Vägledningssamtal utifrån elevens behov

I de allmänna råden skriver skolverket (2013, 15) att rektorn bör: ” Se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal”. Vi kommer här presentera studiens resultat relaterat till vägledningssamtal utifrån elevers behov. Samtliga rektorer beskrev hur det erbjuds vägledning utifrån respektive skolas elevers behov.

Rektor 1 beskriver hur lärarna på skolan ser elevernas behov för vägledning, och att de då skickas till studie- och yrkesvägledaren,

Läraren har ju också en roll i att kommunicera med studievägledaren bland annat när en elev känner att, jag vet inte vad jag ska välja. Vara den som rådger eleverna att okej vi bokar in ett möte med vägledaren.

Utöver detta har alla elever ett obligatoriskt samtal på rektor 1´s skola, på rektorns initiativ. Rektor 2 ser till att vägledaren arbetar förebyggande med elever i sjätte klass som kanske har det lite svårare:

Ja förebyggande, det är det. Som sagt redan i 6an om vi märker där att det börjar svaja man vet inte riktigt och allting är meningslöst och det finns inget, men vänta lite här då lyfter vi in syven, beroende på åt vilket håll oron ligger.

Rektor 2 pratade också om att studie- och yrkesvägledaren arbetar med eleverna där behoven finns:

sen också är studie- och yrkesvägledarna fantastiskt viktig för att hjälpa eleverna med motivationen när man kommer, det finns redan så tidigt som i sexan så är syven redan i sexan och jobbar med vissa elever men framförallt i åttan då börjar det dippa då är man rejält skoltrött.

Rektor 3 är lite tveksam till hur hen ska se elevernas behov, men menar att studie- och yrkes- vägledaren ser elevernas behov och arbetar därefter:

I och med att man är chef för studie- och yrkesvägledare så är det ju min skyldighet att se till att det fungerar. Och idag så har jag ju alltså, hon har bara varit här i två veckor men vi har ett samarbete redan hon har redan koll på vilka elever som behöver stödet

Rektor 4 gav ett exempel på när studie- och yrkesvägledningen anpassas efter elevens behov, men inte gällande just vägledningssamtalet:

Det är inte många men det är några stycken och då får vi erbjuda hemundervisning och i det läget så är ju studievägledaren väldigt intressant är det så att man går vidare med en anpassad studiegång och låter eleven kanske arbeta 2-3 dagar i veckan då är ju studievägledaren väldigt central.

Rektor 5 sa att studie- och yrkesvägledaren har öppna tider, drop-in tider, utöver de inplan- erade vägledningssamtalen, ”Ja, informationssamtal, vägledningssamtal, hon har öppna tider, där eleverna kan droppa in, det är jättebra, det är jättebra.”

Rektor 6 ser till så att eleverna får den vägledning som de behöver:

Min kontakt är den också att på uppdrag när jag känner att vi har vissa elever i årskurs nio här så kan det vara mitt initiativ, vi hade en flicka här som snurrade lite grann extra kan inte du prata lite mer med henne checka hennes tankar inför framtiden kan du skapa motivation där

6.4.1. Förstå, vilja, kan och uppmärksamhet = implementering

Skolverkets mål att elever ska erbjudas vägledningssamtal efter deras behov lyckas samtliga rektorer att implementera. Rektorerna visar att de förstår, vill och att de kan se till att eleverna erbjuds vägledningssamtal utefter deras behov.

När det allmänt pratas om vägledning är det ofta fokus på vägledningssamtalet, och utifrån ett grundskoleperspektiv ligger ofta fokus på vägledningssamtalen inför gymnasie-

valet. Att skolverkets policy för vägledningssamtalen implementeras skulle kunna förklaras med att det är vägledningssamtalen som fått mest uppmärksamhet när det gäller arbetet med studie- och yrkesvägledning på grundskolan.

6.5. Sammanfattning

Resultatet visar att rektorerna inte implementerar Skolverkets allmänna råd och att arbetet med studie- och yrkesvägledningen inte organiseras, styrs och leds utav rektorerna utefter Skolverkets mål med undantag för vägledningssamtal utifrån elevernas behov. Det som implementeras utav samtliga rektorer är att se till att eleverna erbjuds vägledningssamtal utifrån deras behov.

