• No results found

Vad eleverna vill göra mer respektive mindre av

5. Resultat

5.2 Elevernas syn på engelskämnet och självskattning

5.2.2 Vad eleverna vill göra mer respektive mindre av

För att kunna undersöka hur synen på engelskämnet hade förändrats för testgruppen under studiens gång fick de även besvara vad de själva skulle vilja göra mer respektive mindre av inom engelskundervisningen. Eleverna fick då svara fritt utan förutbestämda svarsalternativ. Dessa svar har blivit kategoriserade efter granskning och presenteras nedan. Varje kategori avslutas med exempel på elevsvar som bedömdes representativa för den aktuella kategorin. När det gäller vad eleverna ville göra mer av i engelskundervisningen innan studien framträdde fyra kategorier efter granskning. Kategorierna var musik- och låtrelaterat, lekar, muntlig

kommunikation samt övrigt eller vet ej. Musik- och låtrelaterade svar var den mest

förekommande kategorin. I denna kategori placerar sig svar som relaterar till musik och låtar i olika former. Det handlade allmänt om att lyssna på musik, men även specifika aktiviteter som att lyssna på låtar och skriva eller diskutera vad de tycker om låtarna. Det bör nämnas att vid tidpunkten för enkäten visste eleverna ungefär hur studien skulle utformas, vilket kan ha påverkat deras svar. Här följer exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”lysna på låtar för att det är lärosamt och roligt”

- ”Lyssna på musik sen får vi skriva vad vi tror för att jag gillar att lyssna på musik. ” Den näst mest förekommande typen av åsikter innan studien handlade om olika slags lekar relaterade till engelska. Även här fanns det mer generella åsikter till mer specifika förslag. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”Leka snälla snälla!!""#¤%&&/”

- ”mer engelska kort. Sån där kort som vi gör i klassen asså sån som någon börjar och sen säger någon annan.”

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Läsa Skriva Tala Lyssna

Vad eleverna ansåg svårast i engelska

28

Den tredje kategorin av svar handlade om muntlig kommunikation. Dessa svar innehöll dock inga specifika önskemål utan det var mer generella svar. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”lära mig att tala mer.”

- ”Jag vill prata engelska om allt.”

Slutligen kommer kategorin övrigt eller vet ej, som innehöll svar som att de inte vet, inte har någon åsikt eller svarade uppenbart oseriöst. Detta kan vara en nackdel med anonyma svar, att en andel oseriösa svar kan förekomma. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”idk” (förkortning för I don’t know) - ”c .nkds l n cc,nc lc.”

Samma fråga ställdes till eleverna i samband med att studien avslutats. Efter granskning och genomgång av svar framträdde då fem kategorier, som presenteras nedan. Kategorierna är

muntlig kommunikation, musik- och låtrelaterat, lekar, film samt övrigt eller vet ej.

Den mest förekommande typen av svar vid eftertestet var sådana som hade med muntlig

kommunikation att göra. Dock var det inga specifika beskrivningar om hur de vill öva muntlig

kommunikation. Exempel på elevsvar inom kategorin: - ”jag vill prata mer på engelskan.”

- ”prata.”

Trots att eleverna jobbat med musik och låtar i fyra veckor fanns det svar som relaterade till

musik och låtar. Dock fanns det en önskan om musik som de själva föredrar. Exempel på

elevsvar inom kategorin:

- ”lyssna på låtar som är engelska som vi väljer själva t.ex the haning tree rebel mix” - ”lyssna mer musik för att jag gillar Music men det ska vara bra musik som jag gillar.” Nummer tre i ordningen handlar om lekar. Svaren är snarlika de som handlar om lekar vid förtestet. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”engelska lekar” - ”lekar.”

Film framträdde som den fjärde kategorin vid eftertestet. Denna typ av önskemål eller åsikter

fanns inte representerade vid förtestet. Eleverna hade inte sett något på film under studiens gång, med undantag för musikvideos. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”jag vill se mer på engelska filmer” - ”film/rita.”

Även under eftertestet inryms kategorin övrigt eller vet ej. Återigen handlar det om svar som att eleven inte vet eller inte hade någon åsikt. Under eftertestet fanns dock inga uppenbart oseriösa svar. Exempel på elevsvar inom kategorin:

29

- ”nä.”

