V ERKSAMHETERNA

Som framgår av föregående avsnitt finns det ett behov av att renodla och utveckla

mottagningsfunktionen för barn och familj, unga vuxna och vuxna. En fristående mottagning med två socialsekreterare bör kunna ansvara för skyddsbedömningen och

förhandsbedömningen även för unga vuxna och vuxna. För vuxna finns inte någon separat mottagning idag och med enbart en handläggare för vuxna blir funktionen sårbar. Det bör också beaktas att det under hösten kommer att införas en gemensam socialjour och vilka krav det kan ställa på tillgänglighet för överlämning. Flödet mellan mottagning och utredningsgrupperna behöver också förbättras.

På sikt skulle, i enlighet med organisationsförslaget nr 2 ovan, kunna utvecklas en egen enhet för det utvecklade samarbetet med förskola och skola. Denna nya enhet, eventuellt placerad ute på någon skola, skulle eventuellt också kunna inrymma mottagning av förhoppningsvis minskade antal anmälningar direkt vid källan.

Av tabellen nedan framgår att det under det senaste året inkommit cirka 20-30 anmälningar per månad. Några månader har antalet varit mellan 30-40 anmälningar. Både för

rättssäkerheten och resultatet i stödet till den enskilda är det viktigt att ärenden blir snabbt och korrekt hanterade direkt efter en anmälan. Antalet anmälningar förefaller mycket högt, motsvarar 11-12 skolklasser, under de 15 månader som redovisas nedan.

Tabell 5: Ärendeutveckling och utredningsläge 2015-16

Idag startas utredning i genomsnitt i knappt hälften av de ärenden som inkommer efter en anmälan. Av den sista raden i tabellen framgår att utredningsläget kontinuerligt försämras genom att det varje månad startas fler utredningar än vad som avslutas. Det är sannolikt en effekt av personalomsättningen och av att utredningsarbetet har ett innehåll och

utredningsförlopp som blir onödigt utdraget.

Aktualiseringar barn och familj 2015-2016 (exkl. ensamkommande)

2015 2016

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Totalt

a) Antal anmälningar 22 23 16 21 16 19 16 12 24 23 36 15 21 39 36 339

b) Antal enskilda barn/ungdomar 21 23 16 18 12 18 14 11 18 22 33 14 20 35 32 307

c) Under månaden inledda utredningar 13 11 15 5 12 9 13 7 10 10 4 9 8 19 16 161

d) Procent (c/a) 59,1 47,8 93,8 23,8 75,0 47,4 81,3 58,3 41,7 43,5 11,1 60,0 38,1 48,7 44,4 47,5

e) Antal ansökningar 2 1 0 3 4 4 5 2 0 0 1 0 2 3 1 28

f) Därav antal inledda utredningar 2 1 0 3 4 4 5 2 0 0 1 0 2 3 0 27

g) Antal inledda utredningar totalt (c+f) 15 12 15 8 16 13 18 9 10 10 5 9 10 22 16 188

h) Under månaden avslutade utredningar 4 3 6 4 12 9 6 20 3 11 6 0 2 4 12 102

i) Utredningsbalans (påg. utredningar g-h) -11 -20 -29 -33 -37 -41 -53 -42 -49 -48 -47 -56 -64 -82 -86

Genomlysning av individ- och familjeomsorgen, socialförvaltningen i Älmhults kommun. | 2016-06-15

Tabell 6: Ärendeutveckling och utredningsläge 2015-16, ensamkommande flyktingbarn och ungdomar.

Av tabellen framgår att utredningsläget är mycket ansträngt gällande de ensamkommande.

Det uppges i april vara 53 ärenden som inte är utredda plus ytterligare cirka 10 som är på ingång. Alla placerade har inte heller någon socialsekreterare (ca 30-40 st).

Socialsekreterarna har öppnat utredning direkt efter att någon har anvisats från

Migrationsverket till Älmhult, men utredningsarbetet har i de flesta fall därefter avstannat.

