Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och Ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Elevens val

En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets

Elprogram

The pupil’s choice

A study of students’ interest and motivation for the selection of the electrical

pro-gram at the upper secondary school

Dan Hallin

Lärarexamen 180 hp Examinator: Marie Leijon

Lärarutbildning 90hp Handledare: Elisabeth Söderquist 2009-01-29

Sammanfattning

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet

av gymnasiets Elprogram. (The pupil’s choice. A study of students’ interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school).

Skolutveckling och ledarskap, 90 hp. Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Elevens val är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärar-högskolan i Malmö. Det är en studie baserat på intervjuer med nio elever på gym-nasiets elprogram med automation som inriktning. Undersökningen är utförd med kvalitativ metod. Uppsatsens syfte är att undersöka elevernas intresse och motiv med sitt val av program. Har de valt med hjärta eller hjärna? Har elevernas anhö-riga eller kompisar tryckt på? Vet en sextonåring egentligen vad han eller hon vill bli i framtiden?

Resultatet visade att de intervjuade eleverna var betydligt mer målmedvetna än det första ytliga intrycket de utstrålade. Även de elever som ansåg sig ha kommit in på fel program hade fått en viss insikt om sitt framtida yrkesval, eller i varje fall vad de inte ville syssla med. Detta kan ligga till grund för hur jag som lärare ska bemöta elever på gymnasiets elprogram med automation som inriktning vid den första kontakten.

Nyckelord: Elprogrammet, intresse, motivation, målmedveten, programval, yrke. Dan Hallin Examinator: Marie Leijon

Östgötavägen 4 Handledare: Elisabeth Söderquist 222 25 Lund

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt mig med detta examensarbete. Lennart Billström för handfast handledning, Elisabeth Söderquist som sett till att det har kommit på pränt och eleverna som avslöjat sina tankar och funderingar. Min familj har tålmodigt haft överseende med min frånvaro av social kompetens under tiden som jag har producerat detta examensarbete.

Innehåll

1. Inledning

9

1.2 Bakgrund 10

1.2.1 Undersökningsområde 10 1.2.2 Kursplaner och styrdokument 11 1.3 Syfte och frågeställningar 13

1.3.1 Avgränsningar 13

2. Litteratur

14 2.1 Programval 14 2.2 Motivationsfaktorer 15 2.2.1 Motivationsstörningar 18 2.3 Läromedel 19

2.4 Det sociokulturella bagaget 21 2.5 Reflekterande praktiker 22

3. Metod

25 3.1 Metodval 25 3.2 Urval 26 3.3 Genomförande 27 3.4 Bearbetning av material 29 3.5 Validitet och reliabilitet 30

3.6 Etik 31

4. Resultat

32

4.1 Intresse 32

4.2 Motiv för valet av Elprogrammet 33

4.3 Framtidsplaner 35

5. Diskussion och slutsatser

38

5.1 Intressen 38 5.2 Varför Elprogrammet? 39 5.3 Framtidsplaner 40 5.4 Slutkommentar 41

Referenser

44

Bilagor

47

1. Inledning

Under min verksamhetsförlagda tid inom lärarutbildningen funderade jag på vad elevernas mål och motivation för sitt programval på gymnasiet var. Hur väl un-derbyggt var deras tankar om kommande yrkesval, och hur var de kopplade till yrkesutbildningen? Elever som går på gymnasiets Elprogram kan ha olika bak-grund samt ha olika motiv med sitt yrkesval. Med öppna frågor samt frågor med följdfrågor som skulle få eleverna att berätta om tankarna kring sitt val av pro-gram, har jag i denna undersökning studerat varför några elever valde elprogram-met.

Inom tekniksektorn på arbetsmarknaden ställer arbetsgivaren krav på fortsatt lärande och förnyelse av kunskaperna hos sina anställda. Att lära för livet skulle kunna vändas till att leva för lärandet. Detta ställer samtidigt krav på engage-manget för yrket. Ännu mer ställer det krav på en ung människas val av utbild-ning som skall leda till ett yrke. Elevernas olika sociokulturella bakgrund kanske präglar deras val av program på gymnasiet, eller om de har följt sin inre röst och intresse inför sitt studieval. Det är min uppgift att tillvarata deras intresse. På si-dan 41 i ”Lärarens handbok” (Lärarförbundet, 2005) kapitel 1.3 under LPf 94 står: ”Gymnasieskolan skall med den obligatoriska skolan som grund fördjupa och ut-veckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor m.m. och som förberedelse för vuxenlivet som sam-hällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv.” För att uppfylla detta krav måste man kanske som lärare veta vad det är som driver eleverna. Lyhördhet för elevernas motivation blir som en stämgaffel för tonen i klassrummet.

Jag läste elektroteknik och blev civilingenjör för 16 år sedan. Utveckling och pro-duktion av elektronik har varit min huvudsakliga syssla sedan dess. Medicinsk teknik ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Det var inom detta ämne som jag gjorde mitt examensarbete på Lunds Tekniska Högskola. Sedan dess har jag fort-löpande utökat samt uppdaterat mina kunskaper. Under hela tiden har det varit mitt intresse för elektronik som har drivit mig.

