Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåRektors styrning av studie- och
yrkesvägledningen på grundskolan
Principal´s management of school counseling in compulsory school
Antonio Andersson Galvao
Robert Serholt
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2017-05-31
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan Anders Andersson Fakulteten för
Sammanfattning
Studie- och yrkesvägledning är ett frågetecken för en del människor, vi som blivande studie-och yrkesvägledare har märkt detta i konversation med människor vi möter. Hur studie- studie-och yrkesvägledningen styrs och organiseras är något som vi inte hittat tidigare forskning kring. Studiens syfte är att undersöka implementeringen av skollagen genom att undersöka hur rektor styr och organiserar studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Studiens fråge-ställningar är följande:
1. Hur planerar, utvärderar och utvecklar rektor arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan?
2. Hur ansvarsfördelar rektor arbetet och hur samordnar rektor samarbetet mellan personalen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan?
3. Hur styr rektor arbetet med kontinuerlig vägledning på grundskolan? 4. Hur styr rektor vägledningen utefter elevers behov av vägledningssamtal?
Vi har i studien använt implementeringsteori som teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet och implementeringen av Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning. Vi har använt en kvalitativ i form av intervjuer med sex grundskolerektorer. Studien visar på att de flesta av rektorerna inte arbetade med att planera, utvärdera eller utveckla studie- och yrkesvägledningen på skolan även fast att de uttryckte vilja för det och visade på förståelse av innebörden i de allmänna råden. Studien visade också på att det oftast var studie- och yrkesvägledarna som startade initiativet i att skapa ett samarbete mellan dem och lärarna på skolorna eftersom rektorerna ansåg att det fanns en distinkt skillnad i deras arbetsuppgifter utifrån deras yrkesprofessioner. Den kontinuerliga vägledningen på skolorna lyste med sin frånvaro trots att rektorerna visade på förståelse för betydelsen. Slutligen så visar studien på att rektorerna på samtliga skolor visade på att de kunde, ville och förstod att de skulle ge eleverna, var och en med sitt behov, vägledningssamtal.
Förord
Vi vill tacka samtliga rektorer som tog sig tiden att ställa upp i denna undersökning. Ni gjorde det möjligt och vi vill tacka vår handledare, Jan Anders Andersson för stödet under pro-cessens gång. Vi vill också tacka Åsa Rindbäck och Lars Pålsson Syll för hjälpsam kritik under opponeringstill-fället.
Vi har fördelat arbetet lika mellan oss. Vi har båda skött kontakten med respondenter, sökt litteraturen, läst litteraturen, författat texten och samlat in empirin under arbetets förlopp.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 7
1.1. Problemformulering... 7
1.2. Syfte och frågeställningar... 8
2. Tidigare forskning...9
2.1. Rektors tolkning av studie- och yrkesvägledares roll... 9
2.2. Rektorers ledning av studie- och yrkesvägledare... 11
2.3. Implementering... 11
2.4. Sammanfattning... 13
3. Teoretiska utgångspunkter... 15
3.1. Implementering... 15
3.2. Tre bilder av implementering...16
3.3. Implementering på politiska nivåer...18
3.4. Kunna, Vilja och Förstå... 18
3.5. Politiskt stöd...18
3.6. Misslyckad implementering och bortfall... 19
3.7. Uppmärksamhetens betydelse...19
3.8. Målförskjutning...19
4. Analysverktyg... 21
4.1. Skolverkets allmänna råd... 21
4.2. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning...22
5. Metod... 24 5.1. Metodval... 24 5.2. Urval... 25 5.3. Datainsamling... 25 5.4. Analysform...26 5.5. Etiska ställningstaganden...26
6.1. Planera, utvärdera och utveckla... 27
6.2. Ansvarsfördelning och samarbete... 31
6.3. Kontinuerlig vägledning... 35
6.4. Vägledningssamtal utifrån elevens behov...37
6.5. Sammanfattning... 39 7. Diskussion...40 7.1. Metoddiskussion... 40 7.2. Teoridiskussion... 41 7.3. Resultatdiskussion...41 7.4. Slutsatser... 42 7.5. Vidare forskning... 44 Referenslista...45 Bilaga... 47
1. Inledning
I detta inledande kapitel presenterar vi undersökningens problemformulering, syfte och fråge-ställningar.
1.1. Problemformulering
Studie- och yrkesvägledaryrket är än idag ett frågetecken för många människor. Vad det är för kompetens en studie- och yrkesvägledare innehar? När vi som studenter berättar för människor att vi läser till att bli studie- och yrkesvägledare får vi genast frågor angående till exempel antagningspoäng och frågor gällande hur man ska göra för att söka in till höstens utbildningar. Denna bild av att en studie- och yrkesvägledare mest ska vara en kunskapskälla stämmer inte överens med kompetensen vi lärt oss under utbildningens gång. Vi lär oss i allra största utsträckning om valprocesser, om den individuella människans komplexitet och att vägleda människor genom samtal och gruppvägledning.
Vi gjorde en undersökning våren 2016 där vi intervjuade studie- och yrkesvägledare på grundskolan och gymnasiet för att analysera och jämföra deras yrkesroller. Vi fick en bild av att studie- och yrkesvägledare får en mängd arbetsuppgifter som vi inte direkt kopplar till professionens kompetens och som inte främjat vägledningen på dessa skolor. Detta gjorde oss intresserade av att undersöka hur andra yrkesgrupper uppfattar studie- och yrkesvägledarens roll på skolan, då vi tänker oss att det sätter ramarna för en studie- och yrkesvägledares ramar i sin profession.
När vi sökt efter tidigare forskning gällande rektorer och studie- och yrkesvägledning hittade vi bland annat Bickmore och Curry´s (2013, 144) artikel där de undersöker rektorers roll vid insättningen av nyutbildade studie- och yrkesvägledare i USA. Deras resultat visar att rektorerna övergripande hade begränsad utbildning kring ämnet och att det resulterade i att de inte förstod studie- och yrkesvägledarens arbete i praktiken. Rektorerna i undersökningen antog att studie- och yrkesvägledarna fick det stöd de behövde för att sättas in i verksamheten vid anställning. Vi har inte hittat tidigare forskning kring hur rektorer faktiskt arbetar med studie- och yrkesvägledningen på skolan i Sverige, hur rektorer på den svenska grundskolan implementerar studie- och yrkesvägledningen och det uppdrag de har från Skolverket. I den
Vi frågar oss hur rektorer organiserar studie- och yrkesvägledningen på grundskolan och hur skollagen gällande studie- och yrkesvägledningen implementeras.
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka implementeringen av skollagen genom att undersöka hur rektor styr och organiserar studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Våra frågeställningar är:
1. Hur planerar, utvärderar och utvecklar rektor arbetet med studie- och yrkes-vägledningen på grundskolan?
2. Hur ansvarsfördelar rektor arbetet och hur samordnar rektor samarbetet mellan personalen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan?
3. Hur styr rektor arbetet med kontinuerlig vägledning på grundskolan? 4. Hur styr rektor vägledningen utefter elevers behov av vägledningssamtal?
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenterar vi fyra amerikanska internationellt publicerade artiklar och en svensk rapport. Tre av artiklarna är studier som undersöker rektorer i studie- och vägledningen, hur de tolkar studie- och yrkesvägledare och hur de leder studie- och yrkes-vägledare. Detta är relevant för vår studie eftersom att vi undersöker hur rektorer organiserar och leder arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Den fjärde artikeln undersöker rutiner i organisationer relaterat till resultat av implementering. Den svenska rapporten undersöker hur 10 kommuner arbetar med studie- och yrkesvägledning, uppföljning av mål och utvärdering. Detta är relevant för vår studie då vi undersöker hur rektorer implementerar arbetet med studie- och yrkesvägledning utifrån Skolverkets allmänna råd.
