En förändrad vägledning med ny gymnasiereform

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

En förändrad vägledning med ny

gymnasiereform

- en studie om elever på yrkesförberedande gymnasieprogram och

vägledarnas roll

A changed guidance with a new upper secondary school reform

guidance counsellors role

Anna Olsson

Linn Rasmusson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för slutseminarium 2008-11-10

Examinator: Therese Vincenti Malmgren

SAMMANFATTNING

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereform som föreslås i

gymnasie-utredningen. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt vad som påverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in på en gymnasieskola i Skåne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever från ”Fordonsprogram-met” och fem elever från ”Hotell- och Restaurangprogram”Fordonsprogram-met”, samt fyra intervjuer med vägledare. Vi har använt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar påverkansfaktorer, framtidstankar och vägledarens roll. I vårt resultat har den stora gemensamma påverkansfaktorn bland eleverna varit deras stora intresse för respektive program. Att eleverna anser sig vara praktiskt lagda är en annan stor faktor till varför de valt yrkesförberedande gymnasieprogram då de anser att det passar dem bättre än ett studieförberedande program. Den stora gemensamma nämnaren gällande framtidstankar är att majoriteten av eleverna kan tänka sig fortsatta studier efter att ha arbetat ett par år inom det de utbildar sig till under gymnasietiden. I vårt resultat har det framkommit att vägledarna anser att den stora skillnaden för deras yrkesroll är om studie- och

yrkesvägledning skrivs in i skollagen.

Nyckelord

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.2 Syfte och frågeställningar... 8

2. TEORI ... 10

2.1 Påverkansfaktorer ... 10

2.1.1 Valsituationer och valalternativ... 10

2.1.2 Bakomliggande faktorer ... 11 2.1.3 Tidigare forskning ... 12 2.2 Framtidstankar ... 13 2.2.1 Tidigare forskning ... 14 2.3 Vägledarens roll... 15 2.3.1 Tidigare forskning ... 15 3. METOD... 18 3.1. Val av metod... 18 3.2 Urval ... 18 3.3 Genomförande ... 19 3.3.1 Presentation av intervjupersonerna... 19

3.3.2 Behandling och analys av intervjuerna... 20

3.3.3 Validitet och reliabilitet... 20

3.3.4 Etiska åtagande ... 20 4. RESULTAT... 22 4.1 Påverkansfaktorer ... 22 4.1.1 Sammanfattning... 25 4.2 Framtidstankar ... 25 4.2.1 Sammanfattning... 27 4.3 Vägledarens roll... 27

4.3.1 Studie- och yrkesvägledarnas åsikter om den nya gymnasiereformen... 27

4.3.2 Vägledarnas arbetssituation idag och i framtiden... 28

4.3.3 Vägledarens roll i förändring... 30

4.3.4 Behovet av vägledning ... 32

4.3.5 Sammanfattning... 33

5. AVSLUTANDE DISKUSSION... 34

5.1 Påverkansfaktorer ... 34

5.1.1 Ett självständigt val ... 35

5.1.2 Intresset... 35

5.1.3 Arbeta praktiskt ... 36

5.1.4 Rationellt och emotionellt val ... 36

5.2 Framtidstankar ... 37

5.2.1 Intresse... 37

5.3.1 Elevernas mognad... 39

5.3.2 Information av större vikt... 39

5.3.3 Åsikter avseende den nya gymnasiereformen ... 40

5.3.4 Vägledning i större utsträckning... 41

5.4 Utvärdering av eget arbete... 41

5.5 Slutdiskussion... 42

5.6 Förslag till vidare forskning ... 43

Källförteckning... 44

1. INLEDNING

Gymnasieskolan är under utredning och om förslagen går igenom kommer det att innebära en stor förändring. I debatten har det framgått positiv kritik till en satsning på kvalitén på yrkesprogrammen (Moberger, 2008, häfte 2: s. 3). Därför finner vi det intressant att undersöka elevernas syn på valet av yrkesförberedande program och deras syn på fortsatta studier och arbete. Den nya gymnasiereformen innebär att eleverna på de yrkesförberedande programmen inte blir behöriga till högskolan om de inte väljer till de ämnen som krävs för grundläggande behörighet. Inger Anderson (Vägledaren, 2008, häfte 2: s. 33) menar att yrkesutbildningarna är av stor betydelse i den nya gymnasie-utredningen och därför önskar vi undersöka hur det ser ut i dagens yrkesförberedande program samt den förändring det kan innebära. Vi finner det därför intressant varför eleverna väljer bort högskoleförberedande program då man i ”Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon” talar om det rationella valet, där undersökningar visar att ungdomar väljer utifrån förnuft och kunskap (Fransson & Lindh, 2004, s. 59). Då vi först fick höra om den nya gymnasieutredningen kände vi ett stort behov av ökad förståelse inför den förändring den kan komma att innebära samt hur man på ett bra sätt som studie- och yrkesvägledare kan vägleda eleverna inom skolans yrkesförberedande program. Genom att fördjupa oss i gymnasieutredningen och vad den kan komma att innebära, tror vi att vi kan ha nytta av våra nya kunskaper i vår profession som väg-ledare, även om förslagen inte skulle gå igenom i sin helhet.

Vi tror att studie- och yrkesvägledarna kommer att få en viktigare roll inom skolan och därför ville vi titta närmre på vägledningen i gymnasieskolan. Inger Anderson säger att ”…vi kan glädjas åt att utredningen föreslår att elevens rätt till studie- och yrkes-vägledning tydliggörs i skollagen.” (Vägledaren, 2008, häfte 2: s 37).

1.1 Bakgrund

För att förstå problematiken kring den nya gymnasiereformen anser vi att man som läsare behöver ha bakgrundsfakta kring tre olika komponenterna, dagens gymnasie-skola, gymnasiereformen samt högskolereformen. Vi har valt att göra en kort samman-fattning av delar av Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, eftersom det är en del av hur gymnasieskolan är uppbyggd idag.

1.1.1 Dagens gymnasieskola

Gymnasieskolan idag präglas av att alla program är treåriga med gemensamma kärn-ämnen samt att alla program ger högskolebehörighet, dvs. alla program är likformiga. Reformen som kom i början av 1990-talet och som än idag är gällande medförde att de yrkesförberedande programmen teoretiserades på grund av att alla skulle ges högskole-behörighet. Detta gjorde man genom införandet av fler teoretiska ämnen men även genom att karaktärsämnena teoretiserades (SOU 2008:27, s. 16). Dagens gymnasieskola innefattas av 750 poäng kärnämnen, 300 poäng individuellt val samt 1450 poäng

karaktärsämnen (SOU 2008:27, s. 236).

Lpf 94

”Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet” (Skolverket, 2006, s. 5). Riktlinjer som personal på skolan ska följa är bland annat att ge eleverna underlag för val av utbildning och arbete samt att vägleda dem inför val inom skolans verksamhet, komm-ande utbildning och/eller yrke. I dagens läroplan, Lpf 94, framgår det att skolan ska ha nära samarbete med arbetslivet, universitet samt det övriga samhället. Den yrkesför-beredande utbildningen ska ha särskilt samarbete med arbetslivet (ss. 14-15), till exempel i form av Arbetsplatsförlagd utbildning, APU, vilket är skolans ansvar (SOU 2008:27, s 16).

1.1.2 Gymnasiereformen, GY-09

Utredningen har samarbetat med sju fokuskommuner och fyra lärosäten samt haft kontakter med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. För utformningen av för-slagen har de ovanstående organisationernas erfarenheter haft stor betydelse (SOU 2008:27, s. 15). Huvuduppgiften i den nya reformen, som föreslås träda i kraft hösten 2010 (SOU 2008:27, s. 615), är att föreslå en ny struktur för gymnasieskolan, bland annat är ett förslag att gymnasieskolan ska delas in i två grupper, högskoleutbildning och yrkesutbildning.Förslagen är att eleverna ska få yrkesexamen och högskoleexamen efter avslutat gymnasium. ”…läroplanen i dess nuvarande form gäller, dess kunskaps-syn ska ligga till grund för förslagen oavsett studieväg.” (SOU 2008:27, s.15). Med den nya gymnasieutredningen vill man att eleverna ska kunna välja utbildning efter intresse samt att yrkesutbildningarna ska leda till anställningsbarhet. Man vill även att det ska

ges möjlighet för elever inom yrkesprogrammen att få högskolebehörighet i gymnasiet och att det ska tydliggöras för eleverna (SOU 2008:27, s. 21-22).

”Det har betydelse för arbetslivet, både privata och offentliga arbetsgivare, att det finns tillgång till välutbildad arbetskraft och det har betydelse för tillväxtfrågor och näringspolitik i en kommun eller region och för landet som helhet” (SOU

2008:27, s. 22).

