Valutaköp och tjänster

När det gäller tillvägagångssättet vid valutaköp sköts denna hantering centraliserat i organisationerna medan typen av valuta som köps skiljer sig åt. NGO-person 1 berättar att deras organisation framförallt köper dollar men även till viss del euro med anledning av att de framförallt skickar dollar till sina lokalkontor. I fallet med NGO 4 så köps dollar för ungefär en femtedel av omsättningen och Sydafrikanska Rand för drygt en tiondel vilket sedan skickas till samarbetspartner. Utöver dollar köper NGOs även euro vilket oftast beror på att vissa av avtalen med finansiärer är skrivna i euro. Själva köpen sköts i organisationerna för det mesta digitalt via bankernas plattformar men även i vissa fall per post eller fax när det gäller exotisk valuta. ”Nu för tiden är det mindre kostnader för att vi kan göra mycket mer på internetbanken själva, förut var vi tvungna att skicka papper till banken och då blev det dyrare” (NGO-person 3, 150330)

När det gäller köp av exotisk valuta är det framförallt NGO 2, 3 och 4 som köper denna typ av valuta där transaktionerna till lokalkontor eller samarbetspartner sker i SEK som växlas till lokal valuta. Typ av valuta har dock enligt NGO-person 1 skiftat under åren där organisationen till vissa länder tidigare valt att skicka hård valuta på grund av att det varit säkrare men att de nu övergått till landets lokala valuta.

För att genomföra dessa valutaköp och transaktioner nyttjar NGOs olika tjänster. Merparten av de NGOs denna studie omfattar använder sig endast av en bank. NGO-person 2 berättar däremot att deras organisation har, utöver avtalet med Nordea, även ett avtal med en brittisk aktör, Ebury Partners, för nyttjande av tjänster för valutaköp och transaktioner. NGO-person 4 vet inte varför de har just den bank de har medan NGO-person 2 och 3 menar att avtalen med bankerna ingåtts genom upphandling. NGO-person 1 berättar att organisationens avtal med Nordea har följt med NGO 1 sedan 60-talet. Tillskillnad mot de tre förstnämnda organisationerna har NGO 1 avtal

6 Svenska NGOs

37

med ett Nordeakontor utanför Stockholm, lokaliserat i en mindre svensk stad. Denne framhäver fördelarna med att ha ett avtal med ett mindre bankkontor då de ger bättre service, vilket är viktigt när utlandsbetalningarna strular. Anledningen till att organisationer endast har avtal med en bank skiljer sig åt. NGO-person 2 nämner att det finns fördelar vid samlande av alla tjänster hos en bank i form av paketlösning eller förmånligt avtal. På frågan om det är möjligt för organisationen i fråga att ingå avtal med fler banker menar NGO-person 2 att det är möjligt medan NGO-person 3 säger att det är möjligt men att det skulle bli rörigt. NGO-person 4 menar istället att denne inte tror att kurserna skulle skilja sig mellan de fyra svenska storbankerna och att deras valutahandel är ganska lika.

De tjänster som NGO 2 använder från den brittiska aktören Ebury Partners gäller framförallt köp av exotisk valuta eftersom organisationen skickar i lokal valuta till sina lokalkontor och samarbetspartners. NGO-person 2 berättar: ”De använder vi för de här mer exotiska valutorna, tanzaniska shilling och kenyanska shilling som inte Nordea vill beblanda sig med.” (NGO- person 2, 150331). Denne berättar vidare att vid köp av exotisk valuta kontaktas Ebury Partners, som ger en kurs där det finns chans att säga ja, nej eller förhandla. Institutionen har lokala banksamarbetspartners i länder dit den lokala valutan ska skickas. ”Där blir det inte så att de behöver ha pengarna för att växla dem och skicka vidare, utan när vi har nått affären så släpps pengarna därute i världen och sen fyller vi på deras kassa.” (NGO-person 2, 150331). Sedan betalas SEK till Ebury Partners bankkonto i Sverige för transaktionen, oftast med en kredit på 3 dagar. Fördelarna enligt NGO-person 2 med detta tillvägagångsätt är att transaktionen sker snabbare än med Nordea som kunde ta över en vecka att genomföra. Däremot har de efter en tid noterat att det kräver en förhandling av priset varje gång för att få bra kurser, vilket gjort att de börjat jämföra kurser med Nordea. Dock nämner NGO-person 2 att det inte alltid finns tid och kompetens att sitta och förhandla. Utöver de tjänster som nyttjas av NGO 2 nämns det även att de ibland måste använda tjänster utanför det vanliga traditionella banksystemet för att exempelvis skicka medel till Somalia. NGO 4 menar att det ofta ringer banker och valutahandlare från Storbritannien som erbjuder kurser för exotiska valutor, men menar att det inte är värt risken och besväret då skillnaden är liten. Denne påpekar även att eftersom det är Sida-medel så behöver de vara försiktiga med dem och inte låta något bli fel.

Valutaprognoser är ytterligare en tjänst som vissa av de NGOs som intervjuats använder. Prognoserna kommer framförallt till nytta vid budgetering. NGO-person 1 berättar att de tar in valutaprognoser från Nordea där de har ett samtal med banken och frågar dem vad de ser på 3- 6 eller 12 månaders sikt och genom de kurserna tar fram en snittkurs för året. NGO 2 nyttjar även tjänster för valutaprognoser som består av en årlig analys från Ebury Partners och berättar: ”De kan ju säga någonting om dollarn och euron, de vill ju inte säga så mycket om tanzaniska shilling eller kenyansk shilling för så fort det är val i de här länderna kan ju allt hända.” (NGO- person 2, 150331). Prognoserna NGO 2 erhåller skickas oftast per mail men kan även ges per telefon. NGO 3 använder sig inte av valutaprognoser utan nyttjar endast egenberäknade

6 Svenska NGOs

38

snittkurser. I NGO 4:s fall så görs en indikativ prognos där de tar hänsyn till sin bild av kursens trend och NGO-person 4 tar följande som exempel: ” Det är ju en beräknad kurs man tar väl lite… låt oss säga att kursen har varit 7,50 kr till 7,70 kr, då kanske man sätter det till 8,00 kr, om vi märker att det är en uppåtgående trend.” (NGO-person 4, 150424)