Vägledares arbete med motivation

Större delen av intervjupersonerna svarade att de inte arbetade efter någon specifik teori, men att de var influerade och utbildade inom en del av de teorier som vi har valt att ta upp. Samtliga intervjupersoner valde att uttalat nämna teorin om lösningsfokus. Intervjuperson 1, 2, 3, 4 och 5 tog upp det faktum att de hade studerat teorierna men att de ändå skapat sitt eget arbetssätt och sina egna metoder för att locka fram motivationen hos sina klienter. Det individanpassade arbetssättet och det motiverande samtalet är delar som dykt upp väldigt frekvent i intervjuerna. Intervjupersonerna betonar sitt eget ansvar i processen, att hitta rätt åtgärder och verktyg för att nå just den individen. Intervjupersonerna är alla unika i sina arbetssätt, som de känner sig säkra i. De känner sig däremot inte riktigt säkra på motivationsteorier och poängterar att de inte anser att teorierna är det viktiga i deras arbete.

34

Jag är inte så mycket för att använda stereotypa teorier. Jag tar till mig teorier, men sen blandar jag ganska friskt och tar vissa delar. Så någon renodlad teori är det ju inte... Sen måste man ju se personen, och anpassa efter den. Lyssna och läsa av är mycket viktigt, och fingertoppskänsla. Intervjuperson 1

Intervjuperson 1 nämner olika vägledningsteoretiker såsom Vance Peavy och Gerald Egan som hon använder i sina samtal, men talar även om vikten av att lyssna uppmärksamt och att inte döma eller argumentera mot klienten. Hon nämner material som har grund i det lösningsfokuserade tänkandet som hon använder i sina vägledningssamtal. Hon menar att vägledarna på verksamheten arbetar lösningsfokuserat per automatik, eftersom de vill fokusera på att hitta lösningar och inte se till problemen. Hon nämner dock att hon inte använder sig av ”mirakelfrågan”. Även Intervjuperson 2 berättar självsäkert att hon använder sig av det lösningsfokuserade arbetssättet genom till exempel skalor och fallbeskrivningar för att hjälpa klienterna att hitta sin motivation. Intervjuperson 2 nämner vikten av att se möjligheter och fördelar, istället för problem och hinder, vilket en stor del av intervjupersonerna har fokuserat på.

Ja, lösningsfokus är ju väldigt viktigt. Jag skapar möjligheter, så det är väldigt viktigt med lösningsfokuserat. Ibland får det vara väldigt tydligt, till exempel . Att man jobbar utifrån skalor. Ibland får man tydliggöra och i de flesta av våra fall, det här kommer låta märkligt, så anser våra kursdeltagare att de redan är på en nia. På en skala på 10 att komma ut på arbetsmarknaden. Medans vi kan se att personen är på en etta eller en två... Intervjuperson 2

Intervjuperson 3 berättar att hon inte använder några specifika teorier, men att hon har fått en hel del internutbildningar inom vägledning och motivation. Internutbildningar inom Arbetsförmedlingen är ett ämne som ofta återkommer i intervjuerna. Intervjuperson 3 nämner teorin om lösningsfokus som en del av hennes utbildning och som en teori hon använder sig av i sina samtal. Trots detta så har hon svårt att hitta namnet på teorin i intervjun.

Intervjuperson 4 nämner också det lösningsfokuserade samtalet som en teori som hon använder sig av och som hon har fått utbildning i. Hon betonar att lösningen på klientens problem ofta finns inom personen, men att de kan behöva hennes hjälp att plocka fram både lösningen och motivationen. På samma sätt berättar Intervjuperson 5 att hon har

35

fått utbildning i det lösningsfokuserade samtalet och dess metoder och att hon ofta applicerar detta i sina samtal. Intervjuperson 5 talar ofta om det lösningsfokuserade arbetssättet och upplevs som väldigt kunnig och säker inom området.

Min första fråga till dem är; vill jag ha det som jag har det idag eller vill jag förändras? Det är där man måste börja, att dem själva måste fundera igenom. Sen är det två saker till som jag brukar prata om när det gäller motivation; det ena är vill; och det andra är kan. Dem vi möter måste ha vilja att göra den här förändringen, om de kan kommer som andra ord.

Intervjuperson 5

Intervjuperson 6 berättar om det individuella sättet att skapa motivation inom varje person och vikten av att hitta metoder som fungerar på just den personen. Hon arbetar också enligt det lösningsfokuserade arbetssättet och väljer att poängtera hur viktigt det är att se till fördelar, positiva sidor och kunskaper som personer har.