Rektorerna ser inte till att arbetet med studie- och yrkesvägledningen planeras, utvärderas och utvecklas. Rektorerna ser inte till att fördela ansvaret mellan personalen och heller inte att styra upp samarbetet mellan personalen. Rektorerna ser inte till så att arbetet med studie- och yrkesvägledningen sker kontinuerligt och integrerat under hela studietiden.

Rektor 2 får stöd från kommunen för att styra upp arbetet med studie- och yrkes- vägledningen, medan rektor 5 upplever att kommunen hämmar arbetet med studie- och yrkesvägledningen på skolan.

Rektor 4 menar att sitt ansvar är att anställa en studie- och yrkesvägledare, sedan menar hen att det sköter sig självt.

Rektor 3 visar att hen tar egna initiativ för att arbeta med studie- och yrkes- vägledningen, på ett vis som övriga rektorer inte gör. Rektor 3 är avvikande på så vis att hen utvärderar, fördelar ansvar och försökt skapa samarbete.

I ett flertal fall gällande implementeringen utav Skolverkets mål förstår och vill rektorer genomföra implementeringen men de menar att de inte kan. Skolverkets mål för studie- och yrkesvägledningen prioriteras inte förutom gällande vägledningssamtal utefter elevernas behov. Rektorerna upplever att tiden inte räcker till, vilket gör att de inte kan genomföra implementeringen.

I vissa fall förstår inte rektorer Skolverkets mål, det förklaras med begreppet målförskjutning. Det sker målförskjutning när rektorerna inte förstår Skolverkets mål. Att skolverket anser att rektorer bör till exempel bör tydliggöra för samarbetet mellan personalen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen har inte rektorerna uppfattat. Målet har alltså inte nått rektorerna och målet har då ingen möjlighet att implementeras.

Implementeringen utav Skolverkets mål sker underifrånstyrt, vilket gör att rektorernas egna initiativ är vad som avgör ifall Skolverkets mål implementeras eller inte.

7. Diskussion

Vi började studien med syfte att undersöka hur rektorer på grundskolan arbetar med att implementera studie- och yrkesvägledningen på skolan i förhållande till de allmänna råden. I studien ställde vi oss frågande, med de allmänna råden i bakhuvudet, hur rektorer arbetar med att planera, utvärdera och utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan och hur de fördelar ut ansvaret till övrig personal i samband med studie- och yrkes- vägledningen. Vi frågade oss också hur rektorerna arbetade med att styra upp den konti- nuerliga vägledningen på skolan och hur de arbetade efter elevers behov i samband med vägledningssamtalen på skolan.

Samtliga rektorer förstod, ville och kunde se till att eleverna erbjöds vägledningssamtal efter sina behov. Det är det enda av skolverkets allmänna råd som samtliga rektorer implementerade i arbetet med studie- och yrkesvägledningen. De flesta rektorerna arbetade inte med att planera, utvärdera eller att utveckla arbetet med studie och yrkesvägledningen. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare skedde i de allra flesta fall på deras egna initiativ och inte styrt utifrån rektorerna. Rektorerna såg inte heller till att arbets- uppgifterna fördelades mellan personalen, och ingen rektor såg till att studie- och yrkes- vägledningen skedde kontinuerligt och integrerat under hela studietiden.

7.1. Metoddiskussion

När vi tog kontakt med rektorer om förfrågan att delta i undersökningen fick vi svar på långt ifrån alla mejl som vi skickade ut vilket fick oss att undra lite över hur det kunde bli på det viset. I det mejl som vi sände ut skrev vi kortfattat om studiens syfte och hur vi skulle använda oss av intervjumaterialet men det blev dock en del uteblivna svar från rektorerna. Vi funderar på om vi skulle fått ett större svarsantal om vi hade formulerat oss på annat vis eller om vi skulle frågat respondenterna på annat vis till exempel via telefon. Kanske det behövdes förtydligande från oss som vi inte kunde ge via mejl som gjorde att rektorerna uteblev i att svara eller så kanske de hade ont om tid. I och med detta så valde vi att inte fokusera på urvalet utan vi bokade intervjuer med dem som svarade och kunde ställa upp. Med bättre framförhållning hade urvalet kunnat styras av oss som forskare, men vi känner nu att det

Vi är nöjda med våra val av metod, kvalitativ metod i form av intervjuer och med Skolverkets allmänna råd som analysverktyg. Vi känner inte att det är någonting vi är miss- nöjda med eller som vi skulle vilja ha gjort annorlunda under studien gällande metod.