2.1. Rektors tolkning av studie- och yrkesvägledares roll
Vi kommer här att lyfta upp 2 studier som undersökte rektorers tolkning av studie- och yrkesvägledarens roll genom att låta rektorer genomföra enkäter där de fick utvärdera vägledarnas arbetsuppgifter. Även om vi undersöker hur rektorer organiserar studie- och yrkesvägledningen och rektorernas relation till studie- och yrkesvägledningen känns dessa studier relevanta till vår studie, då det som undersöks är studie- och yrkesvägledning utifrån rektorer. Den ena studien är gjord av Beesley och Frey (2006) som undersökte hur rektorer uppfattar studie- och yrkesvägledarens arbetsområden och hur nöjda rektorer är med vägledarnas arbete. I studien undersöks också i vilka områden rektorerna känner sig nöjda med vägledarna och hur de har uppfattat vägledarens roll. Studien bygger på en enkätundersökning av 500 rektorer spridda runt om i USA och de fick 303 enkätsvar. Studien visade att de flesta rektorerna var nöjda med vägledarnas arbete, grundskolerektorerna visade sig vara mest nöjda där enbart 1 av 3 var lite eller inte alls nöjda med arbetet hos vägledarna. När rektorerna fick svara på vad studie- och yrkesvägledarna främst arbetade med visade resultatet att vägledarna i störst utsträckning arbetade med administrativa uppgifter som planering, marknadsföring, schemaläggning, utvärdering av program och specialutbildning. De vägledande arbetsuppgifterna var individuella vägledningssamtal där det bland annat
Den andra studien är skriven av Zalaquett (2005) som också fokuserar på rektorers upp-fattning av studie- och yrkesvägledares roll men enbart på grundskolan. Zalaquett (2005) undersökte hur rektorerna tyckte att studie- och yrkesvägledarna presterade i relation till deras arbetsuppgifter samt hur nöjda rektorerna var med studie- och yrkesvägledarna. Rektorernas uppfattning av vägledarnas inverkan på föräldrar och elever samt studiemiljön på skolan undersöktes också. Studien empiri samlades in genom en enkätundersökning avgränsad till Florida. De skickade ut 1100 enkäter där 500 av de besvarade enkäterna bedömdes vara godkända för studien. Studiens visade på att majoriteten hos rektorerna var nöjda med studie-och yrkesvägledarnas arbete studie-och framför allt deras signifikanta inverkan på elevernas studier och deras mentala hälsa vilket inte alls nämndes av rektorerna i Beesley och Frey (2006) studie. Likaså tyckte majoriteten hos rektorerna att vägledarna hade en stor inverkan på skolmiljön och var till stor hjälp för både elever, föräldrar och lärare.
Studien är relevant till vår studie eftersom att studie- och yrkesvägledningen undersöks utifrån rektor som perspektiv. Trots att det är en amerikansk studie och att det inte undersöks hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad ger studien en bild av rektorers inställning till och yrkesvägledning, och till viss del vad det är för arbete som görs inom studie-och yrkesvägledningen.
2.1.1. Sammanfattning
Studierna syftar till att utreda hur rektorerna på skolorna uppfattar studie- och yrkesvägledarens roll genom att låta rektorerna göra utvärderingar på vägledarnas arbets-uppgifter. I likhet med studierna så undersöker vi studie- och yrkesvägledning med rektorer som respondenter. Vår studies fokus ligger inte vid hur rektorerna uppfattar just studie- och yrkesvägledarna, men samtidigt är det något som vi undersökt genom våra intervjufrågor. Organiseringen av studie- och yrkesvägledningen har ju naturligtvis koppling till studie- och yrkesvägledaren och när vi undersöker hur rektorerna i vår studie organiserar studie- och yrkesvägledningen framkommer det hur rektorerna ser på respektive skolas studie- och yrkesvägledare och dennes roll i studie- och yrkesvägledningen.
2.2. Rektorers ledning av studie- och yrkesvägledare
I vår studie undersöker vi hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad på grundskolan. I organiseringen av studie- och yrkesvägledningen ingår hur rektor styr och leder arbetet med
studie- och yrkesvägledningen. Vi presenterar här en studie som undersöker hur rektorer på grundskolor arbetar med att styra upp och leda studie- och yrkesvägledarna på skolan.
Studien är gjord av Bickmore och Curry (2013). De undersökte hur rektorer har arbetat med att introducera nyanställda studie- och yrkesvägledare på skolorna. Studien genomfördes kvalitativt med sex rektorer. Resultatet visade på att rektorerna hade begränsad kunskap om studie- och yrkesvägledning och att de även hade skilda förväntningar på vad studie- och yrkesvägledaren skulle arbeta med. De flesta arbetade inget alls eller arbetade väldigt lite med att introducera de nyanställda studie- och yrkesvägledarna. Det visade sig att rektorerna hade lagt ansvaret för att introducera de nyanställda på antingen äldre studie- och yrkesvägledare på skolan eller andra administratörer vilket inte var något som var ett uttalat ansvar från rektorerna. Rektorerna antog att de nyanställda fick det stöd de behövde.
I den här studien så utreds det om hur rektorer styr upp och leder nyanställda studie- och yrkesvägledare på skolorna och det här kan vi likna med vårt forskningssyfte där vi undersöker hur rektorer organiserar studie- och yrkesvägledningen på skolan och där det ingår att leda studie- och yrkesvägledarna. Studien behandlar dock inte andra möjliga tillväga-gångsätt att leda och styra upp studie- och yrkesvägledningen på skolan och här kan vi se ett kunskapsgap som vi ämnar fylla ut.
2.3. Implementering
Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört en studie i 10 kommuner där de bland annat undersökte hur kommunerna sätter och följer upp målen för studie- och yrkes-vägledningen och hur de arbetar med att utvärdera yrkes-vägledningen på skolorna. I studien har både kommunala grundskolor och fristående grundskolor undersökts.
Målet med studie- och yrkesvägledningen som undersöktes var kommunalpolitiskt satta och ansvaret i att implementera målen var tydligt fördelade mellan verksamheterna och personal grupperna. Arbetsplanerna för hur målen ska uppnås beslutas för det mesta av politikerna och behandlar framför allt vägledning i vid bemärkelse. I Kungsbacka kommun är det nämnden för gymnasie- och vuxenutbildningen som beslutar hur målen ska uppnås och genomföras och det är också dem som fördelar ut ansvaret mellan personalen på skolorna.
Vid utvärdering av studie- och yrkesvägledningen på skolorna utvärderar de flesta i kommunerna hur eleverna tycker att dem har fått stöttning och hjälp i sina studie- och yrkesval.
Det finns dock mål för studie- och yrkesvägledningen som inte går att följa upp såsom ökningar i elevernas studiemotivation och elevers val kompetenser i och med att det finns andra faktorer som kan inverka på detta. Även normkritik i vägledningsinsatserna skulle kunna utvärderas och följs upp genom att se på trender i samband med gymnasievalen. Studien visar på att de flesta skolorna i de olika kommunerna arbetar för en likvärdig vägledning genom att till exempel se till så att man använder sig av samma typ av informationsmaterial och vägledningsverktyg eller låter eleverna gå till vägledningscentrum, alternativt ringa och chatta med studie- och yrkesvägledare. De flesta skolorna i kommunerna arbetar för ett normkritiskt tänkande även i vägledningssamtalen och ser därav till att vägledarna tar hänsyn till genus.
Conley & Enomoto (2005, 9) har undersökt i USA hur förändring och stabilitet skapas i skolans rutiner och använder sig av Routinized action theory. Studien bygger på 3 av 25 forskningsstudier som elever i en organisationskurs hade författat under en period på några år. Författarna kontaktade sedan eleverna som hade skrivit de 3 forskningsstudierna och genom-förde kvalitativa intervjuer med dem. De 3 forskningsstudierna behandlar 3 olika typer av organisationer där den första behandlade en gymnasieskola där eleven hade undersökt motståndet i nya rutiner i närvarokontroller. Den andra forskningsstudien behandlade ABC international school, en privat högstadieskola som hade bekymmer med den lokala konk-urrensen att behålla värdfamiljerna. Den tredje forskningsstudien behandlade den kommunala HR avdelningen som hade bekymmer med för få tillgängliga anställnings kandidater. Organisationen i den kommunala gymnasieskolan valde att ändra på närvaro rutinerna genom att låta lärarna ringa upp föräldrar när deras barn hade haft 3 oanmälda frånvarodagar och på det här viset skulle skolan få en bättre tillsyn i den oanmälda frånvaron på skolan. Resultatet blev att lärarna fick en större arbetsbörda och valde bli i vissa ut av fallen att ringa upp föräldrarna när barnet hade uppnått 3 oanmälda frånvarodagar. Slutsatsen blev att rutinerna på skolan ändrades i syfte att minska arbetsbördan och effektivisera närvaro rutinerna och att det blev en stabil övergång i rutinerna först när nya lärare kom till skolan.
Organisationen på den privata högstadieskolan valde att ge en skolsekreterare i uppgift att leta efter och arbeta med värdfamiljer när det var högt söktryck på skolan men rutinerna visade på att det saknades medel för att kunna möta konkurrensen vilket inte gjordes någonting åt. Slutsatsen blev att organisationen gjorde en rutinmässig ändring när de uppmärksammade att de behövde agera på nytt men det gav inget resultat eftersom det var bristen på ekonomiska resurser som var problemet.
