Växjös kommuntäckande översiktsplan antogs år 2005 men sedan dess har fem stycken fördjupade översiktsplaner (FÖP) gjorts över olika tätorter i Växjö, däribland Rottne och Växjö stad (Växjö kommun 2020a). Det innebär att det är FÖP:en som gäller i dessa områden. Därmed är det framförallt de fördjupade översiktsplanerna för Växjö stad och Rottne som analyserats i studien. Vidare är arbetet med att ta fram en ny översiktsplan igång och ett förslag var ute på samråd i januari 2020 (Växjö kommun 2020c).
6.3.1 Växjö stad FÖP
FÖP:en för Växjö stad antogs år 2012 och tar sikte mot 2030, enligt de riktlinjer som finns i översiktsplanen, genom att möjliggöra för 100 000 invånare i Växjö stad och 125 000
invånare i kommunen (Växjö kommun 2012, s.8). Enligt FÖP:en (2012, s.23) föreslås 25 500 nya bostäder i Växjö stad där de flesta nya bostäder ska tillkomma genom nybyggnation även om omvandling och förtätning också förespråkas. Begrepp som nämns är “Den
blandade stadsbygden” (2012, s.21) och “Omvandlingsområden med nya upplevelser” (2012, s.23). I den blandade stadsbygden är en funktionsblandning med både blandade
bostadsformer, kontor, service och handel kommunens intentioner (2012, s.21) medan förtätning, stadsmässiga gator, verksamheter i bottenplan är sådant som ska eftersträvas i omvandlingsområdena (2012, s.23). Den planeringsinriktning som utläses för bostäder är omfattande då den föreslår 25 500 nya bostäder i en stad som vid den fördjupade
översiktsplanens framtagande hade ett invånarantal av 61 000 (2012, s.4). Deras förslag på hur utvecklingen ska gå till för att möjliggöra för alla bostäder tyder dessutom på en bred inriktning då både förtätning, omvandling och nybyggnation förespråkas. Att begreppet “hushållning” endast förekommer vid ett tillfälle i dokumentet (s.37) och att nybyggnation utgör över 18 000 av de 25 500 föreslagna bostäderna (s.23) stärker uppfattningen om en omfattande planeringsinriktning för bostäder. Bostadsbehovet och viljan att växa som stad och som kommun prioriteras snarare än att ha en restriktiv inriktning som främst förespråkar förtätning och hushållning av mark- och vatten.
I FÖP:en blir det också tydligt att kommunen inte ämnar blanda verksamheter med tung industri och bostäder (Växjö kommun 2012, s.24). Ett flertal verksamhetsområden pekas av kommunen ut som utvecklingsområden (s.24) vilket tyder på en vilja att verkligen utveckla dessa områden. Gröna inslag i dessa verksamhetsområden i kombination med att de pekas ut och att inga bostäder bör tillkomma där tyder på en reglerad inriktning. Då
funktionsblandning eftersträvas i stadens mer centrala lägen, där verksamheter ingår, samtidigt som ett antal verksamhetsområden föreslås utvecklas kan planeringsinriktningen sägas vara både bred och välreglerad.
6.3.2 Rottne FÖP
Den fördjupade översiktsplanen för Rottne antogs år 2010 och dess vision och mål utgår från Växjös kommuntäckande översiktsplan från 2005 (Växjö kommun 2010, s.3). Därav antas dess mål om ett visst antal nya bostäder vara tänkt att uppnås fram till 2030. 150 nya bostäder förespråkas i FÖP:en (2010, s.16). Förtätning i Rottnes centrala delar med både bostäder och serviceverksamheter föreslås (Växjö kommun 2010, s.16). Att ny bebyggelse kopplas samman med befintlig och att nya bostäder och verksamheter placeras och planeras
med varsamhet för att inte störa naturen och övrig miljö tycks vara en central del i kommunens intentioner för Rottne (2010, ss.16-17). Ett par områden pekas även ut för vidare utveckling av verksamheter (2010, s.16). Rottne tycks ha naturvärden som kommunen vill bevara (2010, s.8) och det kan vara en anledning till att planeringsinriktningen upplevs något mer restriktiv än för Växjö stad. Trots Rottnes naturvärden så möjliggör planen ändå för 150 nya bostäder, både genom förtätning och nybyggda områden vilket för en ort av Rottnes storlek kan anses vara relativt mycket. Inriktningen för verksamheter är bred då den förespråkar servicerelaterade verksamheter i centrala delar och verksamheter med tyngre industri blir placerade på ett par olika ställen. Denna uppdelning och utpekning av specifika områden för industrin är säkerligen ett sätt att ta hänsyn till befintlig bebyggelse och natur, men tyder också på en reglerad inriktning.