Situationen är naturligtvis beroende på den höga volymen anvisningar under hösten 2015 och att gruppen inte varit fulltalig förrän i december. Men Planum Organisation AB bedömer ändå att utredningsarbetet borde kunna effektiviseras genom att ledningen utvecklar en utredningsmodell och tillsammans med medarbetarna fastlägger en enhetlig nivå på utredningen innan den avslutas. En plan behöver göras för hur och när utredningsläget ska vara i balans.

Genomlysningsarbetet har visat att uppdrag till öppenvården inte ges i tillräcklig omfattning.

Det är möjligen en anpassning till de knappa resurser som finns i öppenvården, men även med dagens bemanning bör utnyttjandet av öppenvården kunna öka. Planum Organisation AB stöder också en utveckling där öppenvården engageras redan under pågående utredning, något som redan sker i viss mån, men kan utvecklas.

I samband med att det sker externa placeringar måste det ske en tydlig kvalitetskontroll och matchning utifrån det individuella behovet. Det enskilda barnet/ungdomen riskerar annars få betala ett högt pris för organisationens tillkortakommande vid sammanbrott. Även formen för placeringen måste vara väl utredd. Forskningen pekar tydligt på att

välfungerande familjehem ger bättre resultat än HVB. Av tabellen nedan framgår att IFO i Älmhult under 2015 hade placeringar till en total bruttokostnad på cirka 28 miljoner kronor, varav drygt 10 miljoner gällde ensamkommande flyktingbarn.

Aktualiseringar ensamkommande barn 2015-2016

2015 2016

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Totalt

Antal anvisningar/ansökningar 0 0 1 0 8 4 2 6 11 13 24 24 8 1 1 103

Antal under månaden inledda utredningar 0 0 1 0 7 4 3 6 10 15 23 26 9 2 3 109

Antal under månaden avslutade utredningar 1 0 0 1 0 0 1 0 3 0 1 2 2 6 1 18

Utredningsbalans (påg. utredningar) 1 1 0 1 -6 -10 -12 -18 -25 -40 -62 -86 -93 -89 -91

Genomlysning av individ- och familjeomsorgen, socialförvaltningen i Älmhults kommun. | 2016-06-15

Tabell 7: Placeringskostnader 2015.

För den enskilde placerades möjlighet att komma tillbaka till Älmhult och till skolan samt för kommunens ekonomi är det viktigt att placeringarna inte omfattar längre tid än nödvändigt.

För barn och familj var den genomsnittliga dygnskostnaden vid placering i HVB 4742 kr, men även andra placeringsalternativ är idag kostnadskrävande. Med den nivå på placeringar som var under 2015 och med de genomsnittliga dygnskostnaderna innebär det att kommunens kostnad skulle kunna minskas med drygt en halv miljon kronor om alla ärenden som nu är aktuella kunde avslutas bara en vecka tidigare än hittills.

Det förefaller inte finnas någon uttalad strategi för hur de olika insatserna, verktygen i behandlingsarbetet med den unge ska användas. Det kan t.ex. gälla hur och i vilka situationer de ska använda kontaktpersoner eller kontaktfamiljer? Vilka insatstyper ska kunna erbjudas i den egna öppenvården och hur ska uppdragen formas? Det finns inte heller någon strategi för hur det kostnadskrävande placeringsinstrumentet ska användas. Ska placeringarna vara långa eller korta? Vilken typ av HVB-hem ska användas? Hur få in placeringen i en ”vårdkedja” som så snabbt som möjligt ger resultat och leder tillbaka till stödinsatser som kan ges i öppenvården och i Älmhults skolor?

