• No results found

Väsentliga redovisningsprinciper överensstämmelse med normgivning och lag

In document HL Display (Page 42-47)

Kassaflödesanalys för moderbolaget

not 1 Väsentliga redovisningsprinciper överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med international Financial reporting standards (iFrs) utgivna av international accounting standards Board (iasB) samt tolkningsuttalanden från international Financial reporting interpretations Committee (iFriC) sådana de antagits av eU. vidare har redovisningsrådets rekommendation rr 30:06 Kompletterande redovis-ningsregler för koncerner tillämpats. De nedan angivna redovisningsprinci-perna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 februari 2008. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 april 2008.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Det innebär att de finan-siella rapporterna presenteras i rapporteringsvalutan svenska kronor avrun-dade till närmaste tusental.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, för-utom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med iFrs kräver att före-tagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra fak-torer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs och i framtida perioder.

väsentliga bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av iFrs beskrivs närmare i not 40. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som pre-senteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent vid konsolidering av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och joint venture-företag.

ändrade redovisningsprinciper

nedanstående nya standarder och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2007 års finansiella rapporter:

Från och med 2007 tillämpas dagskursmetoden vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter (se Utländska verksamheters finansiella rapporter). Det innebär att omräkningsdifferenser redovisas över eget kapital istället för över resultaträkningen. Jämförelseåret har ej omräknats då påver-kan är oväsentlig.

iFrs 7 Finansiella instrument: Upplysningar och sammanhängande änd-ringar i ias 1 Utformning av finansiella rapporter ställer krav på omfattande upplysningar om den betydelse som finansiella instrument har för företagets finansiella ställning och resultat samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskers karaktär och omfattning. standarden har inte medfört något byte av redovisningsprincip utan endast förändringar i upplysningskraven avseende finansiella instrument.

iFriC 7 Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt ias 29 redo-visning i höginflationsländer, iFriC 8 Tillämpningsområde för iFrs 2 angå-ende redovisningen av aktiebaserade betalningar, iFriC 9 omvärdering av inbäddade derivat samt iFriC 10 Delårsrapportering och nedskrivningar har införts utan effekter på koncernens finansiella rapporter.

Segmentsrapportering

ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller varor eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment.

segmentsinformation lämnas i enlighet med ias 14 endast för koncernen.

HL Display är ett utpräglat nischföretag med produktion och försäljning av ett homogent sortiment. produkterna har något olika funktion, men är avsedda för samma användningsområden (butikskommunikation och varu-exponering). Företagets möjligheter och risker finns på en global marknad där det avgörande för framgång är att bli leverantör till de ledande multinationella butikskedjorna och varumärkesleverantörerna (företagets Key accounts).

HL Display uppnår detta genom global Key account management, att vara ledande i kostnadseffektiv produktion, logistik och försäljning, att uppvisa innovativitet i produktutveckling och design samt genom att erbjuda ett brett sortiment. HL Display verkar därför endast inom en rörelsegren varför det primära segmentet i rapporteringen sammanfaller med rapporteringen för bolaget som helhet. som sekundära segment redovisas geografiska områ-den, se not 4. Dessa indelningsgrunder överensstämmer med företagets interna rapportering.

Klassificering

anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv måna-der räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från HL Display aB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. vid bedömningen om ett bestämmande inflytande före-ligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att för-värv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. i analysen fast-ställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verk-liga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. en positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill.

negativ skillnad redovisas direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmande inflytandet uppkommer tills att det upphör.

Intresseföretag och joint ventures

som intresseföretag redovisas de bolag som inte är dotterföretag men där HL Display aB direkt eller indirekt innehar mer än 20 procent av röstetalet eller på ett annat sätt har betydande men inte bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. andelar i intresseföretag redo-visas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Joint ventures där HL Display aB kontrollerar 50 procent eller mer av röstetalet, samt utö-var ett bestämmande inflytande, konsolideras som dotterföretag. Joint ventu-res där HL Display aB genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen konsolideras genom klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att HL Displays ägarandel av joint ventureföretagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder slås ihop post för post med motsvarande poster i koncernredovisningen.

noteR

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orea-liserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna trans-aktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföre-tag och gemensamt kontrollerade föreintresseföre-tag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. orealiserade förluster elimine-ras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skul-der i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. valutakursdifferenser som uppstår vid omräk-ningarna redovisas i resultaträkningen. icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhe-tens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaom-räkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

sedan 1 januari 2007 det vill säga tidpunkten för övergång till omräkning enligt dagskursmetoden redovisas omräkningsdifferenser i omräkningsreserven ingående i eget kapital

intäkter

Koncernens nettoomsättning utgörs så gott som uteslutande av varuför-säljning. intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultat-räkningen baserad på uppdragets färdigställandegrad på balansdagen.

