Vidare forskning

Vi har noterat en kunskapslucka inom området som visar att vidare forskning kan rekommenderas. Under arbetets gång så har vi kommit fram till att det finns stort utrymme för vidare forskning och för förbättringar inom området för vägledning av funktionsnedsatta. I detta arbete så har vi tagit fasta på de olika faktorer som kan motivera människor och hur dessa kan skilja sig åt. Forskning inom detta ämne skulle kunna underlätta arbetet för de vägledare som arbetar med att öka motivationen och viljan till förändring hos sina klienter. I arbetet har vi saknat viss forskning om motivationsfaktorer och vi tror att här finns en kunskapslucka som behöver fyllas.

49

8. Litteraturförteckning

8.1 Tryckta källor

Almvärn, P.-E., & Fäldt, C. (2001). Idrott & hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, M., & Johansson, M. (2007). Funktionshinder och arbetsliv - En deskriptiv processutvärdering av pilotprojektet "Funktionshinder som merit på arbetsmarkanden". Malmö: Arbetslivsinstitutet.

Andrews, A., & Rose, J. L. (den 28 07 2010). A Preliminary Investigation of Factors Affecting Employment Motivation in People with Intellectual Diabilities. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities , ss. 239-244.

Arbetsförmedlingen. (2011). Förberedande insatser. Stockholm: Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen. (2011). Lönebidrag. Stockholm: Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen. (2011). Trygghetsanställning. Stockholm: Arbetsförmedlingen. Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal - MI. Lund: Studentlitteratur.

Berg, I. K., & Jong, P. D. (2003). Att bygga lösningar - en lösningsfokuserad samtalsmodell. Smedjebacken: Mareld .

Bergeskog, A. (2002). Arbetsmarknadspolitik i Sverige och i andra länder. i M. Sjöberg, Arbetsliv och funktionshinder (ss. 100-111). Lund: Studentlitteratur.

Dart, M. A. (2011). Motivational Interviewing in Nursing Practice. Sudbury: Jones and Bartlett Publishers.

Finansdepartementet. (2010). Budgetproposition för 2011. Stockholm: Finansdepartementet.

Goffman, E. (2008). Stigma - den avvikandes roll och identitet. Englewood Cliffs, New Jersey : Prentice-Hall, Inc. .

50

Handisam. (2011). Funktiosnnedsättning och arbetsmarknad. Handisam.

Ivarsson, B. H., Ortiz, L., & Wirbring, P. (2010). Motiverande Samtal - praktisk handbok för socialt arbete. Stockholm: Gothia Förlag AB.

Jarrick, A., & Josephson, O. (1996). Från tanke till text - En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups .

Larsson, S., Lilja, J., & Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Persson, J. (Nr. 4 2006). Värk, allergier och psykisk ohälsa allt vanligare. Välfärd, ss. 14- 16.

Rienecker, L., & Jörgensen, P. S. (2000). Att skriva en bra uppsats . Malmö: Liber.

Rose, J., Perks, J., Fidan, M., & Hurst, M. (2010). Assesing motivation for work in people with developmental disabilities. Journal of Intellectual Disabilities , 147-155.

Sjöberg, M. (2002). Arbetslivs och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.

Socialdepartementet. (2000). Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialdepartementet. (2011). En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Västerås: Regeringskansliet.

Statistiska Centralbyrån, (2009). Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden. Örebro: Statistiska Centralbyrån.

8.2 Elektroniska källor

Nationalencyklopedin. (u.d.). Nationalencyklopedin. Hämtat från Motivation: http://www.ne.se/lang/motivation# den 25 11 2011

51

Socialdepartementet. (den 01 04 2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hämtat från www.regeringen.se: http://www.regeringen.se/sb/d/10055/a/101918 den 12 10 2011

Socialstyrelsen. (2007). Funktionsnedsättning och Funktionshinder- användning av

begreppen. Hämtat från www.socialstyrelsen.se:

http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio den 15 10 2011

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Hämtat från www.cm.e-line.nu: http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H den 02 11 2011

52

9. Bilagor

9.1 Bilaga 1

Arbetsmarknadspolitiken

Inriktningsmål

• Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.

• Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv.

Regeringen inriktar insatserna på följande områden:

• Översyn och analys av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, inklusive deras samspel med andra arbetsmarknadspolitiska insatser.

• Offentlig sektor bör ta ett större ansvar för att anställa personer med funktionsnedsättning. • Pröva möjligheten att utforma ett praktikantprogram i statliga myndigheter.

• Fler unga måste få jobb eller utbildning.

• Översyn av sjukförsäkringen för att bl.a. underlätta övergången till arbete.

• En nationell handlingsplan för arbetsmiljöpolitiken – försök genomförs med coacher över tröskeln.

• Fortsatt satsning på sociala företag.

• Fortsatt påverkan av kunskaper om och attityderna till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

53

• Bättre och mer samordnad information, bl.a. behöver goda exempel på insatser i arbetslivet spridas för att inspirera och visa på möjligheter.

Regeringen avser

• att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, • att inom ramen för utredningen initiera samtal med ledande företrädare för företag i syfte att bl.a. identifiera vad företagen kan göra för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få arbete eller praktik,

• att ge Statskontoret i uppdrag att analysera hur olika former av subventionerad anställning samspelar med varandra och med andra arbetsmarknadspolitiska insatser vid arbetsplatser, samt

• att inleda gemensamma överläggningar med arbetsgivarorganisationerna i

den offentliga sektorn om hur den på olika sätt kan ta ett större ansvar för att andelen personer med funktionsnedsättning kan öka.

Regeringen kommer att ge Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket i uppdrag

• att arbeta enligt de delmål som redovisas i denna strategi.

(Socialdepartementet, 2011).

9.2 Bilaga 2

Särskilda insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 2006-2009.

54

Tabell 4.4 Särskilda

insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Genomsnittligt antal anställda 200 6 200 7 200 8 200 9 Lönebidrag 59 958 59 525 57 125 50 580 OSA 5 124 4 944 4 735 4 449 Utvecklingsanställning 552 2 490 2 524 1 908 Trygghetsanställning 205 2 498 6 019 9 914 Samhall AB 1 18 032 17 423 15 392 15 481 Totalt 83 871 86 880 85 795 82 332 Nyanställda Lönebidrag 20 071 21 001 19 858 16 537 OSA 1 824 2 263 1 918 1 716 Utvecklingsanställning 1 157 3 866 2 818 2 493 Trygghetsanställning 342 3 925 4 967 6 187 Samhall AB 2 946 1 452 1 833 1 939 Totalt 26 340 32 507 31 394 28 872 (Finansdepartementet, 2010)

9.3 Bilaga 3

55 Intervjuguide

 Berätta om din roll i verksamheten. Vad har du för utbildning?

 Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig? Vilka arbetsuppgifter har du?

 Vilka söker sig till dig? Hur ser dina klienters bakgrund ut?

 Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer känner du till?

 Vilken hjälp har dem sökande rätt till och vilka insatser finns?

 Vad har du för hjälpmedel? Teckenspråk, blindskrift m.m.?

 Hur går du tillväga för att motivera dina klienter i vägledningssamtal?

 Känner du till någon speciell motivationsteori?

 Vad får dina klienter själva göra för att finna motivation?