Vem väljer utbildningen?

1

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

(SOL)

Examensarbete

Vem väljer utbildningen?

- en studie om utbildningsval, genus och status inom Barn- och

fritidsprogrammet

Who chooses the education?

- a study of academic choices, gender and status within children and

sparetimeprogram

David Nylander

Lärarexamen 60 poäng Handledare: Ange handledare

Karaktärsämneslärare för Barn- och fritidsprogrammet 2008-01-16

Examinator: Haukur Viggosson Handledare: Elsa Foisack

3

Malmö Högskola Lärarutbildningen, 60 p Skolutveckling och ledarskap

Sammanfattning

Nylander, David (2008). Vem väljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med följande arbete är att undersöka varför flickor respektive pojkar väljer Barn- och fritidsprogrammet. Där jämförs svaren för att se om det finns någon skillnad mellan de båda könen. Enligt Skolverket (2007) är det fler flickor som väljer Barn- och

fritidsprogrammet och därför är det intressant att undersöka vad eleverna tror är orsaken till den ojämna könsfördelningen. Arbetet syftar också till att ta reda på vad eleverna anser att deras utbildning har för status. Den metod som använts är till största delen en kvalitativ metod. För arbetet har en enkätundersökning med 50 elever och sex intervjuer med elever på Barn- och fritidsprogrammet genomförts.

Med hjälp av dessa metoder har framkommit att elever väljer Barn- och

fritidprogrammet för att de är intresserade av programmets innehåll men att flickor i större utsträckning än pojkar väljer programmet av könsocialisation enligt min tolkning. Eleverna menar att det går flest flickor på programmet för att utbildningen leder till yrken där barn är centrala. I dessa yrken är det nästan enbart kvinnor som arbetar. Eleverna anser att deras utbildning har en låg status bland gymnasieprogrammen.

Nyckelord: Barn- och fritidsprogrammet, könsskillnader, status, studieval

David Nylander Handledare: Elsa Foisack

Gustav III:s väg 50 Examinator: Haukur Viggosson

5

Förord

I förordet brukar författaren tacka alla som hjälpt till för att undersökningen skulle kunna genomföras, men jag vill börja med att be om ursäkt! Förlåt, Petter för att jag varit en pappa som valt att vända dig ryggen trots din längtan efter kärlek och tröst. Jag ska inte vända dig ryggen för att sitta framför en dataskärm mer, snart kommer jag ha mer tid för dig! Jag vill samtidigt passa på att tacka för att du sover så bra på nätterna vilket har gjort det möjligt för mig att kunna genomföra denna uppsats.

Ett Stort tack vill jag ge till min fru som liksom Petter stått ut med mig och min

ryggtavla. Hon har hjälpt mig med språket och alla meningar som jag lyckats formulera. Hon har korrekturläst arbetet för att ändra på meningar, verb och stavfel vilket har tagit timmar. Utan dig Karin skulle uppsatsen inte verkställts.

Tack till alla elever på Barn- och fritidsprogrammet som hjälpt mig att genomföra min undersökning. Ett extra tack vill jag rikta till de sex elever som ställde upp på att bli intervjuade. Tack även till mina handledare på min VFT skola som hjälpt mig med språket i enkätundersökningen.

Jag vill även rikta ett tack till min handledare för uppsatsen som guidat och hjälpt mig i forskningsdjungeln.

7

Innehåll

1. Inledning ... 9

2. Litteraturgenomgång ... 11

2.1 Det könsbundna studievalet ... 11

2.2 Den könbundna arbetsmarknaden ... 13

2.3 Teorier om varför vi väljer som vi gör ... 15

2.3.1 Hur skapas förväntningar på könen? ... 16

2.3.2 Hur skapas flickor och pojkar olika? ... 18

2.3.3 Hur vi beter oss mot könen ... 20

2.4 Ekonomiska och etiska förhållanden i val av utbildning ... 20

2.5 Gymnasieprogrammens status ... 22

2.6 Vad är Barn- och fritidsprogrammet? ... 22

2.7 Vem väljer Barn- och fritidsprogrammet? ... 23

3. Syfte ... 25

4. Metod ... 27

4.3 Hur enkäten genomfördes ... 31

4.4 Hur intervjuerna genomfördes ... 31

4.5 Pilotundersökningen ... 32

4.6 Urval ... 33

4.7 Reliabilitet och validitet ... 34

4.8 Etik ... 35

5. Resultat ... 37

5.1 Presentation av informanter ... 37

5.1.1 Varför väljs Barn- och fritidsprogrammet enligt enkätundersökningen ... 39

5.1.2 Varför väljs Barn- och fritidsprogrammet enligt intervjuundersökningen ... 47

5.1.3 Sammanfattning ... 48

5.2 Finns det någon skillnad mellan könen? ... 49

5.3 Varför så många flickor och så få pojkar ... 51

5.4 Elevernas uppfattningar av programmets status ... 53

6. Diskussion ... 55

6.1 Varför väljs Barn- och fritidsprogrammet? ... 55

6.2 Finns det någon skillnad mellan könen? ... 58

6.3 Varför så många flickor och så få pojkar ... 59

6.4 Elevernas uppfattningar av programmets status ... 60

6.5 Sammanfattning ... 61 6.6 Fortsatt forskning ... 61

Referenser ... 63

Bilagor ... 66

9

1. Inledning

Sverige ligger långt fram vad gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Alla i dagens Sverige, oavsett om du är flicka eller pojke får på lika villkor gå gratis i skolan under nio år. Efter grundskolans nio år har vi alla möjlighet att studera på både gymnasium och högskola utan att undervisningen kostar något för den enskilde studenten. Vi som lever i landet ser oss därmed som fria att välja de yrken vi vill. I skolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 1994) står det om allas likavärde och att verksamheten ska utformas på demokratiska grunder. Trots denna möjlighet att få studera och bli

behandlad på lika villkor är det ändå gymnasieprogram, högskoleprogram och yrken som starkt präglas av ett visst kön. Enligt Skolverket (2007) är de flesta

yrkesförberedande programmen dominerade av ett visst kön.

Mitt intresse i den här studien har riktats mot gymnasieprogrammet barn och fritid. Anledningen till att jag valt att göra en uppsats som riktar sig mot det programmet är för att jag kommer att undervisa i Barn- och fritidsprogrammets karaktärsämnen. Min egen erfarenhet av att vara i minoritet i både skollivet och yrkeslivet har gett mig intresse av att studera könsskillnader inom Barn- och fritidsprogrammet, där finns det ungefär tre gånger så många flickor jämfört med pojkar enligt Skolverkets statistik (2007).

Genus är ett ämne som fått stor uppmärksamhet den senaste tiden. Det är allt från skillnader i lön för lika arbete till färger i leksakskataloger. Enligt Gens (2002) och Elvin-Nowak och Thomsson (2003) är vi ibland omedvetna att vi behandlar barn olika efter vad barnet har för kön. Könmönstren är tidigt starkt präglade i våra liv. Jag är förskollärare på en I Ur och Skur förskola där barnen leker med skogens material utan färger eller speciella lekhörnor som är knutna till ett kön. Jag kan ändå se att flickor väljer lekar som är typiska för flickor och pojkar väljer lekar som är typiska för dem. Flickor väljer oftare att leka mamma, pappa, barn medan pojkarna oftare väljer att leka bil, båt eller maskiner.

10

Med denna bakgrund blir kunskap inom genus och studie- och yrkesval viktig för alla att känna till.

11

2. Litteraturgenomomgång

Litteraturgenomgången presenteras i flera delar. Den börjar med att redogöra vad det kan vara som styr våra studie- och yrkesval. Jag beskriver sedan om vad det är som kan påverka att flickor och pojkar väljer olika i sina studie- och yrkesval. För att senare beskriva vad Barn- och fritidsprogrammet är och vilka som väljer det programmet för sina gymnasiestudier.

