Erfarenheter av händelser som lett fram till flykt är ofta traumatiska och många flyktingar kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ångest, depression och självmordstankar som följd (Alessi, Kahn & Van Der Horn 2016:2, 10). Asylprocessen kan pågå under en lång tid och dessa problem kan i många fall förvärras under väntan på beslut. Trauma kan även verka nedsättande på minnet, vilket leder till att den asylsökande kan minnas en händelse på varierande sätt vid olika tillfällen (Bohmer & Shuman 2008:138f). Vissa traumatiska situationer kan även vara för smärtsamma för att överhuvudtaget kunna skildra. Hbtq-flyktingars hälsotillstånd kan förvärras i hemlandet på grund av fortsatt diskriminering, så hälsoskäl som
40
bedöms som ”synnerligen ömmande omständigheter” i beslutet är ytterligare en möjlig grund att kunna beviljas asyl på.
När en vän föreslår att Nasim har PTSD tillbakavisar hon det med motiveringen att hon inte alls är galen, vilket är vad tillståndet anses vara i Uganda där hon kommer ifrån. När hon till slut accepterar diagnosen är det tydligt att hon har en svår depression och hon hade lider av ångest och trauma. Hon har svårt att detaljerat minnas utredningarna eftersom hon upplevt dem som väldigt påfrestande och önskat att hela asylprocessen ska ta slut. Pojken i dom 5 har under lång tid varit utsatt för sexuella övergrepp i Algeriet och påträffas under asylprocessen i Sverige neddrogad i en bil utförandes sexuella tjänster på en man som häktas efter händelsen. I yttranden från både barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänsten, pojkens goda man och personal på hans boenden framkommer det att pojken lider av ett omfattande vårdbehov och att han misstänks lida av PTSD. Han har försökt ta sitt liv och uppger att han ofta mår psykiskt dåligt och inte ser någon framtid för sig själv. Han lider ofta av huvudvärk, magont, sömnproblem och får ofta mardrömmar, och har regelbunden kontakt med ungdomspsykiatrin. Migrationsverket menar att han inte uppvisat läkarintyg som kan styrka hälsotillståndet. Även kvinnan i dom 1 har uppsökt medicinsk vård för sitt hälsotillstånd, både i Kosovo och i Sverige. I Kosovo diskrimineras hon av sjukvården efter att hon försökt ta sitt liv och när hon uppsökt psykolog för att hon är homosexuell. I Sverige har hon varit i kontakt med specialistläkare som konstaterar att hon lider av blod- och järnbrist, nattsvettningar och viktnedgång. Hon uppger att hon mår dåligt och att döden är bättre än att återvända till Kosovo. Migrationsverket är istället av åsikten att hon inte lider av något livshotande och att hon kan behandlas för sitt hälsotillstånd i Kosovo.
Det är inte ovanligt att hbtq-personer som söker asyl har HIV, en sjukdom som i sig leder till förföljelse i många länder (Bohmer & Shuman 2008:238). Den asylsökande i dom 4 får reda på under en läkarundersökning i Sverige att hen är HIV-positiv. På grund av dåligt immunförsvar är hen insatt på behandling som följs upp med täta kontroller. Landinformationen som Migrationsverket tar del av visar att HIV-smittade i Albanien är en stigmatiserad grupp som diskrimineras av samhället, men också av läkare och sjuksköterskor som utför behandlingen. Dock visar landinformationen också att HIV-behandling i Albanien i många fall är gratis och har godtagbar kvalitet. Därför kan inte den asylsökande få uppehållstillstånd på grund av hälsoskäl.
41
7. Sammanfattning och diskussion
Slutsatsen, efter att ha gått igenom ett antal väsentliga delar ur hbtq-flyktingens asylberättelse samt stöd för den, vad gäller bedömningen av en trovärdig hbtq-flykting är följande:
• En sammanhängande och detaljerad berättelse om misshandel, trakasserier, sexuella övergrepp, våldtäkt, utfrysning, fångenskap och dödshot uppfattas ofta som tillförlitliga uppgifter. Går det att redogöra för hur diskrimineringstillfällena gått till kan det vara ytterligare en fördel. Andrahandskällor om hotbild på grund av hbtq-identitet kan dock ses som antaganden och behöva mer stöd för att kunna bevisa dem.
• Berättelser som inte kan redogöra för känslor eller funderingar kring hbtq-identiteten har lägre trovärdighet och uppfattas inte alltid som självupplevda. Att endast kunna redogöra för sexuell aktivitet och vaga sakuppgifter om relationer är ofta inte tillräckligt. Helst ska den asylsökande känna någon slags skam för sin hbtq-identitet och uppfatta sig själv som annorlunda jämfört med andra personer i sin omgivning.
• Att åberopa hbtq-identitet sent i asylprocess anses ha låg trovärdighet, även om personen inte haft mod eller andra skäl till att berätta om den tidigare.