Allt detta ska jag med 12 års erfarenhet som civilingenjör förmedla utan att ta död på elevernas intresse för ämnet. Välja rätt tillfälle då eleverna är mottagliga. Alla är det säkert inte på samma gång och de som inte känner för ämnet drar kanske gärna med sig de andra beroende på var i gruppens hierarki de befinner sig. Har alla eleverna någon uppfattning om av vad utbildningen ska leda till? Är den upp-fattning ekvivalent med det de brinner för?

Eftersom jag studerar till ellärare tyckte jag att det kunde vara intressant att un-dersöka de elever som har valt elprogrammet. Hur ser dessa elever på elprogram-met före och efter sin tid där? Är bilden av elprogramelprogram-met positiv eller negativ. Jag ville studera problemet utifrån ett elevperspektiv eftersom jag tycker det skulle vara intressant att se hur eleverna själva upplever sin situation i skolan.

1.2 Bakgrund

1.2.1 Undersökningsområde

Denna uppsats fokuserar på motivationen av programvalet hos elever på elpro-grammet med datoriserad automation som inriktning på en kommunal gymnasie-skola. Utbildningen leder till automationstekniker och fordrar vidareutbildning antingen på högskola eller inom företaget där man har fått anställning. Automa-tionsteknikerns arbetsuppgifter är varierande. Det kan vara allt från praktiskt ar-bete vid reparation av ett löpande band eller dylik automationsprocess, till pro-grammering av en automatisk anläggning inom industrin.

Karaktärsämnet för automationsinriktningen på elprogrammet är elektronik som är uppdelat på analog- och digitalteknik, kraftelektronik, mikroprocessorteknik, datorer och nätverk samt ytmontering.

1.2.2 Kursplaner och styrdokument

De lokala målen på gymnasieskolan där denna undersökning har utförts, utgör enligt deras styrdokument karaktärsämnen 58 % av poängfördelningen. Här ingår även arbetsplatsförlagd utbildning (APU) även kallad för praktik. Vidare utgör

Det yrkesförberedande Elprogrammet utlovar en utbildning som direkt kan ge ar-bete plus en bra grund om man vill läsa vidare. Vidare växlas det mellan teori och praktik. Man tränas också i att använda sina kunskaper i relation till andra männi-skor, en slags social yrkeskompetens. Programmet har två inriktningar: Elteknik och Elektronik. Väljer man elektronik profilerar man sig på Medicinsk teknik el-ler Datoriserad automation.

Arbetssättet som kursen genomförs på är med teorigenomgångar som följs upp med praktiska tillämpningar på genomgånget avsnitt. Mål som eleven skall ha uppnått på den första elektronikkursen att kunna felsöka på krets- och kompo-nentnivå i lågfrekvensförstärkare och strömförsörjningsenheter, samt kunna följa signalvägar i förstärkare och strömförsörjningsenheter och mäta signaler med os-cilloskop. Vidare skall eleven kunna mäta lågfrekvenssignalers frekvens, amplitud och kurvform samt känna igen olika lågfrekvenskopplingar i elektronikscheman. Färgkoder på resistorer skall kunnas och ersättnings- och datahandböcker för halvledare skall vara bekanta verktyg. Funktion hos elektronikkopplingar som an-vänds i strömförsörjningsenheter och lågfrekvensförstärkare skall vara känt samt att ha kunskap om grundläggande OP-förstärkarkopplingar.

Enligt skolverkets programmål syftar Elprogrammet till att ge grundläggande kunskaper för arbete med elinstallationer samt till att ge tekniska och teoretiska kunskaper inom områdena automation, datorteknik och elektronik. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. I elprogrammet betonas kunskaper i den teknik som krävs för arbete inom produktion och installation samt service och underhåll. Från att ha varit ett arbets-område med ganska klart definierade yrkesprofileringar inom elinstallation, elekt-ronik och styr- och reglerteknik har nya tillämpningsområden tillkommit. Den tilltagande datoriseringen och automatiseringen i samhället har på flera olika sätt påverkat det område programmet utbildar för i riktning mot elektroniska tillämp-ningar och datorstyrda processer. Ämnena ellära och el-kunskap är grundläggande kunskapsområden i utbildningen. Till dessa båda ämnen är de flesta av utbild-ningens ämnen direkt kopplade. Även matematiska beräkningar ingår som en

nentkännedom, inom andra områden krävs fördjupade insikter i reglerteknik och analyserande mätteknik. Säkerhetstänkande är väsentligt inom utbildningens alla områden (Skolverket, 2000).

Många arbetsuppgifter inom utbildningens yrkesområden innebär omfattande kundkontakter där social förmåga och servicekänsla är viktigt. Andra generella krav är språkliga färdigheter, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmå-ga att arbeta i och leda projekt. Den ökande internationaliseringen ställer även krav på språkkunskaper utöver svenska samt förståelse för andra kulturella mönster. Ett miljöperspektiv präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Genom samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen samt ge-nom att praktiska och teoretiska inslag förs samman och integreras i olika ämnen och kurser bildas en helhet i utbildningen därmed utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet. De teoretiska inslagen i programmet är betydande och den ar-betsplatsförlagda utbildningen utgör därför en viktig kompletterande del av ut-bildningen. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ger erfarenheter av programmets verksamhetsområden och möjlighet att tillämpa och värdera olika arbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta såväl självständigt som i arbetslag. Arbetsplatsför-läggningen bidrar också till utveckling av kvalitet i arbetets utförande och förstå-else av företagandets villkor. Elprogrammet har fyra nationella inriktningar: au-tomation, elektronik, elteknik och datorteknik.