2.1 Det könsbundna studievalet

I dagens Sverige är skillnader mellan utbildningsnivå för flickor och pojkar inte så stora, det finns dock skillnader i de val som görs. Gymnasieskolan har varit och är fortfarande en könsegregerad skolform (SOU 1997:137). 1994 gjorde

gymnasieutbildningarna en omorganisation där linje byttes ut mot program. Det blev studieförberedande och yrkesförberedande program. Alla program skulle förbereda elever för vidare studier och för samhället (Skolverket, 2004). Eftersom några av de linjer som flest flickor valde försvann vid omorganisationen medförde det att det blev fler flickor på de studieförberedande programmen, främst Samhällsvetenskapliga programmet. Kritiska röster menar att det beror på att flickor inte har lika många valmöjligheter som pojkar har och att flickor inte ses som lika mycket värda som pojkar. (Skolverket, 2002)

Tittar vi bara på de yrkesförberedande programmen finns det betydligt fler flickor än pojkar inom bland annat Barn- och fritids-, Estetiska-, Hantverks- och

Omvårdnadsprogrammet. Samtidigt finns det fler pojkar än flickor i bland annat Bygg-, El-, Fordons- och Teknikprogrammet (Skolverket, 2007). Inom de program som

domineras av flickor finns det en större andel pojkar än vad det finns flickor inom de pojkdominerande programmen (Skolverket, 2002). Exempelvis är det fler pojkar på Barn- och fritidsprogrammet än vad det finns flickor på Teknikprogrammet (Skolverket, 2007). Könsfördelningen inom exempelvis Barn- och fritidsprogrammet är ungefär 70 procent flickor och 30 procent pojkar i dag (Skolverket, 2007). Inom högskolan är det

12

kvinnor som dominerar de utbildningar med låg status och med kort utbildningstid. Vi ska samtidigt tänka på att högskolan ursprungligen enbart var till för män. Det som är anmärkningsvärt är dock att det nu mer är fler kvinnor som studerar på högskolenivå än män (SOU 1997:137).

De informations- och rekryteringskampanjer som gjorts för att minska på

könssegregeringen på gymnasieskolan har endast haft effekt på kort sikt. Det har varit enklare att få pojkar att välja utbildningar som har en stark flickdominans medan det varit mer komplicerat att få flickor till utbildningar som domineras av pojkar

(Skolverket, 2004).

Att ha förebilder att se upp till är viktigt för ungdomar. Att kunna identifiera sig med någon av samma kön är viktigt om fler ska kunna ta efter. (Nordahl, 1998, SOU 1997:137) Jonson menar (enligt Skolverket, 2004) att föräldrar, släktingar, kamrater, lärare och massmedia överför de värderingar som finns i samhället till barn och ungdomar. Därmed kan utbildningsvalen med könssegregering som följd ses som en bekräftelse på att de normer som finns infrias av vad en flicka respektive pojke bör syssla med. Elvin-Nowak och Thomsson (2003) skriver om yrkesval efter förväntan.

Den som tror att det är onormalt för kvinnor att köra lastbil, kommer inte att se alla dessa kvinnor som är lastbilschaufförer och som far runt på våra vägar. Han eller hon kommer inte heller att diskutera lastbilschaufför som ett möjligt yrkesval för en kvinna. Vad värre är, de som tror att det är onormalt för kvinnor att köra lastbil kommer att söka efter fel hos de kvinnor som kör lastbil som de trots allt stöter på. De kommer att söka efter manliga drag som kan förklara varför hon som är kvinna är lastbilschaufför (s. 33).

13

2.2 Den könbundna arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden är uppdelad, kvinnor för sig och män för sig. Kvinnor arbetar inom vård och omsorg medan männen arbetar inom teknik och i industri (Elvin-Nowak och Thomsson, 2003). 90 procent av arbetskraften inom vård och omsorg är kvinnor. För att få en jämställd arbetsmarknad skulle det 1998 ha krävts att mellan 40-65 procent

kvinnor och män bytte arbete med varandra (Nilsson Motevasel, 2002). Genom att arbetsmarknaden är könsuppdelad har vi också skapat kvinnliga och manliga områden, egenskaper och sätt att vara som är typiska för könen. Ju fler kvinnor som sysslar med något visst desto mer kvinnligt blir det. Kategorierna kvinnligt och manligt är inte något som finns från första början utan något som vi människor har skapat. Vi uttrycker ofta ett tydligt ställningsstagande på vad som kvinnor respektive män bör ägna sig åt (Elvin-Nowak och Thomsson, 2003). Arbetsmarknadens könssegregering kan delas upp på olika sätt. En vanlig uppdelning är att se det från två riktingar, den horisontella och den vertikala. Den horisontella innebär att kvinnor och män har olika arbeten, arbetsgivare, arbetsplatser, arbetsuppgifter med mera. Den vertikala handlar om att kvinnor och män inte når lika högt i karriärstegen. Män avancerar i sina yrken vilket inte kvinnor gör i samma utsträckning. Det finns få kvinnor på de höga posterna i företag eller i

organisationer. Det finns även en tredje faktor som kallas för intern könssegregering. Den innebär att det inom samma yrken eller arbetsplatser tilldelas olika uppgifter för kvinnor och män. Därmed kan en arbetsplats med samma yrken se ut att vara

könintegrerat medan det inom arbetet förekommer en könsuppdelning (SOU 1997:137 och SOU 2004:43).

På hundra år har könssegregationen minskat stort men det är fortfarande segregerat. Historiskt sätt så har arbetsmarknaden och hushållsarbete ett nära samband. Medan männen har varit på sina arbeten har kvinnorna tagit hand om hushållen. Nu mer har kvinnorna en egen lön och ett eget arbete vilket betyder att könsegregeringen är betydligt mindre. Det är kvinnorna som har gjort att arbetsmarknaden är mer jämställd genom att utbilda sig och ta anställningar på mansdominerande arbeten. Det är få män som har tagit anställning eller utbildat sig inom de kvinnodominerade arbetena.

14

Det finns många förklaringar till att det fortfarande finns en segregation i arbetslivet och att det går långsamt framåt. Den första förklaringen som inte längre gäller, är att

kvinnors utbildning var kortade och att de hade mindre arbetslivserfarenhet. Kvinnor ansågs inte lika kompetenta som män och vissa uppgifter passade inte en kvinna (SOU 2004:43).

En annan orsak till att det går långsamt med att ändra könssegregationen är att

arbetsmarknaden representeras av många olika generationer. Dessa generationer har helt olika livserfarenhet och olika levnadsförhållande att förhålla sig till (ibid). De åtgärder som vi gör i dag för att minska segregeringen kan vi inte mäta förrän om flera år (SOU 1997:137).

På 1990- talet var det en ekonomisk inflation som hindrade förändringen av den könssegregerade arbetsmarknaden. Arbetsgivare ville inte anställa kvinnor som var barnlösa med risk för att kvinnan skulle skaffa barn och därmed vara borta mycket från arbetet. Kvinnorna svarade med att välja bort barn eller att vänta med att bilda familj. Även antalet födda barn minskade (SOU 2004: 43). Det är dock fortfarande kvinnorna som anpassar sitt arbetslivsmönster efter familjen genom att i större utsträckning exempelvis arbeta deltid än män (SOU 1997:137).

I dag sker ett förändringsarbete på många företag och organisationer, trots det sker de förändringarna långsamt. Nu handlar det inte om ekonomisk makt som det gjorde förr. Om det kommer in för många kvinnor på en gång tror många män att prestigen och statusen för yrket börja sjunka. Om det kommer in män på kvinnoyrken tror många att det skulle öka prestigen och statusen på yrket.

I framtiden kommer könssegregeringen minska eftersom kvinnor tar sig in i de akademiska yrkena. Vad gäller yrken med lägre utbildning kommer segregationen att fortsätta. Möjligen kommer det att på sikt bli annorlunda när industriarbeten mer och mer försvinner. Då kanske dessa män behöver flytta sig in på de yrken med låg utbildning som domineras av kvinnor (SOU 1997:137).

15

2.3 Teorier om varför vi väljer som vi gör

Jonsson menar (enligt SOU 1997:137) i sin teori att det går att urskilja olika

förklaringar till varför det finns könsskillnader i val av studie- och yrkesinriktning. Han delar in förklaringarna i två poler, rationella val och val från socialisationsteorin. Rationella val innebär att elever väljer studier och yrken efter intressen. Att det finns en segregering i utbildningarna skulle då förklaras med att flickor och pojkar har olika intressen. I socialisationsteorin väljer elever efter omgivningens förväntningar. Exempelvis förväntas en flicka att vara mer vårdande och en pojke förväntas vara intresserade av teknik. För de elever som väljer otraditionellt i förhållande till vad som förväntas av dem kan få omgivningens ogillande, osäkra karriärvägar, social isolering och diskriminering. Det finns även en teori som menar att flickor och pojkar under sin skoltid ser och upplever olika typer av kunnande och skicklighet för olika ämnen vilket kan bli avgörande vid val för vidare studier och yrken.

Socionomen Gottfredson menar (enligt Brown, 2002) att det är könet som påverkar ungdomars val av gymnasieprogram. Gottfredson menar att gymnasievalet som görs, främst är en könssocialisation av vad som förväntas och accepteras av omgivningen. Därmed begränsas ungdomarnas val till gymnasiet. De måste kompromissa mellan vad de är intresserade av och vad som är socialt accepterat. Detta påverkar även elevernas självuppfattning om vad som är möjligt att välja. Det faktorer som påverkar elevernas yrkesval kallar hon för det sociala rummet. I detta rum tar ungdomarna ställning och gör sina val utifrån tre faktorer, den första faktorn är sin självuppfattning som styrs av det kön individen har, den andra utifrån individens sociala ställning och den tredje handlar om vad de är intresserade av. Anledningen till att eleverna styrs av dessa faktorer menar Gottfredson beror på föräldrarnas roller som påverkar eleverna i både självbild och könssocialisationen. Det här är något som ungdomarna påverkas av i tidig ålder.