Men även att alla har vissa talanger, och då så försöker vi att inte bara se hindren utan att också peka på möjligheterna och de starka sidorna. Det i sig är ju motivationskapande. Vi jobbar ju mycket med samtal, tester och med frågeformulär. Formulär som handlar om intresse, personlighet, begåvning, socialsituation. Intervjuperson 6

Eftersom hon arbetar på Arbetsförmedlingen så har hon stor kunskap om att det lösningsfokuserade arbetssättet präglar personalutbildningen, även om hon själv inte gått just den utbildningen. Hon nämner motiverande samtal som en teori som många av hennes kollegor har utbildning i och som de tycker är väldigt användbar. Hon avviker från resten av intervjupersonerna genom att rakt ut nämna teorin om KASAM när hon talar om sina klienter och hur hon kan hjälpa dem att bli mer motiverade. Det märks tydligt i Intervjuperson 6s engagerade och väl genomtänkta svar att hon har en väldigt bred utbildning.

Jag tycker det är kul att jobba med motiverande samtal. Jag brukar säga till dem att jag inte har svaret, facit men jag kan hjälpa dig att hitta det. Att röra sig framåt, och få lust att prova olika saker. Intervjuperson 6

Både intervjuperson 1 och 2 berättar engagerat om hur viktigt det är att arbeta med, för individen, realistiska mål. Ibland behöver de ta ner personen på jorden och hitta realistiska

36

mål, för att klienterna inte ska bli besvikna och nedslagna när det inte kan nå sina för högt ställda mål.

Så oftast är det så att jag måste håva tillbaka människor, och där tror jag att det beror på att de har varit så curlade så länge som de har varit och fått allting serverat. Intervjuperson 2

Hon anser att det är klientens eget ansvar att hitta sin motivation och att göra det jobb som krävs för uppgiften, något som även Intervjuperson 1, 4 och 5 nämner som en viktig del.

Oftast säger människor ”ja, jo, ja” och så går de. Så har man gjort en överrenskommelse, sen när man följer upp efter några veckor så har det ibland inte hänt ett enda dugg. Och då får man ju hålla på lite och motivera och prata. I slutändan så får man kanske hitta en plats, ta kontakt med arbetsgivaren, nästan ta personen i handen och ta sig dit tillsammans för att de ska komma över tröskeln. Och det gör vi alltså, när det inte går på annat sätt. Intervjuperson 4

Intervjuperson 2 talar om vikten för deras klienter av att höra till ett större sammanhang och att känna sig kapabla att hantera omvärlden. Hon upplever att klienterna känner sig mer ”normala” när de är tillsammans med andra personer med liknande funktionsnedsättning inom verksamheten och att detta har en positiv inverkan på deras motivation.

Intervjuperson 2 talar även om att en funktionsnedsättning och psykisk ohälsa ofta går hand i hand. Känner en person smärta så kan det leda till depression, och tvärtom. Även Intervjuperson 5 betonar att man måste fokusera på lösningar och möjligheter, och att inte fastna i ”det sjuka”. Många av hans klienter är sin sjukdom och har svårt att se utanför den. På detta sätt avskärmar många sig själva från resten av befolkningen, genom att stämpla sig själva som funktionsnedsatta. Intervjuperson 3 talar också om hur hans klienter ibland fastnar i sin sjukdom och har svårt att ta sig ur en offersituation.

Jag brukar säga att första mötet på Försäkringskassan, då är de sjuka, första samtalet med mig själv då är de också sjuka för då tittar jag igenom deras papper, läkarutlåtande och vad det finns för utredning. Allting. Då brukar jag säga till dem ”Nu har vi pratat färdigt om detta, nu lämnar vi det bakom oss. Jag vet vad som gäller, du vet vad som gäller och nu ska vi se framåt. Nu är det inga av dina problem eller sjukdomar som vi ska prata om i fortsättningen. Nu ska vi se framåt mot lösningen”. Och det brukar de acceptera. Intervjuperson 3

37

Under intervjuerna nämns olika aspekter på vad som motiverar människor. Intervjuperson 3 berättar om de tre olika aspekter som hon anser kan påverka motivationen; ekonomin, arbete och fritid. Hon menar att för att en människa ska vara motiverad måste det finnas en balans mellan dessa tre. Intervjuperson 5 väljer att betona hur det påverkar en person att vara sjukskriven en längre tid, att detta kan ha en förödande effekt på motivationen och på självförtroendet. Därför anser hon att det är viktigt att hitta motivationen inom varje enskild individ, det finns ingen universell lösning som passar alla. Hon svarar insiktsfullt att de tre viktigaste faktorerna för motivation hos personer är; att få struktur på tillvaron, känna sig behövd och att komma in i ett socialt sammanhang. Ekonomin är inte en lika viktig del.