Skolan skall enligt skolverket ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning har kunskap om grundläggande naturvetenskapliga teorier och modeller, teknik och material samt viktiga tekniska uppfinningar av betydelse för det eltekniska områ-det, och förstår sambandet mellan olika delar i arbetsprocessen och kraven på kvalitet i vart och ett av dessa. Vidare skall eleverna kritiskt kunna granska och utvärdera det egna arbetet med utgångspunkt i gällande kvalitetssäkringssystem, och genom egna erfarenheter skaffat sig kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras i företag och om internkontroll av arbetsmiljön. Eleverna ha förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutöv-ningen och kunna kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i

inom verksamhetsområdet skal kunna användas. Faktorer som påverkar hälsa och säkerhet, hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter är nödvändig kunskap i det framtida yrkeslivet som elektriker eller automationstekniker. Det samma gäller egenskapen att kunna verka för en god fysisk och psykosocial ar-betsmiljö. Eleverna skall ha insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som ut-bildningen berör. Bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området skall vara bekant (Skolverket, 2000).

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att bredda, förnya och berika kunskapen om elever-nas förståelse för sitt programval. Vidare är avsikten att få en djupare förståelse för eleverna på elprogrammets automationsinriktning. Deras avsikter med utbild-ningen kan bli ett stöd för sättet att lära ut och kan även vara till hjälp för att ut-veckla det didaktiska arbetet i ämnet. Tre grundläggande frågor undersöks:

• Elevernas intresse

• Elevernas motiv för valet av Elprogrammet • Elevernas framtidsplaner

1.3.1 Avgränsningar

Det är inte uppsatsens avsikt att kartlägga alla elevers motiv och mål med sitt pro-gramval på gymnasieskolan. Den enskilda individens perspektiv ligger till grund för denna undersökning, och inte de vuxnas samhällsperspektiv avseende mest eftertraktade yrken med framtidsutsikter. Motiv och mål för ett val av gymnasiets yrkesinriktade program ligger nära motiv och mål för ett yrkesval. Undersökning-en av motivationUndersökning-en av yrkesvalet begränsas till nio elever på elprogrammets au-tomationsinriktning.

2. Litteratur

2.1 Programval

Enligt Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY) i ett samarbete med Skövde kommun (2003) är det 5 % av en årskull som söker Elprogrammet på gymnasiet. Endast hälften av de färdiga eleverna på elprogrammet anställs enligt statistik från Elbranschen, vilket branschen anser vara i underkant.

Enligt rapport ”Vägval för yrkesutbildningen” från LO och Lärarnas Riksförbund (2007) har ungdomarna en negativ attityd till yrken inom elbranschen. Vidare pe-kar denna rapport på att missnöjet är stort bland eleverna på elprogrammet. Bland kvinnorna var 31 % mycket missnöjda. Männen var mest missnöjda med elpro-grammet och energiproelpro-grammet. Eleverna på elproelpro-grammet anser att de har liten användning för kunskaperna från sin utbildning efter avslutade studier enligt den-na rapport. Detta kan bero på att det är få som får jobb inom elbranschen.

Skolverkets rapport 223 ”Efter skolan” (2002) pekar på att endast 10 % av elever-na på elprogrammet läser vidare på högskola. Detta anser ECY, Elbranschens Centrala Yrkesnämnd, är i underkant då det behövs fler arbetsledare i branschen. Vidare säger Skolverkets rapport 223 att 33 % börjar på KomVux inom fyra år. 33 % av kvinnorna och 25 % av männen erhöll inget slutbetyg. Få kvinnor väljer att studera på elprogrammet. 75 % hade jobb tre år efter utbildningen och drygt hälften var inom målyrket. Den vanligaste anställningen var som installations-elektriker.

Praktiskt kunnande handlar om ett personligt inträdande i en tradition, t.ex. via en mästares kunskaper, personlighet, berättelser och minnen. Genom övning/träning leder det till skicklighet och med diskussioner om teknik och reflektion över ar-betet ger det förmåga till egen handling och nyskapande. Nu skall man inte förle-das tro att elprogrammet är vetenskap i den meningen att den har som mål att för-stå världen. Dess mål är att lösa praktiska problem (Sjøberg, 2005).

Enligt LPf 94 skall gymnasieskolan med den obligatoriska skolan som grund för-djupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor m.m. och som förberedelse för vuxenli-vet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv.”

2.2 Motivationsfaktorer

Enligt Sjøberg (2005) har det visat sig att fler elever väljer bort naturvetenskapli-ga ämnen. De har fått nog av ämnet som kräver högre arbetsinsats. Vidare menar Sjøberg (2005) att den mediala bild av teknik som har skapats inte höjer intresset för ämnet beroende på att teknik och matematik troligtvis inte lockar de studenter som väljer journalistutbildningen. Vidare uppfattas många tekniska företeelser i deras vardag som naturliga och självklara utan att någon djupare förståelse anses behövas (Sjøberg, 2005).