Sandqvist menar (enligt Skolverket, 2004) att de normer och föreställningar ungdomar skaffar sig sätter gränser för deras utbildningsval. Ungdomarna styrs mer av

16 2.3.1 Hur skapas förväntningar på könen?

Sandquist (1998) menar att redan vid födelseögonblicket tar vår fostran till flicka eller pojke sin början. Utifrån den nyfödda bebisens kön tillskrivs olika egenskaper och färdigheter beroende på vilket biologiskt kön barnet har. Elvin-Nowak och Thomsson (2003) menar att vi alla föds in till ett sammanhang som säger att flickor ska vara feminina och pojkar maskulina. Gens (2002) skriver att förväntningar av egenskaper skapas i det nyfödda barnets allra första intryck. Dessa intryck följer med hela livet. Elvin-Nowak och Thomsson (2003) skriver att intrycken och förväntningarna om könsmönster och socialisationer som omgivningen har på det nyfödda barnet är inte lätta att bryta. Det blir andra som skapar förutsättningar för barnets liv än de själva. De flesta könsteoretiker menar att människan inte föds kvinnlig eller manlig. Det inte är lätt att känna sig rätt, normal eller bra om man inte framstår som rätt i sin omgivning. Att det är omgivningen och inte personen själv som skapar kön skriver även Gens (2002) om:

Kön är till allra största delen en social egenskap och en produkt av förväntan. Vi är kvinnor och män endast i förhållande till varandra (s. 8).

Elvin-Nowak och Thomsson (2003) menar att i de förväntningar och egenskaper som vi skapar är det inte alls säkert att det stämmer. Exempelvis är inte alla kvinnor snälla och omhändertagande. Det finns massor av fördomar runt omkring hela tiden, trots det är det inte alltid som vi är medvetna om att det kan återspegla vad vi gör och hur vi handlar. Vi behandlas och behandlar olika på grund av vårt kön fast vi inte alltid är medvetna om det. Det handlar om att vi ska förstå skillnaden mellan att vara ett kön och att göra ett kön. Eftersom kön uppstår i sociala situationer kan vi göra någonting åt det.

Man tänker sig att vi har en värld med två olika slags människor, kvinnor och män, bara på grund av biologin. Men så enkelt är det inte. Det är mycket mer komplicerat, först och främst därför att biologin är fel tolkad. Det handlar om könsuppdelningar som

17

får stora konsekvenser, om makt och orättvisor, om tvingande normsystem och om vår vilja att vara det kön som vi ser oss vara (s. 15-16).

Enligt Elvin-Nowak och Thomsson (2003) vill vi alla känna en valfrihet, men våra normer och de normsystem som råder begränsar vår valmöjlighet. Många av dessa regler och normer handlar om kön. Det är vad vi förväntas att välja och göra. Kvinnor får välja vissa saker och män andra saker. Skulle någon bryta dessa osynliga regler kommer det att förväntas andra saker av den personen än de som följt normen. Arbetar en man på en förskola skulle personalen förvänta sig att han gör maskulina saker som att spela boll, snickra eller experimentera. Dessa nyanser ser barn och utgör en del av hur barn blir flickor respektive pojkar. Barn påverkas av vad de ser i sin omgivning och läser sig till i tidningar och böcker. Där är det oftast pojkar som busar, klättrar i träd och är hjältar medan flickorna är oroliga eller tar hand om de svaga. Något som också

påverkar barn är när de får bekräftelse på att de göra rätt. En pojke gör rätt i att välja den svarta utklädningsmasken medan det är fel att välja den rosa hästen. Det är detsamma för flickor fast tvärt om. Lektor Kragh-Müller menar (enligt Nordahl, 1998) att den kvinnliga personalen inom barnomsorgen säger att de gärna vill ha fler manliga

pedagoger på förskolorna. Samtidigt vill många av dem inte att den manliga personalen ska bete sig maskulint eftersom det anses fel i deras värld men samtidigt får de inte vara feminina heller. Barnpsykiater Zloknik menar (enligt Nordahl, 1998) att kvinnorna i barnomsorgen ska arbeta med sin maskulinitet och ge pojkarna plats. De få män som arbetar med barn måste få utrymme att vara professionella på ett maskulint sätt. Könforskare Kruse menar (enligt Nordahl, 1998) att könet på barnomsorgspersonalen inte spelar någon roll så länge personalen kan spela boll och samtidigt ge kramar. Däremot är det bra för arbetsklimatet om det finns fler män på förskolorna.

Zloknik håller inte alls med om att kön skapas i sociala situationer (enligt Nordahl, 1998) utan är något som är medfött. Han hänvisar till en undersökning där en grupp flickor och pojkar i åtta månaders ålder fick sitta på ett golv med massor av leksaker. Valet av leksak berodde på vad barnet tyckte såg mest intressant ut eller vad de kom åt. Det intressanta med undersökningen var att pojkarna lekte med sina leksaker genom att

18

hamra, skruva och försöka ta isär dem. Medan flickorna behandlade sina saker på ett studerande, varsamt och nära sätt.

2.3.2 Hur skapas flickor och pojkar olika?

Någon gång under 1700-talet uppfanns de två könen menar Lagneur (1994). De hade naturligtvis funnits tidigare men det var då människan gjorde skillnad på könen. Tidigare trodde man att kvinnans kön var en ringare version av mannens organ. Exempelvis hade äggstockar och testiklar samma namn. Enligt Blom, Sogner & Rosenbeck (2006) var det mannen som var normen i bondesamhället och kvinnor hade inte samma rättigheter som män. På den tiden hjälpte kvinnor till i den gemensamma näringsverksamheten samtidigt som de skulle ta hand om hem och barn. Mannen var överhuvudet i familjen och hans plikt var att försörja hustru och barn. Hushållssysslor och barnvård var inget som män skulle ägna sig åt. Gens (2002) menar att män i det svenska bondesamhället deltog i barnens liv på ett annat sätt än de gör i dag. Arbete, hem och lek skedde på samma plats, på så sätt la pappor sig i barnens liv och

uppfostran. I dag kan vi räkna med att 95 procent av barnen i Sverige fostras av en kvinna. Med fostran menar Gens att kvinnor ger barn uppfattning om vad som är rätt och fel.

Chodorov har (enligt Nilsson Motevasel, 2002) en teori om att pojkar måste se sig som annorlunda och avskilda från det kvinnliga könet, eftersom det nästan alltid är mamman som fostrar barnen. Detta i sin tur leder till att pojkar får en psykologisk separation som gör att de inte kan skapa nära relationer. För flickor sker inte denna separation. De behåller i stället banden till mamman och utvecklar en personlighet som är mer inriktad på närhet och personliga relationer. Det är dock många som kritiserat Chodorovs teori om varför flickor och pojkar skapas olika (Nilsson Motevasel, 2002 och Elvin-Nowak och Thomsson, 2003).

Zlotnik menar (enligt Nordahl, 1998) att när det är så många kvinnor i början av

uppväxten kan det sägas att flickorna har en normal utveckling medan en pojke är en fel utvecklad flicka. Pojkar har en mer komplicerad och krävande utveckling än flickor på grund av att en mamma inte kan, biologiskt sätt, ge pojkar de maskulina hormonerna. Det innebär att pojkarna blir otryggare, ängsligare och mer osäkra under uppväxten än

19

flickorna. Utvecklingen för pojkarna går långsammare, det blir mer komplikationer och pojkarna blir mer sårbara med mer sjukdomsperioder än flickorna. Zlotnik menar att pojkar får två motsatta budskap under sin uppväxt. Det ena är att de ska vara riktiga pojkar som är starka, tåliga, snabba, aktiva och modiga och det andra är att det är bäst att vara och uppföra sig som en flicka, artig och lugn. För flickor kan denna

kvinnodominans i uppväxten medföra att det feminina blir förstärkt och överdrivet. Om flickor växer upp med en stabil fadersfigur har det visat sig i undersökningar att

flickorna klarat sig bättre utbildningsmässigt, yrkesmässigt samt familjemässigt. Lektor Kragh-Müller menar (enligt Nordahl, 1998) att:

Pojkarna vänder sig bort och gör uppror

och får identitet av att modifiera sig i förhållande till de omgivande kvinnorna. Alltså identifikation via olikhet, vilket ger dem mer tid och större plats och också nya möjligheter. Flickornas problem är att de har samma kön som de professionella som omger dem. De får således identitet via likhet och tycker egentligen också att många vuxna är mycket trevliga. De underordar sig, lyssnar och utvecklar en våldsam förståelse för de vuxnas problem (s. 39).