6.4 Växjö stad
Växjö stad ligger relativt centralt i Växjö kommun och bildar ett nav där flera riksvägar möts intill ett flertal sjöar. Växjö stad har som slogan “Sveriges grönaste stad”, men här finns också universitet, byggnader av olika typ och form, köpcentrum, flygplats och mycket annat (Växjö kommun 2019). Staden har en folkmängd av ungefär 70 500 invånare, en
befolkningstäthet av ungefär 1 950 invånare per kvadratkilometer och en storlek av drygt 3 600 hektar landareal (SCB 2020).
6.4.1 Kartstudie Växjö stad
Karta 5. Visar kommunalägda fastigheter i Växjö stad.
En intressant observation som kan göras efter att enbart studerat kartan är att kommunen tycks äga en majoritet av marken i det som tillhör Växjö stad. Uppskattningsvis ägs 60-65 procent av marken i Växjö stad av kommunen. Det blir även tydligt att de kommunalägda fastigheterna framförallt finns i söder och i tätortens utkanter medan den centralt belägna marken samt den i norr i större utsträckning tycks ha andra markägare. Kommunens fastigheter verkar också vara stora, i vissa fall några kvadratkilometer. Vidare tycks kommunen äga fastigheter som sträcker sig utanför stadens gränser.
Tätort Typ av kommunägd mark Procentuellt förhållande Växjö stad Endast mark på torra land 60-65%
Tabell 8. Visar hur stor del av marken i tätorten Växjö stad som ägs av Växjö kommun. 6.4.2 Statistikstudie Växjö stad
Då data angående befolkningsprognos för enskilda tätorter inte hittats baseras befolkningsökningar under denna rubrik på data från SCB om folkökning mellan åren 2010-2019 i respektive tätort. Utifrån den uppskattade folkökningen och det planerade antalet nybyggda bostäder som hittats i översiktsplaner samt i FÖP:ar har ett förhållande mellan föreslagna bostäder och antalet förväntade nya invånare räknats ut. Även om uträkningarna i flera avseenden är osäkra så går det att utläsa något om kommunernas intention och vilja att exploatera marken för bostäder.
Befolkningen i Växjö stad har enligt statistik från SCB ökat från 60 887 invånare år 2010 till 70 489 invånare år 2019 (SCB 2020). Under de nio åren har befolkningen ökat med ungefär 9600 personer, vilket motsvarar en ökning med ungefär 1066 invånare per år. Om
befolkningsökningen skulle hålla i sig fram till år 2030 så skulle Växjö stad ha en folkmängd av ungefär 82 200 människor, med andra ord en ökning med ungefär 11 720 invånare mellan åren 2020-2030. I den fördjupade översiktsplanen för Växjö stad som tar sikte mot 2030 finns förslag om 25 500 nya bostäder (Växjö kommun 2012, s.23). Enligt uträkningarna ovan skulle då 25 500 nya bostäder täcka bostadsbehovet för 21 320 nya invånare. Det ger ett förhållande på ungefär 0.8 invånare per bostad. Värt att poängtera är att i den fördjupade översiktsplanen för Växjö stad bygger det förespråkade bostadsantalet om 25 500 på visionen om att Växjö stad ska ha 100 000 invånare år 2030 (Växjö kommun 2012, s.8), inte 82 200 människor som i uträkningen ovan. Räknat med 100 000 invånare år 2030 skulle ge en befolkningsökning med ungefär 39 000 mellan åren 2010-2030 och då förhållandet 1.5 invånare per bostad.
Förväntad årlig befolkningsökning år 2010-2030
Planerat antal bostäder/år Bostadsförhållande
1060 invånare (enligt uträkningar) 1 280 bostäder 0.8 invånare/bostad 1950 invånare (enligt Växjö kommuns visioner) 1 280 bostäder 1.5 invånare/bostad
Tabell 9. Visar förväntad årlig befolkningsökning, planerat antal bostäder per år och antal invånare per planerad bostad för Växjö stad. Den övre raden är baserad på uträkningar enligt SCB:s uppgifter om befolkningsförändring medan den nedre raden är baserad på Växjö kommuns visioner.