John Dewey utformade ett naturvetenskapligt inspirerat schema för dynamiskt lärande där de lärande ska stöta på problem eller möta en svårighet och känna en impuls, en lust att hantera problemet. För att lösa uppgifter skall fakta insamlas. Med hjälp av sina egna kunskaper skall eleverna lära sig gissa i vilken riktning problemets lösning står att finna och vänja sig vid att formulera hypoteser. Så småningom ska de också kunna skissera teorier om sammanhangen. Genom att träna sig att experimentellt eller genom systematiska observationer ska eleverna slutligen verifiera hypoteserna och teorierna (Egidius, 2000).

Gunnarsson (1999) menar att av central betydelse för elevers handlande och lärande i undervisningssituationer är bl.a. hur de upplever att de klarar av sina uppgifter i förhållande till sina kamrater och hur de upplever att kamrater och lä-rare ser på dem. Vidare påverkar också hur de upplever sig själva i förhållande till sina kamrater, om de t.ex. känner sig likvärdiga, uppskattade, accepterade, om-tyckta och respekterade. Gunnarsson (1999) betonar även att vikten för elevers lärande är bl.a. deras upplevelser av om det finns likartade och gemensamma strukturer mellan skol- och hemmiljön. Betydelse för elevers utveckling är om man ser på ungefär samma sätt på skola och lärande i hem- och skolmiljö och om det finns en relation mellan hem och skola baserad på ömsesidig respekt. Av

be-tydelse är också om det finns gemensamma mål med elevens lärande mellan hem och skola och om eleven bemöts med respekt i hem och skola.

Enligt Liberg (1999) försöker lärarna göra arbetet relevant för eleverna genom att knyta an till deras egna erfarenheter och genom praktiska övningar, t.ex. studium av elevernas egna veckotidningar eller spännande laborationer i naturvetenskapli-ga ämnen. Eleverna ges därmed möjlighet att känna igen sig i arbetet. Men likväl upplever man, som besökare och samtalare med eleverna, att det är osäkert om alla verkligen tar till sig detta arbetssätt och känner sig berörda. Här läser och skriver eleverna till stor del för att reproducera vad andra redan tänkt och sagt. De skriver av från tavlan, de skriver av från böcker som de inte får skriva i och de fyller i redan färdiga tankar och ”sanningar” i övningsböcker. Den egna produk-tionen skapas inom ganska begränsande ramar, t.ex. läser man för att kunna svara kortfattat med egna ord på givna frågor. Eleverna får sällan skriva hela texter men då detta förekommer är ämnena bestämda av läraren. Man använder nästan aldrig samtalandet, läsandet och skrivandet för att reflektera över vad man lärt sig. Ele-vernas engagemang och intressen fick utgöra grunden för problemlösningen enligt Egidius (2000). Dysthe (1996) menar att det är betydelsefullt att ta vara på ele-vernas engagemang för att nå kunskap. Det är ett villkor för hög inlärningspoten-tial.

Att inte kunna förstå en lärobokstext, handlar inte om att inte kunna lära, utan om svårigheter att hantera och tillgodogöra sig mycket speciella former av kommuni-kation som inte i någon större utsträckning bekräftas i vardagliga erfarenheter (Säljö 2005).

Dysthe (1996) menar att stödstruktur är av dialogisk natur där man utgår från ett interaktivt lärande och lyckas få eleverna att vidga sin kunskap genom att ut-vecklas med uppgiften. Vygotskij berör detta då han talar om ”den nära

utveck-lingszonen”. Utveckling sker när eleverna leds framåt oberoende av den kunskap

som eleverna har för tillfället. Dysthes flerstämmighet infann sig då eleverna dis-kuterade begreppen med varandra.

Kinge (2000) lyfter fram lärarens emotionella intelligens och hur viktig den är för att eleverna överhuvudtaget ska intressera sig för ämnet. Det grundläggande i den emotionella intelligensen är att vara medveten om sina känslor allteftersom de uppstår och att lära sig styra känslorna så att de blir målinriktade (t.ex. genom att ta itu med vrede, oro, vanmaktskänsla, osv.). Förmågan att motivera sig själv och uppskjuta belöningar (självbehärskning) gynnar den emotionella intelligensen. Empati, förmåga att avläsa icke-verbala signaler som tonfall gester, ansiktsut-tryck, osv. är en avgörande förmåga för att kunna umgås med andra och att ta sig an andras känslor och att uttrycka sig själv effektivt.

Gunnarsson (1999) anser att läraren ska kunna tala om annat än skolan och bry sig om och förstå eleverna. Eleverna vill lära känna läraren och att läraren ska lära känna dem. Vidare är det också viktigt att eleverna får det stöd de behöver i un-dervisningen. En del ungdomar genomgår en betydande personlighetsförändring i tonåren (Evenshaug & Hallén, 2001).

Även skolverket har skrivit rapporter varför intresset för de naturvetenskapliga ämnena måste öka. Andersson, Bach, Hagman, Olander, Wallin (2003) tar upp behovet av NO-ämnena och varför intresset för dessa behöver förbättras i skolan. Här tar man också fram språket och den sociokulturella bakgrundens betydelse. Ofta skrivs vetenskapliga artiklar och forskningsresultat på engelska, men det är långt ifrån alltid som författaren har engelska som förstaspråk. Vidare kan termi-nologin i olika kulturer ha olika innebörd.