Placeringar och kostnader 2015 Barn och familj Vuxna Ensam- Totalt

Målgrupp kommande

Total kostnad för placeringar 28 658 858

Minskning en dag i alla placeringar 78 517

Minskning en vecka i alla placeringar 549 622

Total kostnad för placeringar, exkl. ensamk. 18 228 677

Minskning en dag i alla placeringar 49 942

Minskning en vecka i alla placeringar 349 591

Genomlysning av individ- och familjeomsorgen, socialförvaltningen i Älmhults kommun. | 2016-06-15

Intervjuer och aktläsning har visat att det i för liten utsträckning för ett ordentligt resonemang om kostnader och alternativa möjligheter. Bristen på ekonomiskt ställningstagande vid placeringar gör att det inte skapas något tryck på utveckling av verksamheten på hemmaplan. I avsnittet om aktläsning framgår att de som var

HVB-placerade i mars 2016 då hade en genomsnittlig behandlingstid på HVB på 205 dygn och att snittkostnaden per dygn var 4842 kr. Översiktligt kan man då säga att det vid

placeringstillfället för varje individ funnits cirka 1 miljon kr att disponera. Ungefär samma belopp gäller vid en placering i konsulentstött familjehem. Då kan man fundera över om det är HVB-placering som kommer att ge bäst resultat eller skulle man kunna uppnå ett bättre eller åtminstone lika bra resultat genom att använda resurserna för att ställa i ordning ett stödpaket för barnet/ungdomen och familjen på hemmaplan i samarbete öppenvård, skola och kultur och fritid.

För de ensamkommande i familjehem saknas i de allra flesta fall utredning av

familjehemmet. Prioritera utredningar av de familjehem där barnet/ungdomen inte ska tas hem. Vid sidan av det pågående hemtagningsarbetet är det viktigt att det också finns alternativ för utflyttning för de som fått PUT.

Tabell 8: Placerade barn och ungdomar i april 2016 och läget beträffande utredningar och avtal.

Situationen gällande bristen på utredningar av familjehemmen och avtalen med de enskilda hemmen har kritiserats av IVO i den granskning som skedde i början på året och måste åtgärdas under året.

Placeringar nuläge april 2016

Antal Familjehems- Familjehems- Avtal på Avtal på Placeringsform placerade utredning utredning placeringen placeringen

finns saknas finns saknas Kommentar

Familjehem, barn och ungdomar 7 1 6 6 1

Institution, barn och ungdomar 3 3 0

Konsulentstödda familjehem 2 0 2 1 1

Institution, ensamkommande, PUT 3 3 0

Institution, ensamkommande asyl 2 2 0

Familjehem, ensamkommande PUT 1 0 1 1 0

Familjehem, ensamkommande asyl 9 0 9 9 0 7 släktingplac.

Konsulentstödda familjehem, ensamk. PUT 0 0 0 0 0

Konsulentstödda familjehem, ensamk. asyl 59 0 59 52 7

Institution, vuxna 5 ? ?

Skyddat boende, vuxna 4 ? ?

Storgatan HVB, ensamkommande PUT Storgatan HVB, ensamkommande asyl Boastad HVB, ensamkommande PUT Boastad HVB, ensamkommande asyl Diö HVB, ensamkommande PUT Diö HVB, ensamkommande asyl

Totalt 95 1 77 77 9

Genomlysning av individ- och familjeomsorgen, socialförvaltningen i Älmhults kommun. | 2016-06-15

4.4.2 Egna insatser och öppen verksamhet

Den egna resursen i Älmhult för behandlingsinsatser på hemmaplan är idag begränsad till tre familjepedagoger och två alkohol- och drogterapeuter. I april 2016 ges också uppdrag till 10 kontaktpersoner barn, fyra kontaktpersoner för vuxna, två stödfamiljer för barn och 17 familjehem för barn och ungdomar.

Inom både familjepedagoggruppen och bland vuxengruppens alkohol- och drogterapeuter finns god kompetens och medarbetarna är utvecklings- och samarbetsinriktade.

Medarbetarna erbjuder idag bedömningar, behandlingsinsatser och utbildningsinsatser med evidensbaserade metoder som lösningsfokuserat arbetssätt, rePulse och föräldrautbildning, Ömsesidig respekt. Intresse finns för att använda ytterligare evidensbaserade metoder och att komplettera nuvarande erbjudanden med fler typer av insatser individuellt och i grupp.

