5. Diskussion och slutsatser
5.2 Varför elprogrammet?
Begreppet motivation har en mångfasetterad innebörd. Både inom psykologi och pedagogik har det använts för olika ändamål (Giota, 2001). I den här uppsatsen avses det som driver eleverna att läsa på Elprogrammet med automation som in- riktning. De tillfrågade elevernas intresse verkar i flera fall vara en naturlig driv- kraft i denna studie. Även målet med utbildningen tycks vara ett övergripande motiv för valet av utbildning. Flera elever uppger att deras pappa jobbar inom el- branschen. Familjen har en viss filterfunktion som kan påverka en ung människas beslut (Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, 2001). Möjligtvis kan här skönjas en viss förespegling om jobb och trygghet från pappans sida. Enligt Vygotskijs teori på- verkas eleverna av sin sociokulturella bakgrund. Han menar att det sociala föregår det individuella och att vi föds in i en kulturell gemenskap (Carlgren & Marton, 2004). Gunnarsson (1999) tar också upp betydelsen av kopplingen mellan skolan och hemmiljön. Eleverna måste känna att de betyder något både hemma och i skolan för att inte störa lärandeprocessen.
Intresset för datorer var en gemensam nämnare för de intervjuade eleverna. Den mediala bild som dessa elever exponerades för via detta medium i kombination med intresset för teknik kan ha skapat vissa förespeglingar om Elprogrammet. Här används ju datorer flitigt. Sjøberg (2005) nämner att media påverkar människor. Uppfattningen av elektronik och att få arbetat inom detta område kan ha färgats av informationsflödet som de intervjuade eleverna utsatts för. Om de sedan ut- vecklat eller avvecklat intresset för elektronik kan bero på många faktorer. Enligt John Deweys tes ”Learning by doing” kan eleverna utveckla intresset för elektro-
nik genom att se sammanhangen mellan praktiska försök på laborationer och bak- omliggande teori. Detta kan enligt Egidius (2000) öka elevernas intresse för äm- net. Dysthe (1995) menar att eleverna utvecklas då de hela tiden leds framåt obe- roende av den kunskap som de har för tillfället. Om läraren dessutom har förmå- gan att läsa av eleverna och använda sig av emotionell intelligens kan detta ge näring åt intresset och motivationen. En elev nämner sin kärnämneslärares namn och menar att det var en bidragande orsak till att han valde Elprogrammet på den- na skola. Gunnarsson (1999) tar upp betydelsen av att elever och lärare lär känna varann, samt att läraren kan tala om något annat än skolan.
5.3 Framtidsplaner
Elprogrammet är en yrkesutbildning. Härav förväntade sig eleverna inte att behö- va studera mer efter gymnasiet. Man ville börja jobba direkt. Dock visade sig hos en del elever, en viss mognad som fick dem att känna vad de egentligen ville ar- beta med. För de som ville gå vidare inom automation och elteknik var det ett önskemål att få läsa vidare, men inom ett företag där man förväntade sig att få ar- bete. Det verkar vara är det praktiska handlandet som lockade de tillfrågade ele- verna. Göranzon (1990) tar upp skillnaden mellan teoretiskt och praktiskt hand- lande. Han framhåller att det teoretiska handlandet har ansetts som mer förfinat än det praktiska med hänvisning till Platon och Sokrates Praktikern utför utan djupa- re intresse för den bakomliggande teorin, medan det för teoretikern är tvärtom. Några elever tänkte vidareutbilda sig på företag inom automationsbranschen. Andra tänkte jobba några år och sedan se om de tänker vidareutbilda sig. Bland de tillfrågade eleverna på elprogrammet som hade bestämt sig för att inte fortsätta sin bana inom elteknik, verkade heller inte intresset vara så stort för vidare studier överhuvudtaget. Möjligen kände dessa elever ett utanförskap. Svedberg (1997) använder begreppet kohesion för att beskriva den grad av samhörighet en individ känner med gruppen, eller styrkan i önskan att tillhöra den. I vissa grupper är ko- hesionen mycket stark och beseglas i ritualer, uniformer eller valspråk. Medlem- marna i en grupp med stark kohesion identifierar sig med gruppen och ger upp en stor del av sin autonomi till förmån för gruppgemenskapen. Gruppen sluts, revir-
för medlemskap är mycket bestämda, gränserna utåt tydliga och vem som helst släpps inte in. På grund av den starka personliga bindningen är det inte heller lätt att lämna en sådan grupp, skriver Svedberg. Detta bekräftar också några av de till- frågade eleverna som kände att de valt fel program, eller som en elev sade: ”jag
pallade inte att byta program”.
