Vår empiri genomlyst av genus och klassteorier

I detta stycke ser vi på yrkesförarna som grupp med ett genus- och klassperspektiv, och därefter genomlyser vi vårt empiriska material med utgångspunkt från de teorier vi tidigare presenterat, det vill säga: Robert Connell, Yvonne Hirdman och Eddy Nehls tankegångar. Att ge en grundläggande redogörelse eller tillfredsställande svar på hur våra informanter exakt konstruerar sin maskulinitet är givetvis inte något som låter sig göras så lätt. Det har inte heller varit vår avsikt med undersökningen. Connell själv ger till och med uttryck för att hans ramverk av maskulinitetstyper kan utgöra ett spretande verktyg. Däremot understryker han på samma gång att man med social teori faktiskt bör kunna ”ta ut svängarna”.123 Vi har fokuserat på informanternas förhållningssätt till läsning och användning av vägkrogsbibliotek. Detta område är en förhållandevis liten – men inte helt obetydande vågar vi påstå – del av en större social praktik som

yrkesförarna även ingår i. Och några tolkningar tycker vi att det empiriska materialet bjuder till.

9.3.1 ”Underdog”-position

Vi har tidigare visat att Nehls placerar lastbilsförarnas yrkeskultur i en arbetarklass- position till samhället i stort. Då är det främst deras åsikter som premierar en

pragmatisk, handfast och erfarenhetsbaserad kunskap som han grundar sitt resonemang på.124 Vi vill emellertid understryka att vi inte tror att begreppet arbetarklass är helt okontroversiellt att använda sig av. Sett i en svensk kontext finns det kanske till och med individer som skulle påtala att vi lever i ett klasslöst samhälle vid en jämförelse med andra mer kapitalistiskt inriktade länder. Däremot är det svårt att bortse från klassperspektivet när det gäller denna grupp, då vägkrogsbibliotekens verksamhet i grunden lutar på tanken att man vill uppmuntra denna grupp till att förkovra sig. Och vi tycker att Nationalencyklopedins beskrivning av begreppet arbetarklass väl kan sägas gälla för vår användargrupp i denna uppsats.

123

R.W. Connell, 1995, s. 105.

124

[Den] del av befolkningen i ett samhälle som betraktas som ett klassamhälle. Vanligen räknas till arbetarklassen de som utför avlönat kroppsarbete, men en vidare definition av begreppet förekommer också. Då kan även andra löntagare utan någon chefsställning och utan någon examen från högre utbildning räknas hit. År 1980 omfattade arbetarklassen i Sverige något mer än hälften av de förvärvsarbetande.125

Om vi ser till våra informanter visade det sig att det inte heller var någon av dem som hade eftergymnasial utbildning. Detta gäller även för informanternas föräldrar, dock med ett fåtal individuella skillnader. Det var två av våra fjorton informanter uppgav att de hade föräldrar med akademisk bakgrund. Då var det lärare och läkare som nämndes i sammanhanget. Fyra informanter uppgav att de hade föräldrar som också var

lastbilsförare. Detta bekräftar på ett sätt Nehls påstående om lastbilsyrket som en rural arbetarkontext, det vill säga att det är vanligt att man blir introducerad till yrket, på ett praktiskt och ganska handfast sätt av någon äldre släkting.126

Många av våra informanter uppvisade ett tydligt missnöje med hur de upplevde att deras kollegor skötte sig beträffande ljudbokslånen på vägkrogsbiblioteken. På samma gång kunde man förstå att informanten själv drog fördelar av de enkla

utlåningsrutinerna. Det framkom till exempel att man istället för att lämna tillbaka ljudböckerna till vägkrogsbiblioteket ibland passade boken vidare till en läsande kollega. Med dessa uttalade misstankar gentemot varandra tycker vi att man möjligen skönja det som Risto Kellokumpu talar om som illojalitet och misstänksamhet mot resten av gruppen. Han menar att detta är ett vanligt förhållningssätt bland

yrkeschaufförer och att det är en kvarleva från bondementaliteten som var rådande vid när yrket började ta form. Detta synsätt menar Kellokumpu går ut på att man i regel ser till sina egna behov i första hand. Eddy Nehls är inne på ett liknande resonemang gällande ”truckerkulturen” och den rådande mentaliteten inom åkerinäringen. Han understryker att yrkesförarnas uppgivna behållning med yrket är att slippa anpassa sig efter andra, och vara självständig och oberoende. Vi funderar på om det kanske är extra förtretligt att tvingas lita till kollegornas välvilja och anpassa sig efter deras lånetid. En av dem som klart visar sitt missnöje med sina kollegor under intervjun är Jack. Han tycker att verksamheten sköts lite ”si och så” och ifrågasätter kontrollen på de som lånar och säger att han misstänker att det är många som stjäl böcker. ”Det är ofta man kommer dit och så är det tomt i hyllorna.” Jack visar här tydligt att han tvivlar på sina kollegor och säger till och med att han tror att det är många som stjäl böcker. Man kan förstås även tänka sig att upprördheten kommer ifrån en rädsla om att verksamheten på grund av misskötsel ska läggas ned. Detta vore förstås katastrofalt för de inbitna

ljudbokslyssnarna och en god anledning att hålla efter kollegorna och hur de sköter sig. 9.3.2 Genusstruktur i familj och yrkesliv

Nio av våra informanter uppger att de är gifta, och sex av dessa har även barn. En uppger att han är sambo, en är änkling, och således är det endast tre informanter är som är ensamstående. De flesta lever följaktligen under traditionella familjeförhållanden. Hirdman lyfter fram familjen som ett traditionellt arbetarklassideal, som symboliserar den totala friheten. Också Nehls betonar det symboliska värdet i att ha familj. Han

125

Nationalencykopedins webbplats, Textansvarig: Yvonne Hirdman, http://www.ne.se [2006-05-08] på sökning av begreppet ”genus”.

