Våldsdefinition

Fråga nio till 14 i enkäten är vinjettfrågor som är skrivna utifrån den breda definitionen av våld som vi valt att utgå från i studien. Frågorna utgår alla ifrån samma mall och söker svara om respondenterna använder sig av den breda definitionen av våld i den initiala bedömningen i mötet med en ny patient. Frågorna börjar alla med en inledande fallbeskrivning följt av tre frågor: Anser du att patienten i fallbeskrivningen blir utsatt för våld? Om ja, vilken typ av våld blir patienten utsatt för? Skulle du

17 6 _{5 4} 1 27 0 5 10 15 20 25 30 Alliansen påverkas negativt Obekvämt att fråga Brist på frågeformulär Känsligt område Brist på erfarenhet Annat

35

utifrån den information du fått i vinjetten göra en orosanmälan? De våldsdefinitioner som skildras i vinjetterna redovisas nedan i den ordning som frågorna följer: försummelse, sexuellt, fysiskt, materiellt, bevittnat och psykiskt våld

Vinjett 1: Försummelse

182 respondenter svarade på frågorna i vinjett 1 varav 57 ansåg att patienten var utsatt för våld, 61 att patienten inte var utsatt för våld och 64 svarade att de inte visste. 166 respondenter svarade dock att de skulle göra en orosanmälan i fallet, vilket kan tolkas som att de flesta av respondenterna ansåg att patienten var tillräckligt utsatt för att göra en orosanmälan även om de inte ansåg att patienten var utsatt för våld. På frågan om vilken form av våldshandling respondenterna ansåg att barnet var utsatt för svarade 41 respondenter försummelse eller ett begrepp med samma innebörd, 12 skrev psykiskt våld och 1 respondent skrev latent våld.

178 respondenter svarade på frågorna i vinjett 2 varav 49 svarade att patienten var utsatt för våld, 20 att patienten inte var utsatt för våld och 120 att de inte visste. Att två tredjedelar av respondenterna svarade att det inte visste kan tolkas som att de antingen ansåg att vinjetten inte gett dem tillräckligt med information eller att de inte ser våldet i fallbeskrivningen. På frågan huruvida de skulle göra en orosanmälan eller inte svarade 89 ja, 49 nej och 40 vet ej, vilket indikerar att hälften av respondenterna ändå ansåg att patienten var tillräckligt utsatt och att de hade tillräckligt mycket information för att göra en orosanmälan. På frågan om vilken form av våldshandling de ansåg att barnet var utsatt för svarade 26 sexuellt övergrepp, 4 psykiskt våld och resterande 11 skrev känslomässigt, fysiskt eller verbalt våld.

Vinjett 3: Fysiskt våld

174 respondenter svarade på frågorna i vinjett 3 varav 128 svarade att patienten var utsatt för våld, 3 att patienten inte var utsatt för våld och 43 att de inte visste. På frågan huruvida de skulle göra en

En patient (15år) kommer till dig och visar snabbt ett stort motstånd till att prata om känslor. Du försöker få kontakt med hen genom att prata om alldagliga saker och av en händelse börjar ni prata om kärleksrelationer. Patienten blir arg när du frågar om hen tycker om någon i klassen men blir snabbt ledsen. Efter ett tag börjar Patienten prata om hur det är hemma och säger att hen inte tycker om att vara ensam med sin pappa. På frågan hur det kommer sig säger patienten att hen alltid väntar tills pappan gått och lagt sig innan patienten går och lägger sig. Under resten av mötet svarar patienten undvikande på dina frågor.

En patient (14 år) kommer till dig, hen har blåmärken på armarna och efter ett tag frågar du om dem. Hen säger att det är en grej kompisarna gör mot varandra. Vid nästa möte ser du att patienten försöker dölja ett blåmärke i pannan, när du frågar om det berättar patienten att hen ramlat i trappan.

En patient 10 år kommer till dig och du märker under första mötet att hen luktar illa, hen har inte rena kläder och håret är slitet. Det framgår även att patienten ofta är ensam hemma och tar hand om sina småsyskon. I slutet av mötet säger patienten att både mamma och pappa aldrig är med på patientens aktiviteter eller hjälper till med skolarbetet.