Det kräver dock att ledningen bejakar behovet av utbildning och planerar in resurser för det.

För att utbyggnaden ska motsvara de lokala behoven behöver medarbetarnas kompetens inom både den öppna verksamheten och på myndighetssidan tas tillvara i analysen inför att en plan för den öppna verksamheten utarbetas.

För Älmhults kommun, liksom för andra kommuner, är det också angeläget att tänka brett med öppenvårdsperspektiv i en situation där många nyanlända barn och ungdomar och deras familjer snabbt ska integreras. Vuxnas behov av stöd i föräldrarollen behöver också fångas upp tidigt innan stöd via myndighetsutövning blir aktuellt. Samma gäller för missbruk av olika slag. Finns ett brett utbud av öppenvårdstöd kan också särskilda behov

uppmärksammas tidigare, som hedersrelaterade problem och våld i nära relationer, liksom barn som bevittnat våld.

En annan målgrupp både i den obligatoriska skolan och under de närmaste åren efter avslutad skolgång, upp till ca 25 år, är de så kallade ”hemma-sittarna”. Även här krävs nya former av samarbete i öppenvård för att förhindra drop-outs och stödja när problem uppstått, dels med individperspektiv men även för att förhindra och begränsa långsiktiga kostnader inom socialtjänsten. En elev räknas som hemmasittande när hen varit frånvarande under minst fyra veckor utan uppenbar orsak. Familjen känner till frånvaron men har svårt att förändra situationen. Hemmasittare är ingen homogen grupp, utan eleverna "väljer" bort skolan av olika anledningar. Det är ett växande problem i skolvärlden och inom andra

myndigheter och instanser som arbetar med ungdomar.

4.4.3 Försörjningsstöd

Den nya organisationen inom ekonomigruppen med ny intern uppgiftsfördelning och

ikraftträdande 1 april 2016 förefaller ändamålsenlig och effektiv. Det finns en tät, månadsvis individuell uppföljning av varje ärende. För personer med ett långvarigt bidragsbehov har förvaltningen bedrivit insatser inom ramen för Linnémodellen. Modellen har nu tillfälligt pausats i avvaktan på utvärdering. Av tabellen nedan framgår att det var 222 hushåll som

Genomlysning av individ- och familjeomsorgen, socialförvaltningen i Älmhults kommun. | 2016-06-15

någon gång under 2015 erhöll försörjningsstöd för att klara sitt uppehälle. Kostnaderna för försörjningsstöd uppgick till cirka 10,8 miljoner kronor.

Tabell 9: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd fördelat på antal månader med bistånd samt kostnader 2015.

Av de 222 hushållen som fick försörjningsstöd hade 49 av dem försörjningsstöd alla 12 månader under året. De som fick utbetalningar alla månader utgjorde 22,1 procent av aktuella hushåll. De utgjorde cirka 45 procent av alla bidragsmånader, men stödet till dem utgjorde 52 procent av den totala kostnaden för försörjningsstöd. Om vi utvidgar gruppen med långvarigt bidragsberoende till den som erhöll stöd 10 eller 11 månader, så utgör gruppen med långvariga stödbehov cirka 29 procent av antalet hushåll, men de drar 63 procent av de totala kostnaderna för försörjningsstöd. Det finns därför ett intresse att försöka minska gruppen med långvarigt stödbehov även om det inte är så många hushåll.

För att nå längre behöver nuvarande arbetssätt och stödformer för arbetsmarknadsinsatser få mer kraft genom samordning, ett utvecklat innehåll och ett tydligt ansvar. Möjligheter finns nu till ett nytt grepp genom att kommunen fått en arbetsmarknadssamordnare. IFO är beroende av att kommunens arbetsmarknadsenhet utvecklas innehållsmässigt och av att ett samlat brett utbud av konkreta verksamheter tillskapas som stöd för IFO:s målgrupper. Vilja och idéer till innehåll och samarbete finns.