6. Diskussion
6.1 Varför väljs Barn och fritidsprogrammet?
De flesta elever som studerar på Barn- och fritidsprogrammet har ett mål med sin utbildning. Enligt den här undersökningen är det endast ett fåtal som valt programmet utan intresse för människor eller innehåll av programmet. Det finns också elever som går på Barn- och fritidsprogrammet för att det var det minst dåliga alternativet. Det resultatet bekräftar vad Skolverket (1997) skriver om den stora spridning av motiverade och omotiverade elever som finns på programmet. Samtidigt var antalet elever som saknat mål för sina studier i den här undersökningen så få att programmet inte urskiljer sig från de övriga programmen.
Att de flesta elever på Barn- och fritidsprogrammet valt programmet för att de har ett mål med sina studier tyder på att de gjort rationella val, det vill säga val som utgår från sina intressen. I intervjuerna framkom att alla valt programmet med tanke på det yrke som de siktade mot. Ingen nämnde att de hade valt programmet av könssocialisation. Resultatet i den här studien stämmer väl överens med det som att Elvin-Nowak och Thomsson (2003) skriver att vi alla vill känna oss fria vid valmöjligheter men att det är normer som styr och begränsar våra val. De elever som varit med i undersökningen vet inte eller vill inte tro att de är påverkade av normsystem som begränsar valmöjligheten. Gens (2002) och Elvin-Nowak och Thomsson (2003) menar att vi skapar kön i sociala sammanhang och på så sätt behandlar vi andra olika beroende på vilket kön vi möter. På samma sätt behandlas vi olika av människor som vi möter även om vi inte alltid är medvetna om det. Att flickor i högre utsträckning väljer programmet jämfört med pojkar för att de inte kan bli antagna på annat program, tolkar jag som att flickor i större utsträckning jämfört med pojkar väljer programmet av könssocialisation och tradition.
57
Enligt Skolverkets statistik (2007) har Barn- och fritidsprogrammets elever det tredje lägsta genomsnittliga meritvärdet efter Fordonsprogrammet och Industriprogrammet.
Enligt Skolverket (2007) finns inte något program där flickorna har så lågt betygspoäng som efter att studerat på Barn- och fritidsprogrammet. I en jämförelse med program som domineras av pojkar, finns det av dessa fem program där pojkarna har lägre
betygspoäng än flickorna på Barn- och fritidsprogrammet. Skolverket (2002) menar att efter omorganisationen från linjer till gymnasieprogram missgynnades flickorna för att de inte hade lika stor valmöjlighet som pojkarna för sina gymnasiestudier. I den här undersökningen finns antydningar på att flera flickor valt programmet barn och fritid för att de hade för få alternativ till andra gymnasieprogram. Det är endast flickor som svarat att de av främsta anledning valt programmet för att de hade för lågt betyg för annat program.
Kritik kan riktas mot undersökningen i arbetet eftersom jag använt två frågor i enkäten där ordet barn förekommer. De elever som svarat att de valt programmet för att de vill arbeta med barn i behov av särskilt stöd har inte automatiskt svarat att de vill arbeta med barn i min undersökning. Därmed kan jag ifrågasätta dessa elevers människosyn när de menar att barn i behov av särskilt stöd inte räknas som barn. Sammantaget var det sex elever som svarat att de inte vill arbeta med barn, men vill samtidigt arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Kritiken ska riktas mot mig som ställt dessa frågor där svaren kan tolkas på detta sätt. När jag skrev frågorna tänkte jag på dem utifrån vad
programmet innehåller och vilka yrken programmet är tänkta för. När jag skrev arbeta med barn tänkte jag på programmets tänkta yrken som barnskötare, förskollärare, lärare, socionom med mera. När jag skrev arbeta med barn i behov av särskilt stöd tänkte jag på programmets tänkta yrken som personlig assistent och specialpedagog. På samma sätt kan även eleverna ha tänkt när de svarat på frågorna i enkäten.
58
6. 2 Finns det någon skillnad mellan könen?