Organisationen på den kommunala HR avdelningen hade bekymmer med det höga trycket på administrativa tjänster såsom rektorer och valde att ändra på anställningskriterierna genom att låta lärare söka till tjänsterna och beakta deras arbetslivserfarenheter i anställningskriterierna.
Resultatet blev att de kunde anställa fler på kortare tid genom de här nya rutinerna men stötte samtidigt på kritik och slutsatsen blev att organisationen ändrade på sina rutiner i syfte att effektivisera anställningsprocessen och på så sätt ändra på resultatet.
2.4. Sammanfattning
De presenterade artiklarna visar på att rektorerna känner sig nöjda med studie- och yrkesvägledare i deras administrativa arbetsuppgifter och deras vägledningsarbete. I insätt-ningen av nya studie- och yrkesvägledare visar en artikel att rektorer har begränsad kunskap och olika förväntningar av studie- och yrkesvägledningen. Rektorer tar inte ansvar i in-sättningen av nya studie- och yrkesvägledare. Detta tar vi med oss i vår studie då vi undersöker hur rektorer organiserar och leder studie- och yrkesvägledningen i den svenska skolan. Den samlade bilden blir att rektorerna är nöjda med studie- och yrkesvägledarna men att de inte arbetar aktivt med insättningen av nyanställda studie- och yrkesvägledare. Ifall rektorerna är nöjda med studie- och yrkesvägledaren, upplever rektorerna då att de inte behöver arbeta aktivt med studie- och yrkesvägledningen och att de då kan fokusera på annat? Alltså att och yrkesvägledningen skulle lösas på grund av att de anställer en studie-och yrkesvägledare. Detta är vad vi ämnar undersöka, hur organiserar studie-och leder rektorer studie - och yrkesvägledningen i den svenska skolan.
Den presenterade SKL rapporten visar kommunens roll i studie- och yrkesvägledningen i den svenska skolan. Alltså hur huvudmännen styr för att uppnå de nationellt satta målen. Detta är intressant för vår studie då vi undersöker rektorerna och hur de organiserar och leder arbetet med och yrkesvägledningen. Rektorerna har sitt ansvar i arbetet med studie-och yrkesvägledningen studie-och huvudmännen sitt. Hur arbetar då rektorerna för att uppnå de nationella målen som vi i undersökningen använder Skolverkets allmänna råd som mall för att undersöka.
Nya rutiner är inte helt enkelt att föra in i en organisation, det visar den presenterade artikeln som undersöker hur förändring och stabilitet skapas i skolans rutiner. I relation till vår studie skulle vi vilja påstå att vi kommer få en bild av rektorers rutiner och saknad av rutiner i
arbetet med studie- och yrkesvägledningen. För en lyckad implementering skulle nya rutiner behöva skapas i samarbete mellan personalen.
3. Teoretiska utgångspunkter
Som teoretisk utgångspunkt har vi valt implementeringsteori. Vi har valt att använda imple-menteringsteori för att vi med studien ämnar undersöka hur rektorer implementerar skollagen. Med implementeringsteori kommer vi att kunna visa på hur rektorer implementerar de allmänna råden och kunna visa på mönster för avgörande faktorer för implementeringen.
3.1. Implementering
Implementering betyder att utföra, att fullfölja och Hill & Hupe (2014, 3) benämner ordet som ett adjektiv som innebär att det behöver vara i förhållande till någonting, i det här fallet en policy. Hill & Hupe (2014, 7) fortsätter med att beskriva innebörden av begreppet Imple-mentationgenom att citera Mazmanian och Sabatiers:
Implementation is the carrying out of a basic policy decision, usually incorporated in a statue but which can also take the form of important executive orders or court decisions. Ideally, that decision identifies the problem –s to be addressed, stipulates the objective-s to be pursued, and in a variety of ways, ``structures`` the implementation process.
Implementeringen är alltså den del som strukturerar upp implementeringsprocessen mot poli-cyns mål och samtidigt kan belysa de problem som existerar.
Vidare beskriver Hertting (2014,)implementerings om den process som finns mellan politiska beslut och deras realisering. Politiska beslut har enligt Herting (2014,185) inte någon betydelse innan de har genomförts och implementerats och det är mycket som kan gå fel när det gäller implementering, Risken är stor att implementeringen av politiska beslut misslyckas även om förutsättningarna skulle vara optimala.
Små och närmast vardagliga behov i processen gör att den faktiskt genomförda politiken riskerar att bli något helt annat än den beslutade. Det är detta som är implement-eringsproblemet: under processens gång uppstår en skillnad mellan beslutad och implementerad policy (Hertting, 2014, 185).
3.2. Tre bilder av implementering
Vi presenterar här tre bilder av implementering. Top-down, bottom-up och Searching for synthesis. De tre olika bilderna beskriver hur implementeringen styrs.
3.2.1. Top- Down
Vi presenterar här tre bilder av implementeringen som vi har hämtat ifrån Hertting (2014, 189 -191). Den första bilden av implementering beskrivs som ett top- down perspektiv. Med det menas att det är politikerna som har kontroll över implementeringsprocessen och bestämmer dess riktning, ”Genom att precisera sina mål och använda sina styrmedel förmår politikerna att vertikalt styra och kontrollera implementeringsprocessen”(Hertting, 2014, 189). Hill & Hupe (2014, 48,49) refererar till Donald van Meter & Carl van Horn där dem beskriver i sin målorienterade modell System Building att implementeringen av en policy börjar med ett samrådigt beslut ”high consensus may make highchangepossible”. Hill &Hupe (2014, 50) refererar till Eugene Bardachs modellThe implementation gamenär dem beskriver vikten i att lägga fokus på händelseförloppet vilket dem menar är underbyggande för att uppnå önskad resultat. Hill & Hupe (2014, 52) refererar vidare till Hogwood and Gunns rekommendationer för en bra implementeringsprocess där dem säger att det behövs en giltig förklaring till att det behövs en implementering. that the policy to be implemented is basedupon a valid theoryof cause and effect och det här grundar sig I deras teori om en perfekt implementeringsprocess som de hämtade inspiration från Christophers Hood arbete där han skriver:
One way of analyzing implementation problems is to begin by thinking about what ``perfect administration `` would be like, comparable to the way in which economists employ the model of perfect competition. Perfect administration could be defined as a condition in which ``external`` elements of recourse availability and politic8al acceptability combine with ``administration`` to produce perfect policy implementation (2014, 52)
Den perfekta implementeringsprocessen är beroende av att de som administrerar har till-räckligt med resurser för att kunna implementera policyn och stöd från politiken som förs.
3.2.2. Bottom-up
Den andra bilden av implementering är kritisk till att politikerna skulle kunna styra implemen-teringsprocessen (Hertting, 2014, 189-190). Denna bild av implementering menar att det är omöjligt att kontrollera ovanifrån då det krävs flexibilitet, samverkan och en lokalanpassning.
perspektiv. Att det istället för politikerna skulle vara en mängd andra aktörer, privata och offentliga som styr implementeringen, till viss del med påverkan av de centrala politiska besluten. Hill &Hupe (2014, 54) refererar till det Michael Lipsky skriver om när han förklarar gatubyråkrater sett utifrån ett bottom-up perspektiv:
Often spend their work lives in a corrupted world of service. They believe themselves to be doing the best they can under adverse circumstances and they develop techniques to salvage service and decision-making values within the limits imposed upon them by the structure of work. They develop conceptions of their work and of their clients that narrow
the gap between their personal and work limitation and the service ideal
Hill & Hupe (2014, 56,57) resonerar vidare i implementerings betydelse som begrepp genom att referera till Susan Barret and Colin Fudge som säger att om man vill få någonting gjort så kan kompromisser vara en strategi till att uppnå det.
3.2.3. The searching for a synthesis
Den tredje bilden av implementering skulle kunna förklaras som en blandning av de två första bilderna som alltså menar att implementeringen skulle kunna styras enbart ovan- eller underifrån (Hertting, 2014, 190-191). Det menas att det istället sker indirekt styrning på distans och att självorganiseringen är av stor betydelse samt att aktörerna har stor handlingsfrihet.
Snarare än att definiera precisa mål och regler för att genomföra dem så riggar centrala nivåer, med hjälp av information, regler, eller ekonomiska incitament, de yttre ramarna för mobilisering och samordning av resurser och val och vidtagande av operativa handlingar och prestationer (Hertting, 2014, 190).