Ovan nämnda citat menar vi visar att SOU vill stärka yrkesprogrammens betydelse och de menar även att det måste förtydligas i skollagen (2008:27, s. 22). ”Yrkesutbildningen har en särskild tyngd i utredningen.” (SOU 2008:27, s. 15). I utredningen finns det ett förslag att APU ska få en ny benämning, Arbetsplatsförlagt lärande, APL. Skillnaden till dagens APU är att det kommer att vara obligatoriskt för skolorna att anordna APL-platser ute i arbetslivet, annars får utbildningen inte anordnas (s. 28).

Ett förslag är att individuella val går från 300 till 200 poäng för att lämna plats åt fördjupning inom programmet. För att ge eleverna grundläggande högskolebehörighet ska skolorna kunna erbjuda alla de ämnen som krävs för detta inom det individuella valet. Det krävs ett utökat gymnasieprogram för att få grundläggande högskole-behörighet då det individuella valet, som nämnts ovan, kommer bestå av 200 poäng medan det krävs 300 poäng för fullständig högskolebehörighet (Andersson, 2008, häfte 2: s. 34).

Dagens kärnämnen kommer att kallas gymnasiegemensamma ämnen och omfatta 600 poäng. Vidare kommer programmen att bestå av individuellt val som tidigare nämnts innehålla 200 poäng samt resterande poäng är kurser som ger programmen dess karaktär (SOU 2008:27, s 391).

1.1.3 Högskolereformen

De grundläggande behörighetskraven som kommer att träda i kraft år 2010 innebär att man ska:

• ”fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och fått betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng

inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andrasspråk, engelska och matematik, eller

• fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänt i minst

2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik”

(Högskoleverket 2008a).

Detta innebär att det samlade betygsdokumentet tas bort som ”behörighetsgivande dokument” (Högskoleverket 2008a). Det kommer från och med antagningen 2010 att införas meritpoäng, maximalt 2,5 poäng, vilket innebär betyget Godkänt i olika kombinationer av kurserna moderna språk, engelska, matematik samt områdeskurser (Högskoleverket 2008b).

”Alla elever som kompletterar, t.ex. för att de valt fel utbildning i gymnasieskolan eller ångrar sitt utbildningsval i efterhand, kommer således att drabbas negativt vid urvalet till högskolestudier” (SOU, 2008:27, s 279).

De nya urvalsgrupperna är direktgruppen samt kompletteringsgruppen. Direktgruppen, urvalsgrupp ett, innebär att man söker med färdigt betyg från gymnasieskolan, dvs. med jämförelsetal och meritpoäng. Saknar en individ som vill läsa vidare grundläggande högskolebehörighet och behöver komplettera, hamnar personen i en kompletterings-grupp, urvalsgrupp två, detta gäller även de som kompletterar för bättre meritvärde (Högskoleverket 2008b). Genom att komplettera sin behörighet till högskolan kommer man att hamna i en sämre urvalsgrupp där konkurrensen är högre då platserna är färre (Moberger, 2008, häfte 2: s. 15).

1.2 Syfte och frågeställningar

Vi finner det intressant att undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereform (Gy 09) som föreslås i

gymnasie-utredningen. Vad som ligger till grund för elevernas val av yrkesförberedande gymnasieprogram är även något vi finner intressant för att kunna se den eventuella förändringen. Den nya gymnasiereformen innebär förändringar inom gymnasie-programmen och därför finner vi det även betydelsefullt att se om den kommer att påverka eleverna på yrkesförberedande program gällande fortsatta studier.

Frågeställningar

1. _{Vilka faktorer kan ha påverkat eleverna i valet av yrkesförberedande} gymnasieprogram?

2. _{Vilka framtidstankar finns hos dessa elever?}

3. _{Hur ser studie- och yrkesvägledarnas arbete ut idag?}

4. _{Vilka tankar finns hos studie- och yrkesvägledarna angående vägledning av} elever på yrkesförberedande program med den nya gymnasiereformen?

2. TEORI

Vi kommer i detta avsnitt att belysa de teorier som vi anser är relevanta för hur eleverna väljer och för vägledningens grund. Den teori vi huvudsakligen valt att använda oss av är Sjöstrands teori om yrkesval. Vi kommer även kortfattat ta upp Bourdieus, Giddens och Eriksons teorier och slutligen tidigare forskning kring ämnet.

2.1 Påverkansfaktorer

Med påverkansfaktorer menar vi de saker eller personer som kan ha påverkat eleverna i sina val av gymnasieprogram. Vi kommer nedan att redovisa de teorier som inspirerat oss angående faktorer, situationer och alternativ som kan uppkomma i det ovanstående valet.

2.1.1 Valsituationer och valalternativ

Sjöstrand menar att det finns tre typer av valsituationer där man ser till de orsaker som gjort att en individ satts i en valsituation (1968, s. 26). Den första kallar Sjöstrand för självreglerad valsituation där individen själv bestämmer tidpunkten för valet. Den andra formen av valsituation menar Sjöstrand är den institutionaliserade valsituationen som innebär att de är givna i förhand vilket menas med att man som individ är medveten om att man ska välja och även tidpunkten för valet. Den tredje formen av valsituation är den påtvingade valsituationen där man som individ oftast inte vet när den kommer uppstå och att tidpunkten oftast inte går att påverka. Sjöstrand menar att en del av de

val-alternativ en individ har, kan se mer eller mindre lika ut, och att de ibland kan föras ihop som grupper. Här gör individen först ett val av grupp för att sedan göra sitt andra val inom den valda gruppen (s. 27). Hur en elev tror sig klara olika ämnen kan bidra till val av inriktning på utbildningen och dess framgång (s. 170) samt att man väljer det yrke som uppfyller de krav man värderar högt. ”Man tar hänsyn till sina möjligheter att lyckas med det valda alternativet” (Sjöstrand, 1968, s. 188). Sjöstrand visar två olika långtidsperspektiv på utvecklingsmöjligheter inom det valda yrket. Dels menar han att många ungdomar inte har någon tydlig bild av sina karriärmål, han menar samtidigt att det finns undersökningar som tyder på att de utvecklingsmöjligheter som finns inom de valda yrkena kan ha stor betydelse i valet av inriktning (s.170). Sjöstrand menar att de studier som gjorts angående ungdomars karriärmognad visar att de inte är mogna för ett val som ska bestämma deras yrkesval.

”Många tonåringar saknar yrkesplaner, de yrkesplaner som finns bygger på stereotypa yrkesuppfattningar, att man vet mycket lite om vad det dagliga arbetet kommer att kräva av en person” (Sjöstrand, 1968, s. 68).

2.1.2 Bakomliggande faktorer

Sjöstrand menar att informationen man får genom informella kontakter har stor betydelse i valprocessen, så som släkt och vänner. Detta tror han kan bero på att de informella kontakterna kan informera genom egna upplevelser och personliga åsikter och inte som de formella kanalerna då de enbart ger information om ren fakta (1968, s. 172). Han menar även att elevernas intressen har stor betydelse vid val av utbildning (s. 200).

Ett nyckelord som vi anser återkommer i Bourdieus teori är habitus (Bourdieu, 1995). Nationalencyklopedin förklarar Bourdieus begrepp habitus med att det är en gemensam livsstil där man har liknade tankesätt och smak (http://www.ne.se, 2008-11-02). Vi har förutom Nationalencyklopedin valt att använda oss av Sandells avhandling (2007) för att förstå Bourdieus begrepp då vi finner den relevant för vårt syfte eftersom hon har gjort en koppling av Bourdieus teori till skolsystemet. Sandells tolkning av teorin är att habitus är det sätt en individ ser på och förhåller sig till sin omvärld och att detta på-verkar hur man agerar och uppfattar olika situationer i livet samt i vilket fält man hamnar. Enligt Sandells tolkning av Bourdieu kan man påverka sitt ekonomiska, kulturella och sociala kapital samt sin status. Detta är inte en tillfällighet eftersom en individ påverkas utifrån fältet samt inifrån sig själv, dvs. sitt habitus. Vi tolkar Sandells beskrivning av Bourdieu som att man kan koppla begreppet habitus till t.ex. val av gymnasieutbildning (Sandell, s. 30). Med detta menar vi att elever inte hamnar i ett visst program av en tillfällighet utan pga. olika påverkansfaktorer både utifrån omgivningen samt inifrån sig själv, i form av bl.a. bakgrund och intresse.