Kragh-Müller menar att flickor gör oftare som vuxna vill än pojkar. Flickorna undertrycker sig själva för att vara de vuxna till lags och de klarar av att anpassa sig bättre till de vuxnas krav och förväntningar till skillnad från pojkarna som oftare protesterar och ses som mer störande. När en flicka kommer in i ett lekrum överblickar hon snabbt vad som finns att leka med. Sedan börjar hon bygga upp en värld som ofta slutar med mamma, pappa, barnleken. Pojkar är däremot mer impulsiva. De ser en bil och kör med den tills de hittar något som ser ännu roligare ut och då byter de helt lek. Det är inte bara fostran hemifrån som präglar barnen. Kruse menar att män på förskolor och skolor inte har något värde som identifieringsobjekt för barnen. De viktigaste identifieringsobjekten är mamma och pappa. Däremot kan avsaknaden av en pappa ha stor betydelse för flickor i frigörelseprocessen (ibid).

20 2.3.3 Hur vi beter oss mot könen

Vad vi anser vara kvinnligt och manligt tycks inverka redan på små barn (Elvin-Nowak och Thomsson, 2003). Gens (2002) beskriver många studier som visar hur vi behandlar barn olika efter deras kön. Här följer några av studiernas resultat:

- Kvinnor som möter en sex-månaders bebis log oftare mot barnet om det var en flicka.

- Pojkar ammas mer och oftare än flickor.

- Nyfödda flickor beskrivs av föräldrarna som mjukare, mindre till växten, mer ömtåliga, mindre vakna och med finare drag än nyfödda pojkar. Nyfödda pojkar beskrivs som fastare, starkare, mer vakna, kraftfulla och med grövre drag jämfört med flickor.

- Personer som fick höra ett skrikande barn på band blev tillfrågade varför de trodde att barnet skrek. Om det var en flicka som skrek var det för att hon var ledsen. Om det var en pojke som skrek var det för att han var arg menade personerna.

- Vi håller en nyfödd flicka tätare intill oss, pratar tystare och ljusare till flickor. Till nyfödda pojkar pratar vi högre, kallar dem för prins eller kung och hanterar dem på ett grövre sätt.

- Kvinnor fick välja mellan ett tåg och en docka för att ge till en baby. Om de trodde att det var en pojke som skulle ha leksaken fick han ett tåg och om de trodde att det var en flicka som skulle ha saken valde de dockan.

Elvin-Nowak och Thomsson (2003) menar att barnet kläs och får leksaker som passar in på barnets kön, detta beteende är något som forstätter genom hela livet.

2.4 Ekonomiska och etniska förhållanden i val av utbildning

Hur vår ekonomiska situation och vilken socialklass vi tillhör i vår barndom har betydelse för hur vi väljer utbildning och yrke. Vid varje valtillfälle i skolsystemet är det ungdomar från högre sociala grupper som i större utsträckning väljer ämnen eller studier som leder vidare till högre utbildning. Ekerwald menar (enligt Skolverket, 2004) att det svårt att påverka dessa sociala mönster med utbildningspolitiska insatser.

21

Undersökning har också visat att i genomsnitt får högre betyg i alla utbildningsformer (ibid)

Goldstein-Kyaga menar (enligt Skolverket, 2004) att ungdomar som växer upp i

segregerade områden riskerar att växa upp där informationen och den sociala strukturen påverkar ungdomars utbildningsval. I en studie menade ungdomar själva att de valde gymnasieprogram utan någon påverkan av varken vänner eller föräldrar. Det visade sig att ungdomar med samma sociala ursprung eller etniska bakgrund valde likvärdigt. Det visar att vi väljer på ungefär samma sätt som de som tillhör vår etniska grupp.

Skolverket skriver i en rapport att elever med utländsk bakgrund har i snitt lägre betyg än de elever med föräldrar med svensk bakgrund. 2002 var det 37 procent av eleverna på det Individuella programmet som hade utländsk bakgrund jämfört med 15 procent som gick på ett nationellt program med likvärdig bakgrund. Anledningen till att det är så många elever på Individuellt program med utländsk bakgrund är enligt Skolverket att de eleverna inte har fullständiga betyg från grundskolan. I en studie som

ungdomsstyrelsen har gjort svarar 60 procent av ungdomar med utländsk bakgrund att de vill studera på högskolenivå direkt efter gymnasiet (ibid). I en artikel till Skolverkets rapport 287 (2006) menar Lidegran, Börjesson, Nordqvist, Broady, 2006 (enligt

Skolverket, 2006) att det finns större könsskillnader i de lägre sociala skikten än de högre sociala skikten. Det innebär att barn till arbetarklassföräldrar är

överrepresenterade i yrkesförberedande program.

Skolverket (2004) skriver om en undersökning som Borglund gjorde 2002 där han genomförde en enkätundersökning med 2000 elever i åk 9 om deras val till gymnasiet. Inför gymnasievalet var det 25 procent som upplevde en stor osäkerhet, även efter valet var mer än 20 procent fortfarande osäkra. De som studerade i studieförberedande program var mer osäkra än de som studerade i yrkesförberedande program. Pojkar var mer säkra än vad flickor var. De elever som hade föräldrar födda utanför Norden var mer osäkra än de som hade föräldrar som var födda i Norden.

22

2.5 Gymnasieprogrammens status

I en undersökning som Skolverket gjorde 1995 (enligt Skolverket, 1997) då elever intervjuades framkom att olika gymnasieutbildningar hade olika status. Högst status hade Naturvetenskapsprogrammet. Bjurström menar (enligt Sandell, 2007) att de studieförberedande programmen har högre status än de yrkesförberedande. De elever som går ett yrkesinriktat program ansåg att deras utbildning inte var mindre värd utan att den var annorlunda.

Sandell (2007) skriver om Ambjörnssons studie av flickor där hon jämförde två program, Barn- och fritidsprogrammet och Samhällsvetenskapliga programmet. Hon ville studera flickornas fördomar kring genus, klass och sexualitet. Flickornas fördomar varierade, de flickor som gick på Barn- och fritidsprogrammet förväntades vara stökiga, ambitionslösa och leva ut sin sexualitet. Flickorna på samhällsvetenskapliga

programmet förväntades vara lågmälda och ha skolambitioner.

2.6 Vad är Barn- och fritidsprogrammet?

Barn- och fritidsprogrammet är ett program som riktar sig till elever som i framtiden vill arbeta med människor. Vissa delar av programmet riktar sig mot barn, andra mot vuxna. Programmet vill därför ge kunskaper för arbete inom pedagogiska, sociala, kulturella yrkesområden samt inom fritidssektorn. Barn- och fritidsprogrammet har två nationella inriktningar den ena är mot fritid och den andra är pedagogisk- och socialinriktning. Programmet fokuserar på det pedagogiska perspektivet, att veta hur vi kan lära ut och organisera grupper i olika åldrar. Människans utveckling är därför viktig att känna till för eleverna. Programmet är tvärvetenskapligt det vill säga att de ämnen som finns kan löpa över olika områden och begrepp.

Inom denna utbildning genomförs mycket arbeten i grupper som en form av pedagogisk metod för att öva sig inför kommande yrken. Elever får också tillfälle att träna sig under sina veckor på APU (arbetsplatsförlagd utbildning).

23

Namnet på programmet Barn och fritid säger mindre än vad det innehåller. De som går utbildningen kan arbeta med barn och inom fritidssektorn men också inom

äldreomsorgen eller med funktionshindrade. På arbetsmarknaden kan alltså elever söka tjänster som barnskötare, personlig assistent, eller inom fritidsanläggningar. Det kan tänkas att elever söker sig till vidare studier som exempelvis: lärare, socionom, polis eller specialpedagog. (Skolverket, 2000)

2.7 Vem väljer Barn- och Fritidsprogrammet?

Med Barn- och fritidsprogrammet hade man en förhoppning om att skapa ett program som kunde locka både flickor och pojkar. Om Barn- och fritidsprogrammet ska jämföras med de tidigare linjerna som anses kunna motsvara barn och ungdomsgrenen på

vårdlinjen och specialkursen för bad- och idrottshallspersonal så har andelen pojkar ökat. Trots det är det ändå en klar dominans av flickor (Skolverket, 1997).

