De olika hbtq-kategorierna utformades i västvärlden under 1800-1900-talet för att personer med avvikande sexuell läggning eller könsidentitet skulle kunna göras förståeliga (Norrhem, Rydström & Markusson Winkvist 2018:112f, 118), och denna heteronormativa idé finns kvar än idag. Flyktingar som inte identifierar sig med någon av identitetskategorierna homo-, bi- eller transsexuell och inte svarar eller uppträder på ett sätt som förväntas för en hbtq-person riskerar att inte uppfattas som trovärdiga (Murray 2014:26f). Dessutom är konceptet att ”komma ut” som hbtq-person och gå från att vara instängd till att vara öppen med sin sexuella läggning och/eller könsidentitet en idé som inte nödvändigtvis återfinns i alla icke-västerländska kulturer (Luibhéid & Cantú 2005:46f). För de flesta flyktingar skulle det innebära fara att vara öppen med sin hbtq-identitet i hemlandet, vilket gör att många hbtq-personer försöker korrigera sitt uppträdande för att kunna uppfattas som ”straighta”.
Kristian berättar i sin intervju att han känner att det finns en förväntan på att en hbtq-flykting ska ha känt skam för sin identitet i hemlandet, och att den ska ha upplevts som ett socialt stigma för att kunna uppfattas som trovärdig av Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Han har
36
själv företrätt asylsökande som inte haft sådana känslor kring sin hbtq-identitet, men som Kristian känt sig tvungen att förklara för vad som förväntats av dem under asylutredningen för att öka deras chans att uppfattas som trovärdiga. Asylrättsjuristen Aino Gröndahl lyfter att ju mer tabubelagt hbtq är i hemlandet desto mer förväntas det att hbtq-flyktingen har reflekterat kring sin hbtq-identitet (Gröndahl 2020:43, 78). Att beskriva sin sexualitet utifrån sin sexuella praktik och sina sexuella relationer snarare än genom sin identitet och sina känslor anses inte vara trovärdigt enligt svenska migrationsmyndigheter.
Detta går att finna i dom 5 där pojken beskriver sin attraktion för män och hur den känns i kroppen, samt i redogörelser för relationen med pojkvännen som han uppger att han älskade. Migrationsverket anser att hans uppgifter är för vaga, att de endast avhandlar sexuella upplevelser och inte reflekterat kring att samkönade sexuella handlingar är straffbart i Algeriet. I dom 7 hänvisar mannen bara till sina sexuella relationer och att de har fått allvarliga konsekvenser för hur mannen blivit behandlad av sin familj. Migrationsverket och migrationsdomstolen ser uppgifterna som bristfälliga då han inte kunnat redogöra för några känslor kring relationerna. Kvinnan i dom 9 berättar allmänt om hbtq-personers situation i Rwanda, men kan inte beskriva sin inre process om att befinna sig utanför heteronormen. De vaga uppgifterna anses inte vara tillförlitliga nog för att bevilja henne uppehållstillstånd på de grunderna. Detsamma gäller kvinnan i dom 2 som inte kan redogöra för några känslor om den två år långa relationen med flickvännen. Migrationsverket anser det också märkligt att paret inte är mer försiktiga med att vara intima med varandra när det är straffbart med samkönade relationer i Etiopien.
Mannen i dom 10 åberopar risk för förföljelse på grund av tillskriven sexuell läggning som asylskäl efter att ha haft sexuellt umgänge med en man i Ghana. I Sverige har han en relation med en man som är svensk medborgare, men mannen vill trots sina samkönade sexuella relationer inte definierar sig som homo- eller bisexuell. Under utredningen nämner han också att han i framtiden vill gifta sig med en kvinna. Detta gör att han enligt Migrationsverket, migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen inte kan få flyktingstatus på grund av sitt anförda asylskäl. Att mannen har sexuella relationer med män, vill gifta sig med en kvinna och inte definierar sig som homosexuell skulle kunna ha flera orsaker. Mannen skulle kunna attraheras av både män och kvinnor och enligt västerländsk terminologi definieras som bisexuell. Begreppet bisexualitet återfinns eventuellt inte i hans ordförråd och är därför något
37
han inte identifierar sig som. Samkönade sexuella relationer är kriminaliserat i Ghana25, så att förstås som homosexuell på grund av en samkönad relation kan vara något mannen vill frånsäga sig oavsett om han är sexuellt och/eller romantiskt attraherad av endast män eller även kvinnor. Det finns även en möjlighet att mannen attraheras av män och enligt västerländsk terminologi definieras som homosexuell, men ändå uttalar sig om att han i framtiden vill gifta sig med en kvinna för att den heteronormativa tanken är så pass djupt rotad i hans förståelse för relationer. Därtill behöver inte kärlek vara det centrala motivet för honom i en relation med en kvinna, utan det kan handla om en önskan att familjen och släkten ska leva vidare.
Ibland kan språkliga skillnader ha inverkan på asylprocessen. Vissa icke-västerländska kulturer har exempelvis andra system för att benämna släktrelationer (Bohmer & Shuman 2008:144). Västerländsk hbtq-terminologi blir som ett kunskapskrav som ställs på hbtq-flyktingen som behöver förstå innebörden av begreppen och hur de används i svensk hbtq-kontext (Gröndahl 2020:85ff). Kristian anser att asylprocessen är enklare för asylsökande som är välutbildade då de ofta har en god verbal förmåga.
Efter Nasims första asylutredning visar det sig att hennes berättelse berättat på luganda inte alls stämmer överens med tolkens muntliga översättning till handläggaren. Hon ber om få en ny intervju på hennes andraspråk engelska, vilket hon får. Nasim menar att det är ett medvetet drag då hon vet att alla i rummet direkt kommer att förstå vad hon säger, vilket hon hoppas ökar trovärdigheten i hennes berättelse. Även mannens asylutredning i dom 3 hålls på engelska, ett språk som inte är hans modersmål. Migrationsverket får uppfattningen att mannen inte vet om att samkönade handlingar i Nigeria är olagligt, något han dementerar efter att blivit presenterad för landinformationen som använts i ärendet och gör det tydligt att han visst känt till detta. Den västerländska förståelsen av ordet ”förälder” har inte helt samma innebörd i Etiopien där kvinnan i dom 2 kommer ifrån. Hon uppger för Migrationsverket att hennes föräldrar har starka åsikter om hennes relation med sin dåvarande flickvän som uppdagas i årsskiftet 2010/2011. I samma intervju berättar hon om faderns död i augusti 2010, information som Migrationsverket anser ger uppgiften låg trovärdighet då båda föräldrarna inte kan ha åsikter om ett förhållande som uppdagas efter faderns död. I överklagan till migrationsdomstolen tillägger hon att ordet ”förälder” i Etiopien kan inkludera även farbröder, morbröder eller andra släktningar.
38
6. Utöver muntliga berättelser
Centralt i hbtq-flyktingens asylärende är den muntliga berättelsen. Den kan dock kompletteras med handlingar för att bevisa hbtq-identiteten och motiveras med uppgifter om vårdbehov som följd av diskriminering i hemlandet. I kapitlet tillförs påstådda artiklar och rättsdokument för att de anses vara viktiga för narrativ om de asylsökandes hbtq-identitet och fungerar som en slags rekvisita till berättelsen. Berättelser om fysiska och psykiska men efter lång tids misshandel, trakasserier och övergrepp framhävs av de asylsökande för att ge ytterligare trovärdighet till sitt flyktingskap.