Giddens (1997) menar att det moderna samhället erbjuder en mängd olika valmöjlig-heter samtidigt som det inte erhålls tillräcklig hjälp i valprocessen vilket kan bidra till vissa konsekvenser (s. 101). Trots att det finns ett stort antal valmöjligheter innebär detta inte att alla har tillgång till alla val eller att de har kunskaper om dem. Alla de val en individ gör menar Giddens är inte enbart ett val av handling utan även vem man vill vara som individ (s. 102), ”för självet är en av de fundamentala komponenterna i

vardagslivet helt enkelt valet” (s. 101). Liknande menar Gottfredson i sin teori, att individer identifierar sig med ett yrke utefter vad de föredrar genom att jämföra hur de går ihop med yrket i jämförelse med den bild de har av sig själva (Brown, s. 91). 2.1.3 Tidigare forskning

I Skolverkets rapport ”Attityder till skolan 2006” angavs studiebesök och praktik som den främsta betydelsen för elevernas gymnasieval och detta framförallt för de elever som valde yrkesinriktade program, 67 procent, jämfört med eleverna från något av de övriga gymnasieprogrammen, 55 procent (s. 113). I Skolverkets undersökning visas att kompisarna är viktigare i elevernas gymnasieval än föräldrarna (s. 114). Även resultatet i ”För jag är ju liksom bara 15. Hur ska jag veta vad jag vill bli när jag är 30?” visade att kompisar var en viktig påverkansfaktor (Ekblad & Wahlgren, 2006, s. 35). I Sandells studie svarar eleverna att de inte låter sina vänner styra deras val. De anser att det är trevligt om de går samma program men det har inte påverkat dem (2007, s. 135). I sin studie har Lovén kommit fram till att eleverna framförallt valde utbildning efter intresse (2000, s. 117), vilket även Sandell skriver i sin avhandling, speciellt om de går ett yrkesinriktat program (2007, s. 141). Samtidigt menar hon att eleverna även väljer efter de tankar de har om arbete efter gymnasieskolan (s. 66). Enligt Lovéns studie tyckte eleverna att det var viktigt att prata med föräldrarna om valet men att det var de själva och deras vilja som var avgörande för valet, de menade att föräldrarna gav råd utan att styra (2000, ss. 118-119). Sandells resultat visar att eleverna oftare nämner syskon och övriga släktingar som haft större inflytande för dem och deras val, än deras föräldrar (2007, s.140). I examensarbetet ”Marknadsföring av gymnasieskola, faktorer som på-verkar gymnasievalet” har det framkommit att 72 % av eleverna ansåg att föräldrarna har påverkat dem i liten omfattning eller inte påverkat dem alls och endast 14 % ansåg att de blivit mycket eller ganska mycket påverkade av föräldrarna (Westrin Sjöberg, 2008, s. 36). Inför val av utbildningar har eleverna olika erfarenheter som påverkar deras sätt att agera. Andra faktorer som spelar in i väljande är kunskap om utbildnings-alternativ och elevernas självkännedom (Lovén, 2000, ss. 95-96). I Lovéns

enkät-undersökning framkom det att eleverna såg sig själva som den mest betydande personen inför valet av gymnasieutbildning, vilket författaren tror kan bero på att eleverna är medvetna om sin egen roll och framtid (2000, s. 125). I Sandells studie har det fram-kommit att eleverna inte upplever att deras val har påverkats av andras åsikter, och att de är de själva som ska påverka sin framtid. Det är ett val de själva gör vilket de kopplar

till sina intressen (2007, s. 142). Även Ekblad och Wahlgrens resultat visar att samtliga elever anser att det är de själva som påverkat och styrt sitt val (2006, s. 35).

2.2 Framtidstankar

De två dimensionerna av inriktningar som enligt Sjöstrand (1968) finns i karriär-utvecklingen är den vertikala respektive horisontella dimensionen. Sjöstrand menar att den vertikala dimensionen innebär den status inriktningen har gällande fortsatta studier, anställningar med mera. Vidare menar han att den horisontella dimensionen är vilken karaktär sysselsättningen har vilket enligt vår uppfattning kan innebära inriktningen på studier eller arbeten (s. 94). De faktorer som Sjöstrand uppmärksammar vid valet av yrke kan bero på individens tidigare utbildning (s. 200). En orsak till varför en individ väljer en viss typ av utbildning kan vara vad man vill uppnå med sitt yrke (s. 206). De faktorer som kan vara betydelsefulla i samband med yrkesval är möjlighet till själv-förverkligande, intressanta arbetsuppgifter och oberoende arbete (s 209).

Sjöstrand har i sin studie tolkat tre teoretiker och deras teorier om yrkesval och vi har valt att använda oss utav två av dessa teorier eftersom vi finner dem relevanta för vårt syfte. En av de tre teoretiker han valt att tolka är Carter vars huvudsakliga tankegång är att individen känner tillhörighet till en viss yrkesgrupp och karriärmål i sin karriär-utveckling. Carter menar att när individen anpassar sig till sin omgivning utvecklas också dess yrkesintresse. För att skapa tillfredsställelse med sig själv behövs ett

realistiskt mönster av yrkesintressen och att man siktar på att utveckla det som krävs för att nå det uppsatta målet för det valda yrket (s. 224). Den andra teoretikern som

Sjöstrand behandlar är Ginzberg vars teori grundar sig på en intervjustudie. Hans teori består av tre delar, ”yrkesvalet är en process”, ”processen är till stor del oåterkallelig” samt ”varje val innebär en kompromiss” (ss. 225-226). Vi kommer här att beskriva den tredje delen av hans teori då vi finner den mest relevant eftersom de två andra fokuserar på tidigare åldrar än vad vi undersökt. Varje val man gör innebär en kompromiss mellan intressen, begåvning samt möjligheter och begränsningar som beror på den fysiska och sociala miljön. Ginzberg menar att individen försöker hitta ett yrke där denne får den största möjligheten att utveckla sina intressen och använda sin begåvning (s. 226). Enligt Giddens är det viktigt med livsplanering i ett samhälle där det existerar val-möjligheter. ”Livsplanering är ett medel för att förbereda framtida handlingsförlopp,

som mobiliseras utifrån självets biografi” (1997, s. 106). Fortsatt menar författaren att livsplaneringen inte behöver planeras för hela livet. ”…att vara människa innebär att praktiskt taget hela tiden veta, enlig en eller annan beskrivning, både vad man gör och varför man gör det” (s. 47). Människor granskar hela tiden de faktorer som bidrar till dess handlingar och när man gör dessa granskningar får en handling alltid diskursiva drag (s. 47). Med detta menas att man stegvis får en förståelse för sina handlingar. Genom att vara medveten om vad som händer i ”nuet” leder inte till en ständig för-djupning av upplevelser som är viktiga, utan tvärtom, en förutsättning för att få en sådan effektiv planering som möjligt framåt (s. 91).

”Konsten att vara i nuet, genererar en självförståelse som är nödvändig för att man ska kunna planera framåt och konstruera en livsbana som överensstämmer med individens innersta önskningar” (Giddens, s. 91).

Vår tolkning av Giddens är att genom att leva i nuet går det lättare att planera framåt för att uppfylla sina önskningar vilket kan gälla t.ex. studier och arbete. Erikson var lärjunge till Freud (Karlsson, 2004, s. 140) och har utvecklat en teori om utvecklingskriser i åtta stadier. De olika stadierna infaller under olika tidsperioder i en individs liv och vi kommer här att behandla det femte stadiet, adolescensen, då den berör ungdomar i 13-19 års ålder vilket är samma åldersgrupp som vår undersökning handlar om. Erikson menar att under adolescensen, som är en övergång från barn till vuxen, finns det en osäkerhet hos individerna när det gäller deras identitet och för att finna denna experimenterar ungdomarna med olika roller och de vill gärna känna till-hörighet och trygghet till en grupp. När en stabil identitet vuxit fram och individen vet vad den vill och tror på har det uppstått en positiv utveckling. Genom den positiva ut-vecklingen menar Erikson att individerna presterar bättre i skolan och att de får en högre självkänsla (ss. 146-147).

2.2.1 Tidigare forskning

Siffror visar på att det är vanligare att elever på de yrkesinriktade programmen (63 procent) tänker på framtida arbete än de elever som går studieinriktade program (50 procent). För att få det jobb man vill ha anser nästan hälften av de elever som går yrkesförberedande program att det räcker med den utbildning de får på

gymnasieskolan (Skolverket, 2007, s. 117). I ”Gymnasieelevers attityd mot

högskole-/universitetsstudier” har det framkommit att 302 av de 487 eleverna som deltagit i undersökningen, har svarat att de vill läsa vidare på högskola/universitet 1-3 år efter gymnasiet. Av de 302 eleverna var det 30 som går yrkesförberedande utbildning. Ytterligare 35 elever som går yrkesförberedande utbildning har svarat att det någon gång i framtiden kan tänka sig att läsa vidare, 19 elever har svarat att de aldrig kommer att läsa vidare (Skjervik, Stigers & Åberg, 2006, ss. 23-25). Eleverna i undersökningen svarade att det är viktigt med vidareutbildning för framtiden och att det är viktigt att få läsa det man är intresserad av (s. 30).

I dagens arbetsmarknad ställs det högre krav på personlig kompetens samtidigt som det finns en större otydlighet i kompetenskraven (Skolverket, 2005, s. 6). Skolverket menar att ”möjligheterna till arbete och yrkesalternativ har blivit allt fler efter en utbildning – samtidigt som en bestämd utbildning inte självklart leder till ett givet yrke” (s. 6).