Min uppfattning är att eleverna behöver se nyttan av kunskapen för att lära sig den. Enligt Gustavsson (2002) är sökandet kunskap ett sätt att skaffa sig ett bättre liv. Det verkar som om eleverna måste få reflektera över ämnet och ges individu-ell respons så att de ser sin kunskapsutveckling och inte bara ser en mängd enskil-da uppgifter utan samband. Claesson (2002) betonar hur varje människa skapar en bild av verkligheten utifrån sina egna erfarenheter. I det sammanhanget tar Gus-tavsson (2002) upp frågandet och processen som leder fram till resultatet som en viktig del vid inhämtandet av nya kunskaper. Han menar att i det avseendet kan frågan vara viktigare än svaret, och att kunskapen inte får betraktas som ett färdigt

lighet som eleverna upplever för att de ska känna lärandet som meningsfullt (Dysthe, 1996).

Familjen har en viss filterfunktion som kan påverka en ung människas beslut (Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, 2001). Lärarna framstår inte som ämnesexperter i någon större utsträckning jämfört med t.ex. motsvarande lärare på universitetet. Till det kommer att föräldrarnas utbildningsnivå idag är mycket högre än tidigare, varför de många gånger vet ”bättre” än lärarna. Det sistnämnda är inte oväsentligt (Carlgren, Ingrid & Marton, Ference, 2002).

2.2.1 Motivationsstörningar

Ingående studier visar att inlärningsproblemen är jämnt fördelade mellan könen, men pojkarna identifieras oftare som hjälpbehövande av lärarna. Inlärningssvå-righeter kan delas in i två huvudgrupper. Organiska faktorer som omfattar fysio-logiska faktorer, och miljöfaktorer som stress, understimulering och undernäring. Brist på proteiner, kalcium, zink och magnesium är exempel på en dålig närings-situation. Dålig kost i barndomen kan leda till inlärningssvårigheter. Även bristande intellektuell och social stimulans och dåliga möjligheter till inlärning kan resultera i inlärningssvårigheter. Stress och ångest ökar också inlärningspro-blemen. Det kan röra sig om svåra familjeförhållanden, föräldrarnas skilsmässa eller mobbning. En känsla av att inte räcka till blockerar elevens förmåga att ut-nyttja att utut-nyttja sina resurser (Asmervik, 2001).

Under ungdomstiden verkar relationer till jämnåriga få en speciell betydelse. Det gäller inte minst i vårt ålderssegregerade och teknologiska samhälle där vi fått en socialt sett sen pubertet. Det innebär ett förhållandevis långt tidsintervall från den biologiska puberteten fram till det att ungdomarna träder in i ett vuxet arbetsliv och får familjeansvar och vuxenstatus i samhället. Enligt Erwin (1998) är behovet av personliga vänner och grupptillhörighet kanske större under ungdomen – fram-för allt under de fram-första åren – än under någon annan period i livet. Den personliga vänskapen verkar på det hela taget kunna tillfredställa djupgående känslomässiga och sociala behov hos ungdomarna; den representerar också en viktig faktor i

per-Begreppet alienation betyder främlingskap. Det innebär att ungdomar som har ut-vecklat alienation känner en djup otillfredsställelse med samhället eller sig själva. Ett samhälle som eftersträvar teknologiska framsteg och ekonomiskt överflöd utan hänsyn till människor och miljö, upplever ungdomarna vara dominerat av obarmhärtig konkurrens, ohämmad statusjakt och auktoritet som grundas på makt. Främst ekonomiskt privilegierade ungdomar kan utveckla alienation på grund av detta. I lägre sociala skikt kan vi finna ett främlingskap som är orsakat av ekono-misk och social otrygghet. De unga känner sig diskriminerade och omotiverade att identifiera sig med ett samhälle som de upplever vara orättfärdigt (Evenshaug & Hallén, 2001 s 325). Det är viktigt att läraren kan hålla ordning i klassen. Även om läraren tycker att elevernas problem beror på deras hemförhållande, så tycker eleverna att skolmiljön utgör problem (Gunnarsson, 1999).

2.3 Läromedel

John Dewey pekar på vikten av elevernas egen kraft och menar att eleverna skall undersöka frågorna genom sin omvärld – learning by doing (Gustavsson, 2002). Säljö (2005) menar som Dewey att kunskaper måste omsättas i praktiken för att lära dem. Egidius (2005) hänvisar i till Durkheims anomi, och menar att man måste uppleva verklighetsförankring i begreppen.

