Vägledarens roll

Att ungdomar är mer omogna idag är något vi stött på både i teorin och i våra intervjuer. Två av våra vägledare påpekar att ungdomar idag är mer omogna och behöver tid på sig för att ta reda på vad de egentligen vill. Om den nya gymnasiereformen träder i kraft be- tyder det att de redan i årskurs sex ska veta vad de vill göra i framtiden eftersom de kan få meritpoäng genom t.ex. språk på högstadiet. Meritpoängen kan som tidigare nämnts vara avgörande för om de hamnar i urvalsgrupp ett eller två när de ska söka till hög- skolor efter gymnasiet. Både Sjöstrand (1968, s. 68) samt Dresch och Lovén (2003) skriver i deras studier att elever är mer omogna i dag och att de inte är mogna att göra val som innebär vilket yrke de ska arbeta med i framtiden. Man kan dock diskutera vad som menas med att elever är mer omogna idag än tidigare. Enligt vår uppfattning av teorier, tidigare studier samt vårt resultat kan det vara så att elever i gymnasieskolan är omogna och mogna på olika sätt. Med detta menar vi att inte alla elever är tillräckligt mogna för att göra ett val i så tidig ålder som ska bestämma deras framtid. Karlsson (2004) har nämnt att ungdomar flyttar hemifrån senare och att inträdet på arbets- marknaden sker senare och detta kan vara en faktor till varför man anser att elever är mer omogna. Vi menar också att under våra intervjuer med eleverna var de inte var speciellt omogna enligt vår uppfattning, då vi anser att de var väl medvetna om vad de var kapabla till och valde utbildning efter vad de trodde de skulle klara av samt att de valde efter eget intresse och inte efter vad andra tyckte. Hannas resonemang kring sitt val, ”Det var en linje som verkligen satt rätt hos mig som människa”, anser vi är ett moget beslut där hon utgått helt från sig själv.

5.3.2 Information av större vikt

Tre av fyra studie- och yrkesvägledare tror att nya arbetsuppgifter kan tillkomma med den nya gymnasiereformen. De anser att informationen kommer att få en större be- tydelse då antagning till högskola inte kommer att se ut som den gör idag. Filip nämner i vår intervju att han funderat på att läsa vidare till ”metalliker”, men han vet inte riktigt vad som finns vilket vi anser kan tyda på att informationen till eleverna inte är till- räcklig. Med stöd av vår bakgrund gällande gymnasie- och högskolereformen samt vårt resultat har vi kommit fram till att informationen kommer få en viktigare del i väg- ledarens arbete på skolorna för att eleverna ska kunna göra ett väl underbyggt val inför

framtiden. Vi anser att man som vägledare ska använda sig av det Lindh menar med interaktiv information (1997, s. 307) då eleverna ges möjlighet att reflektera över den information som ges. Med den interaktiva informationen kan man som vägledare lättare se om eleven uppfattat den och att man därmed inte missar någon viktig del som elev- erna söker. Dresch och Lovén har i sitt resultat kommit fram till att om eleverna inte har tillräckliga kunskaper om vilka möjligheter och krav arbetslivet har, är det svårt att välja studier eller arbete som är väl underbyggt (2003, s. 13). Med hjälp av vägledarnas svar från intervjuerna och bakgrunden kring gymnasiereformen anser vi att om den nya gymnasiereformen träder i kraft kommer informationen att bli av stor vikt för att elever ska veta vad som väntar dem efter avslutad gymnasieutbildning. Att successivt bli med- veten om sig själv och sina möjligheter är något som framhävs både i skolans mål- dokument men även i vägledningsmetodiken enligt Lovén (2000, s. 26).

5.3.3 Åsikter avseende den nya gymnasiereformen

I vårt resultat har det framkommit skilda åsikter avseende den nya gymnasiereformen. Vera tror att den nya gymnasieutredningen har ett bra upplägg då hon anser att dagens gymnasieskola är en utslagning för de elever som inte klarar av de teoretiska ämnena. Vera menar att borttagningen av teoretiska ämnen är bra för de elever som är skoltrötta och passar bättre för praktiskt arbete. Vendela har en annan åsikt om den nya gymnasie- reformen då hon anser att den kan hindra elever på de yrkesförberedande programmen genom att minska det individuella valet. Vi kan diskutera om det är så att elever som väljer yrkesförberedande program inte är intresserade av att läsa ett utökat program då de inte är tillräckligt studiemotiverande. Detta påstående kan vi styrka genom de elever som vi intervjuat som svarat att de valt yrkesförberedande program då de inte tycker om att studera. Vår analys av att studie- och yrkesvägledarna har skilda åsikter om den nya gymnasiereformen kan vara att de tolkar reformen på olika sätt och utifrån deras tidig- are erfarenheter. Det har framkommit i vårt resultat att sju av eleverna har valt yrkes- förberedande program för de anser att de är praktiskt lagda och vill slippa studera in alla ämnen. Filip säger t.ex. att han inte är så glad för att studera och tycker det är roligare att arbeta praktiskt. Då Giddens menar att alla val en individ gör inte enbart är ett val av handling utan även vem man vill vara som individ (1997, s. 102), anser vi att det är viktigt som vägledare att visa förståelse och lägga fokus på individen. Även Sjöstrand (1968) menar att det som påverkar vid valet av yrke är den möjlighet en individ har till självförverkligande (s. 209).

5.3.4 Vägledning i större utsträckning

Vägledarna ställer sig positiva till den nya gymnasiereformen och den förändring som kan beröra dem själva och deras yrkesroll. Den förändring vi uppfattar att vägledarna syftar på är bl.a. att studie- och yrkesvägledning skrivs in i skollagen. Att vägledning kommer att behövas i större utsträckning är något som framkommit i vårt resultat. Det har även framkommit att vägledningen kommer att behövas i lägre åldrar, därmed tror de vägledare vi intervjuat att vägledningstjänsterna kommer att utökas. En av väg- ledarna berättar under vår intervju att det förekommer flera vägledare som har sina tjänster på under hundra procent, och hoppas att de flesta tjänsterna ska behövas på heltid. Enligt vår uppfattning av den nya gymnasiereformen kommer eleverna att göra en mängd olika val, där första valet kan göras redan i årskurs sex. Vidare kommer elev- erna att göra ett val i årskurs nio som innebär väljande av gymnasieinriktning och slut- ligen görs ett val under gymnasietiden, för dem som går yrkesförberedande program, gällande utökat program. Med detta tror även vi att behovet av vägledning kommer att öka och med det vägledningstjänsterna. Vendela och Valdemar ser positivt på att det diskuterats att man ska strama upp skolan för att öka styrningen. Valdemar nämner även att det diskuterats om att studie- och yrkesvägledare ska vara behöriga för att anställas. I Åkermans examensarbete (2006) har studie- och yrkesvägledarna svarat att de anser att det är nödvändigt med utbildning för att arbeta som vägledare då de anser att samtals- metodik är en nödvändighet (s. 23). Nelson-Jones (2005) skriver att ”alla hjälpare måste ha färdigheter i grundläggande samtalsmetodik för att kunna relatera till sina klienter på ett bra sätt och hjälpa dem att förstå sina problem” (s. 25). Genom att ha en grundlägg- ande samtalsmetodik anser vi att man som vägledare har lättare för att tolka eleverna och se till deras behov för att hjälpa dem på bästa sätt och för att ta dem till önskade studier eller arbete.