2.3 Vägledarens roll

2.3.1 Tidigare forskning

”Vägledarna försöker i samtalen knyta samman elevernas självbilder och erfarenheter med de alternativ som finns tillgängliga” (Lovén, 2000, s 31).

När det gäller den information som ges eleverna under ett vägledningssamtal skiljer Lindh (1997) på monologisk och interaktiv information (s. 307). Enligt Lindh är mono-logisk information när eleven inte ges möjlighet att reagera på informationen medan interaktiv information är när eleven ges möjlighet att vara delaktig i samtalet med att både få kommentera och säga sin mening om den information som ges (s. 307). Att successivt bli medveten om sig själv och sina möjligheter är något som framhävs både i skolans måldokument men även i vägledningsmetodiken enligt Lovén (2000, s. 26).

”I denna syn på vägledning som en process ingår också föreställningen att om skoleleverna får en strukturerad undervisning om arbetsliv och utbildning ”från den

första årskursen till den sista” så gör eleverna ett bättre underbyggt val” (Lovén, 2000, s. 26).

Lovén beskriver två teorier, karriärutvecklingsteorier och vägledningsteorier. Den första teorin, även kallad karriärteori, är indelad i två teorier, där den ena kallas yrkesvalsteori och den andra karriärutvecklingsteori. Dessa teorier handlar om hur man kan förklara och förutsäga varför människor väljer som de gör och vad som gör att de hamnar inom ett visst yrke eller utbildning. Skillnaden mellan yrkesvalsteorin och karriärteorin är att den första teorin kommer redan från början av 1900-talet och förklaras genom att man enbart väljer yrkesval vid en punkt i livet och den andra förklaras utefter att människor kan välja yrke mer än en gång (2000, s. 44-45). Karriärteorin kan delas in i ytterligare tre grupper, ”icke-psykologiska teorier”, ”psykologiska teorier” samt ”allmänna teorier” (s. 48). Lovén skriver att den psykologiska teorin har haft störst genombrott hos väg-ledarna och genom denna teori har det utvecklats en rad olika metoder och sätt att arbeta för vägledningen (s. 50). Nelson-Jones (2005) förklarar de grundläggande färdigheterna i samtalsmetodiken där förståelsen för klientens inre referensram är viktig och att man ska kunna spegla klientens känslor. Att hjälpa klienten att förstå sin egen situation och sina problem är en annan färdighet som Nelson-Jones beskriver. Att hjälpa eleverna inom de färdighetsområden som sätts upp som mål i kursplanerna och bli bättre på att fatta genomtänkta beslut, är enligt Nelson-Jones målet för utbildning och handledning i samtalsmetodik.”Alla hjälpare måste ha färdigheter i grundläggande samtalsmetodik för att kunna relatera till sina klienter på ett bra sätt och hjälpa dem att förstå sina problem” (Nelson-Jones, 2005, ss.19- 25).

Under de senaste 10-15 åren har eleverna blivit mer omogna enligt Dresch och Lovén (2003), medan valen blivit fler och detta var något som vägledarna lyfte fram under författarnas intervjuer (s. 11). Karlsson (2004) menar att då ungdomar flyttar hemifrån och skaffar barn senare samt att inträdet på arbetsmarknaden sker senare än förut och att det kan leda till ”att adolescensen slutar senare än vid 20 års ålder” (Karlsson, 2004, s. 144). I sin analys av intervjuresultaten kunde Dresch och Lovén (2003) konstatera att de ökade valalternativen har medfört ett ökat behov av vägledning samtidigt som de menar att om eleverna inte har tillräckliga kunskaper om vilka möjligheter och krav arbetslivet har, kan de inte göra ett väl underbyggt val gällande studier eller arbete. Enligt författar-na har ungdomar svårt att se vilken koppling deras skolarbete har med sin framtid vilket

bl.a. kan bidra till sämre studieresultat (ss. 12-13). Åkerman (2006) har i sitt examens-arbete ”Studie- och yrkesvägledares examens-arbete” fått fram resultatet att alla vägledare tyckte det var nödvändigt med utbildning för att arbeta som vägledare då de anser att samtals-metodik är en nödvändighet (s. 23)

3. METOD

3.1. Val av metod

Enligt Ryen är det ”…vad man vill ta reda på som måste bestämma valet av metod” (2004, s. 17) och då vi ansåg att det var den kvalitativa metoden som bäst skulle upp-fylla vårt syfte valde vi att använda oss av intervjuer. Valet av metod gjorde vi med grund i vårt syfte där vi finner det intressant att undersöka om studie- och yrkesväg-ledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereformen. Vi hade även för avsikt att undersöka vad som ligger till grund för elevernas val av yrkesförberedande gymnasieprogram och om gymnasiereformen kommer att påverka dem gällande sina framtidstankar. Vi ville med andra ord ”betrakta människor på deras eget område” (Kirk & Miller 1986 se Ryen 2004, s. 17). Då vi hade för avsikt att fånga intervjupersonernas upplevelser och handlingar anser vi att vi använt oss av den naturalistiska metoden. Vi vill med vårt resultat visa hur intervjupersonerna tänker genom att använda oss av deras ”egna ord” (Ryen, 2004, s. 32).

3.2 Urval

Vi valde att använda oss av en större gymnasieskola i södra Sverige där de har ett flertal yrkesförberedande program då det är dem vi ville undersöka. Upptagningsområdet på den skola vi valt är stort och består av olika kommuner i samverkan vilket gör att elev-erna har olika bakgrund och med detta tror vi att det kan finnas olika faktorer som bidragit till val av program.

Valet av gymnasieprogram gjorde vi genom samråd med en vägledare på den berörda skolan. Valet föll på de program som enligt våra uppfattningar kan leda till olika fram-tida yrken efter avslutade gymnasiestudier. Vi anser att det finns en skillnad på att arbeta i kök respektive verkstad och med denna utgångspunkt ville vi undersöka om det fanns likheter gällande påverkansfaktorer till valet av yrkesutbildning.

Vårt mål var att intervjua minst åtta elever och med hjälp av studie- och yrkesväg-ledaren på skolan togs det kontakt med tolv elever för intervjuer. Eleverna var slump-mässigt utvalda av studie- och yrkesvägledaren. Vi beslutade oss för att intervjua fyra utbildade studie- och yrkesvägledare och att utföra mer djupgående intervjuer med dem. Vi gjorde vårt urval utifrån att de arbetar eller har arbetat på gymnasieskolor och vi

anser att de känner till den problematik som kan finnas. Av våra sexton intervjuer med elever och vägledare betraktar vi två av elevintervjuerna som bortfall då de var prov-intervjuer. Resterande fjorton intervjuer genomfördes vilket resulterade i att vi inte fick ytterligare bortfall.

3.3 Genomförande

Samtliga intervjuer med vägledare utfördes enskilt och vid intervjuerna med elever valde vi att båda skulle vara närvarande för att minimera risken att missa viktigt material. För dokumentation av intervjuerna använde vi videokamera och för att

undvika intervjupersonernas nervositet valde vi att filma utan bild för att enbart använda oss av ljudupptagning. Alla intervjupersoner fick godkänna användandet av kamera samt på skolan godkändes det av berörd personal. Ryen (2004) menar att med upp-tagning av ljud tillsammans med anteckningar får man som intervjuare med allt från intervjun (s. 56). Intervjuerna utfördes med hjälp av en intervjuguide som var halvstrukturerad (se bilaga 1 och 2). Med halvstrukturerad menas att man som intervjuare förberett viktiga huvudfrågor och teman i förväg (Ryen, 2004, ss. 44-46). 3.3.1 Presentation av intervjupersonerna

Intervjuerna med elever på ”Fordonsprogrammet” och ”Hotell- och Restaurang-programmet” bestod av sammanlagt tio elever i åldern 16 till 18 år. Några av eleverna var fåordiga vilket krävde mer följdfrågor än de elever som pratade mer öppet. Vi upp-fattade många av eleverna som nervösa men alla funderade noga vilket gjorde att vi anser att vi fick svar på våra frågor. Vi har valt att ge eleverna fingerade namn och för att underlätta för läsaren väljer vi att ge de fingerade namnen ett mönster där alla elever på ”Hotell- och Restaurangprogrammet” har ett namn som börjar på bokstaven H och alla elever på ”Fordonsprogrammet” får ett namn på bokstaven F.

De fyra vägledare vi intervjuat är utbildade studie- och yrkesvägledare och är eller har varit verksamma i någon form av gymnasieskola. Den vägledare som inte idag är verksam inom gymnasieskolan är tjänstledig för annat uppdrag inom vägledning. Vi kommer i arbetet ge vägledarna namn som börjar på bokstaven V.

