Resultaten från modellskattningarna för anslutningstid och turtäthet redovisas i bilaga 12.
Långväga kollektivtrafik
Turintervall långväga resor
Tidigare analyser, bl.a. i 1994 års tidsvärdesstudie indikerar att värderingen av turintervall minskar med turintervallets längd. Tidigare ASEK-rekommenda-tioner innehåller också en uppdelning på olika turtäthet. Uppdelningen är gjord i form av en stegvis linjär värdering (Tabell 21).
Tabell 21 Värdering av turintervall, kr/tim, nuvarande ASEK-rekommen-dationer
ASEK
Regionala resor Långväga resor
Åktid 51 102
Turintervall <10 min 87 42
Turintervall 11-30 min 28 42
Turintervall 31-60 min 24 42
Turintervall 61-120 min 15 22
Turintervall 120-480 min 8 10
Turintervall 480- min 8 10
Värderingen ska tolkas så att för ett visst turintervall, t.ex. 360 minuter, tilläm-pas värderingen i det kortaste intervallet för de första 10 minuterna, värdet i nästa intervall för de nästa 20 minuterna etc.
Värderingar av restidskomponenter som väntetid och gångtid redovisas oftast relativt i förhållande till åktid, vanligen kallade vikter (åktiden har då vikten 1).
I tabellen nedan redovisas de vikter som erhölls i 2007/08 års tidsvärdesstudie tillsammans med ASEK-rekommendationen, uttryckta i form av vikter:
Analys & Strategi 65
Tabell 22 Vikter för turtäthet, långväga tåg och buss
ASEK Tidsvärdesstudien 07/08
Åktid 1,00 1,00
Turintervall <10 min 0,41 0,52
Turintervall 11-30 min 0,41 0,52
Turintervall 31-60 min 0,41 0,52
Turintervall 61-120 min 0,22 0,27
Turintervall 120-480 min 0,10 0,27
Turintervall 480- min 0,10 0,20
De nu erhållna vikterna följer samma mönster som de av ASEK rekommende-rade, genom att storleken på vikten (per minut) minskar vid ökat turintervall.
Dock ligger de nya vikterna för långväga kollektivtrafik på en något högre nivå.
Uppdelningar på tåg och buss samt på män och kvinnor har studerats, men ger osäkrare skattningar. Inga signifikanta skillnader har kunnat påvisas. De nya vikterna rekommenderas för tillämpning. Något som bör diskuteras vid tillämp-ningen är vilket åktidsvärde som vikterna ska appliceras på i de fall man väljer att differentiera åktidsvärderingen efter färdsätt och typ av resa m.m.
Anslutningsrestid långväga resor
I tabellen nedan redovisas olika vikter som erhållits med avseende på anslut-ningstid med olika uppdelningar av anslutanslut-ningstid (på anslutningsfärdsätt) re-spektive turintervall (på delar av intervallet). Anslutningstiden studerades inte i 1994 års tidsvärdesstudie.
66 Analys & Strategi Tabell 23 Vikter för anslutningstid respektive turintervall uppdelat
Variabel Ingen
Turintervall min 0,27 0,27
Anslutningstid min 1,32 1,36
Ansl.tid gång/cykel min 1,50
Ansl.tid bil min 1,07
Ansl.tid koll min 1,38
Ansl.tid övrigt min 1,07
Turintervall – 60 min 0,52
Turintervall 61 – 480 min 0,27
Turintervall 481- min 0,20
Bil och kollektiva färdsätt står för ungefär 40 procent vardera av anslutningsre-sorna, medan gång och cykel utgör den helt övervägande delen av återstoden.
Även om vikterna för de olika färdsätten kan förefalla rimliga i förhållande till varandra är skillnaderna inte statistiskt säkerställda. Rekommendationen är där-för att använda en genomsnittligt vikt där-för anslutningstid som uppgår till 1.36, vilken erhålls i modellen med uppdelat turintervall (vilka är signifikant skilda från varandra).
Kortväga/regional kollektivtrafik
Turintervall regional resor
För de regionala resorna tillämpades samma stegvisa linjära värdering som för de långväga resorna. Följande resultat erhölls för de olika delarna av turinterval-let (turintervallen 120-480 min samt 480- minuter har gemensam parameter).