Böckerna på elprogrammet är enligt min uppfattning oftast skrivna som ett stöd för minnet. De fordrar att läraren har förklarat det som avhandlas i förväg. Detta i sin tur fordrar grundläggande kunskaper i andra ämnen som matematik och fysik. Vidare är min erfarenhet den att de studieförberedande programmens kurslittera-tur skiljer sig från de yrkesinriktade på så vis att de studieförberedande program-mens kurslitteratur går mer på djupet, medan de yrkesinriktade programprogram-mens kurslitteratur är mer kortfattade. Vidare verkar det som att läroplanen för de yr-kesinriktade programmen låter eleverna arbeta mer med praktiska övningar. De praktiska övningarna på de yrkesinriktade programmen uppfattar jag som självin-struerande. På skolan där studien gjordes arbetar eleverna självständigt i mindre grupper. Som läromedel används förutom arbetsboken med labbanvisningar och labbutrustning även datorstödd handledning. I datorn simuleras olika uppkopp-lingar och mätresultat. Handledningen sker stegvis från en grunduppställning till

en mer avancerad uppställning. Detta skall då leda eleven till en slutsats. Sjøberg (2005) menar att eleven får utifrån egen erfarenhet möjlighet att uppleva att läro-stoffet kan tillämpas exempelvis genom att bli förtrogen med mätapparater och ut-rustning.

Studiebesök och praktik avser enligt målen på den skola där denna studie utför-des, att ge eleverna ytterligare förankring mellan skolan och verkligheten. Vidare anses att mötet med människor som i sin dagliga gärning använder kunskaperna i ämnet, motiverar ytterligare eleverna till skolarbetet. Genom att knyta an till vad som visades på studiebesöket, tror jag att det kan ge eleverna en helhet i det aktu-ella området som avhandlas. Sjøberg (2005) anser att praktiskt arbete kan lära eleverna att lita på sina egna observationer.

Det kan finnas en risk för att eleverna utför de olika momenten utan att koppla dem till lärandet och bara ser det som något nödvändigt ont som ska göras. Ele-verna kan vara vana vid att det finns ett rätt svar på allting och vill kanske gå gen-vägar och få de rätta svaren med så liten egen insats så möjligt. Eleverna vet att det finns bestämda slutsatser som är riktiga. Av den anledningen ska man inte all-tid tro att eleverna drar de rätta slutsatserna utifrån sin egen erfarenhet (Sjøberg 2005).

Läroboken är ett medierande redskap som rönt och röner mycket kritik, bland an-nat för språklig torftighet, innehållsmässig fragmentering och för sättet att stapla fakta på ett sätt som försämrar möjligheterna till förståelse. Säljö (2000) menar att förståelsen försvåras av att helheter styckas i delar, att kommunikationen är ab-strakt och opersonlig och för att språket i läroboken avviker från läsarens.

En yrkesutbildning kan medverka i utvecklingen av en professionell diskurs som blir en del av professionens identitet. I utbildningen kan de studerande möta och lära sig hantera de redskap de behöver för att kunna bli språkligt aktiva deltagare på fältet. Övningar skulle kunna videofilmas, analyseras och diskuteras i klass-rummet. Rituell redovisning i kompendieform skulle kunna ersättas av

power-2.4 Det sociokulturella bagaget

Lärosituationer är inte statiska. Samma ögonblick som undervisningsprocessen startar, ändras förhållandena mellan aktörer och innehåll och fortsätter sedan att förändras. Sett ur sociokulturellt perspektiv är språk och den sociala människan som en enhet. Det betyder att vårt kulturella arv följer oss i vårt sätt att vara och göra; vårt sätt att lyssna, tala, läsa och skriva. När vi använder språket skapar och återskapar vi vår kultur och oss själva. Språket upprätthåller, legitimerar och ob-jektiverar vardagsverkligheten. Tanken att lärande är kulturellt betingat, sker i samspel med andra och med språket som det viktigaste redskapet, har rötter såväl i amerikansk pragmatism som i kulturhistorisk teori. Båda perspektiven pekar mot ett socialkonstruktionistiskt synsätt och tanken att vi föds i en existerande värld som vi lär oss se och agera i, innanför de ramar som vårt språkbruk medger (Ber-ger & Luckman, 1998). Enligt den sovjetiska psykologen Vygotskij teori påverkas lärandet av elevens sociokulturella bakgrund. Han menar att det sociala föregår det individuella och att vi föds in i en kultur, ett språk, och lärandet handlar mycket om att öka sin delaktighet i den socialt uppburna språkliga och kulturella gemenskapen (Carlgren & Marton, 2004).

Ju mer komplext ett samhälle är, desto mer komplex är den kunskap som används där, och desto mer komplext blir också kunskapandet (Säljö 2000). Människor som lever i ett högteknologiskt samhälle måste lära andra saker och lära på andra sätt än människan i stenålderssamhället för att bli delaktiga i kulturen och få möj-lighet att förnya och omskapa dess kunskap. Men den yttre processen ter sig ändå ganska likartad, skriver Säljö (2000: 124f): I lärandets första fas saknar man för-trogenhet med redskapet och dess funktion i en speciell praktik. Därefter kommer en fas då man kan använda redskapet under handledning av en mer kompetent person. Successivt ökar den lärandes autonomi och förmåga att hantera redskapet på egen hand. Man kan nu också avgöra när det ska användas.

Svedberg (1997) använder begreppet kohesion för att beskriva den grad av sam-hörighet en individ känner med gruppen, eller styrkan i önskan att tillhöra den. I vissa grupper är kohesionen mycket stark och beseglas i ritualer, uniformer eller

valspråk. Medlemmarna i en grupp med stark kohesion identifierar sig med grup-pen och ger upp en stor del av sin autonomi till förmån för gruppgemenskagrup-pen. Gruppen sluts, revirtänkandet är ett faktum och misstänksamheten mot oliktän-kande är stor. Kraven för medlemskap är mycket bestämda, gränserna utåt tydliga och vem som helst släpps inte in. På grund av den starka personliga bindningen är det inte heller lätt att lämna en sådan grupp, skriver Svedberg (1997).