3.3.2 Behandling och analys av intervjuerna

Vi gjorde provintervjuer med två elever (se bilaga 3) för att kontrollera om våra frågor var rätt utformade och att vi fick tillräckligt med empiriskt material. Efter

prov-intervjuerna kunde vi konstatera att vi behövde lägga till frågor som behandlade elevernas framtidstankar gällande vidare utbildning och arbete. Då vi genomfört alla intervjuer skrev vi ner en sammanfattning av alla svar för att inte gå miste om våra första uppfattningar. Sedan transkriberades samtliga intervjuer av såväl elever som väg-ledare för att kunna använda oss av deras egna ord. För redovisning av vårt resultat har vi valt att tematisera det i tre delar; påverkansfaktorer, framtidstankar och vägledarens roll.

3.3.3 Validitet och reliabilitet

Vi anser att vårt arbete uppfyller kraven för validitet då vi undersökt det vi avsett (Thurén, 2007, s. 26) med vårt syfte och våra frågeställningar. Vi ville undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasie-reformen och med vår metod anser vi att vi uppfyllt det. I vår intervjuguide hade vi en del slutna frågor vilket skulle kunna medföra korta och slutna svar, men vi anser att de svar vi fick var tillräckligt omfattande så att vi kunde fortsätta vårt arbete med det resultat vi fått från intervjuerna. Vid korta svar från eleverna på både öppna och slutna frågor, ställde vi i några fall ledande eller slutna följdfrågor vilket gav oss bekräftelse på att vi förstått eleverna rätt och att vi kunde fortsätta intervjun för att få mer omfattande svar. Nelson-Jones menar att det kan vara nödvändigt med slutna frågor för att få in information (2005, s. 84) och enligt vår mening menar han att man med slutna frågor kan få direkta svar och därav få in information. Vi är medvetna om att detta kan ifråga-sätta reliabiliteten (Thurén, 2007, s. 26) på vårt arbete men vi anser inte att vi med slutna frågor angav riktning på vad intervjupersonerna skulle svara. Validiteten kring att undersöka en reform som ännu inte har genomförts kan även det ifrågasättas. Vi anser att vårt arbete uppfyller kravet på validitet då vi med hjälp av den teoretiska bakgrund och det resultat vi framfört i arbetet valt att inrikta oss på vägledarens roll som inte har stort fokus i reformen.

3.3.4 Etiska åtagande

Inom forskningsetiken finns det enligt Vetenskapsrådet fyra huvudkrav,

(www.vr.se, 2008-10-19, ss. 7-14). Gällande informationskravet meddelades den berörda skolan innan intervjuerna påbörjades för att få ett godkännande. Här angavs både undersökningens syfte samt det intervjuunderlag vi skulle använda oss av. Då det endast var berörda lärare och annan skolpersonal, och inte intervjupersonerna, som fick intervjuunderlaget anser vi inte att vårt resultat har påverkats av detta. Alla intervju-personerna informerades om vad materialet skulle användas till samt hur vi kommer att bearbeta det samt att det inspelade materialet enbart kommer avlyssnas av berörda personer. Då eleverna själv fick anmäla sig som intervjupersoner anser vi att vi har tagit del av aspekten att det ska vara frivilligt deltagande. Samtyckeskravet innebär att forsk-arna ska ha samtycke från de tänkta intervjupersonerna, deras vårdnadshavare om de är under 15 år, eller skolledning och lärare om det inte är en undersökning med privata och etiska frågor. Då alla elever vi intervjuade var över 15 år ansåg vi att det räckte med deras eget samtycke för intervjuerna då skolan tidigare tagit del av syftet och godkänt detta. Vi har inför alla intervjuer betonat vår tystnadsplikt och att vi inte kommer att använda oss av deras namn eftersom de inte ska kunna identifieras av utomstående. Då vi inte frågade efter personuppgifter och andra uppgifter som kan identifiera våra intervjupersoner anser vi att vi även tagit del av nyttjandekravet som just rör detta.

4. RESULTAT

Vi har valt att bearbeta de för vårt syfte mest relevanta frågorna och svaren från våra intervjuer, därefter har vi analyserat detta och gjort en sammanställning av de svar vi fått. Vi har tematiserat resultatet i de tre delar vi använt oss av i teorin; påverkans-faktorer, framtidstankar och vägledarens roll. I de två första avsnitten behandlar vi intervjuerna med eleverna och i det sista avsnittet behandlar vi intervjuerna med vägledarna.

4.1 Påverkansfaktorer

Under våra intervjuer har eleverna nämnt vad som påverkat dem i deras gymnasieval men vi har även i resultatet valt att uppmärksamma det vi tolkat som påverkansfaktorer hos eleverna.

Intresset för matlagning och fordon på fritiden är stort hos de elever som går ”Hotell- och Restaurangprogrammet” respektive ”Fordonsprogrammet”. Det visade sig under intervjuerna att åtta av tio elever svarade att det framför allt var intresset som styrt deras val av gymnasieprogram.De resterande två eleverna valde gymnasieprogram på grund av att utbildningarna innebar praktiskt arbete.

Fredrik: ”…jag har inte sådant mattehuvud, har lite svårt för matte och sådant, och så gillar jag att jobba med händerna.”

Hans: ”Jag har alltid tyckt om att laga mat, ända sedan jag var två, tre år. Jag har alltid varit med i köket…alltid hjälpt till. Så det var klart direkt när jag skulle söka.”

Vi frågade varför eleverna valt yrkesförberedande utbildning istället för studieför-beredande utbildning. De flesta av eleverna visste inte skillnaden på dessa program vilket innebar att vi fick förklara det. Då eleverna förstått skillnaden svarade sju av eleverna att de har valt yrkesförberedande program då de ansåg att de är praktiskt lagda och ville slippa teoretiska ämnen.

Frank: ”Det är roligare med yrkesförberedande. Det är inte roligt att bara sitta och plugga in allt.”

Filip: ”…jag är inte så glad för att studera…jag tycker det är roligare att arbeta praktiskt. Det gör vi mycket här på skolan.”

Några av de elever som sa att de är mer praktiskt lagda poängterar att de har svårt att sitta still på lektionerna och tycker därför att det är roligare att arbeta praktiskt. Vi kan diskutera om de elever som inte visste skillnaden mellan de olika programmen var medvetna om att de valt bort ett studieförberedande program när de valde ett yrkes-förberedande program. Man kan fundera på om de elever som visste skillnaden och svarade att de var mer praktiskt lagda reflekterat kring hur de är som person och vad som skulle passa dem bäst.

En av de intervjuade eleverna, Henrietta, svarade att hon inte riktigt visste varför hon valt yrkesförberedande program. Dock poängterade hon att hon valt efter sitt intresse för matlagning och att hon gärna ville prova på det. Felix och Hannas anledningar till att de valt yrkesförberedande program är att de inte vill läsa vidare direkt efter skolan. De har valt ”Fordonsprogrammet” respektive ”Hotell- och Restaurangprogrammet” för att lättare få jobb direkt efter skolan.

Hanna: ”…om man skulle gå Samhälle så är man nästan tvungen till att läsa vidare efter skolan, och i denna linjen är det mer att man har ett jobb efter skolan…”

Filip kunde inte komma på något eller någon som påverkat hans val, han sa att han inte visste så mycket om vad för andra alternativ som fanns. Efter våra följdfrågor framkom det dock att han hade ett intresse för bilar och höll på med det en hel del på fritiden. Alltså kan vi konstatera att hans intresse var en påverkansfaktor för valet av gymnasie-program. Detta framkom även under intervjun med Fabian då han till en början sa att inget påverkat honom men att han senare menade att det är ett gemensamt intresse med kompisarna. Frank, Fredrik och Hans menade att det var deras eget val som styrde vad de valde för program till gymnasiet. Dock framkom det att det var deras intresse som var den största påverkansfaktorn.

Frank: ”Det är liksom mitt liv, och jag tänker inte plugga vidare, jag vill göra något som man själv är intresserad av och inte som andra tycker. Jag själv jobbar i en

restaurang, men jag ville inte gå Hotell- och Restaurang, för jag är intresserad av bilar.”

Det som skiljer de tre eleverna åt är att Hans menade att utöver hans intresse hjälpte även hans föräldrar till i valet. Han uttryckte dock att han själv valde program och att hans föräldrar hjälpte honom i valet av skola. Felix och Henrietta har fått påverkan till sitt val av kompisar. Skillnaden mellan de två eleverna var att Felix valde för att en klasskompis också valde det medan Henrietta blev inspirerad av äldre kompisar som gått programmet.

Felix: ”…det var en klasskompis som skulle välja det ju så då blev jag också intresserad av det.”

Tre av eleverna på Hotell- och Restaurangprogrammet blev påverkade inför sitt

gymnasieval av familjemedlemmar. Hanna och Hilda fick inspiration av sina farmödrar då de båda arbetar inom restaurangbranschen. En familjemedlem som påverkat Helen var hennes brors sambo som gått programmet tidigare. Av henne fick hon råd samt information om vad programmet innebar. De tre intervjupersonerna påpekade dock att familjemedlemmarna gav inspiration för deras val och att det var de som tog ett självständigt val.