Hill & Hupe (2014, 62) hänvisar vidare till Jan-Erik Lane som förklarar :
An implementation process is a combination of responsibility and trust (…) Without the notion of implementation as policy accomplishment there is no basis for evaluating policies and holding politicians, administrators and professionals accountable. On the other hand, implementation as policy execution rest upon trust or a certain amount of degrees of freedom for politicians and implementers to make choises about alternative means for the accomplishment of goals
Ansvar, responsibility, och tillit, trust, är kännetecknande för implementeringsprocessen. Kombinationen mellan ansvar och tillit är avgörande för att en implementering ska lyckas, för att implementerare ska ha viss handlingsfrihet i implementeringen.
3.3. Implementering på politiska nivåer
Vedung (2016, 81,82) skriver om att implementeringsprocessen sker på 3 politiska nivåer där implementeringen på de högsta och mellersta nivåerna är regeringen respektive landsting och kommun i det senare. Den lägsta nivån kallas för Frontbyråkrater som Hill & Hupe (2014, 53) benämner som ett bottom-up perspektiv och kan till exempel vara grundskolor eller lärare och vi har tagit oss friheten att benämna studie- och yrkesvägledare som frontbyråkrater.
3.4. Kunna, Vilja och Förstå
Vedung (2016, 83) hänvisar till det som Lennart Lundqvist skriver om i sin bok Implem-entation steeringatt det finns 3 viktiga frågor som en implementeringsforskare ska ställa sig.
Förstå, i vilken utsträckning begriper implementerarna interventionens betydelse? Vilja, i vilken utsträckning önskar implementerarna genomföra interventionen? Kunna, i vilken utsträckning förmår implementerarna genomföra interventionen? (Vedung 2016, 83).
Frågor som man kan ställa sig är då till exempel om rektorn vill implementera de allmänna råden för studie- och yrkesvägledningen på skolan eller om lärarna har resurser till att bidra med vägledning i undervisningen.
3.5. Politiskt stöd
Om implementerarna för stöd från politikerna ökar troligtvis sannolikt graden av implemen-tering. Vedung (2016,121) skriver, ”Politiskt stöd i samband med interventionens tillblivelse påverkar sannolikt genomförandet. Såväl stödets omfattning som dess intensitet kan ge effekter”. I vår studies fall, där vi undersöker hur rektorerna implementerar de allmänna råden på grundskolan, skulle alltså förutsättningarna öka med stöd från kommunen.
3.6. Misslyckad implementering och bortfall
Vi presenterar här begreppet implementation failure genom att referera till Hill & Hupe (2014, 47) hänvisning till Pressman och Wildavsky som menar på att implementerarna behöver vara
noga med att det finns ett nära samarbete mellan varandra så att det inte sker något bortfall i implementeringsprocessen, detta kallar dem för implementation deficit.
Hill & Hupe (2016, 172-173) refererar vidare till Hogwood och Gunn som menar på att det finns flera olika orsaker till att en implementering går snett. Hogwood and Gunn skriver om ett flertal orsaker till att implementeringen gick snett vilket de kallar för en
Implementation failure, otillräckliga policies, motstånd från organisationer i lägre politiska skikt som inte har fått sin röst hörd.
Vidare refererar Hill & Hupe (2016, 172) till det som Hence Elmore skriver är anledningen till att man gör utvärderingar av implementeringen:
Analysis of social policy has come to consists of explaining why things never work as intended; a high level of knowledge about social policy has come to be equated with a fluent cynicism
Implementering och utvärdering går alltså hand i hand, det är en nödvändighet att göra en utvärdering av en implementering annars så finns det en risk att man inte hittar anledningen till varför det uppstod ett gap under implementeringsprocessen.
3.7. Uppmärksamhetens betydelse
Vedung (2016, 120) skriver om hur den uppmärksamhet som en intervention får påverkar implementeringen. Alltså om ett politiskt beslut får mycket uppmärksamhet i beslutsfattandet, interventionens tillblivelse, så kommer även implementeringen uppmärksammas. Vedung (2016, 120) refererar till Søren Winter som driver tesen att ju mindre uppmärksamhet en intervention får, desto sämre blir implementeringen.
3.8. Målförskjutning
Med begreppet målförskjuten implementering menas att antalet länkar i kedjan mellan intentioner och resultat påverkar förutsättningarna för en lyckad implementering (Hertting, 2014, 194-196). Hertting refererar till Hill som menar att målförskjutning kan illustreras med hjälp av viskningsleken:
att till slut jämföra det ord som det sista barnet i ledet tycker sig ha hört med det ord som det första började med att viska (Hertting, 2014, 194).
Denna viskningslek går alltså att likna med implementeringskedjornas komplexitet, Hertting (2014, 194) menar att ju längre kedjan är i implementeringsprocessen, desto större är sanno-likheten att det som implementeras skiljer sig från den ursprungligt satta policyn.
4. Analysverktyg
Som analysverktyg för studien har vi använt Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie-och yrkesvägledning (Skolverket, 2013). Utifrån de allmänna råden fokuserar vi på vad det är rektorn bör göra enligt skolverket när det gäller att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan.
4.1. Skolverkets allmänna råd
Skolverket har sammanställt allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning som gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. De allmänna råden är riktade till huvudmän, rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på samtliga skolor. ”Råden syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas, om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls” (Skolverket, 2013, 9). De allmänna råden vill vi därför presentera och beskriva för att ge en förståelse kring hur studie- och yrkesvägledning är tänkt att arbetas med i grundskolan. De allmänna råden utgår från skollagen och läroplanerna.
Vidare presenterar vi de allmänna råden gällande att styra och leda arbetet med studie-och yrkesvägledning. Detta gör vi genom att citera skolverket för att ge en så tydlig bild av vad det är rektor bör göra för att uppfylla skollagen och läroplanen. Skolverket (2013, 11). beskriver vad studie- och yrkesvägledning är:
Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av både yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina möjligheter. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess
Skolverket (2013, 11) skriver vidare att eleven behöver stöd genom en väl planerad studie- och yrkesvägledning som genomförs professionellt och vilar på vetenskaplig grund för att kunna göra val och beslut som är väl övervägda.
Alla elever i alla skolformer, förutom förskola och förskoleklass, ska ha tillgång till personal som kan tillgodose eleverna med deras behov av studie- och yrkesvägledning. Eleven ska utifrån sina förutsättningar tillgodoses av följande behov: ”Bli medveten om sig själv, bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken, bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen, lära sig fatta beslut och lära sig att genomföra sina beslut” (skolverket, 2013, 12). Det ska alltså finnas personal som kan tillgodose dessa behov hos varje elev. Elevernas behov av vägledning bör tillgodoses genom undervisningen, vägledningssamtal och informationsinsatser, och personalen som ska genomföra de olika är studie- och yrkesvägledare, lärare och rektor.
4.2. Att styra och leda arbetet med studie- och
yrkesvägledning
Skolverket (2013, 17) skriver att rektorn har ansvaret över att organisera studie- och yrkesvägledningen i samtliga skolformer. Skolverket (2013, 15) menar att rektorn bör göra följande:
Rektorn bör: …
3. Se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie-och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning,
4. Tydliggöra hur ansvaret för och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie-och yrkesvägledare, lärare studie-och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem, 5. Se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt
6. Se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.
Med punkt tre menar skolverket (2013, 16-17) att rektorn enligt skollagen ansvarar för att organisera och utveckla studie- och yrkesvägledningen på skolan så att elevernas behov ska tillgodoses. Rektor bör alltså även kartlägga elevernas väglednings behov samt utvärdera vägledningens kvalitet.
Med punkt fyra menar skolverket (2013, 17-18) alltså att rektor har ansvaret för att organisera arbetet med studie- och yrkesvägledningen och att det också innebär att fördela arbetsuppgifter mellan de olika yrkesgrupperna på skolan, studie- och yrkesvägledare och lärare. Rektor bör också se till så att det sker en samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och lärare.
Med punkt fem menar skolverket (2013, 18-19) att rektorn ska se till att eleverna får stöd i deras studie- och yrkesvalsprocess under hela utbildningstiden, det är vad som menas med kontinuerlig vägledning i detta sammanhang. Rektor ska också ha en strategi för att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.
Med punkt sex menar skolverket (2013, 19) att studie- och yrkesvägledningen är en rättighet för alla elever och att vägledningssamtalen behöver vara professionella och individuellt anpassat för den enskilda eleven. Rektor ska alltså se till att eleven erbjuds vägledningssamtal efter sina behov.