En stor anledning till att elever väljer Barn- och fritidsprogrammet är för att de vill arbeta med människor, främst med barn. Att pojkarna i högre utsträckning studerar på programmet för att de är intresserade av att arbeta med barn jämfört med de flickor som går Barn- och fritidsprogrammet tolkar jag som att pojkarna gör ett mer medvetet val när de väljer programmet än vad flickorna gör. För pojkarna som valt Barn- och fritidsprogrammet kan de vänta sig en tid där de blir ifrågasatta och får omgivningens ogillande. De kan också placera sig i en social isolering (SOU 1997:137). Därför tror jag att pojkarna måste fundera och värdera sitt gymnasieval mer än flickorna behöver göra. En pojke sa i intervjun att många pojkar inte vågade välja Barn- och
fritidsprogrammet för att de såg det som omanligt.
Något motsägelsefullt i undersökningen är att de flesta pojkarna i enkätundersökningen svarat att de valt programmet för att de vill arbeta med barn. Samtidigt är det två pojkar (29 %) som inte vet vad främsta anledningen är till att de valde Barn- och
fritidsprogrammet. En blev rekommenderad att välja programmet. På frågan om främsta anledning till varför de valt gymnasieprogrammet barn och fritid har de flesta elever uppgett yrken eller intressen för barn. Jämförs flickors och pojkars svar är skillnaden marginell.
Kritik som kan framföras kring undersökningens resultat är att undersökningen har för få pojkar i urvalet. Varje kryss i enkäten som en pojke har gjort är av stor betydelse för resultatets utfall. Samtidigt ska nämnas att de pojkar som medverkar i undersökningen är maximalt antal pojkar som studerar på Barn- och fritidsprogrammet i skolan som jag vänt mig till. För att undersökningen skulle få ett mer statistiskt och säkerställt resultat skulle jag vänt mig till andra skolor som har Barn- och fritidsprogrammet. Samtidigt ser jag resultatet ur den verklighet som råder på Barn- och fritidsprogrammet där
könsfördelningen är ojämn.
Att det är en större andel pojkar som önskade att gå ett annat program vid högre
betygspoäng och valt programmet för att lättare bli antagen till högskolan tolkar jag som att fler pojkar siktar på yrken som kräver högskoleutbildning. Även om frågan inte ställt
59
rakt ut till eleverna har pojkarna angett yrken i större utsträckning än flickor som krävde högskoleutbildning på frågan, vilken som var främsta anledningen till att de valde Barn- och fritidsgymnasiet.
6. 3 Varför så många flickor och så få pojkar?
Eleverna tror att det finns färre pojkar på programmet för att Barn- och
fritidsprogrammet kopplas ihop med yrken som är knutna till barn. Därmed drar jag slutsatsen att de motiv som fanns, enligt Skolverket (1997) när fritidssektorns och barnomsorgens innehåll sammanfördes har misslyckats, eftersom de gjordes med en förhoppning av att locka både flickor och pojkar till Barn- och fritidsprogrammet. I de yrken där barn är centrala är det flest kvinnor som arbetar och därav menar eleverna att det är så få pojkar på gymnasieprogrammet barn och fritid. De svar eleverna ger tolkar jag som att det är arbetsmarknadens könssegregering som skapar de könbundna yrkesprogrammen på gymnasiet. Det bekräftar min tolkning av att flickor väljer programmet i större utsträckning av könssocialisation. Min slutsats blir därför att om Barn- och fritidsprogrammet ska bli ett könsintegrerat gymnasieprogram måste de yrken som förknippas med barn först bli könblandade.
När eleverna i intervjuerna fick kommentera resultatet från enkäten var det flera informanter som menade att enkätens resultat inte stämmer för att det var för få pojkar som deltog i undersökningen. De trodde att resultatet skulle blivit ett annat om fler pojkar hade deltagit. Jag tycker att eleverna är kloka som tänker i dessa banor och att resultatet möjligen blivit annorlunda. Samtidigt är det ett resultat av en stor grupp elever där könsfördelningen ser ut på det här sättet. Eleverna ansåg att Barn- och
fritidsprogrammet främst förknippades med barn, vilket flest kvinnor arbetar med. Det i sin tur fick till följd av att det går fler flickor än pojkar på programmet. För att
programmet skulle intressera fler pojkar ansåg eleverna själva att fritidssektorn med sport och kunskap om människor i större utsträckning skulle lyftas fram i beskrivningen av Barn- och fritidsprogrammet. Jag tolkar elevernas teorier och förslag som att Barn- och fritidsprogrammet bör informera mindre om kurser där barn ingår för att i stället informera om ungdomar och fritidsaktiviteter som eleverna tror är mer vad en typisk pojke vill sysselsätta sig med.