Majoriteten av eleverna hade besökt gymnasieskolan under öppethus före valet vilket de ansåg var bra information men de angav det inte som en påverkansfaktor till varför de valt programmet. Studiebesök och information i klass under årskurs nio angavs också av eleverna som en bra informationskälla gällande programmens innehåll. Vi kan diskutera om inte studiebesök och öppethus kan ses som påverkansfaktorer för eleverna då vi upplevde att en av eleverna fick bekräftelse på att det valet hon funderat på kändes rätt efter besök på skolan.

Hanna: ” Man fick se hur det såg ut i köket och pratade med lärare, då kände man nog, det är ändå rätt.”

4.1.1 Sammanfattning

Det som framkommit i våra intervjuer gällande påverkansfaktorer är att det framför allt är intresset som styrt eleverna i deras val. Dock kom en del andra påverkansfaktorer fram, såsom familjemedlemmar och kompisar. Eleverna påpekar att de inte påverkade dem utan gav råd och stöd i deras val. Det har även framkommit att några av eleverna valt yrkesförberedande program för att de tycker om att arbeta med händerna. Slutligen diskuterade vi om öppethus och studiebesök kan ses som påverkansfaktorer gällande valet av gymnasieprogram även om eleverna svarat att det inte var en påverkansfaktor.

4.2 Framtidstankar

Vi ville undersöka om eleverna på yrkesförberedande program hade funderat kring sin framtid då vårt syfte med intervjuerna var att få en inblick i elevernas syn på fortsatta studier och arbete.

Hanna: ”Så tänkte jag att hotell- restaurang är bäst…detta är verkligen det jag vill. Det var en linje som verkligen satt rätt hos mig som människa.”

Under intervjun frågade vi eleverna om de var nöjda med sina gymnasieval och samt-liga svarade positivt på denna fråga, samtsamt-liga tio intervjuade elever svarade även att de skulle vilja jobba inom det de blir utbildade till på gymnasiet. Många har det som en vision. Man kan diskutera om det kan vara så att alla vill jobba med det de utbildar sig till för att de trivs så bra på utbildningen. De är intresserade av vad de gör och lär sig vilket vi anser kan leda till stor självkänsla och känslan av att man är bra på något. Hilda menar att hon redan vet att hon vill jobba inom restaurangbranschen då hon redan innan gymnasiet jobbade inom yrket.

Av våra tio intervjuer var det endast Fredrik som svarade att han nöjer sig med sin gymnasieutbildning och inte har intresse för vidareutbildning vid frågan om synen på fortsatta studier. Han menar att han är mer praktiskt lagd och vill jobba.

Sex av eleverna i vår intervju svarade att de kan tänka sig att läsa vidare senare i livet men vill jobba ett par år innan. Vi uppfattade vissa av elevernas reaktioner som att frågan om de tänkt läsa vidare efter gymnasiet kom som en tankeställare och att de inte

utbilda sig någon gång efter gymnasiet men precis som ovanstående sex elever ville de jobba ett par år först.

Helen: ”Alltså, jag vill nog börja jobba…och komma igång, men sen hade jag gärna kunnat läsa vidare.”

Fabian, Felix och Filip vet inte helt säkert vad de vill utbilda sig till. Alla tre går Fordonsprogrammet och kan tänka sig att vidareutbilda sig inom det området.

Filip: ”Jag har tankar på att läsa, jag vet inte riktigt, jag vill egentligen bli…metalliker…man säger att ju mer man läser desto lättare kan man få jobb…men jag vet inte riktigt vad det finns för att läsa vidare…”

Med ”metalliker” uppfattade vi Filip som att han syftade på att han vill bli billackerare. Om Hanna och Helen skulle läsa vidare skulle de vilja utbilda sig inom något i Hotell- och Restaurangbranschen. Även här har eleverna en önskan om att läsa vidare inom det de utbildar sig till under gymnasietiden. Henrietta och Hilda vill också utbilda sig inom restaurangbranschen och har redan funderat på vad det skulle kunna vara, vilket är till bartender. Dock har de inte mer än funderat på det, de vet alltså inte mycket om själva utbildningarna. Hilda är dock klar över att hon inte vill läsa någon högskoleutbildning. Hans kan tänka sig att utbilda sig till dietist och poängterar att han då har användning av att han läst näringslära på gymnasiet. Funderingar finns även kring läraryrket, dock är inga av dessa alternativ något han är säker på.

Intervjuare: ”Skulle du kunna tänka dig att jobba med detta sen?” Frank: ”Inte hela livet, nej.”

Intervjuare: ”Finns det något annat du skulle tänka dig senare då?”

Frank: ”Jobba i köket, jag är en typ som gillar att laga mat och hålla på med olika grejor och sådant, då jag kommer nog prova på en hel del i mitt liv.”

Under intervjun med Frank har det framkommit att han kan tänka sig att jobba inom en annan bransch än vad gymnasieutbildningen handlar om, fordon. Vår tanke är att detta kan betyda att vidareutbildning krävs trots att han förklarat att han inte vill ”plugga vidare”.

4.2.1 Sammanfattning

Eleverna är nöjda med sina gymnasieval och vill gärna arbeta ett par år inom vad de är utbildade till. Av intervjuerna har det även framkommit att många av eleverna har funderingar kring fortsatta studier, det finns dock inte många som vet vad det skulle vara, men att det kan vara inom den branschen som de valt gymnasieutbildning. Vår uppfattning av elevernas tankar om framtiden är att de är ganska kluvna och inte har en klar bild av hur deras framtid ska se ut. Många av eleverna vet inte vad för utbildningar som finns, vad som krävs och inom vilket område de kan utbilda sig. Vi uppfattar därför elevernas svar med att de efterfrågar information om vad de kan göra efter gymnasiet.

4.3 Vägledarens roll

Då vi med vårt syfte vill undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereformen valde vi att ta reda på vilka tankar finns hos studie- och yrkesvägledarna angående vägledning av elever på yrkesförberedande program med den nya gymnasiereformen samt hur deras arbete ser ut idag.

4.3.1 Studie- och yrkesvägledarnas åsikter om den nya gymnasiereformen

Vera anser att det är ett bra upplägg av den nya gymnasiereformen då hon menar att dagens gymnasieskola kan vara en utslagning av de elever som inte är intresserade av eller inte klarar de teoretiska studierna.

Vera: ”… om man går ett yrkesförberedande program och ska ut i yrkeslivet så har de haft svårt att få ett jobb för man har inte ett slutbetyg som man kan visa upp för en arbetsgivare.”

Hon menar även att borttagningen av teoretiska ämnen gynnar de elever som är skol-trötta och vill ha praktiskt arbete. Att läsa på ett yrkesförberedande program menar Vera kommer inte att hämma de elever som vill läsa vidare då skolan har skyldighet att er-bjuda dessa elever de kurser som ger högskolebehörighet. Vera menar att det är viktig-are att elever som är svaga i de teoretiska ämnena tar studenten med ett betyg som ger en examen och att man på så sätt kan höja deras självförtroende.

Vera: ”…idag när man går ut och inte är färdig och inte har klarat sina studier det är ju rätt så nedtryckande, det är inte bra…jag tror på detta.”

I intervjuerna med vägledarna har det framkommit att tre av dem anser att vissa elever mognar senare i livet och att få möjlighet att komplettera sina betyg senare menar Vera är bra för dem och att det är en rättighet som kommer att erbjudas. Även Victoria anser att eleverna mognar senare men att den nya gymnasiereformen är ett hinder för dessa elever.

Victoria: ” Jag förstår ju syftet med det, det kan nog ställa till det rätt så mycket, det är så motsägelsefullt, på samma gång som man säger att ungdomar blir yngre, alltså, mer omogna, på samma gång som den saken händer med ungdomar, precis nu då så måste man veta när man är 15 vad man vill göra när man är 20.”

Trots att Victoria är negativ till delar av den nya gymnasiereformen, som nämnts ovan, kan hon också se positivt på att alla elever inte är tvungna att gå ett program som inne-håller högskoleförberedande kurser. Vendela anser att det negativa är att valet av vad man vill göra i framtiden tror hon kommer att behöva göras redan i årskurs sex.

Vendela: ” Vad man ska göra när man är vuxen, vem kan det? Då kommer man att behöva vägledning i all oändlighet.”

Det som Vendela och Valdemar kan se som positivt med den nya gymnasiereformen är att man stramar upp skolan genom att öka styrningen och framförallt att vägledarrollen kommer att stärkas. Valdemar nämner även att det varit diskussioner om att det enbart ska vara behöriga vägledare som arbetar med studie- och yrkesvägledning.