Sjøberg (2005) framhåller att praktiskt kunnande handlar om att man inträder i en gemenskap av traditioner genom den yrkesroll samt yrkesskicklighet som man av- ser att erhålla med tiden. Möjligen kan de elever som kände tillhörighet med fa- derns yrke samt beroende på den relationen som eleven har med sina föräldrar på- verka till ett inträde i elektrikerskrået. Det fanns också exempel på motsatsen av de tillfrågade eleverna, dvs. elever som inte ville gå i pappas fotspår.
5.4 Slutkommentar
Bland de elever som tänker fortsätta inom elbranschen verkar uppfattningen av kvalitén på utbildningen vara hyfsad. Några tyckte att det skulle vara mer dator- användning. Andra tänkte sig mer praktiskt uppkopplingsarbete liknande det in- riktningen för installationselektriker utför.
Elever som hade elprogrammet som andrahandsalternativ är mera tveksamma till att fortsätta sin karriär inom yrkesutbildningens ramar. De hade kanske en före- ställning om att det skulle bli roligare med datorarbete än vad det sedan visade sig att vara.
Överlag kan sägas att elevernas förväntningar på utbildningen blev vad man själv gjorde den till. De som bara valde något program på gymnasiet hade kanske inte så höga förväntningar. Var man å andra sidan mer målmedveten var kraven på ut- bildningen högre. Genom dialog och om eleverna upplevde att läraren ledde verk- samheten framåt kände de tillfrågade att de utvecklades. Vygotskij berör detta då han talar om ”den nära utvecklingszonen”. Utveckling sker när eleverna leds framåt oberoende den kunskap som eleverna har för tillfället. Bachtin (1984) me- nar att meningsskapandet är dialogens främsta syfte. Dysthe (1995) menar att stödstruktur är av dialogisk natur där man utgår från ett interaktivt lärande och
lyckas få eleverna att vidga sin kunskap genom att utvecklas med uppgiften. Dysthes flerstämmighet infann sig då eleverna diskuterade begreppen med var- andra.
Det verkar som om de flesta bland de tillfrågade eleverna var mer målinriktade än man inledningsvis skulle kunna tro. Även om intresset för att studera verkar vara svalt har man funnit en mindre studieinriktad och mer praktiskt orienterad utbild- ning. El och elektronik kräver visserligen studier, men en hel del av dessa kun- skaper kan erhållas genom det praktiska arbetet på laborationerna. Därefter kan de teoetiska kunskaperna inhämtas när man har sett nyttan med dem.
Eleverna kan ha påverkats av en viss eufori på grund av den annalkande skolav- slutningen. Detta kan ha föranlett en överdrivet positiv syn på valet av elpro- grammet på gymnasiet. Dock var målet att få en reflektion över den nästan full- följda utbildningen på gymnasiet. Här kunde också de tillfrågade eleverna göra en jämförelse med hur de hade tyckt tre år tidigare då de nyss hade gjort sitt pro- gramval till gymnasiet. De flesta verkade känna att de hade valt rätt. Att de som inte hade kommit in på sitt förstahandsval kände sig mindre nöjda, kan bero på att de kände sig tvingade att sysselsätta sig med sådant som inte var i deras intresse. Svårigheterna med att för en ung människa välja en utbildning till ett yrke man tror sig trivas med kan ibland tyckas ge upphov till uppgivenhet hos eleverna. De kanske tycker att det finns för mycket att välja på i kombination med att inte rik- tigt veta vad man vill. Referensramen för en elev som ska välja program på gym- nasiet kan på grund av den ringa åldern vara något begränsad. Dock finns hos dessa unga personer mycket tankar och funderingar över framtiden. Här finns in- tressen och förmågor som kanske inte alltid tillvaratas beroende på tillfälliga om- ständigheter.
För att fastställa hur noga övervägt valet av program till gymnasiet är, samt hur motiverade dessa elever är, skulle det behövas en djupare och bredare undersök- ning. Här skulle det vara intressant och se, inte bara elever på elprogrammets au-
program, genom att man både tar reda på vad eleverna förväntar sig av sin utbild- ning och vad arbetsmarknaden vill ha.
En utvidgad studie där man från början hade kunnat följa eleverna, hade kanske givit ett trovärdigare resultat än vad denna undersökning har gjort. Det hade varit intressant att redan då eleverna gick i grundskolan och skulle välja program till gymnasiet, fått intervjua dem om motiven bakom sitt val, och sedan följt upp detta fram till avslutningen av gymnasiet. Denna studie har endast undersökt vad eleverna minns då de gjorde sitt val till gymnasiet, och sedan ställt det i kontrast till vad de upplever att de tycker nu. Vidare hade det också varit intressant att få följa dessa elever i framtiden och se hur mycket eller lite betydelse deras gymna- sieutbildning har haft.