60
Enligt undersökningens resultat är de flesta pojkarna som går programmet intresserade av Barn. Ungdomar och fritidsaktiviteter nämns inte av pojkarna som eleverna förslog skulle öka antalet pojkar på programmet. Enligt Skolverket (2004) skulle de
informationsåtgärder som eleverna föreslår inte inverka på könsfördelningen i någon större utsträckning. Därmed styrker det undersökningens resultat. Hade undersökningen haft fler pojkar skulle resultatet blivit på liknande sätt.
6. 4 Elevernas uppfattning av programmets status
Elevernas uppfattning är att programmets status är låg. En stor anledning till att de tyckte att programmets status var låg var för att det fanns en koppling mellan programmet och yrken som innefattar barn. Eleverna ansåg att omgivningens kommentarer var negativa kring de yrken som kopplas samman med barn. Att programmet inte kräver någon hög betygspoäng kan också bidra till att Barn- och fritidsprogrammet har en låg status. Jag tror att om Barn- och fritidsprogrammet var svårare att bli antagen till skulle statusen öka men utbildningen skulle inte få en hög status förrän de yrkena som programmet förknippas med får en högre status. I
intervjuerna är det många av elevernas vänner som se ner på yrken med barn för att de inte förstår eller har vetskap om att det krävs stort pedagogiskt kunnande för att sköta om barn på ett professionellt sätt.
Något som jag tror eleverna glömmer när de tänker på sitt program och status är att det enligt Skolverket (2004) är flest elever från arbetarklassen som studerar på Barn- och fritidsprogrammet. Programmet har alltså elever som kommer från det lägre sociala skiktet. Av tradition väljs Barn- och fritidsprogrammet inte i någon större utsträckning av de högre samhällsklasserna. De yrken som programmet är avsett för ingår i det som kallas för serviceyrken. Enligt en artikel av Edblom (2007) är serviceyrkena
lågstatusarbeten.
En annan tanke som jag fått är om undervisningsformen på utbildningen är avgörande för programmets status. Bjurstöm menar (enligt Sandell 2007) att eleverna på
61
Eleverna i mina intervjuer har också nämnt att de inte vill studera som de gör på exempelvis Naturvetenskapliga programmet. Eleverna på Barn- och fritidsprogrammet säger att de lär sig mer på ett kreativt sätt.
6.5 Sammanfattning
De flesta elever som studerar på Barn- och fritidsprogrammet har ett mål med sina studier. Det tyder på att eleverna gjort rationella val när de valde gymnasieprogram. Flickor väljer programmet enligt min tolkning i större utsträckning jämfört med pojkar av könssocialisation. När pojkar väljer Barn- och fritidsprogrammet gör det ett mer medvetet val än vad flickorna gör. Pojkarna väljer programmet i större utsträckning än flickor för att de är intresserade av innehållet eller för att de vill arbeta med barn. Eleverna tror att det finns få pojkar på gymnasieprogrammet barn och fritid för att utbildningen kopplas ihop med yrken som är knutna till barn. För att locka fler pojkar föreslår eleverna att fritidsdelen av programmet skulle lyftas fram. Det förlag som eleverna har för att locka pojkar till programmet stämmer inte med de tidigare teorier och undersökningens resultat. Eleverna ansåg att programmets status är låg med anledning av att programmet förknippas med yrken där barn är centrala. De menar också att den låga antagningspoängen som krävs för programmet sänker Barn- och fritidsprogrammets status.
6.6 Fortsatt forskning
Vad som vore intressant att studera vidare är hur diskussionen gick vid
omorganisationen av gymnasiet, från linjer till program. Enligt Skolverket (1997) blev Barn- och fritidsprogrammet en kompromiss mellan fritidssektorn och barnomsorgen för att locka till sig fler pojkar till programmet. Det vore intressant att se hur samma diskussion kring Fordonsprogrammet var föregick att locka fler flickor. En naturlig fråga är om det enbart är de program som domineras av flickor som ska anpassas för att pojkar ska välja programmen.