Av programmets elever är ungefär 25 procent pojkar. Programmet var 1995/96 det tredje största nationella programmet i antal elever efter Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapligaprogrammet. Det var det största yrkesförberedande program i Sverige. I dag är Barn- och fritidsprogrammet det femte största programmet och det tredje största bland de yrkesförberedande programmen (Skolverket, 2007).

Eleverna som går programmet har i genomsnitt något sämre betyg än riksgenomsnittet (Skolverkets rapport 128 enligt Skolverket 1998). Det som skiljer Barn- och

fritidsprogrammets elever åt mot de övriga yrkesförberedande utbildningarna är att elevernas betyg har en stor variation. De finns elever som är starkt studiemotiverade och det finns de som är mycket omotiverade till att studera. En del elever går programmet för att de har som mål att arbeta inom det som programmet avser att elever ska arbeta med medan det finns elever som valt programmet för att det var det som var det minst dåliga alternativet (Skolverket 1998).

Av de flickor som gått Barn- och fritidsprogrammet var det hälften som hade ett arbete efter tre år, av pojkarna var det 66 procent. Av de flickor som hade arbete var det mer än hälften som hade arbete inom vård- och omsorgsarbete, drygt 30 procent av pojkarna

24

arbetade inom området. Var femte flicka och var tionde pojke påbörjade

högskolestudier inom fyra år efter gymnasieskolans utträde. Eleverna tyckte att det viktigaste de lärt sig på gymnasiet var att kunna arbeta självständigt och att kunna argumentera (Skolverket, 2002).

I den utvärdering som Skolverket (1998) gjorde framkom, i alla de intervjuade

grupperna, att Barn- och fritidsprogrammet hade låg status. Omgivningen såg ner på de elever som gick programmet. Förhoppningar fanns på att det nya namnet skulle höja statusen vilket inte har infriats. I undersökningen som Skolverket gjorde framkom att programmets namn inte återspeglar innehållet av programmet och att Barn- och fritidsprogrammet förtjänar ett bättre ryckte.

När det gäller övergången från gymnasiet till högskola är det färre elever som blir antagna från ett yrkesförberedande program än från ett studieinriktat program. Ca 10 procent av Barn- och fritidsprogrammets elever studerar vidare på högskolor eller universitet. Det yrkesförberedande program som har flest elever som studerar vidare är Omvårdnadsprogrammet med 16 procent (ibid).

25

3. Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka varför ungdomar väljer barn- och

fritidsprogrammet för sina gymnasiestudier, om pojkar respektive flickor väljer det av olika skäl, varför det är så många fler flickor än pojkar som väljer det och vilken status utbildningen har enligt eleverna.

- Varför väljer flickor respektive pojkar Barn- och fritidsprogrammet för sina gymnasiestudier?

- Kan det finnas någon skillnad mellan könen till varför de valt Barn- och fritidsprogrammet?

- Varför är det fler flickor än pojkar som väljer Barn- och fritidsprogrammet för sina gymnasiestudier enligt eleverna?

- Vilken status anser eleverna på Barn- och fritidsprogrammets att deras utbildning har?

Enligt Skolverkets statistik (2007) är det fler flickor som valt detta program är det intressant att veta vad det är som gör att det är fler flickor än pojkar som väljer Barn- och fritidsprogrammet.

27

4. Metod

En vetenskaplig metod är, inom forskningen, på vilket forskningen ska kunna få svar på sina frågor. En metod för arbetet ska formas för att på bästa sätt ge en så riktigt bild av forskningen som möjligt. En forskning kan enligt Patel och Davidsson (1994) behandlas på ett kvalitativt eller kvantitativt sätt. Ett kvantitativt sätt att bearbeta information på kan vara med statistik. För att få fram statistik kan en enkätundersökning vara ett sätt. Statistiken kan då användas för att ordna, beskriva, bearbeta och att analysera sitt

insamlade material. När det arbetas med kvantitativt metod gäller det att vara så generell som möjligt. Ett kvalitativt sätt att bearbeta information på kan vara att tolka

textmaterial, men variationen av bearbetning kan variera, genom att exempelvis

genomföra intervjuer, bearbeta böcker, artiklar eller dagböcker. Det kan också utarbetas från en videoinspelning eller från ett ljudband. Problemet med en kvalitativ metod är att textmaterialet blir stort och det blir därför tidskrävande att sammanställa. Analysen brukar göras i samband med textbearbetningen. I den kvantitativa metoden analyseras datan först när all information är inhämtad. En stor anledning till att forskare väljer kvalitativa undersökningar är att de vill ha en annan och djupare kunskap än den de får av kvantitativa undersökningar. Enligt Trost (2001) är ingen metod mer värd än den andra, det är upp till varje forskare att välja vilket sätt som passar bäst för arbetet. Trost ser skillnaden mellan de båda undersökningsmetoderna på detta sätt:

Något förenklat skulle man kunna säga att om man använder sig av siffror rör det sig om kvantitet. Det behöver inte bara vara siffror i mera begränsad mening utan också i överförd betydelse. Om jag sålunda använder ord som längre, fler eller mer är jag inne på ett kvantitativt tänkande. Kvalitativt blir mitt tänkande om jag helt lyckas undvika den sortens jämförelser (s. 17).

28

4.1 Undersökningsmetoder

Det finns flera olika sätt att angripa sina frågeställningar. Allt beror på vilket sätt som passar till sina frågeställningar. Under den här rubriken har jag valt att redogöra för fyra olika undersökningsmetoder.

4. 1. 1 Dagbok

Om arbetet ska utforska frågor som när, var och hur vissa aktiviteter sker är sättet kvantitativt och kan genomföras med hjälp av att informanter skriver dagbok om vad de gör på dagarna. För att denna metod ska bli en bra information för forskaren bör

informanterna ha god tid och en hög motivation till att skriva. För att underlätta deras dagboksskrivande skulle informanterna möjligen kunna använda sig av ett slags

schema. Att skriva dagbok kan även vara en kvantitativ metod för att exempelvis kunna mäta hur ofta något speciellt sker. Även det kräver mycket tid och motivation av

informanterna, dessutom är det viktigt att informanterna kan uttrycka sig skriftligt. En annan generell nackdel med att använda dagbok är att forskaren inte vet om

informanternas dagar som de skriver om är vanliga dagar eller dagar med mer eller mindre händelser (Trost, 2001).

4. 1. 2 Obervation

Observation kan vara ett sätt att få svar på forskarfrågorna. Denna metod används för att ta reda på information om omvärlden (Trost, 2001). Det kan göras fältanteckningar över passande situationer som forskaren har för avsikt att skriva om. Då är det viktigt att skriva ner viktiga nyckelord så att vi kommer ihåg vad vi sett eller hört, även situationer som inte riktigt förstås. En viktig fråga forskaren måste ställa sig när observationen ska göras är om det ska observeras aktivt eller passivt. Om det observeras aktivt blir

forskaren en del av den sociala gemenskapen och därmed påverkar och blir påverkad av övriga deltagare. Om forskaren sitter passivt vid sidan av gemenskapen kan det hämma deltagarna i deras aktiviteter (Holme och Solvang, 1991). En observation kan också vara att lyssna på ett band eller titta på en videoinspelning Att göra en inspelning på ett band eller video är även de hämmande för deltagarna (Andersson, 1994).

29 4. 1. 3 Enkät

Inom utbildningsvetenskapen är intervju ett av det vanligaste och viktigaste redskapen. Det finns många sätt att genomföra intervjuer på. Stukát (2005) menar att det finns strukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Med strukturerade intervjuer menar han att intervjuaren har ett fastställt intervjuschema som följs. Alla informanter får samma frågor och de ställs i samma ordning. Med ostrukturerade intervjuer menar Stukát att intervjuaren inte vet på förhand vilka frågor som ska ställas. Frågorna behöver inte vara exakt lika utan kan variera beroende på vad situationen inbjuder till.

En enkätundersökning är intervju i strukturerad form. Det är exakt samma frågor och de är nedskrivna i samma ordningsföljd. En enkätundersökning kan ske både skriftligt och muntligt. Oftast sker det i form av att informanterna fyller i ett formulär men det är heller inte ovanligt att det förekommer enkätundersökningar via telefon (Stukát, 2005). Enligt Patel och Davidsson (1994) är det viktigt att informanten är motiverad till att svara. Det är lättare för informanten att medverka om en representant för

undersökningen närvarar när den fylls i än om enkäten exempelvis ligger i ett väntrum. Fördelen med en enkätundersökning är att det på ett snabbt sätt kan få många intervjuer och därmed svar. Det är enkelt för forskaren att behandla, bearbeta och jämföra svaren. Enkäter är oftast generella för att det är en begränsad grupp som svarar på enkäten.