4.3.2 Vägledarnas arbetssituation idag och i framtiden

För de flesta studie- och yrkesvägledarna är arbetsrutinerna att informera på olika sätt, dels genom information i klassrummen men även i enskilda samtal med eleverna. Väg-ledarna menar att det är viktigt att synas i klasserna så eleverna vet att de finns och vad de jobbar med. Två av vägledarna anser att man oftast sitter ”i en skrubb någonstans” därför menar de att det är extra viktigt att visa sig oavsett vad det är man kommer ut och informerar om. Det administrativa arbetet tar idag mycket av vägledarnas tid oavsett vilken form av administrativt arbete det är. Det kan t.ex. handla om praktikplaceringar, pappersarbete gällande bl.a. reducerade program och möte i olika former.

Victoria: ”Jag hjälper eleverna att hitta en bra praktikplats, och sen sköter jag då administrationen runt det.”

De administrativa arbetsuppgifterna kan även gå så långt att man som vägledare inte gör uppgifter som rör vägledning.

Vera: ”…idag används studie och yrkesvägledarna till och med till att bland annat dela ut busskort och det är helt galet att använda en högskoleutbildad person till arbetsuppgifter som vem som helst hade kunnat göra”

Då vi sammanställt våra resultat av intervjuerna med studie- och yrkesvägledare kom vi fram till att det fanns en likhet på hur vägledarna uppfattade elevernas tankar om fort-satta studier och deras behov av vägledning. Vägledarna ansåg att det skulle vara individen som skulle stå i centrum för vägledningen.

Valdemar: ” Oavsett vilket program eller vem eleven är så är det individens behov som styr vägledningen. Givetvis så kommer individens förutsättningar att läsa vidare lyftas…”

En av vägledarna vi intervjuat ansåg att hon hade många elever med tankar om fortsatta studier och arbetar därför kontinuerligt med information och samtal. Hennes sätt att arbeta med vägledning är att först ge allmän information i klasserna då hon anser att eleverna bör ha viss kännedom om detaljer innan de kommer för enskilt samtal.

Victoria: ”Jag försöker hjälpa dem att sålla. Jag brukar jobba så att jag sätter dem i jobb. Det är en strategi jag har, jag är inte deras morsa. Utan jag visar dem hur man ska göra saker och hitta, sen hjälper jag dem, det huvudsakliga jobbet ligger på eleven.”

Ett arbetssätt som vägledarna använder sig av är att de sätter eleverna i arbete så att de blir engagerade och att man sätter igång en tankeprocess. Att överlåta ansvaret för informationsinhämtning menar de är ett sätt att låta dem ta ansvar för sin egen framtid. En vägledare påpekade att eleverna gärna vill bli ”serverade” och att man som väg-ledare ska visa den exakta vägen de ska gå och att överlåta ansvaret är ett sätt att motarbeta det.

Vägledarna tror att den informativa vägledningen kommer få större vikt med den nya gymnasiereformen då de anser att eleverna kommer att få helt andra förutsättningar än idag. En vägledare betonade vikten av att informera om kvoteringen som kommer träda i kraft med den nya högskolereformen och de konsekvenser det kommer att innebära om man inte väljer att läsa tex. språk.

Vendela: ” Den stoppar ju eleverna ganska kraftigt på de yrkesförberedande programmen. Vilket jag tycker är helt idiotiskt…. jag tror att man kommer att låsa dem alldeles för mycket.”

Vendela förklarar sitt uttalande med att man i det individuella valet idag har 300 poäng där man kan komplettera sitt kursutbud med det man behöver eller vill läsa, medan den nya reformen innebär enbart 200 poäng individuellt val. Detta kommer att begränsa eleverna på de yrkesförberedande programmen då de inte får högskolebehörighet i programmet utan tillval.

Två av studie- och yrkesvägledarna ansåg att vägledningen av elever på yrkesför-beredande gymnasieprogram gällande fortsatta studier, inte kommer att förändras avsevärt med den nya gymnasiereformen.

Valdemar: ” Jag tror inte att vägledningen utifrån min profession ska eller bör se annorlunda ut.”

Den skillnad som kan finnas i vägledningen tror de kan vara att man vägleder mot olika mål beroende på var eleven befinner sig i utbildningen. Målet med vägledningen kan även se olika ut beroende på vilket program eleven går och om det är ett yrkesför-beredande eller studieföryrkesför-beredande program. En av vägledarna menar att det är väg-ledarens uppgift att spegla sig i eleven och anpassa samtalet utefter det.

4.3.3 Vägledarens roll i förändring

Alla fyra vägledarna tror att vägledningstjänsterna kommer öka, dels för att det ställs krav på behöriga studie- och yrkesvägledare och dels för vägledningen blir viktigare på grundskolan. En av vägledarna menar att om vägledningen ska skrivas in i skollagen måste det vara ordenligt förtydligat så det inte finns möjlighet för kommunerna att

ignorera det. Genom att vägledning skrivs in i skollagen menar en annan vägledare att det kan höja statusen på professionen då det kommer att ställas krav på att vägledarna ska vara utbildade studie- och yrkesvägledare. En vägledare hoppas på att det ska finnas någon form av reglering i tid för hur mycket vägledning som ska erbjudas baserat på elevantalet på skolan. Hon inser dock att verkligheten inte är så enkel men genom att se till de olika behov eleverna har av vägledning kan man göra en rättvis bedömning av hur mycket vägledning som krävs.

Tre av studie- och yrkesvägledarna tror inte att deras yrkesroll som den ser ut idag kommer att förändras mycket om den nya gymnasieutredningen träder i kraft, men de tror däremot att nya arbetsuppgifter kan tillkomma. De tror att den stora skillnaden kan vara betydelsen av den information som ges till eleverna och att man som vägledare måste vara mer påläst. Detta kan även komma att få stor betydelse för vägledarna i grundskolan eftersom man redan där måste informera om vikten av att läsa språk för att få meritpoäng då valen görs där. Som studie- och yrkesvägledare vid ett yrkesförbered-ande program tror en av vägledarna att skillnaden kommer bli att man får större ansvar gällande lärlingsutbildningarna. Den skillnad vägledarna även kan se är att deras yrkes-roll kommer bli mer strukturerad och att detta medför en större profession.

Vera: ”Men det handlar mycket om oss själva, vi måste marknadsföra oss själv, tala om vad vi är bra på och vad det är vi ska göra.”

Vera menar att för att yrkesrollen ska förändras måste man som vägledare själv visa vad man kan och tala om vad professionen innebär. Genom att arbeta med det man är utbildad till menar Vera att eleverna får ut så mycket som möjligt av sin studietid.

Då vi ställde frågan om vägledarna tror att den nya gymnasiereformen kommer vidare-utveckla deras arbete svarade Valdemar att han hoppas på att större resurser läggs på vägledning och att det blir krav på behöriga studie- och yrkesvägledare. Med större resurser hoppas Valdemar att det ska finnas bättre möjligheter att göra sitt jobb på bästa sätt. Vägledningen börjar för sent enligt Valdemar och han tror att vägledningen

kommer att börja tidigare på högstadiet. Om vägledningen skrivs in i skollagen menar Victoria att det kommer att ställas krav på utvärderingar av det egna arbetet. Hon

efter-frågar därmed rätt medel för hur man gör en bra utvärdering och poängterar vikten av att kvalitetsgranska sig själv. Victoria menar att man på så sätt kan utveckla sig som studie- och yrkesvägledare.

Vendela hoppas på ett bättre samarbete mellan grundskola, gymnasieskola och Komvux då hon tror att eleverna tidigare börjar fundera på vilket yrke och gymnasieprogram de ska välja. Genom detta tror Vendela att hennes arbete kommer att utvecklas.

4.3.4 Behovet av vägledning

I utredningen står det att tillgången till vägledningen har minskat men att behovet har ökat. Vid frågan om vägledarna tror att vägledningsuppgifterna kommer bli mer om-fattande än idag och vägledningstjänsterna att ökas uppfattade vi en gemensam nämn-are. Alla vägledare tror att behovet av vägledning kommer öka och att tillgången till vägledning kommer att bli större. Alla hoppas på att det ska utvecklas fler vägledar-tjänster men även att de vägledar-tjänster som redan finns kommer utökas till heltidsvägledar-tjänster. En av de intervjuade vägledarna menar att många av de felval som uppmärksammas på gymnasiet inte beror på studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt utan på att det ges för lite tid till vägledning.

Victoria: ”Allting beror ju på hur mycket pengar kommunen har känns det som. Eftersom det inte är lagstiftat så, bestämmer kommunen.”

Vendela: ”Det är för mycket i nya utredningen som gör att man måste välja väldigt tidigt och bli medveten om vem man är, vad man vill och vad man kan. Och bestämmer sig för sådant redan tidigt. Om man ska klara av det så måste det finnas vägledare överallt och väldigt mycket.”

En vägledare påpekar de vaga restriktioner som finns angående studie- och

yrkesvägledning och menar att ingenting kommer ändras förrän det blir en lagstiftning. En annan vägledare menar att det är lätt att dra in på de tjänster som det inte står i tryck i hur stor omfattning de bör finnas. De tre vägledarna som arbetar på skolor tror att vägledningen kommer att börja redan i årskurs sex då meritpoängen är viktiga på hög-stadiet. De tror även att studie- och yrkesvägledarna på grundskolan kommer få en

viktigare roll då mer vägledning kommer att behövas för eleverna och deras gymnasie-val.