Även Göranzon (1990) spårar åtskillnaden mellan teoretiskt och praktiskt hand-lande tillbaka till Platon och tanken att människans själ är överlägsen kroppen som är själens fängelse: Det är en allmän uppfattning att Platon/Sokrates nedvär-derade det praktiska arbetet till förmån för det abstrakta intellektet. Argumentet är att människor med praktiska färdigheter inte kan utlägga texten om hur det utför sitt arbete. Snickaren som gör stolen kan inte redogöra för hur han tillverkar den men filosofen kan diskutera principen för begreppet stol och dess användning, alltså är han överlägsen snickaren som har tillverkat stolen. (Göranzon, 1990) Om vi är skickliga i att arbeta med händerna och rätt använda kroppen, så åter-verkar det på tankens och medvetandets verksamhet. Vice versa, utvecklar vi goda verktyg och reflekterar över praktiken, blir också utförandet bättre. Den enkla insikten är att kropp och själ, hand och hjärna hänger samman hos männi-skan (Gustavsson, 2002). Ett genomgående antagande i ett sociokulturellt per-spektiv på lärande är således att den skarpa skillnaden mellan konkret och ab-strakt, mellan teori och praktik, och mellan språk och handling, som vi är vana vid att utgå ifrån i dualistiska traditioner inte håller streck vid en närmare analys. Mänskliga handlingar är i allmänhet en kombination av intellektuell och manuell verksamhet (Säljö, 2000).

2.5 Reflekterande praktiker

Också lärare är praktiserande praktiker som måste reflektera kring sin yrkesutöv-ning för att kunna göra medvetna val och styra sina praktiska handlingar med tan-ken. Också lärare behöver fundera över sin praktik för att kunna förändra och för-bättra den. Skolverket uppmanar lärare att reflektera kring hur de ska kunna

orga-för ståndpunkter, blir reflekterande och handlingsinriktade, ansvarsfulla, omsorgs-fulla och utvecklar sitt språk, löser problem och formulerar visioner tillsammans med andra, uppmuntras till initiativtagande och kreativitet etc. Enligt Skolverket kräver målstyrningen ”att den professionella tolkningsbasen formuleras och syn-liggörs”. Därför uppmanas lärarna att tala om, diskutera, synliggöra och proble-matisera olika aspekter av skolarbetet som för det mesta är underförstådda. Sådan reflektion kan leda till nödvändiga förändringar.

Man skriver eller läser inte särskilt mycket i arbetet, men talar desto mera. Eric-son (2004) beskriver en ”rå men hjärtlig” yrkesjargong som han hänför till (arbe-tar) klass, snarare än kön. Marton & Säljö (1998) menar att de som vill få elever att studera med djupinriktning måste ha de studerandes egna intressen i åtanke, dvs. se till den inre motivationen. Utbildaren vet att det är viktigt att de studerande äger frågan. Aspelin (1999) skriver att läraren för eleverna är någon som ”på ett aktivt och målmedvetet sätt vägleder dem i en meningsfull läroprocess”. Arbetet kräver, menar jag, att läraren är säker i sin lärarroll, medveten om vad som görs och varför, och kan motivera sina handlingar både inför sig själv och andra. Ris-ken är annars stor att de studerande tror att läraren inte kan något och inte vet hur han ska gå till väga.

McCormick (1994), Svedberg (1997) och Uljens (1997) tydliggör alla betydelsen av den lärande och läsande individen och dennes sammanhang utanför lärositua-tionen. Arfwedson & Arfwedson (1991) skriver att elevernas ideal bygger på erfa-renheter som till större delen görs utanför skolan i en verklighet där skolans ideal inte står oemotsagda. Elever är olika och bär med sig olika bakgrunder, präglingar och förväntningar till skolan, som emellertid tämligen ensidigt belönar vissa typer av kunskap, färdigheter och beteenden på den praktiska erfarenhetens och det konkreta arbetets bekostnad, skriver de. Brandmännen i Göranssons (2004) un-dersökning byter gärna erfarenheter med varandra, men deras diskurs är endast delvis artikulerad av dem själva i skrift. Brandmäns kunskap har medierats främst genom praktisk handling och muntligt berättande, vilket i sin tur format kulturen. Hade brandmännen uppmanats till sonderande samtal och börjat formulera pro-blem och lärofrågor redan under besöken vid de pedagogiska situationerna, hade

grupprummen, inte minst med stöd av de studerandes egna yrkesberättelser och exempel. Det blir viktigt att låta den tystade kunskapen komma till tals i dialog med den uttalade, och också att låta de studerande hitta vägen till ett funktionellt skriftspråk i ett multimodalt lärande där de olika uttrycksformerna kan berika var-andra (Cope & Kalantzis, 2002). Brandmännens olika kunskapsformer är alla viktiga för dem. Kunskap växer på olika sätt. Utbildningen vänder sig knappast till praktiker som medvetet valt bort den skrivna texten.

