Studien ansågs ha en hög intern validitet eftersom enkätens påståenden mätte det som ämnades att undersökas. Studien eftersträvade en hög validitet och kunde generalisera resultatet till en större population. Validitet är om forskaren mäter det hen avsett att mäta (Bryman & Bell, 2017). Frågorna om hygien- och motivationsfaktorer grundades utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori samt analysmodellen vilket innebär att frågorna är valida.
Reliabilitet handlar om resultaten blir desamma ifall undersökningen genomförs på nytt.
Begreppen validitet och reliabilitet är oftast adekvata i kvantitativa undersökningar (Bryman & Bell, 2017). Studien var avsedd till att mäta upplevelser kring distansarbetet hos arbetstagare i Sverige, men eftersom länken till enkäten publicerades offentligt kunde även svenskar som bor utanför Sverige besvara enkäten, därför kan validiteten påverkas.
Innan enkäten publiceradesgenomfördes en pilotundersökning där enkäten delades med 10 individer som sedan gav feedback om innehållet. Efter detta skedde inga större förändringar utan endast några omformuleringar i frågorna för att de skulle bli mer lättolkade. Detta ökade validiteten hos enkätundersökning då pilotundersökningen bidrog till att se över att enkätfrågorna mäter det som ämnades att undersökas.
Reliabilitet handlar om ifall resultaten blir desamma ifall undersökningen genomförs på nytt. Påståenden som lämnats ut i enkäten kommer därför att vara identiska för alla deltagare (Bryman & Bell, 2017; SCB, 2016). Resultaten har diskuterats med handledare för att säkerhetsställa en hög reliabilitet. Reliabilitet rör frågan om undersökningens skulle genomföras igen skulle det då bli samma resultat, detta är viktigt för att veta om måttet är stadigt eller inte (Punch, 2003). Utformningen av enkätundersökningens frågor är därför otroligt viktigt att respondenterna besvarar frågorna likadant vid en replikering.
Det kan visserligen vara svårt att nå samma resultat eftersom vi inte har fått göra urvalet av dem som ska svara på frågorna, men det finns en viss generaliserbarhet, när vi har tittat på åldersgrupperna har det varit ganska jämnt. Skulle samma undersökning
27
genomföras igen vet vi ej vilka personer som skulle besvara enkäten igen, men om man väljer att samma åldersgrupper ska genomföra enkäten istället har den en högre
reliabilitet. Efter enkätundersökningen analyserades materialet enligt analysmodellen (se figur 1).
3.9 Dataanalys
Analys modellen var i åtanke vid sammanställningen av enkätfrågorna.
Enkätundersökningen har tagit reda på om distansarbetarna upplevde en hög eller låg grad av motivations- och hygienfaktorer, utifrån sammanställningen av datainsamlingen har respondenterna placerats i någon av fyrfältarens rutor utifrån analysmodellen (se figur 1).
Exempel: Om 43% av alla respondenter upplever en hög grad av hygienfaktorer men en låg grad av motivationsfaktorer så kan vi placera de i det översta vänstra fältet i
modellen. Detta innebär sedan att 43% av dessa distansarbetare känner sig tillfredsställda med lön och arbetsvillkor men upplever att de inte får arbetsmotivation utav deras
arbetsuppgifter och karriärsutveckling.
Tabell 2. Grad av motivation- och hygienfaktorer Hög grad av
28
Ovan är de enkätfrågor som avgör hur hög eller låg grad av hygien- och
motivationsfaktorerna som respondenterna har. Det förekommer även en fråga: “Vad är viktigast för dig vid distansarbete?” där respondenterna får välja mellan hygien- och
29
motivationsfaktorerna. Detta är utvecklat från analysmodellen som presenterades i kapitel 2.
