Val av lokalisering, tillfällig byggväg till stödbankarnas släntfötter

Stödbankarna behöver byggas nerifrån och upp då de stora höjdskillnaderna den branta släntlutningen gör att fyllnadsmaterialet inte kan tippas ner från släntkrönet på ett kontrollerat sätt. En tillfällig byggväg behövs för att säkerställa åtkomst till stödbankarnas släntfötter. Ett antal alternativ har studerats och resultatet av dessa studier beskrivs i detta avsnitt.

4.4.1. Valt alternativ

Alternativ 1 – Byggväg från befintlig väg vid överfallsdamm till problemområde 1

Från väg 810 till överfallsdammen finns en befintlig grusväg, genom att nyttja denna för att ta sig fram till Vuollerimselets vattenbryn skulle man kunna undvika avverkning av skog för dragning av byggväg. Vid den befintliga dammen är också nivåskillnaden mellan den

befintliga vägen och sjöbotten liten vilket är gynnsamt. En byggväg skulle kunna anläggas på sjöbotten längs strandkanten fram till problemområde 1 från den befintliga dammen.

För att möjliggöra omlastning av material från lastbilar till dumpar anläggs en etableringsyta i vattenområdet.

Motiv till val av byggväg

Alternativet möjliggör åtkomst till båda problemområdena och innebär att ingen byggtrafik behöver trafikera överfallsdammen och/eller de befintliga grusvägarna norr om

Vuollerimselet. Detta innebär i sin tur att inga riksintressen påverkas. Då vägen utförs utanför strandkanten i vattenområdet så behöver inga träd och vegetation påverkas längs strandkanten förutom möjligen enstaka träd vid anslutningen till befintlig väg vid överfallsdammen.

Motiv till val av etableringsytans placering

Placeringen av etableringsytan är vald för att undvika intrång i naturreservatet och den skyddsvärda skogen mellan reservatet och Vuollerimselet samt för att undvika dumpertrafik på allmän väg. Placeringen är även vald för att omlastning till dumper ska kunna ske så nära byggvägens början som möjligt samt för att botteytan är relativt hög i det området vilket gör att behovet av fyllningsmaterial för ytan minskar

4.4.2. Bortvalda alternativ

I detta avsnitt redovisas byggvägar som valts bort. När studier av alternativ 1-7 utfördes så innehöll projektet endast åtgärd med stödbank i problemområde 1. Problemområde 2 togs med i projektet senare.

Alternativ 2 – Isväg från befintlig väg vid överfallsdamm till problemområde 1

Om arbetena utförs vintertid skulle en isväg eventuellt kunna anläggas från den befintliga vägen vid dammen. Detta skulle sannolikt innebära mindre materialkostnader för

anläggande av byggväg än i alternativ 1. Vägens längd skulle bli ca 1000 m och Vuollerimselets bottenyta skulle endast påverkas i vägens början och slut närmast stödbanken och vid anslutningen mot befintlig väg.

Figur 22 – Byggväg alternativ 2, © Lantmäteriet.

Alternativet har valts bort då det kräver att Vuollerimselet inte töms i enlighet med befintlig vattendom (se avsnitt 3.4.2) för att en isyta ska skapas längs hela vägsträckan samt för att det också är starkt beroende av rätt väderförhållanden för att vara tillförlitligt.

Alternativ 3 – Byggväg från väg 810 till problemområde 1

Kortast byggväg skulle erhållas genom en dragning på skrå i befintlig slänt strax norr om problemområdet från väg 810 ned till sjöbotten. En dragning på skrå innebär att en halva av vägen ligger på bank och den andra ligger i skärning. Detta innebär att fyllning måste tippas ner för den branta slänten vilket är problematiskt då fyllnadsmaterialet inte kan tippas ner från släntkrönet på ett kontrollerat sätt. För att tippa materialet måste tunga arbetsfordon köra fram till den ur stabilitetssynpunkt känsliga släntens krön. Detta är ett riskabelt arbetsmoment om än tillfälligt.

En dragning på skrå innebär också att stora ingrepp i den ur stabilitetssynpunkt känsliga slänten måste göras då halva vägen behöver ligga i skärning för att minska fyllnadshöjden på den sida av vägen som fylls. I takt med att stödbanken fylls upp skulle byggvägen flyttas längre upp på den befintliga slänten. Vägens längd skulle bli ca 230 m.

Figur 23 – Byggväg alternativ 3, © Lantmäteriet.

Alternativet har valts bort då det innebär stora risker ur geoteknisk synpunkt och ur arbetsmiljösynpunkt. Det riskerar att göra slänten mer instabil vilket står i direkt strid med projektets syfte att stabilisera den.

Alternativ 4 – Byggväg från Bodenvägen, dragning norr om ravin till problemområde 1 En dragning av byggväg från Bodenvägen ned längs strandkanten skulle innebära att denna kan byggas med mindre omfattande och riskabel skärning och bankfyllning vid passagen av slänten än i alternativ 3. Detta då terrängens lutning är mer gynnsam i detta område. Dock kvarstår samma problematik som i alternativ 3 om än i mindre omfattning. Det innebär också en väglängd på ca 730 m, betydligt längre byggväg än i alternativ 3. I takt med att stödbanken fylls upp skulle byggvägen flyttas längre upp på den befintliga slänten närmast stödbanken.

Figur 24 – Byggväg alternativ 4, © Lantmäteriet.