Utformningen av en enkät måste vara grundligt genomgången. Det krävs att frågorna är väl utarbetade och väl formulerade så att inte missförstånd kan uppstå (Stukát, 2005). Patel och Davidsson (1994) delar även in frågorna i öppna eller fastsvarsalternativ. Med fastsvarsalternativ menas frågor som det kan svaras exempelvis ja eller nej på. I öppna frågor ges informanten stor valmöjlighet och utrymme att svara på frågan. Vid enkäter rekommenderas att ha frågor med fastsvarsalternativ för att många inte är motiverade att svar på öppna frågor (Trost, 2001).

4. 1. 4 Intervju

Vid en ostrukturerad intervju ställs frågorna utefter ett bestämt ämne. Frågorna och ordningsföljden behöver inte vara exakt de samma vid varje intervju. Det ger intervjuaren möjlighet att formulera frågorna så som situationer inbjuder till. Denna

30

form av intervju ger möjlighet att komma djupare och nå längre än en strukturerad intervju. En bra intervjuare kan lyssna in svar, ställa följdfrågor och följa upp idéer.

För att utforma denna typ av intervju krävs att intervjuaren har god förmåga och färdighet i att intervjua. Att genomföra en ostrukturerad intervju tar längre tid än en strukturerad intervju. När dessa intervjuer har genomförts tar det också lång tid att transkribera datan, det vill säga att skriva ned intervjun på papper. Ofta har intervjuaren en bandspelare till sin hjälp, då ska helst pauser, skratt och tvekan inkluderas i

transkriberingen (Stukát 2005). När det används ostrukturerade intervjuer kallar Stukát denna metod för halvstrukturerad eller semi strukturerad intervju.

4.2 Val av metod

För att kunna svara på mina frågeställningar har jag använt mig av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod. Min studie är enligt Trost (2001) till största delen en kvalitativ studie men att det i stort sätt inte finns några studier som kan göras helt kvalitativa inom beteende- och samhällsvetenskapen, nästan alla är en blandform av kvalitativ- och kvantitativ studie. Holme och Solvang (1991) menar att det kan vara en klar fördel att kombinera olika metoder. De skriver att Jick bland annat kommit fram till att om det är samma resultat i de olika undersökningarna tyder det på att informationen har en hög validitet.

Undersökningen i arbetet bygger på en enkätundersökning och intervjuer med elever som studerar på Barn- och fritidsprogrammet. Anledningen till att jag valt dessa former var för att de passade bäst in på undersökningens frågor. Genom att ha genomfört en enkätundersökning fick jag reda på varför de valt Barn- och fritidsprogrammet och om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickor. För att arbetet ska få ett mer rättvist resultat valde jag att genomföra intervjuer också. Genom intervjuerna får jag ett

helhetsperspektiv samt möjligheten att kunna tillägga frågor som inte framkom i enkäten då den var mer generell. Att använda dagböcker för att få svar på mina

frågeställningar skulle inte fungera då det inte är något som eleverna skulle skrivit om under sina dagar. Att utföra observationer skulle inte ge något då frågorna inte är något som visas eller sägs i vardagen.

31

4.3 Hur enkäten genomfördes

Enkäten var utformad med ett språk som eleverna lätt skulle kunna förstå. Enligt Ejlertsson (1996) bör man försöka anpassa språket till min målgrupp. Mina handledare på gymnasieskolan läste mina enkätfrågor för att se om jag undvikit svåra ord som eleverna inte förstod eller kunde misstolka. Ejlertsson anser att ta hjälp av någon

verksam nära ungdomar när det gäller formuleringar är att rekommendera. Enkäten hade inte bara ett enkelt språk den skulle också vara enkel att fylla i. Därför valde jag frågor med två svarsalternativ. Jag skulle kunna ställa enkätfrågorna med styrda svarsalternativ så kallad checklista. Med checklista ställs frågor där besvararen får ringa in de alternativ eller alternativen som passar bäst. Risken är dock att jag inte täcker in alla alternativ vilket kan få till följd att resultatet blir missvisande då alla svar inte stämmer (Anderson, 1994). Trost (2001) menar att vi är vana att fylla i blanketter med bara ett kryss per svar. Därför kan det bli svårare att veta om svaren är helt korrekta om vi ska fylla i fler kryss i svaret. Att använda sig av öppna frågor vid enkätundersökningar är inte att

rekommendera. Det kan göra att färre vill svara på frågorna. Att undvika följdfrågor som varför, motivera och förklara bör jag också undvika. För att vara säker på att jag inte glömt någon avgörande fråga hade jag också en öppenfråga i enkäten.

När enkäten delades ut och besvarades av eleverna var jag närvarande i klassrummet för att minska bortfallet. Trost (2001) och Ejlertsson (1996) anser att om inte jag hade varit närvarande hade elevernas motivation sjunkit och bortfallet skulle då blivit större.

4.4 Hur intervjuerna genomfördes

Alla elever hade fått information om att de kunde bli tillfrågade till att medverka i undersökningen via intervjuform. Eleverna informerades om vad intervjun handlade om och de elever som slutligen tillfrågades informerades om hur intervjun skulle gå till.

Intervjuerna genomfördes i samråd med tillfrågade elever och deras målsmän, om eleven var omyndig. Alla intervjuer genomfördes enskilt i en lokal där vi satt ostörda. Anderson (1994) menar att vid intervjuer är det viktigt att få sitta ostörda, utan stress

32

eller åhörare. Ejlertsson (1996) menar att intervjuer ska genomföras på ett språk som eleven klarar av, vilket jag försökte genomföra i mina intervjuer. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer vilket innebar att jag hade bestämt ämne och några frågor, även om jag inte bestämt ordning eller exakta ordval (Andersson, 1994). Anledningen till att jag valde halvstrukturerade intervjuer var för att jag inte ville styra elevernas svar och för att eleven kunde svara på ett sätt som jag eventuellt ville fördjupa mig mer i. Jag använde mig av öppna frågor där svaren varierade stort. Alla svar var accepterade för att jag skulle kunna få ett så ärligt och korrekt svar på mina frågeställningar som möjligt (Patel och Davidson, 1994). Det ställde stora krav på mig som intervjuare när jag valde halvstrukturering och det blir svårare att jämföra svaren på de olika intervjuerna

(Andersson, 1994). Vid alla intervjuerna var det viktigt att jag förstod och tolkade eleverna rätt menar Kvale (enligt Svensson & Starrin 1996). Därför har jag försökt att sammanfatta elevens svar för att se om jag förstått eleven rätt. Då hade eleven möjlighet att korrigera min tolkning. Jag har under intervjuerna använt mig av bandinspelning. Det kan upplevas hämmande och obehagligt för informanterna samtidigt som jag inte behövde anteckna och kunde i stället helt koncentrera mig på intervjun. Jag fick i och med bandinspelningarna en exakt registrering av elevernas svar och kunde efter intervjun lyssna flera gånger på svaren (Andersson 1994).

4.5 Pilotundersökning

Jag genomförde en pilotstudie innan enkäten lämnades ut till klasserna. Med pilotstudie menar Patel och Davidson (1994) en liten undersökning eller delar av den. En början till pilotstudie kan vara att be vänner, arbetskamrater eller liknande för att svara på enkäten. Jag lät mina arbetskamrater och min fru fylla i enkäten. Efter att de fyllde i enkäten frågade jag om mina formuleringar endast kunde tolkas på ett sätt och om frågorna var lättförståeliga. Deras synpunkter på enkäten var att de upplevde den lätt att fylla i men att de inte förstod förkortningen BF och att första frågan borde göras om. Frågan jag hade var: Är du tjej? De tyckte att den frågan kunde upplevas negativt för pojkarna. Någon undrade om jag trodde att jag skulle kunna se någon skillnad på svaren från eleverna. Efter mina kollegers och frus synpunkter fick jag revidera enkäten då en ny grupp fick svara på den. Det är bra med en grupp som var så nära denna tänkta målgrupp som möjligt menar Ejlertsson (1996). I mitt fall valde jag elever på en

33

gymnasieskola som studerar Barn- och fritidsprogrammet som PRIV utbildning

(programinriktat individuellt program). De besvarade enkäten och jag uppmanade dem vara kritiska till den. En elev menade att alla frågor hängde ihop, svarade han ja på en fråga fick han svara ja på alla frågor. Efter deras åsikter kunde jag återigen ändra enkäten för att göra min undersökning.

På samma sätt som jag gjorde pilotundersökning med enkäten övade jag intervjuer med elever som studerar Barn- och fritidsprogrammet som PRIV utbildning. Patel och Davidson (1994) menar att jag bör träna på att intervjua. Under dessa intervjuer var det jag som var kritisk till mig själv för att ta lärdom av mina misstag.