Det insamlade materialet sammanställdes utifrån en univariat analys. En univariat analys innebär att det analyseras en variabel i taget, exempelvis ålder eller kön (Bryman & Bell, 2017). Vanliga sätt att presentera univariata analyser är bland annat genom
frekvenstabeller, stapeldiagram, histogram och cirkeldiagram (Bryman & Bell, 2017;
SCB, 2021). Föreliggande studies författare använde cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller och histogram för att presentera den insamlade data. I enkäten fick
respondenterna fylla i sin ålder, vilket gör att denna variabel kunde användas när data sammanställdes. Resultatet av den insamlade data tolkades utifrån uppställda figurer och tabeller. En fördel med att sammanställa resultaten med diagram är att de är lätt tolkade vilket innebär att det underlättade både för föreliggande studies författare samt för läsarna (Frisk, 2018). Enkäten är typiskt kvantitativ, de få fritext frågorna som fanns i enkäten sammanställdes utifrån återkommande begrepp och faktorer i en tabell. Univariat analys kommer från deskriptiv statistik vilket beskrivs som sammanfattnings statistik (Frisk, 2018; Ho, 2014), vilket i sig innebär att det är en process som används för att använda och analysera statistik från en kvantitativ informationssamling. Med en univariat analysmetod underlättar det för att skapa en bra överblick på urvalet. Denna studie vill skapa en överblick hur arbetsmotivationen påverkats hos chefer och medarbetare som arbetar på distans samt hur balansen mellan arbetsliv och privatlivet är så ansåg
föreliggande studies författare att valet med att använda en univariat analys förstärktes.
Dataanalysen visar därmed hur den insamlade data analyserades.
3.10 Material
Det totala antalet som besvarade enkätundersökning är 219. Utav dessa är 75 män och 144 är kvinnor. Alternativet att välja “annat” under kön fanns, men det var ingen som valt detta. Åldersgrupperna hade ett i huvudsak likartat antal svarande vilket bidrog till att stärka legitimiteten. Webbenkäten fanns tillgänglig att besvara mellan den 2 Mars 2021 till den 9 april 2021 på följande länk: https://forms.gle/QBPMsaTDzhiet1M57
Inkluderingen av öppna frågor och fritextfrågor kan leda till att bearbetningen av materialet kan ta längre tid. Den del av enkäten som bestod utav svarsalternativ var lätt
30
och smidig att sammanställa för att sedan lägga in de i rätt ålderskategori. Fritext-frågorna där respondenterna själva skrev sina svar tog längre tid att sammanställa. Det viktiga vid sammanställningen av denna typ av frågor var att lägga fokus på att noggrant skapa en förståelse för vad respondenten menar och hur den beskriver sina upplevelser.
Det som låg i fokus var vad det finns för likheter och skillnader mellan svaren. För att underlätta sammanställningen av svaren så lades respondenternas svar på fritextfrågorna in i ett Excel-dokument för att både snabbare och lättare kunna upptäcka vilka likheter och skillnader som finns. Det skedde även en sortering bland svaren så att fokus hamnade på de svar som var relevanta för uppsatsen. Målet med enkätundersökningen var att kunna beskriva ett övervägande svar mellan antingen positiva eller negativa synsätt på distansarbetet baserat på upplevelser och från ett chef- och medarbetarperspektiv. Svaren sorterades ut utifrån vilken ålder respondenterna har för att se om den faktorn har någon betydelse för vilket svar som respondenten lämnade. Resultatet av enkätundersökningen presenterades utifrån ålderskategorier och därifrån undersöktes det hur deltagarna hade svarat samt vilka svar som var övervägande. Enkäten besvarades av individer födda mellan år 1999 - 1950. Respondenternas svar delades sedan i ålderskategorierna:
• 1950 - 1959 39 respondenter 18 Kvinnor 21 Män
• 1960 - 1969 37 respondenter 28 Kvinnor 9 Män
• 1970 - 1979 37 respondenter 24 Kvinnor 13 Män
• 1980 - 1989 40 respondenter 26 Kvinnor 15 Män
• 1990 – 1999 65 respondenter 48 Kvinnor 17 Män
Alla frågor i enkätundersökningen var frivilliga och eftersom det inte fanns ett krav på att frågorna skulle besvaras blev det olika antal respondenter på frågorna. Vid majoriteten av frågorna var svarsfrekvensen på 212 men sedan förekom det vissa frågor där antalet var lägre. Dessa var främst vid de få fritext frågorna som fanns, det kan bero på att många respondenter inte hade tid eller energi att skriva egna svar utan de ville endast svara på de frågorna med förutbestämda svarsalternativ. Svarsfrekvensen blev mellan 198 och 205 på alla fritextfrågor.