126

menar att familjen är en viktig komponent i det manliga manuskriptet, och att de förare som betraktas som pålitliga förare är sådana förare som har stabila familjeförhållanden. Nehls har i sin studie uppmärksammat åkerinäringens genuskontrakt enligt Hirdmans modell, och han lyfter fram två principer som kan sägas gälla för yrkesförarna. Den första lyder: Mannen är normen. Det mannen tänker / gör är alltid bäst. Den andra går ut på att könen aldrig får blandas. Han betonar att mansdominansen inom

åkerinäringen har medverkat till att göra mannen till norm.127 Av våra fjorton

informanter var en kvinna. Något som givetvis återspeglar hur könsfördelningen inom yrket ser ut. Nehls framhåller att principen att hålla könen åtskilda fungerar som en maktteknik, och att motståndet mot kvinnor huvudsakligen är tyst och diffust och att de inte behöver ta sig handgripliga uttryck för att ha effekt. Vi hittar inte några direkta belägg för detta i vårt material. Det har emellertid inte heller varit vårt syfte med undersökningen och våra frågor har därför inte heller varit av den karaktären. Däremot finner vi en punkt värd att notera i sammanhanget. Den kvinnliga informanten uppger att hon inte diskuterar boktips eller böcker med någon av sina kollegor, något som de allra flesta av våra informanter faktiskt säger sig göra. En konsekvens av detta är att hon inte heller har möjlighet att komma åt ljudböcker kollegor sinsemellan utan är hänvisad till vägkrogsbibliotekens ofta tomma hyllor.

För att uppmärksamma andra former av makt inom åkerinäringen använder sig Nehls av Connells begrepp hegemonisk maskulinitet. Han poängterar att begreppet kommit att användas på en rad olika sätt och i skilda sammanhang, och lyfter fram en studie som problematiserar och understryker det faktum att de nordiska förhållandena inte nödvändigtvis är desamma som i en amerikansk / australiensisk kontext. Detta

föranleder Nehls att använda sig av begreppet i plural, hegemoniska maskuliniteter och han menar att det går att tala om ett manligt förarideal med hegemonisk status inom åkerikontexten, vilket förkroppsligas av fjärrbilschauffören. ”Lotsar,

distributionsbilsförare och kvinnliga chaufförer skulle med Connells terminologi kunna betraktas som en form av förhandlande / delaktiga förarkategorier som underblåser fjärrförarens normerande position.”128 Bland våra informanter fanns det en

fjärrbilsförare, Jack, som uppgav att han mest körde inom Europa. Vi tycker det är intressant att notera att han faktiskt gav uttryck för ett särdeles gott självförtroende på alla plan. Genom att understryka att han trodde att de flesta andra kollegor hade samma smak som honom gällande ljudböcker gav han även intrycket att han gärna gjorde sig till talesman för hela yrkeskåren. Detta tycker vi till en viss del ger stöd för Nehls tankar om fjärrbilsföraren som ett ideal inom åkerinäringen. När det gäller

fjärrbilsföraren utifrån ett samhällsperspektiv hävdar Nehls att de med Connells terminologi förmodligen skulle kategoriseras gruppen av delaktiga / förhandlande maskuliniteter.

9.3.3 Att distansera sig från det kvinnliga

Vi har tidigare presenterat vad våra informanter föredrar att läsa. De som nämndes i sammanhanget var då deckare, kriminalromaner, historiska skildringar och

facklitteratur av olika slag. Vi noterade även vad man fördrar att inte lyssna på, det framkom bland annat att någon yrkesförare gärna hoppade över ”Vissa drama... Romantiska saker”. Annat som man valde bort var ”noveller och typ sådant” och

127

Eddy Nehls, 2003, s. 136.

128

”kärleksnoveller”. Ur ett genusperspektiv är detta givetvis intressant. Yvonne Hirdman menar med utgångspunkt från hennes teori om genuskontraktet att det finns styrande logiker som formar vårt tänkande. En av dessa är att mannen har definierats utifrån det han inte är eller inte vill vara. Detta skulle kunna ses som ett tecken på att yrkesförarna genom att distansera sig från traditionellt kvinnliga genres svarar mot det Hirdman beskriver som det stereotypa genuskontraktet och det strukturella tvång som hon menar båda könen tyngs under i en kultur. Det bör tilläggas att det endast är ett fåtal av våra informanter som uttryckligen tar avstånd från det som i värsta fall skulle kunna beskrivas som ”kärringlitteratur”. Mer tydligt blir det istället när det kommer till vilka favoritförfattare yrkesförarna har. Även om ingen medvetet uttalar sig om att man föredrar manliga författare framför kvinnliga, framkommer det i all sin tydlighet att det trots allt är dem man föredrar att läsa. Endast två av våra informanter anger en kvinnlig favoritförfattare, och då är den ena informanten kvinna själv.