5. Metod
I detta kapitel presenterar vi studiens metod, urval, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden.
5.1. Metodval
Vi har för denna studie valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersöker i vår studie hur rektorer organiserar arbetet med studie- och yrkesvägledningen och hur skolverkets allmänna råd implementeras. För att kunna förmedla förståelsen kring hur rektorer gör detta behöver vi få djupgående information om just detta. Larsen (2009, 22-24) skriver att en kvalitativ metod passar studier som ämnar undersöka få enheter och som ämnar få djupgående information. Vi har valt en kvalitativ metod just för att få en så djupgående förståelse som möjligt. Genom att samla in data genom intervjuer har vi haft möjligheten att ställa följdfrågor för att då en djupare förståelse i respondenternas svar. Vi har även haft möjligheten att se till så att vi inte missförstått respondenternas svar genom att använda den samtalsmetodik vi lärt oss under utbildningen till studie- och yrkesvägledare i form av speglingar och sammanfattningar under intervjuns gång. Detta skriver Larsen (2009, 26-27) att är några av fördelarna med den kvalitativa metoden, det finns självklart också nackdelar med en kvalitativ metod. En undersökning med en kvalitativ metod går inte att generalisera, till skillnad från den kvantitativa metoden. En kvantitativ metod skulle ge en större bredd och möjligheten till att generalisera resultatet. Vi kan alltså inte generalisera resultatet med denna undersökning, men vi kommer med en kvalitativ undersökning kunna förmedla en väl utforskad bild kring hur rektorer organiserar, styr och leder arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan. En annan nackdel med den kvalitativa metoden är att den som leder intervjun kan påverka den intervjuades svar, vilket kallas för intervjueffekten eller kontrolleffekten. Vi har varit noga med att i intervjuerna se till att rektorerna känner sig trygga och att de inte skulle få en känsla av att vara granskade. Även fast att vi hade utformat intervjuguiden utifrån vår valda teori och de allmänna råden var vi noga med att formulera frågorna så att de inte lät tillrättavisande. Istället för att ställa frågor som,”Skolverket säger”, har vi frågat öppet kring hur de arbetar med studie- och yrkesvägledningen. Under
vägledningen i förhållande till det faktiska svaret i hur de arbetar. Vi har varit vaksamma i att ha fått en tydlig bild över hur de arbetat genom att ställa frågor hur de arbetar och styr för att särskilja hur det faktiskt arbetas med studie- och yrkesvägledningen och hur de skulle vilja ha det.
5.2. Urval
I denna studie har vi intervjuat sex stycken rektorer som är verksamma på kommunala grundskolor. Rektorerna är verksamma i fyra olika kommuner. Rektor 1 och 5 arbetar i samma kommun, och rektor 2 och 4 arbetar i samma kommun, rektor 3 är ensam i studien från kommunen hen är verksam i och likaså rektor 6.
Vi har för denna studie valt ut respondenterna enligt självselektion (Larsen, 2009, 78). Rektorerna har alltså själva fått bestämma om sitt deltagande i undersökningen. Med tanke på vår allmänna uppfattning om att rektorer skulle vara en något upptagen yrkesgrupp, ville vi försäkra oss om att få antalet respondenter vi behövde, sex stycken grundskolerektorer. På grund av att de sex respondenterna vi grundar studien på också var de enda rektorerna som gav oss svar att de ville delta har vi inte haft möjligheten att ta någon ställning eller tanke till att lägga in ålder, kön eller utbildning som en variabel. Det fick bli de rektorerna som tog sig tiden att ställa upp på en intervju med oss.
5.3. Datainsamling
Intervjuerna spelades in med ljudinspelning och transkriberades ordagrant. Vi förberedde oss inför författandet av intervjufrågorna (se bilaga) med att läsa på om vårt studieområde genom att läsa den SKL rapport vi presenterat i tidigare forskning, de allmänna råden om studie och yrkesvägledning på skolan som vi presenterar i kapitlet analys modell och genom att läsa den implementeringsteori vi presenterar i kapitlet teoretiska utgångspunkter.
Vi författade sedan en intervjuguide med de vetenskapliga studierna, de allmänna råden och teori som bakgrund i förhållande till våra frågeställningar som basis för att få inspiration och en allmän kunskap om studieområdet.
Intervjufrågorna vi som finns att läsa i bilaga 1, ställer vi alltså för att få svar på hur rektorerna organiserar, styr och leder studie- och yrkesvägledningen på grundskolan.
Kvale och Brinkman skriver i sin 7 stegs modell om intervju undersökning att det underlättar för senare analys om man har till skaffat sig kunskap i området som man studerar om (Kvale & Brinkmann 2014, 144,145).
5.4. Analysform
Vi har använt oss av en innehållsanalys som innebär enligt Larsen (2009, 101) att man söker finna teoretiska mönster i intervjumaterialet. Vid intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide (se bilaga) som vi hade format utifrån implementeringsteori och Skolverkets allmänna råd. Vi formade därefter en matris utifrån skolverkets allmänna råd om arbetet med studie- och yrkesvägledning och vad det är rektor bör göra relaterat till styrningen och ledningen av studie- och yrkesvägledningen. På detta vis tematiserade vi intervjumaterialet och i resultat och analyskapitlet blev de allmänna rådens fyra områden rubrikerna. Vi kunde på så sätt se mönster i intervjumaterialet och presentera ett resultat utifrån våra fråge-ställningar. Det här kallas för meningskoncentrering vilket innebär att man koncentrerar och kategoriserar intervjumaterialet (Kvale & Brinkman 2014, 245-249).
5.5. Etiska ställningstaganden
I letandet efter intervjupersoner så frågade vi rektorer om deras medverkan via mejl, telefon och drop- in besök och vi var noga med att formulera oss på det sättet att vi inte tvingade oss på dem att ställa upp utan vi frågade dem ödmjukt och respektfullt om deras medverkan och vi bokade intervjuerna på rektorernas villkor. Vid intervjutillfället så började vi först med att informera om syftet med studien och intervjun och hur vi skulle använda oss av intervjumaterialet i vår studie och vi frågade om rektorernas samtycke innan vi startade ljudinspelningen. Vi var noga med att låta intervjupersonerna vara anonyma och vid transk-riberingen undanhöll vi namn och annan personlig information som vi fick ta del av under intervjuerna och intervjumaterialet behöll vi på våra inspelningsenheter och vi använde enbart materialet i ändamål att författa vår studie (Vetenskapsrådet 2012).
6. Resultat och analys
I detta kapitel presenterar vi studiens resultat. Resultatet är tematiserat utefter Skolverkets allmänna råd, i fyra olika underrubriker utifrån att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledningen. Rubrikerna är; Planera, utvärdera och utveckla, Ansvarsfördelning och samarbete, Kontinuerlig vägledning, Vägledningssamtal utifrån elevens behov. I anslutning utav det presenterade resultatet följer analysen utav resultatet.
6.1. Planera, utvärdera och utveckla
I de allmänna råden skriver skolverket (2013, 15) att rektor bör, ”se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning”. Vi kommer här presentera studiens resultat relaterat till hur studie- och yrkesvägledningen planeras, utvärderas och utvecklas.
6.1.1. Planering av studie- och yrkesvägledningen
Under intervjuerna framgick det att rektor 1,3,4 och 5 inte såg till att det fanns rutiner för att planera arbetet med studie- och yrkesvägledningen på respektive skola. Rektor 2 och 6 berättade om hur det arbetades med att planera arbetet på skolan på kommunens initiativ.
Rektor 1 sa att det inte finns någon plan för arbetet med studie- och yrkesvägledningen på skolan men att hen egentligen vill ha en aktiv plan. ”Jag ska inte åberopa oss och säga att vi har en bra plan som säger att så här ska vi göra, så här jobbar vi, jag bara vet att vi jobbar så utan att vi har en sådan plan, men det ska vi ha”. Trots att det inte finns en skriven plan för studie- och yrkesvägledningen, så berättar Rektor 1 att rutinmässiga möten mellan studie- och yrkesvägledare och rektor görs, samt att vägledningssamtal för eleverna är inplanerade.
Rektor 3 sa såhär gällande planerandet utav studie- och yrkesvägledningen, ”men skulle man få till 100 % skulle man också jobba neråt i de lägre åldrarna och göra någon slags plan för studie och yrkesvägledningen”.
