VÄRDERING OCH KLASSIFICERING

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncer-nen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument som redovisas i balans-räkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat.

Bland skulder och eget kapital återfi nns leverantörs-skulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, låneskulder, korta aktiepositioner samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaff-ningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla fi nansiella instrument förutom avseende dem som tillhör kategorin fi nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde ex-klusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassifi cerats enligt nedan.

40 BOKSLUTSKOMMENTARER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER

+ HQ 2006

BOKSLUTSKOMMENTARER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER

En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumen-tets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte motta-gits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottamotta-gits.

En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bola-get förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld.

Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redo-visas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Verkligt värde på noterade fi nansiella tillgångar mot-svaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen.

Verkligt värde på onoterade fi nansiella tillgångar fast-ställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassafl öden.

IAS 39 klassifi cerar fi nansiella instrument i katego-rier. Klassifi ceringen beror på avsikten med förvärvet av det fi nansiella instrumentet. Företagsledningen bestäm-mer klassifi cering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

Kategorierna är följande:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: fi nansiella tillgångar som innehas för handel och andra fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En fi nansiell tillgång klassifi ceras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt.

Exempel på tillgångar som klassifi ceras i denna kategori är obligationer och andra räntebärande värdepapper, aktier och andelar samt derivat. Tillgångar i denna kate-gori värderas löpande till verkligt värde med värdeför-ändringar redovisade i resultaträkningen. Vid avsaknad av ett rättvisande marknadsvärde ligger ett beräknat teoretiskt värde till grund för värdering till verkligt värde (teoretisk värdering). Teoretisk värdering baseras på vedertagna modeller för prissättning av optioner. För

amerikanska aktieoptioner används normalt binomi-almodell (säljoptioner) samt Geske (köpoptioner) och för europeiska aktieoptioner samt för indexoptioner används Black & Scholes. Den viktigaste parametern som estimeras vid teoretisk värdering av derivatin-strument är volatilitet, vilken skall vara densamma för samtliga derivatinstrument avseende ett underliggande värdepapper och slutmånad. Dessa estimat bygger på implicit volatilitet i liknande värdepapper samt historisk volatilitet i aktuellt underliggande värdepapper.

Lånefordringar och kundfordringar

”Lånefordringar och kundfordringar” är fi nansiella till-gångar som inte utgör derivat med fasta betalningar el-ler med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkom-mer då HQ tillhandahåller pengar och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrät-terna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar.

Exempel på tillgångar som klassifi ceras i denna kategori är likvida medel/utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten, kundfordringar, långfristiga fordringar och övriga fordringar (exklusive derivat). Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upp-lupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiv-ränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Likvida medel består av kassamedel samt omedel-bart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och mot-svarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigan-de tre månaunderstigan-der vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer.

Utlåningen till allmänheten säkerställs genom i huvudsak värdepapper i depå och redovisas i balans-räkningen efter avdrag för konstaterade och sannolika kreditförluster. Konstaterade förluster är sådana som bedömts vara beloppsmässigt slutgiltigt fastställda.

Med sannolika kreditförluster avses skillnaden mellan kreditbeloppet och vad som beräknas infl yta med hänsyn till kredittagarens återbetalningsförmåga samt säkerhetens värde.

BOKSLUTSKOMMENTARER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER 41

+ HQ 2006

BOKSLUTSKOMMENTARER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas infl yta och bedöms individuellt. Kundfordrans förvän-tade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundford-ringar redovisas i rörelsens kostnader.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin fi nansiella tillgångar som kan säljas ingår fi nansiella tillgångar som inte klassifi cerats i någon annan kategori eller fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassifi cera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av fi nansiella skulder som innehas för handel (främst aktielån) samt derivat.

Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Fastställande av verkligt värde framgår under ”Finan-siella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-räkningen” ovan.

Övriga fi nansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings-värde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och under-värden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Exempel på skulder som värderas i denna kategori är emitterade värdepapper, leverantörs-skulder och övriga leverantörs-skulder (exklusive derivat).

Utgivna konvertibla skuldebrev

Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera ford-ringsrätten till aktier. Konvertibla skuldebrev redovisas som ett sammansatt fi nansiellt instrument uppdelat på en skulddel och en egetkapitaldel. Skuldens verkliga värde vid emissionstidpunkten beräknas genom att

de framtida betalningsfl ödena diskonteras med den aktuella marknadsräntan för en liknande skuld, utan rätt till konvertering. Värdet på egetkapitalinstrumentet be-räknas som skillnaden mellan emissionslikviden då det konvertibla skuldebrevet gavs ut och det verkliga värdet av den fi nansiella skulden vid emissionstidpunkten.

Eventuell uppskjuten skatt hänförlig skulden vid emis-sionstidpunkten avräknas från det redovisade värdet av egetkapitalinstrumentet.

Transaktionskostnader i samband med emission av ett sammansatt fi nansiellt instrument fördelas på skulddelen och egetkapitaldelen proportionellt mot hur emissions-likviden fördelas. Räntekostnaden redovisas i resultaträk-ningen och beräknas med effektivräntemetoden.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, vilken bedöms vara mellan tre och fem år. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella anläggningstillgångar inklusive goodwill Immateriella anläggningstillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Utgifter för system-utveckling redovisas i balansräkningen i den mån de uppfyller kriterierna i IAS 38.

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaff-ningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventual-förpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus even-tuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperio-der, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestäm-bara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivnings-behov årligen eller så snart indikationer uppkommer

42 BOKSLUTSKOMMENTARER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER

+ HQ 2006

BOKSLUTSKOMMENTARER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER

som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde.

Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

Kundregister 20 år

Balanserade systemutvecklingsutgifter 3–5 år Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det fi nns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon indikation på nedskrivning fi nns beräknas tillgångens återvinnings-värde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvin-ningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassafl öden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den läg-sta nivå där det går att identifi era väsentligen oberoende kassafl öden (en så kallad kassagenererande enhet).

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassa-genererande enhets redovisade värde överstiger återvin-ningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

När beslut har fattats om att en tillgång eller kassa-genererande enhet skall avvecklas genom försäljning klassifi ceras den som innehav för försäljning.

Tillgångar som klassifi ceras som att de innehas för försäljning redovisas separat i balansräkningen till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Resultat av avvecklade verksam-heter och verksamverksam-heter under avveckling redovisas separat i resultaträkningen.

Förluster till följd av värdenedgångar vid första klassifi ceringen som innehav för försäljning inkluderas i resultaträkningen.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER