Vårdens inriktning

Överenskommelsen innebär att Närhälsan inom sitt kompetensområde har ansvar för befolkningens hälso- och sjukvård i respektive kommun. Det medför ett kostnadsansvar för samtliga invånare i nämndernas områden. Kostnadsansvaret omfattar även vård i annan nämnds område. Verksamheter som berörs av denna överenskommelse ska ge vård inom sina respektive uppdrag till samtliga invånare i Västra Götalandsregionen oavsett vilken

vårdcentral de valt att lista sig på.

Vidare innefattas vård av patient boende i Hallands län förutsatt att patienten sökt vård enligt de regler som Region Halland beslutat, av patient som omfattas av rikssjukvårdsavtalet samt av patient som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 avseende anställda med flera som flyttar inom EU samt av patient som omfattas av så kallat konventionsavtal.

Åtagande för respektive verksamhetsområde framgår av bilagorna 1.1 – 1.18.

7

2.1 Närsjukvård

Närsjukvården ska genom ett integrerat arbetssätt mellan olika huvudmän och vårdnivåer tillgodose befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta återkommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. Närhälsan ska medverka till att skapa en god och säker vård som är trygg och ges på rätt vårdnivå.

2.2 Samverkan/samarbete

Närhälsan ska inom ramen för uppdragen i denna överenskommelse samverka med andra verksamheter på ett konkurrensneutralt sätt.

Samtliga yrkesgrupper inom Närhälsan har skyldighet att utifrån varje enskild patients behov samarbeta med personal såväl inom som utanför den egna verksamheten till exempel

försäkringskassan, arbetsförmedling, kommunal hälso- och sjukvård, privata vårdgivare, elevhälsa, socialtjänst och länssjukvård.

Närhälsan ska delta i olika former av vårdsamverkan.

2.3 Kvalitet

Närhälsan ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet inom hälso- och sjukvård tillgodoses.

De övergripande kvalitetsmålen för regionens hälso- och sjukvård är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv, och ges i rätt tid. Ett

regiongemensamt handlingsprogram för God Vård har tagits fram¹. Syftet med programmet är att ge vägledning och stöd för det fortsatta arbetet med God Vård i regionens hälso- och sjukvård. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i vården (SOSFS 2011:9). Ett hälsofrämjande synsätt ska också genomsyra arbetet med God Vård och integreras i arbetet med de sex övergripande målen.

Det finns ett kontinuerligt behov av satsningar på nya metoder, läkemedel och implementering av nationella riktlinjer. Därför ska ett löpande arbete bedrivas med prioritering och utmönstring av mindre värdeskapande metoder och åtgärder.

2.4 Rättighetsfrågor

Rättighetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet enligt visionen Det goda livet.

Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas.

Med utgångspunkt från FN:s barnkonvention ska barn och unga bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Prövningar av barnets bästa ska göras på ett strukturerat sätt vid alla åtgärder som på något sätt berör barn och unga.

All hälso- och sjukvård ska utgå från befolkningens behov, vara jämlik och lättillgänglig samt bidra till ett gott liv för alla. Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke

1 Handlingsprogram för God Vård 2012-2013 (RSK232-2010)

8

oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2g§) ska hälso- och sjukvården erbjuda information, råd och stöd till barn vars förälder eller vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med, har en allvarlig sjukdom eller skada, psykisk störning eller funktionsnedsättning, ett missbruk eller beroende eller oväntat avlider. Detsamma gäller barn som lever i relationer där det

förekommer våld.

2.5 Tillgänglighet

Närhälsans verksamheter ska kännetecknas av god tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet innefattar både vård i rätt tid och möjlighet att få kontakt med verksamheten via telefon, internet eller genom ett besök samt en rimlig geografisk tillgänglighet. Detta oberoende av funktionsnedsättning och om patienten inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket.

Lokalerna ska vara lätta att nå med kollektivtrafik, egen bil eller med färdtjänst samt vara geografiskt lättillgängliga.

Verksamheterna ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler enligt regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Verksamheterna ska ingå i tillgänglighetsdatabasen.

Uppdaterad information om Närhälsans mottagningar ska finnas på Västra Götalandsregionens hemsida. Öppettiderna ska vara anpassade till den målgrupp mottagningen vänder sig till.

Närhälsan ska se till att bokning, ombokning och avbokning av tid via internet införs i samtliga verksamheter, där det är funktionellt för patienten och verksamheten.

Vårdgarantierna ska följas och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Patienterna ska uppfatta väntetiden som rimlig.

Om semesterstängning av verksamhet sker ska tillgänglighet och patienternas/befolkningens behov tillgodoses. Dialog ska föras i god tid med berörd hälso- och sjukvårdsnämnd.

2.6 Patientens ställning

I Västra Götalandsregionen råder valfrihet vad gäller primärvård. Patienten kan själv välja var han/hon söker vård. Närhälsan ska verka för att patientens ställning stärks.

Närhälsan ska:

- Systematiskt inhämta patientens synpunkter på hur vården fungerar.

- Se till att patientens synpunkter och önskemål om förbättring tas tillvara.

- Se till att patienten informeras om aktuella behandlingsmetoder samt effekter av behandlingen.

- Vid behov vägleda patienten till annan vårdgivare.

- Informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnd inom Västra Götalandsregionen.

9

2.7 Hälsofrämjande och förebyggande sjukvård

En hälsoinriktad hälso- och sjukvård fokuserar på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till en bättre hälsa. Med bättre hälsa avses välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet samt förbättrad funktionsförmåga, men även en minskning av för tidig död, sjuklighet och

nyinsjuknande.

Hälso- och sjukvården har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all vård och

behandling inom beställd primärvård Närhälsan. Det är i det vardagliga mötet med patienter och närstående som hälso- och sjukvården kan använda sin hälsofrämjande potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. Närhälsan ska ingå i

nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS).

Närhälsan ska följa de regionala riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (RS138-2011).

3. Verksamhetsfrågor