7.2. Teoridiskussion

Vi valde att använda oss av implementeringsteori i förhållande till förvaltning i och med att studien undersökte rektorers styrning och implementering av de allmänna råden för studie- och yrkesvägledningen på skolan. Vi var inte införstådda i implementeringsteorin när vi författade syftet och frågeställningarna vilket gjorde att vi fick tänka om och utmana det som vi först hade formulerat. Något som vi tycker är väldigt intressant är att allt eftersom vi läste mer om teorin och nu när vi har skrivit färdigt arbetet så känner vi att teorin passar som handen i handsken. Teorin och de begrepp som den inkluderar var lätt att använda vid analysen i och med att vi hade författat resultatet med hjälp av en matris som vi författade kring de allmänna råden.

7.3. Resultatdiskussion

Rektorerna, förutom rektor 4, pratade en del under intervjuerna om vad de skulle vilja med arbetet med studie- och yrkesvägledningen. I anslutning till att rektorerna svarade på våra intervjufrågor följde det ofta ett,men jag skulle vilja ha det såhär. Vi frågar oss varför de inte ser till att det arbetas som de vill om de nu verkligen vill det. Saknad av tid och resurser kan vara en faktor, alltså att det handlar om hur rektorerna prioriterar skolans olika delar. Säger rektorerna vad de vill för att de försöker försvara sig själva i att det inte blir gjort, alltså för att undvika att få skulden för att de inte arbetar som Skolverket vill?

Det kunde emellanåt vara svårt för oss att skilja vad som var rektorernas vilja med hur de faktiskt arbetade. Men vi tror att vi lyckats presentera ett korrekt resultat kring hur rektorerna arbetar med att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledningen genom att vi har varit medvetna om detta och gång på gång frågat oss om rektorn faktiskt säger att de gör på det viset eller om det är deras önskade utfall.

7.4. Slutsatser

7.4.1. Stöd och styrning från kommunen är avgörande för implementering

Resultatet gällande planering av arbetet med studie- och yrkesvägledningen visade att endast en rektor såg till att det fanns en plan för studie- och yrkesvägledningen. Det var inte rektorn själv som såg till att det fanns en plan utan det var kommunen som stod för planerandet av studie- och yrkesvägledningen. Övriga rektorer hade ingen verksam plan för studie- och yrkesvägledningen och i de fallen hade inte heller kommunen en plan för studie- och yrkesvägledningen. Alltså är kommunens initiativ avgörande för planerandet av arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan.

I de allmänna råden står det att rektor är ansvarig för att organisera arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan. Och att rektor ska se till att studie- och yrkesvägledningen planeras (skolverket, 2013, 15). Det är alltså endast en rektor som i detta fall lyckas implementera de allmänna råden vad gäller planeringen av studie- och yrkesvägledningen. Och detta på grund av stödet från kommunen. Rektor 2 beskrev hur kommunen hade en plan för studie- och yrkesvägledningen på grundskolan, en plan för kontinuerlig vägledning. Denna plan såg rektor 2 till att skolan arbetade utifrån. Rektor 2 förstod, ville och kunde genomföra interventionen.

7.4.2. Kommunen gör implementeringen möjlig

Bortsett från rektor 4 så vill samtliga rektorer se till att studie- och yrkesvägledningen planeras. Men det är bara en rektor som lyckas med att se till att det planeras. Resultatet visar på att skillnaden mellan lyckad implementering och misslyckad implementering i detta fall är stöd och styrning från kommunen, att rektorn själv inte behöver framställa en plan eller själv behöver prioritera skolans arbete är alltså avgörande, “Politiskt stöd i samband med interventionens tillblivelse påverkar sannolikt genomförandet. Såväl stödets omfattning som dess intensitet kan ge effekter.” (Vedung, 2016, 121).

Ifall rektor 2 inte skulle haft det stöd som kommunen ger gällande studie- och yrkesvägledningen skulle troligtvis även rektor 2 inte lyckas organisera fram en plan för studie- och yrkesvägledningen.