4.6 Urval

I studien använde jag mig av två klasser ur det nationella Barn- och fritidsprogrammet, de eleverna fick svara på min enkätundersökning. Totalt var det 50 elever som svarade. Jag gjorde en så kallad totalundersökning där inget urval ur klasserna kom att göras utan alla som var närvarande fick svara. Trost (2001) menar att ju större urval desto bättre.

De intervjuer som undersökningen är uppbyggd på, är på delvis slumpvis utvalda elever. Jag valde ut sex elever varav tre flickor respektive tre pojkar. De tillfrågades om de ville vara med på en intervju. Därför kan jag kalla att informanterna är ett

bekvämlighetsurval menar Trost (2001).

För att undersökningen skulle kunna få ett rättvist resultat styrde jag fördelningen vad gäller antalet flickor respektive pojkar. Jag valde att intervjua lika många flickor som pojkar för att kunna mäta skillnaden till varför de valde att studera på Barn- och fritidsprogrammet och om målen med studierna skiljde sig åt mellan könen. Det är också intressant att höra från båda könen varför det är anser att det är fler flickor än pojkar på programmet samt vad de anser om programmets status. Ett annat logiskt sätt hade kunnat vara att fördela intervjuerna utifrån hur många flickor respektive pojkar som studerar på Barn- och fritidsprogrammet. Eftersom denna undersökning bland annat vill mäta skillnaden till varför flickor respektive pojkar valt att studera på Barn- och fritidsprogrammet finner jag det bättre att intervjua lika många av båda könen.

34

4.7 Reliabilitet och validitet

Arbetets reliabilitet, det vill säga hur bra min metod har varit utifrån mina frågor. Jag väljer att dela in dem i två delar eftersom arbetet har två olika metoder,

enkätundersökning och intervjuer. Vad gäller den första metoden, enkäten har frågorna utarbetats med en lång process. Hur en enkät ska se ut och vilken typ av frågor jag skulle använda mig av har jag läst mig till och dragit slutsatser av. För att försäkra mig om att frågorna inte skulle missuppfattas har både utomstående personer och elever inom programmet Barn och fritid fått fylla i enkäten och haft synpunkter på den, även min handledare har fått se frågorna och haft synpunkter. Jag anser att frågorna är relevanta utifrån mina frågeställningar.

I själva genomförandet var det ett stort antal elever som svarade på enkäten. Det var inte någon genomförd enkät som jag kunde räkna som bortfall, utom vissa frågor som lämnats blanka eller givna med två svar. Jag satt med i klassrummet när eleverna fyllde i enkäten och jag uppmanade eleverna att fråga om något var oklart. När jag

sammanställde enkäten såg jag att vissa frågor var för lika vilket kan ha förvirrat några av eleverna, jag tänker främst på fråga 4, 5 och 6 (se bilaga 2). I enkätens frågor skulle jag kunnat fråga mer om vad som kunde ha påverkat eleverna som till exempel om information inför programvalet eller skolan, programmets och skolans status samt skolans läge. Kanske frågor om arbetsmarknadens situation för de yrken som Barn- och fritidsprogrammet är tänkta för skulle varit med i enkätundersökningen.

Vad gäller enkätens validitet det vill säga, hur bra metoden undersöker vad jag avser att undersöka. Av de 50 elever som svarade på enkäten var det 43 flickor och sju pojkar. Antalet flickor som svarat är tillfredställande för undersökningens validitet däremot kan antalet pojkar diskuteras för validiteten. Att det finns fler flickor än pojkar på

programmet det vet vi från Skolverkets statistik (2007), av de två klasser som varit med i undersökningen fick jag maximalt antal pojkar medan jag kunde fått ca 10 flickor till som var frånvarande vid genomförandet.

35

I mina intervjufrågor har jag försök att arbeta fram frågor av öppen karaktär. Jag har försökt att ha öppna huvudfrågor för att sedan ha mer styrda frågor efteråt. Av de frågor som jag ställt är det främst en fråga som var ställd på ett sådant sätt att den kunde tolkas på flera olika sätt. Genom att jag använde mig av bandinspelning har det gjort att jag fått exakta svar i mitt arbete.

Att använda sig av intervjuer som är halvstrukturerade ställer stora krav på intervjuaren. Jag var därför förbered genom att ha övat intervjuteknik på elever som går på

gymnasiet. Trots övningarna har jag sett att mina intervjuer inte alltid har varit så öppna frågor som jag hade hoppats, men min ambition har varit att lyssna, upptäcka och framförallt förstå. För att undvika missförstånd har jag ibland frågat om jag förstått rätt. Av intervjuerna anser jag att jag fått en djupare förståelse för varför de valde Barn- och fritidsprogrammet och hur de kände inför sina val.

Att jag använt mig av två metoder för att nå samma frågeställningar kan betyda att resultatet håller en hög validitet.

4.8 Etik

Alla elever som svarat på enkäten har fått ett följebrev ett par dagar före

undersökningens början. De fick då veta vad min undersökning handlade om och vad frågorna de skulle besvara innehöll. I stora drag fick de också veta hur jag ville genomföra undersökningen. Eleverna fick då möjlighet att avböja sin medverkan i undersökningen. För de elever som inte ännu var myndiga informerades deras målsmän via följebrevet. Om elevernas målsmän inte ville att deras barn skulle delta fick de flera alternativ att meddela mig, så att jag inte gjorde något utan deras tillstånd. Stukát (2005) menar att de som berörs av undersökningen ska informeras om arbetets syfte,

frivillighet och tillvägagångssätt. Han menar också att deltagarna ska veta att deras uppgifter blir anonyma.

Vid enkätundersökningen satt jag med när eleverna besvarade frågorna för att vara tillgänglig vid eventuella oklarheter. Enkäten var helt anonym. När eleverna blev klara

36

med enkäten bad jag dem lägga frågeformuläret med framsidan ner för att jag inte skulle förstöra enkätens anonymitet.

De elever som deltog i intervjuerna informerades om hur intervjun skulle gå till och att det var frivilligt att delta. De informerades om att alla svar var accepterade, det fanns inget rätt eller fel svar, och att intervjun inte var ett förhör så någon förkunskap inte var nödvändig för att bli intervjuad. De data som jag fick av eleverna skulle behållas konfidentiell. Deras namn skulle inte förekomma i min text vilket de informerades om både skriftligt och muntligt före intervjun.

Vid intervjuerna satt jag i ett enskilt rum med mina informanter. Detta kunde upplevas intimt och obehagligt därmed hämmande för elevens svar. Att jag dessutom spelade in intervjuerna på band kunde också det hämma eleverna.

37

5. Resultat

Resultatet av den här studien bygger på en enkätundersökning med 50 elever och intervjuer med sex elever som studerar på Barn- och fritidsprogrammet. Jag kommer att inleda med att presentera mina informanter. Efter deras presentation följer de resultat som mina undersökningar visar utifrån mina frågeställningar. Jag har delat in

resultatpresentationen i fyra delar. Den första resultatpresentationen handlar om varför eleverna valt Barn- och fritidsprogrammet från både enkätundersökningen och

intervjuundersökningen. Den andra delen redogör jag för om det fanns någon skillnad mellan könen till varför de valt programmet barn och fritid utifrån både

enkätundersökningen och intervjuerna. I den tredje delen är resultatet hämtat från intervjuerna där eleverna fick ge sin bild av varför det fanns så många flickor och så få pojkar på deras gymnasieprogram. I den fjärde och sista delen presenteras resultatet av vad de sex intervjuinformanterna ansåg att deras gymnasieprogram hade för status.

5.1 Presentation av informanter

I enkätundersökningen har 50 informanter svarat på mina strukturerade frågor. Av dessa 50 informanter är 43 flickor och sju pojkar. De fick svara på frågor som hade två

alternativ. En fråga var öppen för att säkerställa att jag inte glömt någon avgörande fråga. När undersökningen genomfördes satt jag med i rummet för att kunna svara på frågor och för att öka informanternas motivation.

De sex informanter jag använt mig av i min intervjuundersökning var delvis slumpmässigt urval och dels ett bekvämlighetsurval. Jag styrde fördelningen av informanternas kön för att få lika många flickor som pojkar. Vid varje intervjutillfälle satt jag enskilt med informanten. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer där frågorna formades utifrån ett ämne. Vid varje intervju använde jag mig av

bandinspelning. Nedan följer en presentation av de informanter jag använt mig av i intervjuundersökningen. De namn, orter och skolor som förekommer är fingerade namn.

38

Anna

Anna är en flicka som är 19 år och studerar på Barn- och fritidsprogrammet i årskurs 3. Hon bor ungefär 40 minuter från skolan med kommunala färdmedel. Innan hon valde Barn- och fritidsprogrammet tänkte hon att de som går Barn- och fritidsprogrammet inte har någon framtid och att det var ett dåligt program.