36

orosanmälan eller inte svarade 126 ja, 18 nej och 30 vet ej, vilket stämmer överens med om de såg på att patienten var utsatt för våld eller inte. På frågan om vilken form av våldshandling de ansåg att barnet var utsatt för skrev 90 respondenter fysiskt våld och 6 skrev bara våld, 13 respondenter svarade inte på frågan utan skrev istället att de behövde mer tid på sig för att göra en orosanmälan och 25 svarade inte alls.

Vinjett 4: Materiellt våld

172 respondenter svarade på frågorna i vinjett 4 varav 152 svarade att patienten var utsatt för våld, 6 att patienten inte var utsatt för våld och 14 att de inte visste. På frågan huruvida de skulle göra en orosanmälan eller ej svarade 150 ja, 5 nej och 17 vet ej, vilket korrelerar med svaren på frågan innan. På frågan om vilken form av våldshandling respondenterna ansåg att barnet var utsatt för skrev 95 psykiskt våld, 18 materiellt våld och övriga 19 att barnet var utsatt för hot om våld, bevittnat våld eller skadegörelse. Detta indikerar att huvudparten av respondenterna anser att patienten är utsatt för våld men att endast 10 procent definierat vilken typ av våld patienten är utsatt för.

Vinjett 5: Bevittnat våld

169 respondenter svarade på frågorna i vinjett 5 varav 88 ansåg att patienten var utsatt för våld, 12 att patienten inte var utsatt för våld och 69 svarade att de inte visste. 134 respondenter svarade dock att de skulle göra en orosanmälan i fallet, vilket kan tolkas som att en övervägande del av respondenterna ansåg att patienten var tillräckligt utsatt för att göra en orosanmälan även om alla inte ansåg sig veta huruvida patienten var utsatt för våld eller inte. På frågan om vilken form av våldshandling

respondenterna ansåg att barnet var utsatt för svarade 52 respondenter bevittnat våld, 19 skrev psykiskt våld och de resterande 7 skrev indirekt våld eller våld i nära relation.

Vinjett 6: Psykiskt våld

165 respondenter svarade på frågorna i vinjett 6 varav 146 ansåg att patienten var utsatt för våld, 6 att patienten inte var utsatt för våld och 13 svarade att de inte visste. På frågan huruvida de skulle göra en orosanmälan eller inte svarade 151 ja, 2 nej och 12 vet ej, vilket korrelerar med svaren på frågan innan. På frågan om vilken form av våldshandling respondenterna ansåg att barnet var utsatt för skrev

I ditt första samtal med en patient (12 år) kommer det fram att hen är rädd för mamma. Mamman blir ofta arg och när mamman blir det kastar hon saker omkring sig. Ibland hotar patientens mamma även med att slänga eller förstöra patientens saker exempelvis telefon, kläder, dator osv.

När du träffar en patient (9 år) första gången berättar hen att mamma och pappa ofta bråkar, när de gör de brukar patienten låsa in sig på sitt rum. När du frågar om föräldrarna någonsin slår varann blir patienten väldigt orolig och vill inte svara. Efter det vill hen inte prata mer om ämnet.

Patient (15 år), berättar att det är pappa som bestämmer hemma. Om patienten eller mamma inte kommer hem direkt efter skolan/jobbet blir pappa jättearg. Pappa brukar kalla patienten och mamma för fula ord och säga att de inte kan göra någonting rätt, ibland när pappa inte tycker att mamma lagat god mat eller om maten är kall brukar han slänga den i golvet.

37

109 psykiskt våld. Bland de resterande 18 var begrepp som kränkning, hot om våld och våld i familjen de vanligaste svaren.

Diagram 9: Ingår något eller några av dessa begrepp i din definition av våld? n=158

Diagram 9 redogör för vilka begrepp, enligt de som är listade i diagrammet, som ingår i respondenternas egen definition av våld. Av diagrammet kan vi utläsa att så gott som alla

respondenter, motsvarande 97 procent, svarade att de inkluderade sexuellt, fysiskt och psykiskt våld i sin egen definition av våld. Fysiskt våld var högst representerad där endast två respondenter inte kryssade i att begreppet ingår i deras våldsdefinition. 90 procent av respondenterna svarade att bevittnat våld ingår i deras definition av våld och tre femtedelar betraktade försummelse som en våldshandling. En tredjedel av respondenterna inkluderade materiellt och ekonomiskt våld i sin definition och en fjärdedel inkluderade latent våld. Precis som den tidigare forskning vi tagit del av så ser vi även här en överrepresentation av begreppen sexuellt, fysiskt, psykiskt och bevittnat våld i statistiken. Vad som inte framgår av diagrammet men som kunde tolkas i SPSS var att det endast var 13 procent, tillika 21 respondenter, som kryssade i att de inkluderar alla begreppen i sin definition av våld.