Rektor 4 sa att, ”jag finns när vägledaren behöver hjälp med beslut men jag blandar mig inte i vägledarens planering och upplägg utan att han i så fall frågar.” Rektor 4 menar att hen ser till att det finns en plan genom att ha anställt en kompetent studie- och yrkesvägledare, ”ja först får man ju förutsätta att den har kompetens att utföra sitt arbete men om han inte har det
då blir jag ju tvungen att hjälpa till att styra upp arbetet och planeringen men det är inte en situation som jag kommer vara speciellt nöjd med”
Rektor 5 ser inte till att det finns rutiner för att planera studie- och yrkesvägledningen och känner sig låst i hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad i kommunen med detta citat förklarade Rektor 5 situationen:
Ja, då får man börja i kommunen, Syvarna är organiserade centralt, vi har en central elevhälsa, och studie- och yrkesvägledaren är en del utav den centrala elevhälsans organisation. Så vi äger inte vår egen studie- och yrkesvägledare utan de anställs utav elevhälsan centralt och sen fördelas de utifrån, ja, den chefen så att säga. Så fungerar det organisatoriskt. Det innebär att det är inte våran personal om man säger så, och det finns väl för och nackdelar med det naturligtvis.
Rektor 5 ser inte till att det finns rutiner för att planera studie- och yrkesvägledningen men pratar om hur hen skulle vilja ha det, ”Jag kan ju tycka att vi behöver ha mer, att syven behöver vara mer aktiv tidigare i åldrarna. Ja för, det är jättebra det jobbet dem gör i åttan och nian men man kanske skulle minska jobbet i nian om man startar det tidigare.
Under intervjun framgick det att rektor 2 såg till att det fanns rutiner för att planera arbetet med studie- och yrkesvägledningen på sin skola. Rektor 2 pratar om en plan för kontinuerlig vägledning från kommunen, som hen ser till att arbeta utifrån och ser till att den följs:
Vi jobbar på olika fronter och bland annat den här snabbare vägen in till yrkeslivet där vi lyfter in syven tidigare, det finns kringpersonal som behövs tidigare så det är ett arbete som dem håller på att bygga upp så alla studie- och yrkesvägledare har inte hunnit ner till sexan än men det är en långsiktig plan.
Rektor 6 pratar om att kommunen har gett studie- och yrkesvägledaren på skolan i uppdrag att arbeta med vägledning i yngre åldrar. Rektorn har i dialog med studie- och yrkesvägledaren en plan för arbetet med studie- och yrkesvägledningen:
Sen har dem ju en plan och jobbar självständigt på ett sätt men också i kombination med oss så det finns olika delar om vi tittar bland dem yngre så har dem nu fått ett uppdrag att informera bland dem yngre årskurserna och det tittar vi på 3or 4or och 5or primärt
6.1.1.1. Förstå, vilja, kunna och prioritering
Trots saknaden av planering utav arbetet med studie- och yrkesvägledningen finns förståelsen och viljan för att arbetet behöver planeras. Det är när det kommer till att kunna planera arbetet
med studie- och yrkesvägledningen som implementeringen utav Skolverkets mål stoppas. Rektor 1 visar att hen förstår att en plan för studie- och yrkesvägledningen behövs. Rektor 1 visar också att hen vill ha en plan, men att hen tvingas prioritera annat. Alltså menar rektor 1 att just nu så kan hen inte genomföra interventionen, vilket innebär att rektorn inte ser till att studie- och yrkesvägledningen planeras. Det är andra saker som prioriteras på skolorna före studie- och yrkesvägledningen. Studie- och yrkesvägledningens saknad utav uppmärksamhet skulle kunna förklara att studie- och yrkesvägledningen inte prioriteras eftersom att ju mindre uppmärksamhet en intervention får, desto sämre blir implementeringen.
6.1.1.2. Bottom-up och målförskjutning
Rektor 2 och 4 arbetar på kommunala skolor i samma kommun. Rektor 2 och 6 får stöd från kommunen, som har en verkställd plan för arbetet med studie- och yrkesvägledningen och denna plan ser rektor till att det arbetas utifrån. Men resultatet gällande hur de arbetar med planeringen utav studie- och yrkesvägledningen är som vi presenterar skilda. Ur ett top-down-perspektiv skulle rektor 2 och 4 visa liknande utfall i hur skolverkets allmänna råd implementeras på respektive skola och hur de arbetar med kommunens satta policy, men så är inte fallet. Rektor 4 visar att hen inte är införstådd i kommunens arbete med studie- och yrkesvägledningen vilket skulle göra att kommunens policy för vägledningsarbetet inte följs. Trots att denna kommun enligt rektor 2 har ett fungerande arbetssätt med studie- och yrkesvägledningen har kommunen inte fått med sig rektor 4 i den satta policyn. Det skulle kunna förklaras med begreppet målförskjutning som innebär att rektor 4 har uppfattat sitt uppdrag annorlunda än den ursprungliga policyn. Rektor 4 menar att sin roll i arbetet med studie och yrkesvägledning är att anställa en studie- och yrkesvägledare, men detta är långt ifrån skolverkets policy. Trots att kommunen rektor 2 och 4 arbetar i organiserat ett arbetssätt med studie- och yrkesvägledningen verkar implementeringen utav skolverkets policys kunna förklaras utifrån ett bottom-up-perspektiv, alltså att det är rektorn som styr implementeringen, utefter egna tolkningar utav policyn. Vilket gör att implementeringen utav skolverkets policys ser olika ut på de två skolorna.
6.1.2. Utveckling och utvärdering utav studie- och yrkesvägledningen
Under intervjuerna framgick det att rektor 1,2,3,4 och 5 inte ser till att studie- och yrkes-vägledningen utvecklas, rektor 1,2,4 och 5 ser inte till att studie- och yrkesyrkes-vägledningen utvärderas. Däremot ser rektor 3 till att studie- och yrkesvägledningen utvärderas.
När vi i intervjun frågade rektor 1 hur det arbetas med att utveckla studie- och yrkesvägledningen sa rektor 1, ”Det gör det inte, vi har ingen plan för det”. Sedan pratade rektor 1 om tankar om möjliga utvecklingsområden, men att i dagsläget prioriteras annat på skolan. Rektor 1 sa också såhär, ”Varit här i två år och vi har annat fokus men det är ju med hela vägen, vi ser till så att det ska vara bra och det ska finnas kvalitet och det som vi levererar där och att vi har en duktig studievägledare så är det ju”. Alltså att trots saknaden av en plan och utvärderande samt utvecklingsarbete ser hen till att kvaliteten finns där.
Rektor 2 ser inte till att arbetet med studie- och yrkesvägledningen utvecklas, ” det har vi ju i kommunen där studie- och yrkesvägledarna tillsammans med träffas tillsammans och jobbar framåt mot att just att skapa en ny roll som vi kallar för den moderna arbetslivsorienteringen MOA”, alltså har rektorn ingen del i utvecklingen utav studie- och yrkesvägledningen i kommunen och skolan. Rektor 2 ser till att det sker en årlig utvärdering gällande hur många elever som kommer in på sina förstahandsval till gymnasiet. Men studie-och yrkesvägledningen på skolan utvärderas inte.
Rektor 3 ser inte till att arbetet med studie- och yrkesvägledningen utvecklas, men uttrycker sig att hen skulle vilja utveckla studie- och yrkesvägledningen genom att lärare skulle bekanta sig med vägledning och coaching. Rektor 3 ser till att studie- och yrkesvägledningen utvärderas, ”Jo jag har ju fått utvärderingar från lärarna hur dem tycker att det har fungerat förut”, ”Jag lät även förra årets 9or utvärdera hur dem har tyckt att, vilken stöttning dem har fått kring sina gymnasieval.”
Rektor 4 ser inte till att studie- och yrkesvägledningen varken utvecklas eller utvärderas. När vi frågade Rektor 4 om sin roll i studie- och yrkesvägledningen svarade hen endast följande, ”Jag anställer en duktig vägledare.”
Rektor 5 ser inte till att studie- och yrkesvägledningen utvecklas, ”Alltså om vi vill ha studie- och yrkesvägledningen och ett utvecklingsarbete, där vi säger att vi vill ha det såhär, dit vill vi komma, så tror jag att det är vår elevhälsa ihop med lärarna som ska sätta den agendan.” Rektor fem ser inte till att studie- och yrkesvägledningen utvärderas, ”Nej. Det ligger på centrala elevhälsan. Naturligtvis tangerar ju vi syvens arbete i vårt lokala utvärderingsarbete också, men då blir det liksom, det kommer med på köpet i så fall, det är inte medvetet, det är det inte.”
