt att komma till parken! Alla Botkyrkabor har nära till grönområden, helst till både park och natur. Naturupplevelser finns för alla. En funktionsnedsättning blir inte till ett funktionshinder. Parker är tillgängliga, både fysiskt och mentalt, och varje stadsdelspark har en del som är tillgänglighetsanpassad. Parker upplevs som offent-liga med tydoffent-liga entréer och tydoffent-liga gränser mot privata tomter.
Tillvägagångssätt
• Planera för parktillgång 200 meter från bostad till grannskapspark
• Planera för parktillgång 300 meter från bostad till stadsdelspark
• Planera för lekplatstillgång 300 - 500 meter från bostad.
• Prioritera parkprojekt som pekas ut för möjlig utveckling ( åtgärdskarta)
• Naturportar och vägvisare ska finnas för att få fler att hitta ut i naturen.
Grönområden där människor möts
Parker upplevs som trygga och tillåtande, öppna, sammanlänkande och tillgängliga för alla människor oavsett ålder, kön, bakgrund och funktionsvariation. Gröna mål-punkter och stråk kopplar samman och ger möjlighet att röra sig inom och mellan olika kommundelar utan bil. Människor möts, rör sig och leker, både i det nära grann-skapet och i större parker i stadsdelen. Det finns tillräckligt stora ytor för socialt umgänge men också möjlighet till lugnare naturrekreation. Den bostadsnära naturen är inbjudande och har samtidigt en bibehållen känsla av naturskog eller hävdat odlingslandskap beroende på var man befinner sig.
Tillvägagångssätt
• Skapa olika typer av mötesplatser med hänsyn till ålder, omkringliggande
• Skapa olika typer av mötesplatser med hänsyn till ålder, omkringliggande