• Att hävda sin homosexualitet, men samtidigt vilja leva med en person av motsatt kön förstås inte som trovärdigt. Att åberopa välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven sexuell läggning, ha samkönade sexuella relationer och inte definiera sig som homo- eller bisexuell, leder till att den asylsökande inte kan anses tillhöra gruppen hbtq-personer då personen inte använder sig av en förväntad hbtq-terminologi.
• Att som homo- eller bisexuell visa ömhet och vara intim med en samkönad partner offentligt i ett land där samkönade relationer är kriminaliserade kan vara något som Migrationsverket finner märkligt. Som utbildad och arbetande person kan det även finnas förväntningar på att hen ska känna till lagstiftningen om samkönade sexuella relationer i landet. Detsamma gäller när det kommer till att öppet manifestera för hbtq-rättigheter i ett land där hbtq-hbtq-rättigheter är inskränkta.
• Är samkönade relationer inte kriminaliserade och attityder mot hbtq-person håller på att förbättras i landet den asylsökande flyr från räcker nödvändigtvis inte utsattheten för att beviljas asyl. Detsamma gäller för kvinnor i länder där arbete för jämställdhet gör framsteg. Anmäls inte misshandel eller dödshot kan det uppfattas som att den asylsökande inte i tillräckligt hög grad vänt sig till landets myndigheter för att få skydd.
42
Har den asylsökande svårt att få arbete i sitt hemland på grund av hbtq-identitet behöver det inte spela någon roll ifall landinformationen påstår att lagar i landet inte tillåter diskriminering på arbetsmarknaden.
• En tidigare diskriminerande behandling på grund av hbtq-identiteten ger inte rätt till asyl om diskriminering inte är aktuell i ett framåtsyftande perspektiv.
• Att i vuxen ålder under en längre tid bo i samma hushåll eller stad som den som utsätter personen för förföljelse kan bli ifrågasatt för sin påstådda rädsla för diskriminerande behandling. Om den asylsökande sedan flyttat tillbaka till samma område som den som utsatt hen för förföljelse kan det ifrågasätta hotbilden ytterligare.
• Berättelser som inledningsvis far med osanna uppgifter som sedan ändras uppfattas ofta inte som tillförlitligt. Om personen lämnar in motstridiga uppgifter för att motivera varför hen flytt sitt hemland kan det ha en negativ inverkan på asylärendet. Detta gäller även inkonsekventa uppgifter om hur ett diskrimineringstillfälle gått till.
• Ljuger den asylsökande om innehållet i en handling för att stärka sitt fall och det upptäcks kan handlingen komma att ha en negativ effekt på asylärendet. Handlingar kan inte i sig rädda en icke trovärdig muntlig berättelse.
• Uppgifter som dyker upp i databassystem om flera identiteter och alias misstänkliggörs och kan ha negativ inverkan på asylbeslutet. Lämnas inget pass eller om fingeravtryck inte finns i någon databas så kan det innebära problem för bevisningen av identitet i asylärendet.
• Lider den asylsökande av posttraumatisk stress, har självmordstankar eller andra psykiska eller fysiska åkommor som följd av utsattheten i hemlandet behövs läkarintyg eller journalutdrag för att kunna bekräfta detta. Är den asylsökande inte tillräckligt sjuk eller kan få samma kvalitet på vård i hemlandet beviljas inte asyl på grund av hälsoskäl. • Beslutar Migrationsverket om utvisning och den asylsökande anser det vara felaktigt kan det vara fördelaktigt att överklaga. Migrationsdomstolen och Migrationsverket har inte sällan olika åsikter om vem som är en trovärdig hbtq-flykting.
Listan kan göras längre, men tydligt i detta myller är att det inte är lätt att få beviljat uppehållstillstånd som hbtq-flykting i Sverige. Narrativen som berättas under asylutredningar är de delar av den asylsökandes livsberättelse som antas var mest meningsfulla för att få rätt till skydd. För den asylsökande är det troligtvis självklart att upplevelserna är så pass fruktansvärda att Sverige ska välkomna med öppna armar. Men handläggarens förståelse för hur en trovärdig
43
hbtq-flyktings berättelse ser ut behöver nödvändigtvis inte stämma överens med den asylsökandes.
Berättelsen genomgår en process där den går från att ha upplevts ur ett icke-västerländskt perspektiv till att undersökas med västerländska svenska erfarenheter. Den asylsökande formulerar sina upplevelser verbalt, vilka översätts av en tolk till talad svenska. Handläggaren formulerar översättningen i skrift som sedan läses tillsammans med en beslutfattare som får insikt i den asylsökandes berättelse utan att ha träffat den asylsökande. Blir beslutet ett avslag kan det komma att överklagas och hamna i migrationsdomstolen där den nedskrivna utredningen tillsammans med Migrationsverkets avslagsmotivering används som underlag till deras beslut. I alla led sker en reducering av det upplevda som blir mindre detaljrik eller förändrad i innehållet. Det går inte i praktiken att helt bedöma en annan persons verklighet då upplevelser inte till fullo kan förmedlas och förstås precis som de känts när de ägt rum. Ändå anser alla parter att deras sanning och förståelse av narrativet är det riktiga. Sanningar måste dock ses som både objektiva och som sociala konstruktioner där tolkningen av en sanning beror på vilket mål den som berättar och den som lyssnar har.