31
3.11 Bortfall
Enkäter brukar vara den metod som förknippas med låg svarsfrekvens (Bryman & Bell, 2017). På grund av den låga svarsfrekvensen är det viktigt att utföra en bortfallsanalys för att ha en överblick och redogöra hur många personer som valt att inte besvara
enkätundersökningen fullständigt (Borg & Westerlund, 2012). Eftersom enkäten
publicerades på olika plattformar, delades vidare av kontakter samt att den mailades ut till företag så var det svårt att veta hur många som kom i kontakt med enkäten. Bortfallet av antalet som inte valt att besvara enkäten var därmed svårt att veta. Anledningarna till att individer valt att inte besvara enkäten kan ha att göra med tid, att de inte uppfyllt kraven eller att intresset till att fylla i enkäten var liten eller obefintlig. Det som kallas för externt bortfall är när individer fått enkäten skickad till sig eller sett den på sociala medier men trots det gjort valet att inte delta (Ejlertsson, 1996). För att minska det externa bortfallet bads vänner, familj och bekanta att dela enkäten vidare.
Kontrollerade bortfall innebär att bortfall sker för att de krav som exempelvis ställts på respondenterna inte har uppfyllts (Jacobsen, 2017). Det skedde en låg grad av
kontrollerade bortfall i enkätundersökningen där föreliggande studies författare valde att ha med en fråga som handlade om deltagaren arbetar på distans eller inte. Blev svaret nej så skedde ett bortfall eftersom dessa respondenter inte uppfyllde kravet för att delta i undersökningen. I föreliggande studie blev det kontrollerade bortfallet 7st respondenter vilket lämnade ett antal på 212st respondenter.
När respondenter väljer att avstå från att svara på en eller fler frågor så sker ett internt bortfall (Ejlertsson, 1996). Svarsfrekvens på frågorna ligger på ca 97%, därmed sker ett litet bortfall på 3% av frågorna. Av de 212st respondenterna som besvarat enkäten och uppfyllt kraven så förekom det även ett internt bortfall på vissa utav frågorna. Det visade sig att de få fritext frågorna hade ett internt bortfall där mellan 7–16 respondenter inte hade svarat. Detta kan bero på att frågorna inte var obligatoriska samt att det krävs mer av respondenten att svara på fritextfrågor än en fråga med fördefinierade svarsalternativ, något som föreliggande studies författare var medvetna om när enkäten utformades. Den sista frågan var en “övrig fråga” där respondenterna fick lägga till något om de ville, denna besvarades av 79 st.
32 3.11.1 Bortfallsanalys
Första steget i en bortfallsanalys är att se över om det är en eller fler specifika grupper som har låg svarsfrekvens. Det kan vara gruppering av kön, ålder eller annat (Splitvision Research, 2021; Stukát, 1993). I enkätundersökningen som genomfördes så var 65,7%
kvinnor och 34,2% var män vilket innebär att majoriteten av enkäten besvarades av kvinnor. På grund av att enkätundersökningen sammanställts efter ålderskategorier var det väldigt viktigt för föreliggande studies författare att få ungefär lika höga
svarsfrekvenser från alla åldersgrupper. Det är oftast yngre som använder sociala medier vilket genererade en risk där svarsfrekvensen bland de yngre åldrarna skulle bli högre än hos de äldre åldersgrupperna. När enkäten var sammanställd såg vi att svarsfrekvensen hos de olika åldersgrupperna såg ut så att ålderskategorin 1990–1999 hade högst antal respondenter samt att det var väldigt jämnt bland de andra ålderskategorierna. Andra steget i en bortfallsanalys är att försöka få det urval som inte har besvarat enkäten att fylla i den så att deras svar kan jämföras med de andra respondenterna (Splitvision Research, 2021),detta är dock inte möjligt vid en webbenkät.Eftersom enkätundersökningen var tidsbegränsad kunde ej deltagare rekryteras efter tidens slut men föreliggande studies författare försökte frekvent gå in på enkäten för att se hur många från de olika
åldersgrupperna som besvarat enkäten. Var det en åldersgrupp som ansågs ha en låg svarsfrekvens så kontaktade föreliggande studies författare individer i dessa åldrar och försökte få de att dela vidare enkäten. Under den tid som enkäten var tillgänglig kunde föreliggande studies författare se vilket årtal respondenterna var födda, sedan utgå från det för att se till att få så jämna antal från alla åldersgrupper.