Diagram 10: Finns det några nedskrivna riktlinjer på din arbetsplats för hur våld ska definieras? n=160

Diagram 10 redogör för hur respondenterna svarat på frågan om det finns några nedskrivna riktlinjer för hur man gemensamt definierar våld på arbetsplatsen. Av diagrammet kan vi utläsa att det finns nedskrivna riktlinjer för hur våld ska definieras på 27 procent av respondenternas arbetsplatser och att det på 15 procent av arbetsplatserna inte finns sådana riktlinjer. Mest iögonfallande är att 58 procent, tillika 93 respondenter svarade ”vet ej” på frågan, vilket indikerar att det inte finns sådana riktlinjer på deras arbetsplats eller att det finns men att de då inte är förankrade i personalgruppen.

156 154 150 ₁₄₃ 96 59 55 41 0 50 100 150 200

Fysiskt Psykiskt Sexuellt Bevittnat Fösummelse Ekonomiskt Materiellt Latent

27% 15% 58% Ja Nej Vet ej

38

Diagram 11: Ingår något eller några av dessa begrepp i organisationens nedskrivna riktlinjer om våld? n=43

De 43 respondenter som svarade ”ja” på frågan i diagram 10 fick sedan svara på följdfrågan som presenteras i diagram 11. Av diagrammet kan vi utläsa att på de arbetsplatser som har riktlinjer för hur våld ska definieras ingår sexuellt, fysiskt och psykiskt våld i hundra procent av fallen. Även bevittnat våld ingår i den absoluta majoriteten av arbetsplatsernas våldsdefinition och försummelse ingår i två tredjedelar av fallen. Procentuellt sätt kan vi se att mönstret i diagrammet är nästintill identiskt med diagram 9 som redogör för respondenternas egna definition av våld. Även i detta diagram är latent, materiellt och ekonomiskt våld de våldsformer som är minst representerade i statistiken.

Vad som inte framgår av diagram 11 men som kunde tolkas i SPSS var att det var nio respondenter som kryssat i att alla begrepp inkluderas i arbetsplatsens våldsdefinition. Vilket indikerar att endast fem procent av de sammanlagda respondenterna arbetar på en arbetsplats som använder sig av den breda definitionen av våld i sina riktlinjer. De som svarade på frågan som presenteras i diagram 11 fick även ta ställning till i vilken grad de ansåg att de nedskrivna riktlinjerna speglas i det praktiska arbetet där majoriteten ansåg att de speglas väl.

Diagram 12: I vilken utsträckning anser du att du och dina kollegor arbetar efter samma våldsdefinition? n=158

Diagram 12 redogör för i vilken utsträckning respondenterna anser att de arbetar efter samma våldsdefinition som sina medarbetare. Diagrammet visar att 37 procent av de 158 respondenter som svarat på frågan anser att de arbetar efter samma våldsdefinition som sina kollegor i hög eller mycket hög utsträckning. En fjärdedel av respondenterna anser att de inte kan precisera om det arbetar efter samma definition eller inte och en fjärdedel vet inte om de arbetar efter samma våldsdefinition som sina medarbetare. Detta skulle antingen kunna tolkas som att definition av vad våld skiljer sig i arbetsgruppen eller att medarbetarna delar vissa begrepp men inte alla.

43 43 43 37 28 13 14 ₁₁ 0 10 20 30 40 50

Fysiskt Psykiskt Sexuellt Bevittnat Fösummelse Ekonomiskt Materiellt Latent

2 9 41 59 5 42 0 10 20 30 40 50 60 70 I mycket låg utsträckning

I låg utsträckning Varken eller I hög utsträckning I mycket hög utsträckning

39