Alternativet har valts bort då det innebär risker ur geoteknisk synpunkt och ur arbetsmiljö-synpunkt. Det riskerar att göra slänten mer instabil vilket står i direkt strid med projektets syfte att stabilisera den.

Alternativ 5 – Byggväg från Bodenvägen via ravin till problemområde 1

Att anpassa dragningen i alternativ 4 på så sätt att man utnyttjar den befintliga ravin som finns till att ta upp höjdskillnaden mellan Bodenvägen och sjöbotten skulle innebära förhållandevis små bankfyllningar och skärningar i befintlig mark. Dessa skulle kunna utföras utan nämnvärda problem och stabiliteten för slänten i detta område skulle inte riskeras. Byggvägens längd skulle bli ca 600 m, något kortare än alternativ 4.

I takt med att stödbanken fylls upp skulle byggvägen flyttas längre upp på den befintliga slänten närmast stödbanken.

Figur 25 – Byggväg alternativ 5, © Lantmäteriet.

Alternativet har valts bort då det innebär risker ur geoteknisk synpunkt och ur arbetsmiljö-synpunkt. Det riskerar att göra slänten mer instabil vilket står i direkt strid med projektets syfte att stabilisera den.

Alternativ 6 – Byggväg från norr, med del av sträckan som isväg till problemområde 1 Enligt uppgift från Vattenfall som framkommit i samråd så har de i ett tidigare projekt anlagt byggväg på Vuollerimselets botten för att utföra förstärkning av erosionsskydd kring udden i sjöns mitt. Vägen som illustreras med röd linje i figur 26 anlades då på en befintlig höjdrygg på botten som torrläggs då överfallsdammen tappas ur vintertid. När dammen öppnas skapas två grunda vattenspeglar på ömse sidor denna höjdrygg som kan bottenfrysa.

Byggväg skulle kunna anläggas på höjdryggen fram till udden och därefter som isväg fram till stödbanken. På grund av att en stor mängd material behöver transporteras in till stödbanken så är det rimligt att anta att bottenytan kommer att påverkas längs den röda dragningen.

Detta genom att bottenytan kan behöva avjämnas samt förstärkningsmaterial kan behöva påföras i takt med att transporterna fortskrider.

Figur 26 – Byggväg alternativ 6, © Lantmäteriet.

Byggtrafik skulle behöva trafikera överfallsdammen på sin väg fram till byggvägens början i norr från väg 810 eller befintliga vägar på norra sidan Lilla Luleälven via Letsimagasinet (se figur 27 och 28) från väg 97. Byggtrafiken skulle då tangera områden för riksintressen för rennäringen och kulturmiljövården enligt figur 4.

Figur 27 – Byggtrafik från väg 810 via överfallsdammen och befintliga vägar i norr (röd linje). Sträckans längd är ca 1,9 km, © Lantmäteriet.

Figur 28 – Byggväg på befintliga vägar i norr från väg 97 via Letsimagasinet (röd linje). Sträckans längd är ca 20 km. © Lantmäteriet.

En okulär besiktning av de befintliga vägarna norr om Lilla Luleälven har utförts för att kartlägga deras befintliga skick. Besiktningen visade att 30-40 befintliga trummor skulle behöva bytas då de ligger för ytligt för den tunga byggtrafiken om denna skulle ledas från väg 97 via Letsimagasinet. Även ca 30-40 st mötesplatser 40m långa skulle behöva byggas för att möjliggöra möten. På grund av detta har byggvägarna i norr valts bort då nyttjande av dessa skulle innebära mycket stora kostnader för att säkerställa deras framkomlighet.

Under samrådet har uppgifter framkommit om att överfalldammens bärighet är sådan att den inte klarar byggtrafiken om den inte förstärks.

Alternativet har valts bort då det är starkt beroende av rätt väderförhållanden för att vara tillförlitligt samt då det innebär att omfattande förstärkningsarbeten behöver utföras på överfallsdammen eller de befintliga grusvägarna i norr.

Alternativ 7 – Byggväg från norr, väg enbart på fyllning

Ett ytterligare alternativ skulle vara att anlägga byggväg på höjdryggen så som beskrivs i alternativ 6 och att istället för isväg från udden anlägga en väg på fyllning längs strandkanten fram till stödbanken.

Figur 29 – Byggväg alternativ 7, © Lantmäteriet.

Transporter skulle på samma sätt som i alternativ 6 behöva trafikera överfallsdammen på sin väg fram till byggvägens början i norr eller befintliga vägar på norra sidan Lilla Luleälven till Letsi (se figur 27 och 28). Transporterna skulle då tangera områden för riksintressen för rennäringen och kulturmiljövården enligt figur 4.

En okulär besiktning av de befintliga vägarna norr om Lilla Luleälven har utförts för att kartlägga deras befintliga skick. Besiktningen visade att 30-40 befintliga trummor skulle behöva bytas då de ligger för ytligt för den tunga byggtrafiken. Även ca 30-40 st mötesplatser 40 m långa skulle behöva byggas för att möjliggöra möte för byggtrafiken. På grund av detta har byggvägarna i norr valts bort då nyttjande av dessa skulle innebära mycket stora kostnader för att säkerställa deras framkomlighet.

Under samrådet har uppgifter framkommit om att överfalldammens bärighet är sådan att den inte klarar byggtrafiken om den inte förstärks.

Alternativet har valts bort då det innebär att omfattande förstärkningsarbeten behöver utföras på överfallsdammen eller de befintliga grusvägarna i norr.