Tabell 24 Vikter för turtäthet, kortväga tåg och buss
ASEK Tidsvärdesstudien 07/08
Åktid 1,00 1,00
Turintervall <10 min 1,71 1,15
Turintervall 11-30 min 0,55 0,94
Turintervall 31-60 min 0,47 0,46
Turintervall 61-120 min 0,29 0,28
Turintervall 120-480 min 0,16 0,14
Turintervall 480- min 0,16 0,14
Analys & Strategi 67
Resultaten från tidsvärdesstudien 2007/08 har alltså samma struktur som ASEK-värdena, dvs. avtagande värdering (per minut) vid ökat turintervall. Re-sultaten från tidsvärdesstudien 2007/08 och tidigare undersökningar kan jämfö-ras dels med varandra, dels med resultaten från de långväga resorna. En sådan jämförelse finns i figuren nedan.
Turintervallvikt som funktion av turintervall
0,00
<10 min 11-30 31-60 61-120 120-480 480-Turintervall
Figur 5.4 Turintervallsvikt som funktion av turintervall, redovisat för regi-onala respektive långväga resor från ASEK respektive från nya tidsvärdesstudien 2007/08.
Som framgår av figuren är överensstämmelsen ganska god såväl mellan olika undersökningar som mellan olika restyper (regional/långväga) för turintervall över 30 minuter. För turintervall under en halvtimme är skillnaderna större. Pa-rametrarna i modellen är väl skattade (har små standardavvikelser), varför de nya värdena rekommenderas. Liksom för långväga resor bör man vid tillämp-ning diskutera vilket åktidsvärde som vikterna ska appliceras på i de fall man väljer att differentiera åktidsvärderingen efter färdsätt och typ av resa m.m.
En uppdelning på tåg och buss separat ger ingen signifikant förbättring av mo-dellen. Ingen parameter uppvisar då någon signifikant skillnad, trots att para-metrarna fortfarande har små standardavvikelser. Inte heller en uppdelning på män och kvinnor ger signifikant skilda parametrar. En uppdelning på olika res-ärenden visar att den relativa värderingen av åktid är något högre vid arbetsresor (ca 25 procent, dvs. restidskomponenterna viktas 25 procent lägre), men i övrigt finns inga signifikanta skillnader.
68 Analys & Strategi Anslutningsrestid regionala resor
I tabellen nedan redovisas de olika vikter som erhållits med olika uppdelningar av anslutningstid och turintervall. Anslutningsrestiden för kortväga resor stude-rades inte i 1994 års tidsvärdesstudie.
Tabell 25 Vikter för anslutningstid respektive turintervall uppdelat
Variabel Uppdelad
anslutnings-tid och turintervall
Uppdelat turintervall
Åktid min 1,00 1,00
Ansl.tid gång 0,90
Ansl.tid cykel 0,59
Ansl.tid buss/tåg 0,77
Ansl.tid spårv/Tbana 0,58
Ansl.tid övrigt 1,29
Turintervall <10 min 1,14 1,15
Turintervall 11-30 min 0,94 0,94
Turintervall 31-60 min 0,46 0,46
Turintervall 120-480 min 0,28 0,28
Turintervall 480- min 0,14 0,14
Ansl.tid alla 0,81
Den enda signifikanta skillnaden mellan åktid och anslutningstid avser anslut-ningstid med spårvagn/tunnelbana, vilken är signifikant lägre än anslutningsti-den med buss och tåg. Resultaten för turintervall påverkas inte av uppdelningen av anslutningstid. Resultaten ger ingen anledning att värdera buss eller tåg an-norlunda när de utgör anslutningsfärdsätt till samma färdsätt. Fördelningen på anslutningsfärdsätt redovisas i följande tabell.
Analys & Strategi 69
Tabell 26 Fördelning på anslutningsfärdsätt till lokala/regionala färdsätt.
Anslutningsfärdsätt Andel i procent
Gång 48 Fjärrtåg (Intercity/X2000), 0
Taxi, 0
Annat 0
I prognossammanhang är normalt all kollektivtrafik inkodad, vilket innebär att anslutningsfärdsätten består av gång, cykel och bil. En gemensam parameter för anslutningstid för dessa färdsätt är inte signifikant skild från åktidsparametern, varför rekommendationen är att använda vikten ett för anslutningstid vid analys av regionalt resande.