Den här studien om trovärdighetsbedömningar för hbtq-flyktingar i Sverige har endast skrapat på ytan av fältet. Fördjupande perspektiv med fokus på Migrationsverkets arbete för hbtq-flyktingar, både på gräsrotsnivå med handläggarna och högre upp i myndighetens roll i den allmänna migrationspolitiken, skulle behöva granskas av forskare för att bredda bilden av asylprocessen för de flyktingar som åberopar sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck som asylskäl. Min förhoppning är att forskningen i fältet i det långa loppet ska hjälpa hbtq-flyktingar att få en än mer rättvis asylbedömning än de får idag.
44
8. Litteratur och källor
Litteratur
Alessi, Edward J., Sarilee Kahn & Rebecca Van Der Horn (2016). A Qualitative Exploration of the Premigration Victimization Experiences of Sexual and Gender Minority Refugees and Asylees in the United States and Canada. The Journal of Sex Research. 54(7):1-13.
doi.org/10.1080/00224499.2016.1229738
Ambjörnsson, Fanny (2016). Vad är queer?. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur. Arvidsson, Alf (1999). Folklorens former. Lund: Studentlitteratur.
Blehr, Barbro (red.) (2001). Kritisk etnologi: Artiklar till Åke Daun. Stockholm: Prisma. Bohmer, Carol & Amy Shuman (2008). Rejecting Refugees: Political asylum in the 21st century. London: Routledge.
Cantú, Lionel with Eithne Luibhéid & Alexandra Minna Stern (2005). Well-Founded Fear: Political Asylum and the Boundaries of Sexual Identity in the U.S.-Mexico Borderlands. I: Luibhéid, Eithne & Lionel Cantú (red.) (2005). Queer Migrations: Sexuality, U.S. Citizenship, and Border Crossings. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Cantú, Lionel with Nancy A. Naples & Salvador Vidal-Ortiz (2009). The Sexuality of Migration: Border Crossings and Mexican Immigrant Men. New York: New York University Press.
Fägerborg, Eva (2011). Intervjuer. I: Kaijser, Lars & Magnus Öhlander (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
45
Gröndahl, Aino (2020). Avslagsmotiveringar i hbtqi-asylärenden: En rättsutredning av Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens prövning av
sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. RFSL.
rfsl.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-AVSLAGSMOTIVERINGAR-I-H-BTQI-ASYLA%CC%88RENDEN-2020.11.09-1.pdf
Hedlund, Daniel & Thomas Widmark (2018). Unaccompanied Children Claiming Asylum on the Basis of Sexual Orientation and Gender Identity. Journal of Refugee Studies. 32(2):257-277. doi.org/10.1093/jrs/fey026
Hörnfeldt, Helena (2011). Fältarbete och skriftliga källor. I: Kaijser, Lars & Magnus Öhlander (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Jenkins, Ellen A. (2009). Taking the Square Peg Out of the Round Hole: Addressing the Misclassification of Transgendered Asylum Seeker. Golden Gate U. L. Rev. 40(1):67-95.
digitalcommons.law.ggu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2008&context=ggulrev&httpsredir= 1&referer=
Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod: Med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Murray, David A.B. (2014). Real Queer: “Authentic” LGBT Refugee Claimants and Homonationalism in the Canadian Refugee System. Anthropologica. 56(1):21-32.
jstor.org/stable/24469638?seq=1
Norrhem, Svante, Jens Rydström & Hanna Markusson Winkvist (2015). Undantagsmänniskor: en svensk HBTQ-historia med utblickar i världen. 2., [rev., uppdaterade och omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Norström, Eva (2004). I väntan på asyl: Retorik och praktik i svensk flyktingpolitik. Diss. Lund: Univ., 2004.
46
Politidis Palm, Alexandra & Adnan Naji (2020). Jag vill vara fri: En rättslig granskning av hbtqi-ungdomars asylärenden och nio berättelser om Sverige. Newcomers Youth, RFSL Ungdom. rfslungdom.se/wp-content/uploads/2020/12/Jag-vill-vara-fri-1.pdf
Randazzo, Timothy J. (2005). Social and Legal Barriers: Sexual Orientation and Asylum in the United States. I: Luibhéid, Eithne & Lionel Cantú (red.) (2005). Queer Migrations: Sexuality, U.S. Citizenship, and Border Crossings. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Rehaag, Sam (2009). Bisexuals need not apply: a comparative appraisal of refugee law and policy in Canada, the United States, and Australia. The International Journal of Human Rights. 2009:12(2-3):415-436. doi.org/10.1080/13642980902758226
Solomon, Alisa (2005). Trans/Migrant: Christina Madrazo’s All-American Story. I: Luibhéid, Eithne & Lionel Cantú (red.) (2005). Queer Migrations: Sexuality, U.S. Citizenship, and Border Crossings. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.