Rektor 5 pratar dock om kommunen som hämmande för arbetet med studie- och yrkes- vägledningen, vilket tyder på att kommunen allmänt är betydelsefull för arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan.

7.4.3. Studie- och yrkesvägledning uppmärksammas inte

Rektor 1, och 5 visar i resultatet att de inte prioriterar arbetet med studie- och yrkes- vägledning, det är alltså andra saker som prioriteras på respektive grundskolorna. Detta visar på att rektorerna påstår att det finns brist på resurser och tid. Att rektorerna upplever att de har för mycket de ska arbeta med så att de tvingas prioritera bort arbetet med studie- och yrkesvägledningen.

Rektor 1 och 5 pratade under intervjuerna om vad de vill med studie- och yrkes- vägledningen, till exempel att ha en plan, att utveckla, att främja samarbete och att erbjuda kontinuerlig vägledning. Men hur den faktiska vägledningen organiseras, styrs och leds av rektorerna stämmer inte överens med deras viljor.

I teorikapitlet presenterar vi betydelsen av en interventions uppmärksamhet för implementeringen. Vi vet inte vad det är rektor 1 och 5 prioriterar framför arbetet med studie- och yrkesvägledningen på respektive skola, men troligtvis är det områden som fått större uppmärksamhet. Studie- och yrkesvägledning får inte så stor uppmärksamhet, det är väldigt sällan studie- och yrkesvägledning uppmärksammas i samhället. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför studie- och yrkesvägledningen inte prioriteras.

7.4.4. Elevernas rättighet till professionell vägledning

Rektor 4 visar på att hen inte förstår Skolverkets policy när det gäller sin roll i arbetet med studie- och yrkesvägledning. Rektor 4 menar att hens roll som rektor är att anställa en studie- och yrkesvägledare och där tar det stopp. Alltså att ansvaret rektor 4 tar när det gäller arbetet med studie- och yrkesvägledare är att anställa en studie- och yrkesvägledare. Rektor 4 organiserar helt enkelt inte arbetet med studie- och yrkesvägledningen, och visar heller inte förståelse eller vilja till att ta det ansvar som hen är tilldelad enligt skollag.

Att arbetet med studie- och yrkesvägledningen kan se helt skild ut från skola till skola gör att elever inte får samma förutsättningar till vägledning. Att elever får olika förut- sättningar för att kunna göra väl underbyggda val. Elevernas rättighet till professionell vägledning riskerar att kompromissas när rektorer inte arbetar efter Skolverkets mål.

Rektorerna menar att elevernas vägledningsbehov tillgodoses med de vägledningssamtal de får. Men Skolverkets mål och de allmänna råden visar på att detta inte skulle räcka.

Implementeringen av arbetet med studie- och yrkesvägledningen är alltså helt och hållet beroende av den individuella rektorn. Det kan alltså fungera så att på grund av en rektor som saknar kunskap och inte tar sitt tilldelade ansvar, blir en hel skolas studie- och yrkesvägledning lidande. Bottom-up perspektivet av implementering förklarar hur det är

implementeraren, rektorn, som får frihet i implementeringen. Implementeringen är alltså

underifrånstyrd. När det finns ett sådant spelrum vid implementeringen, då kan det bli såhär. Skolverkets policy har alltså inte berört rektor 4, och då sker ingen implementering av de allmänna råden.

Vi frågar oss ifall det är rimligt att rektor bär ansvaret för arbetet med studie- och yrkesvägledningen. Då resultatet visar att det enda av skolverkets mål som faktiskt imple- menteras är elevernas vägledningssamtal. Rektorerna verkar ju påstå att de inte mäktar med arbetet. Vår studie visar på att förutsättningarna för implementering ökar med stöd från kommunen. Borde Skolverket rikta ansvaret mer åt kommunen?

7.5. Vidare forskning

Efter att ha genomfört denna studie har vi upptäckt en hel del för oss nya frågor. Vi kommer här presentera förslag på fortsatt forskning och intressanta perspektiv.