Rektor 6 pratar om att det inte arbetas med utvärdering eller utveckling utav studie- och yrkesvägledningen på skolan.
Det har vi inte gjort på det sättet det stämmer. Vi borde fråga årskurs nio tydligare, jag vet att lärarna har snack med eleverna det vet jag, det får jag lite feedback på. Men vi har ingen direkt fråga, det borde man ju ha.
6.1.2.1. Förstå, vilja, kunna och prioritering
Det finns förståelse för innebörden av att utvärdera och utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledningen, men på samma vis som för planeringen menar rektorerna att de inte kan. Återkommande prioriteras inte Skolverkets mål för studie- och yrkesvägledningen och det implementeras alltså inte, trots att rektorer förstår och egentligen vill implementera det. I ett utav fallen lyckas dock rektor implementera Skolverkets mål att utvärdera arbetet med studie-och yrkesvägledningen studie-och i detta fall prioriterar alltså rektor studie- studie-och yrkesvägledningen. Rektor kan alltså genomföra implementeringen. I det enskilda fallet kan det vara så att studie-och yrkesvägledningen uppmärksammats studie-och att rektor sett till att få det utvärderat. Vi ser även en annan avvikelse i mönstret. Rektor som inte förstår eller vill implementera Skol-verkets mål.
6.1.2.2. Bottom-up och målförskjutning
Implementeringen utav skolverkets policy sker på rektorernas egna initiativ. Utifrån ett bottom-up-perspektiv förstår vi att rektorerna kan tolka Skolverkets mål olika. Som resultatet visar finns det rektorer som vill att implementeringen ska ske och som förstår att det är deras ansvar. Det finns rektorer som menar att ansvaret ligger på kommunen och en rektor i denna studie som menar att det räcker att det finns en anställd studie- och yrkesvägledare. Ifall implementeringen hade styrts i ett top-down-perspektiv skulle inte resultatet visa denna diversitet. Vi kan även se att det sker målförskjutning, då det finns en rektor som tolkar Skolverkets mål med studie- och yrkesvägledningen annorlunda, alltså att en rektor menar att hen inte ska arbeta med studie- och yrkesvägledningens utvärdering och utveckling och som svarade följande när vi i intervjun frågade on hens roll i arbetet med studie- och yrkes-vägledningen, ”Jag anställer en duktig vägledare”.
6.2. Ansvarsfördelning och samarbete
I de allmänna råden skriver Skolverket (2013, 15) att rektorn bör, ”Tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem”. Vi kommer här presentera studiens
resultat relaterat till hur rektor tydliggör ansvarsfördelningen och samarbetet mellan studie-och yrkesvägledare studie-och lärare.
6.2.1. Ansvarsfördelning, studie- och yrkesvägledare och lärare
Rektor 1,2,4, 5 och 6 fördelar inte ansvaret mellan personalen. Rektor 3 säger att hen fördelar arbetsuppgifterna sinsemellan studie- och yrkesvägledare och lärare.
Det framgick att rektor 1 inte tydliggör ansvarsfördelningen mellan personalen på skolan. Det som rektor 1 ser till att studie- och yrkesvägledaren ansvarar för är de enskilda vägledningssamtalen i årskurs åtta och nio. Vad gäller övrigt ansvar, till exempel studie- och yrkesvägledning i undervisningen har rektorn ingen direkt inblick i. När rektor 1 pratade om lärare på skolan sa hen följande, ”Nej det är jätteerfarna lärare, så jobbar dem”, de jobbar som de jobbar, men rektorn har inte styrt upp arbetet eller ansvaret sinsemellan studie- och yrkesvägledare och lärare. Rektor 1 sa även följande, ”Det som studievägledaren är utbildad till det får den göra det läraren är utbildad till får den göra. Sen har vi läroplaner som vi alla arbetar från.”
Rektor 2 sa följande gällande ansvarsfördelningen mellan studie- och yrkesvägledare och lärare, ”Det är väldigt svårt att säga, det är syvens huvuduppdrag sen så jobbar lärarna tillsammans med dem, det ingår i deras uppdrag också men det är syvens huvuduppdrag.” Rektor 2 tycker alltså att det är svårt att säga hur ansvarsfördelningen är, med andra ord tydliggör inte rektorn ansvarsfördelningen sinsemellan.
Rektor 3 sa att, ”Det är jag som fördelar ut uppgifterna till dem.”, alltså fördelar rektor ansvaret för olika arbetsuppgifter gällande studie- och yrkesvägledningen mellan studie- och yrkesvägledare och rektor.
Rektor 4 lägger allt ansvar på studie- och yrkesvägledaren och sa följande, ”Eftersom jag rekryterar en erfaren studievägledare med komplett utbildning så vet jag att den vet hur arbetet ska läggas upp.”.
Rektor 5 sa följande gällande ansvaret kring studie- och yrkesvägledningen:
Det är ju bara att läsa skollagen, det är ju jag som har ansvar för det, så. Men det är klart att det är ju också ett stort ansvar på syven själv det tänker jag, det måste det ju vara. Och läraren också, läraren i samarbete med syven.
Rektor 5 tydliggör inte ansvarsfördelningen, utan hen tänker att det ligger ansvar på både studie- och yrkesvägledare och lärare.
Rektor 6 fördelar inte arbetsuppgifter mellan personalen och ser inte till att förtydliga ansvarsfördelningen.
6.2.1.1. Förstå och Målförskjutning
Rektorerna verkar inte riktigt förstå sin roll i att fördela ansvaret mellan personalen, de antar att studie- och yrkesvägledare och lärare arbetar som de bör. Viljan att fördela ansvarsuppgifterna finns där inte heller. I detta fall, med ansvarsfördelningen som rektors ansvar verkar det som att policyn inte nått fram riktigt, det råder en okunskap i att det skulle vara deras ansvar som rektorer att fördela ansvaret mellan personalen.Detta liknar implementeringsbegreppet målförskjutning, alltså att Skolverkets mål i att rektor ska fördela ansvaret för arbetet med studie- och yrkesvägledning mellan personalen inte har nått fram, eller att målet har förändrats. Dock har vi rektor 3 som ett motargument till att rektorer i allmänhet inte skulle förstått just detta mål, och eftersom att samtliga rektorer arbetar på en kommunal grundskola borde inte rektorerna ha olika led ifrån den originella policyn.
6.2.1.2. Bottom-up
Vi ser att implementeringen utav skolverkets policy skulle ske utifrån ett bottom-up-perspektiv då det är utefter rektorernas tolkning utav sitt ansvar i att fördela arbetsuppgifterna som avgör ifall det görs eller inte. Rektorerna, förutom rektor 3 visar på att de inte tolkar skolverkets policy som att det är deras ansvar att förtydliga arbetsuppgifterna, utan att de antar att studie- och yrkesvägledaren vet sin roll och likaså lärarna.
6.2.2. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare
Rektor 1 och 2 pratade om studie- och yrkesvägledarens samarbete i EHT. Rektor 2 pratade om samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, arbetslag och lärare i undervisningen. Rektor 3 försökte samordna samarbete i arbetet med studie- och yrkesvägledningen, men studie- och yrkesvägledaren var motstridig. Rektor 4 och 5 hade ingen inblick i samarbetet. Rektor 6 trodde att samarbetet fungerade bra.
Rektor 1 ger ett exempel på när studie- och yrkesvägledaren samarbetar med övriga yrkesgrupper:
Vi har ju jättebra samarbete med vår studievägledare, det är ju både ett samarbete med elevhälsoteamet som specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, och rektorerna. Vi har ett jättebra samarbete där och vi tar alltid upp dem här eleverna som kanske inte når målen vad ska vi göra för dem hur ska vi se till att dem kommer någonstans och vilka vägar dem ska ta och då har vi ett samarbete där vi diskuterar dem eleverna och sen blir
det då möten med föräldrarna och sen är det möte med mottagande gymnasieskola, så att man har en klar plan och en bra övergång för eleverna.
Övrig form av samarbete gällande studie- och yrkesvägledningen visste inte rektorn 1 om. Rektor 2 pratade också om studie- och yrkesvägledaren i EHT, alltså att studie- och yrkesvägledningen är en del i EHT och på så vis samarbetar med den personalen. Rektor 2 pratade också om studie- och yrkesvägledarens samarbete med arbetslagen och lärare i undervisningen, ”sen så jobbar hon mycket direkt ut i arbetslagen och jobbar med lärarna som planerar och jobbar och är med både inne på lektionen ibland men också lyfter ut elever och jobbar med dem själv, så att det är ett ganska flödande arbete där.”.