6.5 Rottne
Rottne ligger i de norra delarna av Växjö kommun intill sjöarna Innaren och Sörabysjön. I Rottne finns den “komplett service”, närhet till rekreation, mängder av småhus och ett föreningsliv som ser till orten lever (Växjö kommun 2019c). Tätorten har en folkmängd av ungefär 2 400 invånare, en befolkningstäthet av ungefär 1 220 invånare per kvadratkilometer och en storlek av knappt 200 hektar landareal (SCB 2020).
6.5.1 Kartstudie Rottne
Karta 6. Visar kommunalägda fastigheter i Rottne.
Den kommunägda marken i Rottne är utspridd över hela orten, även om de största kommunalägda fastigheterna återfinns i söder, norr och öst. Kommunens markägor finns med andra ord framförallt i ortens utkanter och sträcker sig enligt kartan en bit utanför ortens gränser. Kommunen tycks äga en del mark som sträcker sig ut i de omgivande sjöarna. Centralt består kommunens mark av betydligt mindre fastigheter än i utkanterna och dess långsmala karaktär antyder att det framförallt rör sig om vägar. 40-45 procent av ortens mark uppskattas vara kommunalägd och då räknas endast den kommunalägda mark som, enligt kartan, ligger innanför ortens gränser.
Tätort Typ av kommunägd mark Procentuellt förhållande
Rottne Endast mark på torra land 40-45%
6.5.2 Statistikstudie Rottne
Folkmängden i Rottne ökade från 2354 personer år 2010 till 2417 invånare år 2019 (SCB 2020). På nio år har ortens befolkningsmängd ökat med 63 invånare, det vill säga 7 invånare per år. Om denna befolkningstakt skulle fortsätta fram till år 2030 skulle Rottne ha en
folkmängd motsvarande 2494 invånare år 2030, det vill säga en befolkningsökning med 140 invånare mellan åren 2010-2030. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Rottne, som antogs år 2010, möjliggör planen för 150 nya bostäder i Rottne (Växjö kommun 2010, s.16). Det ger bostadsförhållandet 0.9, med andra ord ska de 150 planerade bostäderna täcka bostadsbehovet som de förväntade 140 nya invånarna medför. Då ingen vision om
folkmängd år 2030 finns i Rottnes FÖP likt den om 100 000 i Växjö stads FÖP så är exakta uträkningar svåra att genomföra. En uppskattad befolkningsökning i Rottne mellan åren 2010-2030 baserad Växjö kommuns vision för Växjö stad skulle då vara 460 istället för 140. Det skulle i sin tur ge ett förhållande på ungefär 3 invånare per bostad istället för 0.9.
Förväntad årlig befolkningsökning år 2010-2030
Planerat antal bostäder/år Bostadsförhållande
7 invånare (enligt uträkningar) 7.5 bostäder 0.9 invånare/bostad 23 invånare (enligt Växjö kommuns vision för Växjö stad) 7.5 bostäder 3.0 invånare/bostad
Tabell 11. Visar förväntad årlig befolkningsökning, planerat antal bostäder per år och antal invånare per planerad bostad för Rottne. Den övre raden är baserad på uträkningar enligt SCB:s uppgifter om befolkningsförändring medan den nedre raden är baserad på Växjö kommuns visioner för Växjö stad.
6.6 Slutsats
De slutsatser som kan dras av kartstudien, statistikstudien och granskningen av översiktsplanen är att Växjö kommun äger lite mark jämfört med privata aktörer. Att kommunen äger en betydligt större procentuell andel av marken i tätorter än i kommunen som helhet tyder på ett strategiskt tänk från kommunens sida. Växjö kommun verkar ha optimerat sitt markägande för att öka tillväxt genom att i princip bara äga mark i och intill tätorter där majoriteten av den kommunalägda marken finns i residensstaden. Växjö kommun kan tyckas ha optimistiska mål för sin tillväxt med tanke på mängden mark de äger men deras planeringsinriktning verkar prioritera produktion av bostäder och verksamheter, ibland före andra värden.