Det hade varit intressant att undersöka hur studie- och yrkesvägledningen organiseras och styrs genom att intervjua studie- och yrkesvägledare och lärare. Vi tänker oss att det skulle kunna vara så att rektorerna inte riktigt har full koll på hur arbetet med studie- och yrkesvägledningen faktiskt ser ut. Det skulle till exempel kunna ske planering och samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare på studie- och yrkesvägledares initiativ. Som det förekom i vår undersökning att rektorer menar att,det sker som det sker.

Det förekommer att studie- och yrkesvägledare inte är anställda på skolan, utan till exempel av en kommuns centrala elevhälsa. Det hade varit intressant att undersöka hur chefen för den centrala elevhälsan organiserar och styr arbetet med studie- och yrkesvägledningen. Hur samarbetar rektorer och studie- och yrkesvägledares chef?

Referenslista

Beesley, Denise. Frey, Lisa L. 2006. Principals' Perceptions of School Counselor Roles and Satisfaction with School Counseling Services.Journal of School Counseling, v4: s

https://eric.ed.gov/?id=EJ901150Hämtad: 2017-03-14

Bickmore. Curry. 2013. Principals' Perceptions of Novice School Counselors' Induction: An Afterthought. International Journal of Educational Leadership Preparation. 8: s128-146.

https://eric.ed.gov/?id=EJ1016252Hämtad: 2017-03-08.

Conley, Sharon., Enomoto, K, Ernestine. 2005. Routines in school organizations: Creating Stability and change. Journal of Educational Administration; 43, 1: s 9

https://eric.ed.gov/?id=EJ802823Hämtad: 2017-05-13.

Hertting, Nils. 2014. Implementering: Perspektiv och mekanismer. I Rothstein, Bo (red.) Politik som organisation. Uppl. 5:1. Lund: Studentlitteratur AB. Sida 185-211.

Hill, Michael., Hupe, Peter. 2014. Implementing public policy. Third Edition. Great Britain: Sage publications Ltd

Kvale, Steinar., Brinkmann, Svend. 2014. Den Kvalitativa forskningsintervjun. Uppl 3:1. Lund: Studentlitteratur AB

Larsen, Kristin-Ann. 2009.Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Uppl 1:1. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Skolverket. 2013. Skolverkets Allmänna råd med kommentarer - Arbete med studie och yrkesvägledning. Stockholm. Elanders Sverige AB.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3143(Hämtad 2017-05-31)

uners studie- och yrkesvägledning.

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/framtidsval-och-arbetsliv-exempel-fran-kommuners-studie- och-yrkesvagledning.htmlHämtad 2017-03-30

Vedung, Evert. 2016. Implementering I politik och förvaltning. Uppl 1:1. Lund: Student- litteratur AB

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR,Vetenskapsrådet.

https://mah.itslearning.com/file/download.aspx?FileID=3205797&FileVersionID=- 1&ChildID=-1

Zalaquett, Carlos P. 2005. Principals’ perception of elementary school counselors’ role and functions. Professional school Counseling. 8: s451-457.

https://www.jstor.org/stable/42732488?Search=yes&resultItemClick=true&searchText=Zalaq uett&searchText=perception&searchUri=%2Faction%2FdoBasicSearch%3Fwc%3Don%26a mp%3Bfc%3Doff%26amp%3BQuery%3DZalaquett%2Bpercepti8on%26amp%3Bso%3Drel %26amp%3Bacc%3Doff%26amp%3Bhp%3D25%26amp%3Bprq%3DZalaquett&seq=1#pag e_scan_tab_contentsHämtad: 2017-03-12.

Bilaga

Intervjuguide.

Inledande fråga: Vad är studie- och yrkesvägledning?

1. Hur är studie- och yrkesvägledningen organiserad på er skola?

Vad är målet med studie- och yrkesvägledningen? Vad är din roll som rektor?

Vad är studie- och yrkesvägledares roll? Vad är lärares roll?

Hur sker studie- och yrkesvägledningen i undervisningen? Vem har ansvar för vad?

Vem gör vad? Hur samarbetas det?

Vad finns det för resurser för studie- och yrkesvägledningen?

2. Hur arbetar ni för att utveckla studie- och yrkesvägledningen på er skola?

Erbjuds kompetensutveckling för lärare och studie- och yrkesvägledare? Utvärderas studie- och yrkesvägledningen, i så fall hur?

3. Sammanfattningsvis, är det något mer du vill lyfta upp gällande studie- och yrkesvägledningen?