Färdig ställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan leve-rerat värde och orderns totalvärde. intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen linjärt över avtalets löptid.

Finansiella leasingavtal

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast ränte sats för den under respektive period redovisade skulden. variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankme-del, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån,

utdelningsintäkter valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument. ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivränteme-toden. effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Koncernen aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden, vilket i vissa fall är möjligt enligt ias 23.

Skatter

inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapi-tal. aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. vidare beaktas inte temporära skillnader hänför-liga till andelar i dotter- och intresseföretag. värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redo-visas vid samma tidpunkt som när utdelningen redoredo-visas som en skuld.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på till-gångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat.

på skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. skuld tas upp när mot parten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

en finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem.

Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. en finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.

en finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med nettobelopp i balansräkningen endast när det finns en legal rätt att kvitta beloppen, samt att avsikten är att reglera posterna samtidigt eller med ett nettobelopp.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

ett finansiellt instrument klassificeras vid anskaffningstidpunkten utifrån

noteR

avsikten med förvärvet. Klassificeringen avgör hur det finansiella instru-mentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffnings-värde motsvarande instrumentets verkliga anskaffnings-värde med tillägg för transaktions-kostnader för alla finansiella instrument utom kategorin som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisas exklusive transaktions-kostnader. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodo-havanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida place-ringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori indelas i två undergrupper: finansiella tillgångar/skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar/skulder som företaget initi-alt viniti-alt att placera i denna kategori enligt den s.k. Fair value option. HL Display saknade denna kategori av tillgångar 2007 och 2006.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplu-pet anskaffningsvärde. Uppluupplu-pet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effek-tivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund fordran redovisas till det belopps om beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värde papper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall.

Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

HL Display saknade denna kategori av tillgångar 2007 och 2006.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeför-ändringar redovisade mot eget kapital. HL Display saknade denna kategori av tillgångar 2007 och 2006.

Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. andra finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Derivat och säkringsredovisning

HL Displays derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrument kan ut göras av terminskontrakt, optioner och swapar. Derivat är också avtals-vill kor som är inbäddade i andra avtal. HL Display saknade inbäddade derivat 2007 och 2006. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivat-instrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt ias 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. vidare krävs att säk-ringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upp-rättats och att effektiviteten kan mätas. i de fall förutsättningarna för säk-ringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av lån i utländsk valuta.

säkrings redovisning tillämpas inte eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs.

Flödesexponering – kassaflödessäkringar

De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och

prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säk-ringsreserven tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

HL Display värderar materiella anläggningstillgångar enligt anskaffnings-värdemetoden. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventu-ella nedskrivningar. i anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till att bringa tillgången på plats och i skick att användas.

anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inklu-derar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda samt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida eko-nomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av till-gången. vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

avseende leasade tillgångar tillämpas ias 17. Leasing klassificeras i koncern-redovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknip-pade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasing-avgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgång-arna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningtillgång-arna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden, med utgångspunkt från nyttjandet.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på tillförlitligt sätt.

andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de upp-kommer. om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav eller om ny komponent tillkommit, läggs utgiften till anskaffningsvärdet.

eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter utrangeras och kostnadsförs. reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjande-period, eller om den är kortare, över den avtalade leasingperioden. Koncernen tillämpar komponentavskrivning. För byggnader och andra materiella anlägg-ningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder ligger kompo-nenternas bedömda nyttjandeperiod till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder;

– inre och yttre anläggning, rörelsefastigheter 27-40 år – fasta installationer, rörelsefastigheter 12-50 år – maskiner och andra tekniska anläggningar 5-12 år

– inre och yttre anläggning, rörelsefastigheter 27-40 år – fasta installationer, rörelsefastigheter 12-50 år – maskiner och andra tekniska anläggningar 5-12 år

In document HL Display (Page 42-47)

Related documents