Rektor 3 gav ett exempel för ett samarbetsuppdrag till studie- och yrkesvägledaren:
Det har legat nere och det gav vi också en uppgift att han skulle jobba med våran näringsstrateg på kommunhuset som då har alla kontakter med företag och sånt, så blev inte fallet utan då fick jag bli studie- och yrkesvägledare, där tillsammans med min biträdande och näringsstrategen då
Studie- och yrkesvägledaren, menar rektor 3 att inte var samarbetsvillig. Men rektorn har försökt skapa samarbetsformer för studie- och yrkesvägledningen.
Rektor 4 svarade följande när vi frågade om hur studie- och yrkesvägledaren samarbetar med lärare:
Frånsett det här med att studievägledaren arbetar på två skolor och på det viset så är han liksom på språng och har ju bara halva sin tjänst här och det gör ju att han inte har samma möjlighet att komma in i gruppen som dem andra, men om vi bortser från det så är han som vilken kollega som helst, inget speciellt med honom på det viset.
Rektor 4 menade också att lärare inte direkt har något med studie- och yrkesvägledning att göra:
Det finns ju rent organisatoriskt ingen roll för lärarna i studievägledningen däremot så är studievägledaren en kollega och det är ju en fackman eller kvinna som inte minst mentorerna har utbyte och funderingar med både när det gäller enskilda elever och när det gäller den allmänna vägledningen den allmänna informationen för särskilt då i års nio
När vi i intervjun frågade rektor 5 gällande hur hen organiserade samarbetet mellan studie-och yrkesvägledare studie-och lärare sa rektor 5 följande, ”Nej, det sker tyvärr på egen hand, men det skulle behöva styras upp. Faktiskt.” I intervjun med rektor 5 ställde vi följande fråga:
Nu tolkar jag lite, vill höra så jag förstår dig rätt alltså att, det sker lite som det sker? Om jag förstår dig rätt, alltså med studie- och yrkesvägledningen. syven är anställd och har sina uppgifter, det ska samverkas med lärare men det blir lite som det blir?
Rektor 5 svarade på frågan, ”Ja det kan man nog säga.”, vi svara, ”Jag vill inte lägga ord i munnen på dig.”, rektor 5 sa, ”Nej men så kan man nog säga att det är. Absolut. Och det är inte optimalt det tycker inte jag. Men så är det.”
Rektor 6 pratade om hur hen trodde att samarbetet fungerade och att det var studie- och yrkesvägledarens ansvar att samarbeta med lärarna.
Jo men det tror jag kan fungera bra, sen hänger det ju också på hur personen är men jag tror att dem är väldigt mån om varandra och jag vet att lärarna tycker att det är jätteviktigt med syven.
6.2.2.1. Förstå och bottom-up
Rektorernas ansvar för att tydliggöra formerna för samarbetet i arbetet med studie- och yrkesvägledningen anser vi att endast rektor 2 visar en förståelse för. Studie- och yrkesvägledares roll i EHT handlar inte i första hand om arbetet med studie- och yrkesvägledning. Även om rektor 2 talar om hur studie- och yrkesvägledare samarbetar med lärare och arbetslag upplever vi inte att rektor 2 tar en ansvarande roll i att förtydliga detta samarbete mellan personalen.
6.2.2.2. Målförkjutning
Rektorerna förstår inte att det är deras ansvar att tydliggöra formerna för samarbetet, alltså misstolkar de Skolverkets mål. Det sker en målförskjutning då Skolverkets mål inte implementeras på grund av att rektorer inte förstått.
6.2.2.3. Bottom-up
Återigen är det så att Skolverkets mål inte implementeras. Rektorerna verkar inte till fullo förstå skolverkets mål i att rektorerna ska styra upp samarbetet i arbetet med studie- och yrkesvägledningen, rektorerna visar inte att de vill nå upp till målet och på detta vis blir det heller inte implementerat. Implementeringen sker på rektorernas egna initiativ och tolkning av policyn, utifrån en bottom-up-perspektiv.
6.3. Kontinuerlig vägledning
I de allmänna råden skriver Skolverket (2013, 15) att rektorn bör, ”Se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval”. Vi kommer här presentera studiens resultat relaterat till hur rektor ser till att studie- och yrkesvägledningen sker kontinuerligt under studietiden.
Rektor 1,2,3, 5 och 6 vill arbeta med studie- och yrkesvägledningen tidigare än det görs idag. Rektor 4 är inte detaljinsatt.
Rektor 1 säger att vägledningen sker mellan årskursåtta och nio men hen skulle vilja börja med studie- och yrkesvägledningen tidigare, ”Sen skulle jag gärna vilja ha en skriven plan som säger så här ska vi jobba med, yrkes och studievägledning. Helt ifrån förskoleklass.”
Rektor 2 säger att vägledningen sker mellan årskurs sju till nio, ”Så än så länge har fokus varit mycket åttan, nian, så har vi förra året nu ner till sjuan och målet är sexan, sjuan, åttan och nian.”, men vill alltså börja tidigare än när det börjas idag.
Rektor 3 gav inget svar gällande detta på grund av att det var problem med den anställda studie- och yrkesvägledaren. Men hen pratade om hur hen skulle vilja ha det, till exempel att börja med studie- och yrkesvägledningen i tidigare åldrar.
Rektor 4 sa följande, ”Jag är inte mycket, handlar om att studievägledaren har gruppvägledning och enskild vägledning och möter eleverna på det viset. Jag är inte detaljinsatt i det, jag vet att det förekommer”. Rektor 4 visste inte i vilka åldrar studie- och yrkesvägledningen skedde.
Rektor 5 pratade om att studie- och yrkesvägledningen är en mycket större uppgift än samtalen i åttan och nian. Idag arbetas det inte med studie- och yrkesvägledningen i större utsträckning, men rektor 5 skulle önska att det skedde mer integrerat, ”Jag kan ju tycka att vi behöver ha mer, att syven behöver vara mer aktiv tidigare i åldrarna.”
Rektor 6 pratade om att studie- och yrkesvägledaren lyfte upp arbetet i tidigare åldrar som en inspiration:
Och där finns ju ett uppdrag från kommunen att faktiskt syv ska börja med dem yngre och jobba sig till uppåt men det är inte så mycket aktiva handlingar men ändå en inspiration till studiebesök och sådana idéer vad yrken kan vara.
6.3.1.Förstå, vilja, kunna och prioritering
Det sker inte kontinuerlig vägledning på rektorernas respektive grundskolor. Vägledningen är inte integrerad i undervisningen under studietiden. Rektorer vill integrera studie- och yrkesvägledningen i undervisningen tidigare än de gör idag. De visade på att de förstod att vägledningen behöver vara kontinuerlig och att de ville ha vägledning i tidigare åldrar. Men de såg alltså inte till att det arbetades med studie och yrkesvägledningen på detta vis. Förståelsen och viljan finns där, men rektorerna kan inte få det implementerat och det prioriteras alltså inte utav rektorerna.
6.3.2. Målförskjutning
Även för detta mål från Skolverket ser vi att målet har misstolkats. Det är alltså en rektor som inte förstått Skolverkets mål och sitt ansvar gällande arbetet med kontinuerlig vägledning på skolan.
6.4. Vägledningssamtal utifrån elevens behov
I de allmänna råden skriver skolverket (2013, 15) att rektorn bör: ” Se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal”. Vi kommer här presentera studiens resultat relaterat till vägledningssamtal utifrån elevers behov. Samtliga rektorer beskrev hur det erbjuds vägledning utifrån respektive skolas elevers behov.
Rektor 1 beskriver hur lärarna på skolan ser elevernas behov för vägledning, och att de då skickas till studie- och yrkesvägledaren,
Läraren har ju också en roll i att kommunicera med studievägledaren bland annat när en elev känner att, jag vet inte vad jag ska välja. Vara den som rådger eleverna att okej vi bokar in ett möte med vägledaren.
Utöver detta har alla elever ett obligatoriskt samtal på rektor 1´s skola, på rektorns initiativ. Rektor 2 ser till att vägledaren arbetar förebyggande med elever i sjätte klass som kanske har det lite svårare:
Ja förebyggande, det är det. Som sagt redan i 6an om vi märker där att det börjar svaja man vet inte riktigt och allting är meningslöst och det finns inget, men vänta lite här då lyfter vi in syven, beroende på åt vilket håll oron ligger.