62
För att programmen ska bli könsintegrerade måste de yrken som programmen
förknippas med bli könsintegrerade först. Hur dessa yrken ska bli könsintegrerade vore intressant att forska vidare om. Eleverna i den här undersökningen menar att Barn- och fritidsprogrammet har en låg status för att programmet förknippas med lågstatusyrken. Det vore intressant att forska vidare hur stor påverkan de lågstatusyrkena har på utbildningens status.
63
Referenser
Anderson, Bengt- Erik (1994). Som man frågar får man svar – en introduktion i
intervju- och enkätteknik Stockholm: Prisma ePan
Brown, Duane (2002). Career Choice and Development, Fourth Edition, San Francisco: Jossey-Bass
Blom, Ida, Sogner, Sølvi och Rosenbeck, Bente (2006). Kvinnor i västvärlden från
Renässans till nutid- renässans, reformation och revolution Stockholm:
Liber AB
Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken- en handbok i enkätmetodik Lund: Studentlitteratur
Elvin-Nowak, Ylva och Thomsson Heléne (2003). Att göra kön Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB
Gens, Ingemar (2002). Från vagga till identitet- hur flickor blir kvinnor och pojkar män Jönköping: Seminarium utbildning & förlag AB
Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik- Om
kvalitativa och kvantitativa metoder Lund: Studentlitteratur
Laqueur, Thomas (1994). Om könens uppkomst – hur kroppen blev kvinnlig och manlig Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
64
Nilsson Motevasel, Ingrid (2002). Genusperspektiv på yrkesmässiga relationer omsorg
i mans- och kvinnodominerande yrken Lund: Studentlitteratur
Nordahl, Bertill (1998). Flickorna & Pojkarna- nio samtal om könets betydelse Lund: Tiedlund förlag
Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder - Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning Lund: Studentlitteratur
Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregration och självsortering – om gymnasieval,
genus och lokala praktiker Malmö: Holmbergs
Sandquist, Anna- Marie, (1998). Visst görs vi olika! Jämställda barn- hur skulle det se
ut? Stockholm: Kommentus Förlag
Skolverket (1997). Fem gymnasieprogram under omvandlingstryck rapport nr 149 Stockholm: Liber Distribution
Skolverket (2000). Barn- och fritidsprogrammet Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer Stockholm: Fritzes
Skolverket (2002). Efter skolan. Vad gör de unga vuxna de närmaste åren efter sin
gymnasieutbildning? Rapport 223. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval Rapport 287 Stockholm: Fritzes
SOU 1997:137. Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden Stockholm: Utbildningsdepartementet
65
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap Lund: Studentlitteratur
Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2001). Enkätboken Lund: Studentlitteratur
Edblom, Kristina (2007). Vilken status har ditt jobb? [www]. Publicerad 2007-05-28 Hämtad 16 December 2007, från
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article495204.ab
Skolverket (2007). Statistik, gymnasieskolan [www]. Tillgänglig på www.skolverket.se. Hämtad 2007-09-15
66
Bilaga 1
Bromma 25 september 2007
Till Myndiga elever och Målsmän
Hej!
Mitt namn är David Nylander, jag gör praktik på era ungdomars skola S:t Görans gymnasium. Jag studerar till gymnasielärare på distans vid Malmö Högskola. Jag är nu inne på min sista termin som avslutas med en C-uppsats eller som med enklare ord kallas för examensarbete. Till detta arbete har vi fått möjlighet att välja fritt i vårt ämne vad vi vill fördjupa oss i. I min
fördjupning undrar jag om det finns någon skillnad till varför pojkar respektive flickor väljer Barn- och fritidsprogrammet. Till detta arbete önskar jag använda era ungdomar (både årskurs 2 och 3)genom att låta ungdomarna få fylla i en enkät om varför de valde Barn- och
fritidsprogrammet och att genomföra intervjuer med några av ungdomarna om samma ämne. Genom att ta del av enkäten och några intervjuer hoppas jag kunna se om det är någon skillnad mellan flickorna och pojkarnas val till Barn- och fritidsprogrammet.
Jag är tacksam över att få tillfråga era ungdomar och önskar att Ni hör av Er till mig senast den 28 september om eleven inte får vara med i mitt arbete. Det går bra att meddela via eleven, använda E-post eller att ringa mig. Är det något Ni undrar över är ni välkomna att höra av Er till mig.