4.3.5 Sammanfattning

Det som framkommit i vårt resultat är behovet av resurser avsatta för studie- och yrkes-vägledning. Vägledarna menar att det inte kommer ske någon större förändring inom vägledningen om det inte blir inskrivet i skollagen. Med en lagstiftning anser de att skillnaden hade blivit bl.a. mer resurser och att vägledningsprofessionens status hade ökat. Vägledarna har skilda åsikter angående den nya gymnasiereformen och vad den kommer att innebära för förändringar. Tre av studie- och yrkesvägledarna påpekar också att vägledningen kommer att behövas i lägre åldrar då meritpoängen måste uppmärk-sammas, vilket innebär att vägledning kan komma att behövas redan i årskurs sex inför högstadiet.

5. AVSLUTANDE DISKUSSION

Den nya gymnasieskolan är under utredning och vi finner det intressant att undersöka hur vägledarens roll kan komma att förändras med den. I diskussionen kommer vi att koppla samman teorierna med vårt resultat från intervjuerna. Teorin och resultatet delade vi upp i tre delar, påverkansfaktorer, framtidstankar samt vägledarens roll. I diskussionen kommer vi att använda oss av samma tematisering som i ovanstående kapitel. Dessutom kommer vi att behandla utvärdering av eget arbete, slutdiskussion samt förlag till vidare forskning.

5.1 Påverkansfaktorer

Det är enbart en del av eleverna som nämner familj och släkt som påverkansfaktor till valet av gymnasium. Sjöstrand (1968)säger att informationen man får från familj, släkt och vänner har stor betydelse i en valprocess. Han tror det kan bero på att de kan in-formera om egna upplevelser och åsikter (s. 172). Sandells (2007) resultat visar att elev-erna oftare nämner syskon och övriga släktingar som en större påverkan på dem och deras val, än deras föräldrar (s.140). Med grund i Sjöstrands teori samt Sandells och vårt resultat från intervjuerna anser vi att familj, släkt och vänner kan ha haft en större på-verkansfaktor för många av eleverna än vad de svarade. Anledningen till vårt antagande är att eleverna svarat att de diskuterat valet hemma men majoriteten av eleverna svarade att det inte var en påverkansfaktor. Enbart fyra av de tio intervjuade eleverna ansåg sig ha påverkats av familjemedlemmar i valet av gymnasieprogram/skola. Som Sjöstrand (1968) nämner ovan har även vännerna en påverkan i valprocessen, detta har enbart tre av de tio eleverna nämnt som en påverkansfaktor. Enligt Skolverkets rapport ”Attityder till skolan 2006” (2007) är kompisarna viktigare än familjen i gymnasievalet (s. 114), detta är något som inte framkommer av vår undersökning då fler elever har nämnt familjen som större påverkansfaktorer än vänner. Även i Sandells studie svarar eleverna att de inte låter sina vänner styra deras val. De anser att det är roligare om de går samma program men de har inte påverkat dem (2007 s. 135). Man kan dock diskutera om vännerna kan ha större betydelse än vad vi fått fram i resultat från våra intervjuer då vi tror att det kan diskuteras en hel del i vänskapskretsen. Eleverna kan ha sina egna upp-fattningar och förutfattade meningar om vad de olika utbildningarna innebär.

5.1.1 Ett självständigt val

Dock uppfattar vi att det slutgiltiga beslutet ligger hos eleverna, som många också påpekar. I Sandells studie har det framkommit att eleverna inte upplever att deras val har påverkats av andras åsikter, och att det är de själva som ska påverka sin framtid. Det är ett val de gör självständigt och kopplar det till sina intressen (2007, s. 142). Hans är en av de intervjupersoner i vår undersökning som tog upp att hans familj påverkat honom i valet av skola men som vi nämnde ovan var valet slutligen hans eget. Detta kan vi koppla till Lovéns (2000) resultat i sin studie där eleverna tyckte att föräldrarna gav råd utan att styra (ss. 118-119). Många av eleverna som vi intervjuade var noga med att framföra att valet var helt deras beslut och precis som Lovén skriver i ”Kvalet inför valet” ansåg sig eleverna vara de mest betydande personerna i deras val (s. 125). 5.1.2 Intresset

I teoriavsnittet har vi gjort en tolkning av Sandells beskrivning av Bourdieu, vilket är att elever inte hamnar på ett speciellt program av en tillfällighet utan på grund av olika på-verkansfaktorer utifrån omgivningen och inifrån sig själv, t.ex. bakgrund och intresse (2007, s. 30). I vår undersökning framkom det att åtta av tio elever svarade att den största påverkansfaktorn var intresset som styrt deras val. Vår uppfattning av intervju-resultaten är att eleverna på de yrkesförberedande programmen har intresset både på fritiden och i skolan vilket vi kan koppla till de utbildningar eleverna går. De elever som går ”Hotell- och Restaurang programmet” tycker om matlagning och de som går

”Fordonsprogrammet” har ett fritidsintresse för motorer och bilar. Detta anser vi styrks av Lovéns resultat, där eleverna framför allt väljer utbildning efter intresse (2000, s. 117) samt i Sandells studie där det även framkommit att de väljer efter intresse, speciellt om de går ett yrkesinriktat program (2007, s. 141). Enligt Giddens är inte alla de val man gör enbart en handling utan även ett val av vem man vill vara som person (1997, s. 102), att välja utifrån sitt intresse anser vi är ett sätt att förverkliga sig själv och den man vill vara. Gottfredson menar i sin teori att individer identifierar sig med ett yrke genom att jämföra hur de går ihop med yrket och den bild de har av sig själv (Brown, 2002, s. 91). Vi har valt att tolka Gottfredson även i valet av utbildning då vårt resultat visade att eleverna valt efter intresse. Vår tolkning av elevernas svar är att de i valet av utbildning har jämfört hur de tror sig gå ihop med utbildningen och av den bild de har av sig själva. Liknande menar Sjöstrand att en elev gör ett val utifrån hur de anser sig klara av de

olika ämnen som utbildningen innehåller. ”Man tar hänsyn till sina möjligheter att lyckas med det valda alternativet” (1968, s. 188).

5.1.3 Arbeta praktiskt

För elever som väljer yrkesförberedande gymnasieprogram har, enligt Skolverket (2007, s. 113), studiebesök och praktik stor betydelse för elevernas val. Vi uppfattar det som att Skolverkets resultat grundar sig i den praktik som utförts under grundskoletiden och inte den praktik som utförs under gymnasietiden. Vi kan dock koppla detta till hur elev-erna väljer och vad de vill att utbildningen ska innehålla. Yrkesförberedande program innehåller mycket praktiskt arbete vilket många av de elever vi intervjuat vill att utbild-ningen ska innehålla eftersom de anser sig vara praktiskt lagda. De val man har som individ menar Sjöstrand att man kan dela upp i grupper och därifrån gör man ytterligare ett val inom gruppen (1968, s. 27). Sjöstrands teori kan vi koppla till vår uppfattning gällande de elever i vår studie, som anser att de tycker om att arbeta praktiskt, då de valt utbildning genom att först ha valt yrkesförberedande program för att få den praktiska delen. Vidare har de sedan valt inom gruppen och då valt efter sitt intresse.

5.1.4 Rationellt och emotionellt val

Vid en given tidpunkt väljer eleverna till gymnasiet och de är då medvetna om att de ska göra ett val vilket Sjöstrand kallar en institutionaliserad valsituation (s. 26). Medveten-heten i valet anser vi kan vara en av orsakerna till att de valt av intresse och tidpunkten på valet kan göra att eleverna gör ett rationellt val vilket kan leda till konsekvenser längre fram om den nya gymnasiereformen träder i kraft. De konsekvenser vi kan se, om man som elev väljer av enbart intresse, är att om intresset svalnar och ersätts av något annat kan det betyda att man vill byta yrke. Detta kan leda till kompletteringar för att bli antagen till högskolan och som vi beskrivit innan hamnar man i urvalsgrupp två. Vi anser att detta styrks av Sjöstrand som menar att ungdomar inte är mogna att göra ett val som ska bestämma deras framtida yrke (s. 68). Samtidigt anser vi att eleverna gör ett emotionellt val då de väljer efter intresse, som kan leda till bättre motivation i skolan och att man fullföljer sin utbildning. Genom att göra ett emotionellt val efter sina intressen kan det betyda att eleverna klarar av sin utbildning och går ut med ett full-ständigt betyg och en examen som de har nytta av hela livet oavsett om intresset för just den utbildningen svalnar eller inte. Vi menar att när man gör ett emotionellt val p.g.a. sitt intresse blir det även ett rationellt val då man funderar på sitt val och vad man vill.