Resultaten visade att eleverna till stor del ville ägna sig mer åt musik- och låtrelaterade aktiviteter, lekar och muntlig kommunikation inom engelskundervisningen innan studien påbörjades. Efter studien ville eleverna till stor del ägna sig mer åt muntlig kommunikation, musik- och låtrelaterade aktiviteter, lekar samt film. Muntlig kommunikation, lekar och musik- och låtrelaterade aktiviteter är alltså något som eleverna svarade både innan och efter studien. En majoritet av undervisningstiden under studien handlade om musik- och låtrelaterade aktiviteter. Muntlig kommunikation förekom som en del i dessa aktiviteter. Huruvida lekar förekom beror på hur begreppet lek definieras, men det var inget planerat tema i undervisningen.

Vad eleverna vill göra mindre av

Frågan vad eleverna vill göra mindre av ställdes också i samband med för- och eftertestet. Efter granskning av förtestenkäten återfanns följande kategorier; läromedelsrelaterat, läsa, muntlig

kommunikation samt övrigt eller vet ej, vilka presenteras nedan.

Läromedelsrelaterade svar var de mest förekommande svaren vad gäller vad eleverna vill göra

mindre av inom engelskundervisningen. Det verkade som att de största anledningarna till detta var att eleverna antingen uppfattade det som tråkigt, eller inte tillräckligt utmanande. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”det där med att läsa i boken och allt sånt där, Det ÄR FÖR ENKELT.”

- ”Jag vill inte ha jätte mycket good stuff gold boken för att det är tråkigt om vi ska ha det vill jag läsa ensam då.”

Därefter följer kategorin läsning som något eleverna ville göra mindre av i engelskundervisningen. De motiveringar som kom in tyder på att de uppfattar det som jobbigt samt att de inte vill läsa inför andra. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”läsa för att det är jobbigt” - ”att läsa framför folk”

Vidare återfinns svar som har att göra med muntlig kommunikation. Dessa svar var relativt få och saknar tyvärr motivering. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”Jag vill inte prata engelska.” - ”jag vill inte prata engelska”

Slutligen kommer övrigt eller vet ej. Detta är svar där eleverna inte hade någon åsikt, inte vet, eller var ensamma om sin åsikt. Att skriva är ett sådant exempel. Endast en elev ansåg att det var något hen ville göra mindre av, därför hamnar det svaret under denna kategori. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”vet inte” - ”skriva”

30

Eleverna fick svara på samma fråga, vad de vill göra mindre av inom engelskundervisningen, efter studien i samband med eftertestsenkäten. Efter genomgång och kategoriseringen av elevsvaren framträder då kategorierna läsa eller läromedel, muntlig kommunikation, samt

övrigt eller vet ej. I den första och mest förekommande kategorin, läsa eller läromedelsrelaterde svar finns svar som har med just det att göra. I vissa fall var det

ospecificerat om respondenten syftade på att läsa skönlitteratur eller att läsa i läromedel. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”läsa i böckerna för det hjälper inte alls” - ”läsa i en bok”

Sedan följer kategorin muntlig kommunikation. Exempel på elevsvar inom kategorin: - ”att prata engelska jag känner mig nervös.”

- ”jag vill tala mindre”

Slutligen redovisas kategorin övrigt eller vet ej. Svaret ”nej” var ganska frekvent förekommande i olika former. Det är dock oklart om respondenterna tycker att undervisningen var så välbalanserad att det inte fanns något de ville göra mindre av, eller om de inte vet vad det skulle vara. Exempel på elevsvar inom kategorin:

- ”jobbiga och tråkiga saker vet inte vad” - ”nä”

Sammanfattningsvis svarade eleverna att de huvudsakligen ville ha mindre läroboksrelaterade aktiviteter, läsning och muntlig kommunikation innan studien. Efter studien svarade de att de främst ville ha mindre läsning eller läromedelsrelaterade aktiviteter och muntlig kommunikation. De två sistnämnda kategorierna fanns alltså representerade både före och efter studien. Något värt att notera var att muntlig kommunikation också var en av aktiviteterna som många elever ville ha mer av i undervisningen, vilket tyder på att det är en polariserande aktivitet. Det bör också påpekas att ingen elev ville ha mindre musik- och låtrelaterade aktiviteter, trots att undervisningen kraftigt dominerats av sådana under studiens fyra veckor.

Related documents