33
4. Empiri
I detta avsnitt presenteras resultatet av det insamlade datamaterialet. Resultatet
redovisas i cirkeldiagram, histogram och stapeldiagram. Resultatet redogörs utifrån de tre kategorierna: distansarbete, balans mellan arbetsliv och privatliv samt
arbetsmotivation.
Enkäten besvarades av de som var födda mellan årtalen 1951–1999, dock var det tre årtal som ej var representerade då de ej deltog i undersökningen, dessa var: år 1950, 1977 och 1991. Antal respondenter i de fem kategorierna var väldigt jämna (37–40 respondenter) förutom i ålderskategorin 1990–1999 som utgjorde den största delen med 65
respondenter. Majoriteten av respondenterna var kvinnor som utgjorde 65,7% medan männen utgjorde 34,2%. I enkätundersökningen särskildes inte medarbetare och chefer utan de angavs tillsammans då resultatet redovisades utifrån de fem ålderskategorierna.
Figur 2. Arbetsroll n212
Majoriteten av individerna som besvarat enkätundersökningen hade medarbetare som arbetsroll, närmare 181st vilket utgjorde 82,6%. Det var 38st respondenter som hade chef som arbetsroll vilket utgjorde 17,4%. Detta visade tydligt att arbetsrollen medarbetare dominerade enkätstudien.
34 Tabell 3. Procent av din arbetstid n202
Studien avsåg att studera allt distansarbete, oavsett hur många procent respondenterna arbetar på distans. Majoriteten arbetade 100% på distans sedan fanns det en lite mindre andel som arbetade 75% på distans. Lägst representerade var de som arbetar 50% på distans.
Tabell 4. Positivt eller negativt att arbeta på distans n212
En stor andel som besvarade enkäten upplevde distansarbetet som något positivt oavsett ålderskategori. Det skiljde sig mycket i antal mellan positivt och negativt hos alla grupper vilket visade att distansarbetet oftast sågs som positivt hos många. Ålderskategorin 1990–
1999 var en av de två kategorier som hade fler antal på “negativt” än de andra
kategorierna. Det var alltså ålderskategorierna 1990–1999 samt 1970–1979 som hade högst antal ”negativt” av alla grupper.
35
Tabell 5. Positiva faktorer med distansarbete n205 Beskriv kort POSITIVA faktorer med ditt distansarbete:
Minska smittspridning av covid-19
Mer arbetsro - Inga kollegor/annan som stör
Inga resor till och från arbetet, sparar tid och pengar
Digitala verktyg som Zoom, Teams underlättar, är smidigt och man får mer digitala kunskaper
Flexibelt, kan anpassa arbetstiderna Arbetar mer effektivt
Mindre stress
Livspusslet blir enklare
Kan göra hemmasysslor samtidigt
Majoriteten av respondenterna påpekade att minskning av smittspridningen var en positiv faktor och livspusslet var enklare att få ihop. Även de andra faktorerna som nämns ovan påpekades hos ett flertal respondenter.
Tabell 6. Negativa faktorer med distansarbete n198 Beskriv kort NEGATIVA faktorer med ditt distansarbete:
Ensamt
Saknar kollegor
Ej ergonomisk arbetsplats hemma Stress
36 Slutar “aldrig” jobba
Glömmer bort raster Teknikstrul
Att man bor på arbetsplatsen Lätt att bli distraherad
Den negativa faktor som var en överlägsen majoritet hos respondenterna var saknad av kollegorna samt den sociala samvaron. Denna negativa faktor skapade fler faktorer som ensamhetskänsla och att respondenterna glömde bort raster eftersom arbetstagarna inte har kollegorna runt sig. Alla faktorer som nämns ovan var återkommande svar hos respondenterna.
Tabell 7. Vilket sorts arbete är att föredra? n212
Detta resultat visade på en stark majoriteten, att ett högt antal respondenter ansåg att det flexibla arbetet var att föredra. Distansarbete på heltid samt att endast arbeta på kontoret hade fått ett väldigt lågt antal röster av alla ålderskategorier.
37