Naima

Naima är en flicka som studerar i årskurs 3 på Barn- och fritidsprogrammet. Hon är 17 år och visste väldigt lite om Barn- och fritidsprogrammet innan hon valde det. Naima tog inte så allvarligt på sitt val till gymnasiet eftersom det alltid går att byta och att hon inte hade tid och ork att delta på de olika skolornas informationsmöten. Hennes

storasysters byte av program hade till stor del påverkat hennes inställning till gymnasievalet. För Naima tar det ungefär 40 minuter från skolan med kommunala färdmedel.

Pia

Pia är en flicka, 16 år, som studerar årskurs 2 på Barn- och fritidsprogrammet. Efter ett samtal med sin grundskolas studie- och yrkesvägledare bestämde sig Pia för att studera på Barn- och fritidsprogrammet. Hon visste mycket lite om programmet innan hon gjorde sitt val. För Pia tar det ungefär 10 minuter att gå till skolan.

Jimmy

Jimmy är en pojke som är 19 år, han studerar Barn- och fritidsprogrammet årskurs 2. Tidigare har Jimmy studerat i en annan gymnasieskola för att bli behörig till Barn- och fritidsprogrammet. Innan han gjorde sitt val hade han hört att det var ett program som inte krävde så mycket studier och att antagningspoängen var låg. För att komma till skolan tar det för Jimmy ungefär 20 minuter med kommunala färdmedel.

Johan

Johan studerar i årskurs 3 på Barn- och fritidsprogrammet. Han är en 17- åring som ville arbeta praktiskt och lära känna människor innan han valde programmet. Han anser att programmet motsvarade hans förväntningar, det är vissa ämnen som är teoretiska men

39

det förekommer många praktiska moment också. Johan åker till skolan på ungefär 30 minuter med kommunala färdmedel.

Isak

Isak är en pojke som är 17 år och studerar Barn- och fritidsprogrammet årskurs 2. Han tänkte inte något alls om programmet innan han valde det, han såg programmet som ett bland alla andra. Isak tar sig till skolan på ungefär 30 minuter med kommunala

färdmedel.

5. 1. 1 Varför väljs Barn- och fritidsprogrammet enligt enkätundersökningen?

Under denna rubrik redovisas de svar från enkätundersökningen som kan kopplas till varför elever valt att studera på Barn- och fritidsprogrammet.

88% 100% 90% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Flickor Pojkar Totalt

Diagram 5.1.1 Fördelningen av elever som valt Barn- och fritidsprogrammet för att de var intresserade av att arbeta med människor.

Diagram 5.1.1 visar att alla sju pojkarna valde programmet för att de var intresserade att arbeta med människor på något sätt. Nästan alla (utom 5 av 43) flickor valde

programmet för att de vill arbeta med människor. Totalt valde 45 elever Barn- och fritidsprogrammet för att de var intresserade att arbeta med människor på något sätt.

40 63% 86% 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Flickor Pojkar Totalt

Diagram 5.1.2 Fördelningen av elever som valt Barn- och fritidsprogrammet för att arbeta med barn.

Diagram 5.1.2 visar att flickor i mindre utsträckning än pojkar valde Barn- och

fritidsprogrammet för att arbeta med barn. Det var tre svar från flickor som jag räknade som bortfall. 27 flickor av 40 valde programmet för att de ville arbeta med barn medan det var 6 av 7 pojkar som ville arbeta med barn i framtiden. Totalt var det 33 av 47 elever som på något sätt valt programmet barn och fritid för att de på något sätt vill arbeta med barn.

41 47% 29% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Flickor Pojkar Totalt

Diagram 5.1.3 Fördelningen av elever som valt Barn- och fritidsprogrammet för att arbeta med barn behov av särskilt stöd.

Diagram 5.1.3 visar att det var högre andel flickor som vill arbeta med barn i behov av särskilt stöd. 20 av 43 flickor angav att de valt programmet för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Andelen pojkar var 2 av 7. Totalt var det 22 av 50 elever som valt programmet för att arbeta med barn i behov med särskilt stöd.

42 14% 57% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Flickor Pojkar Totalt

Diagram 5.1.4 Fördelningen av elever som valt Barn- och fritidsprogrammet för att lättare komma in på högskola/universitet.

Diagram 5.1.4 visar att det var en större andel pojkar som valt programmet för att lättare kunna studera vidare på högskola eller universitet. Fördelningen var 4 av 7 pojkar och 6 av 42 flickor. Ett svar från en flicka räknade jag som bortfall på denna fråga. Totalt var det 10 av 49 elever som valt programmet för att lättare komma in på högskola eller universitet.

43 28% 66% 33% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Flickor Pojkar Totalt

Diagram 5.1.5 Fördelningen av elever som skulle ha valt ett annat program om de haft högre betygspoäng från grundskolan.

Diagram 5.1.5 visar att andelen flickor skulle i mindre utsträckning än pojkar valt Barn- och fritidsprogrammet om de haft högre betygspoäng. Fördelningen var 12 av 43 flickor och 4 av 6 pojkar. Ett svar från en pojke räknade jag som bortfall. Totalt är det 16 av 49 elever som inte valt Barn- och fritidsprogrammet vid högre betygspoäng

44 78% 6% 12% _4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Med människor Rekommendation Lågt poäng Blankt

Diagram 5.1.6 Fördelningen av den främsta anledningen till att eleverna valt att studera på Barn- och fritidsprogrammet.

Diagram5.1.6 visar att elever som studerar på Barn- och fritidsprogrammet vill de flesta arbeta med yrken som har med människor att göra. Inom kategorin Med människor har jag sorterat in de elever som valt programmet för ett yrke där mötet med människan var central och de som svarat av intresse för programmet. Totalt var det 39 av 50 elever som placerats i den kategorin. I kategorin Rekommendation var det totalt 3 av 50 elever som angett att de går programmet för att de rekommenderades det. I kategorin Lågt poäng har jag sorterat in de elever som svarat lågt betygspoäng eller vet ej. Totalt var det 6 av 50 elever som jag sorterat in i den kategorin. Det var två elever som inte har svarat alls. De redovisar jag i kategorin Blankt. Hur fördelningen ser ut ur ett könsperspektiv visas i Diagram 5.1.7.

45 78% 6% 6% 6% 81% 5% 7% 2% 57% 14% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Med människor Rekommendation Lågt poäng Vet ej

Totalt Flickor Pojkar

Diagram 5.1.7 Visar hur eleverna svarat ur ett könsperspektiv.

Av de 39 elever som sorterats in under kategorin Med människor var det 35 flickor och 4 pojkar. I kategorin Rekommendationen var det två flickor och en pojke som sorterats in. Av de tre elever som hamnat i kategorin Lågt poäng var det enbart flickor. I kategorin Vet ej var det en flicka och två pojkar. Två flickor hade inte svarat, de räknade jag som bortfall.

46 40% 10% _9% 6% 6% 12% 6% 10% 40% 12% 9% 5% 7% 12% 7% 7% 43% 14% 14% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Barn Människor Ungdomar Polis Socionom Intresse Lågt betyg Övrigt

Totalt Flickor Pojkar

Diagram 5.1.8 Visar på vilken typ av yrken eleverna tänkte sig arbeta med efter avslutad gymnasieutbildning på Barn- och fritidsprogrammet.

Det var flest elever, 20 av 50, har valt programmet för att de på något sätt vill arbeta med barn. Eleverna har nämnt yrken som barnskötare, förskollärare och lärare. Av dessa 20 elever var det 17 flickor och tre pojkar. Fem flickor har svarat att de vill arbeta med människor utan att nämna några yrken. Fyra flickor har angett att de vill arbeta med ungdomar på något sätt. Tre av eleverna har valt programmet för att de vill bli poliser. Av dessa tre var två flickor och en pojke. Tre flickor har också valt att svara socionom som främsta anledning till att de valt programmet. Jag har även tagit med kategorin intresse, tre flickor har svarat att de av främsta anledningen valt programmet för att de var intresserade av Barn- och fritidsprogrammet. I denna kategori har jag även tagit med de tre elever som svarat att de valt programmet främst för att någon rekommenderade det. Det var två flickor och en pojke som gick programmet av rekommendation som främsta anledning. Lågt betyg har tre flickor hade så lågt betygpoäng att de inte kom in något annat program. I kategorin Övrigt har jag valt att samla de elever som svarat att de inte vet varför de valt Barn- och fritidsprogrammet och de som svarat blankt. Det var två flickor som svarat blankt och en flicka som inte veta vad främsta anledningen var till varför hon valt Barn- och fritidsprogrammet. Två pojkar vet inte varför främsta