Naturligtvis kommer alla enkäter och intervjuer att behandlas konfidentiellt och det innebär att när sammanställningen är gjord kommer ingen att veta vem som sagt vad. Alla band med intervjuer och anteckningar som är gjorda kommer att förstöras för att ingen skall kunna spåra något uttalande till en viss person. Det är naturligtvis frivilligt att ställa upp på intervjun. Jag kommer att i samråd med ungdomarna fråga om de vill ställa upp på en intervju och hur det kommer att gå till. Vad gäller enkäten kommer jag att sitta med i klassrummet om det är någon som undrar något.
Tack på förhand!
E-posten mobilnummer
67
Bilaga 2
Enkätundersökning om ditt gymnasieval
Detta är en enkät som ska användas till ett examensarbete. Var vänlig och svara med endast ett kryss per fråga. Tack för din medverkan.
1. Är du tjej eller kille
_________________________________________________________________
2. Går du i årskurs 2
3
__________________________________________________________________
3. Valde du BF för att du var intresserad av
Programmets innehåll? Ja Nej
__________________________________________________________________ 4. Valde du BF för att du var intresserad av att
arbeta med människor? Ja Nej
__________________________________________________________________ 5. Valde du BF för att du tänkte dig att i framtiden
arbeta med barn? Ja Nej
__________________________________________________________________ 6. Valde du BF för att du tänkte dig att i framtiden
arbeta med barn med behov av särskilt stöd? Ja Nej
__________________________________________________________________ 7. Valde du BF för att du tänkte utveckla ditt ledarskap? Ja Nej __________________________________________________________________
8. Valde du BF som ditt förstahandsval till gymnasiet? Ja Nej
__________________________________________________________________ 9. Valde du BF för att lättare bli antagen till
Högskola/Universitet efter studenten? Ja Nej
__________________________________________________________________ 10. Vilken är den största anledningen till att du valde BF?
____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________
68
11. Skulle du valt ett annat program om du haft
högre betyg? Ja Nej
__________________________________________________________________ 12. Hade dina vänners åsikt någon betydelse
för ditt programval? Ja Nej
__________________________________________________________________ 13. Hade dina föräldrars/målsmäns åsikt någon
betydelse för ditt programval? Ja Nej
__________________________________________________________________ 14. Hade skolans ”öppet hus” någon betydelse
för ditt gymnasieval? Ja Nej
__________________________________________________________________ 15. Vad det viktigt för dig med en skola i innerstan
69
Bilaga 3
Hur tänkte du nu när du valde BF?
Varför valde du Barn och fritid?
När du valde barn och fritid vad det du själv som kom på att du ville gå BF?
Vad anser du att barn och fritid har för status bland dina jämnåriga?
Ditt betyg från grundskolan vad det en begränsning för dig när du valde gymnasieprogram?
Har du någon förebild inom det du vill jobba med?
Nu när du går barn och fritid så är ni 29 i klassen var av tre killar. Hur känner du inför det?
Varför tror du att det är så få killar på Barn och fritid?
Det jag har reagerat på under mina veckor på praktik här är frånvaron, att det är så många elever som ligger så nära 20 % spärren. Varför är det så tror du?
Hur skulle man kunna göra för att locka killar till det här programmet? Har du något förslag?
När du valde program var det viktigt att du skulle ha nära till skolan?
Du fick ju göra en enkätundersökning tidigare och jag har lite resultat från det som jag tänkte du skulle få kommentera. Det är så här att 86 % av killarna som går på barn och fritid eller som var med i den här undersökningen dom går denna utbildningen för att de i framtiden vill arbeta med barn och 63 % av tjejerna som vill jobba med barn. Hur kan det komma sig, tror du?
1/3 av killarna och 1/2 av tjejerna valde det här programmet för att de vill jobba med barn med behov av särskilt stöd. Vad har du för kommentar till det?
70
57 % av killarna och 14 % av tjejerna som går BF eller valde BF för att lättare komma in på Högskola. Hur kommenterar du det?
Tror du att det är så att killarna är mer målmedvetna när de väljer barn och fritid?
Nästan hälften av alla som går här på barn och fritid går här för att de vill jobba med barn. Då undrar jag om det är för mycket barn-prat på BF?