Genom att eleverna med egen erfarenhet får möjlighet att uppleva att lärostoffet kan tillämpas förankras kunskaperna. T.ex. kan man göra eleverna förtrogna med mätapparater och utrustning, eller genom praktiskt arbete lära eleverna att lita på sina egna observationer (Sjøberg, 2005). Det är helt inriktat på fakta. Simulering-arna ger bara önskat resultat då de olika momenten utförs på ett korrekt sätt och i rätt ordning. Man kan säga att innehållet knyter an till verkligheten på så vis att man ska kunna klara sig med en kortfattad arbetsinstruktion och med hjälp av kunskap och erfarenhet kunna lösa uppgiften. Innehållet är helt faktainriktat och kanske inte så intressant.

3. Metod

Ejvegård (1996) pekar på saklighet, objektivitet och balans som tre viktiga kriteri-er för ett vetenskapligt arbete. Saklighet innebär att uppgiftkriteri-er kontrollkriteri-eras mot ur-sprungskällan, objektivitet innebär att källans värderingar kontrolleras, och balans innebär att det källkritiskt granskade materialet får rätt proportioner i förhållande till dispositionen.

När det gäller fallstudier som vetenskaplig metod, tar Merriam (1994) upp två kategorier. Den ena är den kvantitativa undersökningsmetoden vilket innebär att ett statistiskt resultat med siffror presenteras utifrån ett representativt urval för att pröva en teori. Den andra kategorin av fallstudier är den kvalitativa undersök-ningsmetoden vilket innebär att resultatet presenteras i ord utifrån detaljerade be-skrivningar av situationer, händelser, människor, samspel och observerade bete-enden för att skapa en teori.

3.1 Metodval

Forskningsintervjun är enligt Kvale (1997) en intervju vars syfte är att erhålla be-skrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenome-nens mening. Denna studie har som syfte att undersöka ett antal elevers motiva-tion för sitt val av program på gymnasiet. För detta ändamål har den kvalitativa undersökningsmetoden valts. Meningen är inte att generalisera alla elevers moti-vation, utan just dessa elevers avsikter med sin utbildning. Det återger en lokal och personlig uppfattning om ett antal elevers tankar kring skolan, som man som lärare kan ha med sig i bagaget.

Kvale (1997) menar att fördelen med kvalitativa intervjuer är öppenheten. Målet är att genom intervjuer få eleverna att ge så uttömmande svar som möjligt om vad det är i utbildningen som är betydelsefullt för dem. Den kvalitativa forskningsin-tervjun är ett mellanting mellan ett öppet samtal och ett strängt formulerat fråge-formulär (Kvale, 1997). Här får eleverna möjlighet att utveckla sina tankar om val av program på gymnasiet. Frågor, motfrågor och följdfrågor ringar in de djupare tankarna om valet av utbildning. Av den anledningen är intervjufrågorna inte

standardiserade utan halvstrukturerade, och intervjun har karaktär av öppenhet. Ett selektivt urval görs mer eller mindre omedvetet med ostrukturerade frågor (Ejvegård, 2002). Temat för intervjun präglar samtalet och utgör i utskriven form materialet för den följande tolkningen av meningen (Kvale, 1997).

Ett standardiserat frågeformulär har ett formellt strukturerat schema för den stan-dardiserade intervjun, vilket saknas i den ostanstan-dardiserade intervjun. Intervjun blir mer en konversation där den intervjuade kan öppna sig för forskaren. På en reflekterande nivå gör intervjuaren metodbeslut med hänsyn till forskningsarbe-tets helhet (Kvale, 1997).

3.2 Urval

Ett urval av gymnasieelever på Elprogrammet som har en månad kvar av sin tre-åriga utbildning, och deras tankar kring valet av program, utgör kärnan i detta ex-amensarbete. Samtliga nio elever var unga män och hade fyllt eller skulle fylla 19 detta år. Elevernas reflektioner över hur de tänkte inför valet av program för tre år sedan ställs i kontrast mot hur de tänker nu med facit i handen. Graden av mognad i den personliga utvecklingen utgör en del av den röda tråden i intervjuerna. Gymnasieskolan är belägen i en mellanstor stad i södra Sverige. Det finns 1100 elever som går på gymnasieskolan och 200 lärare arbetar där. På elprogrammet går 196 elever och det tjänstgör 12 lärare med de olika inriktningarna inom el. Skolledningen består av en gymnasiechef och ett antal biträdande programrekto-rer som alla har rektorsansvar. Skolan har ett antal individuella program och na-tionella program. Det program som ligger till grund för detta examensarbete är el-programmet med automation som inriktning. De olika inriktningarna på elpro-grammet har en rektor som ansvarar för förutom personalen även för de pedago-giska och ekonomiska frågorna.

Urvalet av elever är grundat följande kriterier: elever på elprogrammet med auto-mation som inriktning och att de har fullföljt utbildningen. Dessa kriterier valdes därför att undersökningens målgrupp är presumtiva automationstekniker.

Mål-gruppen ska också ha fullföljt programmet och därmed skaffat sig insikt om sitt programval.

Intervjuerna i denna studie gör inte anspråk på att generalisera alla elevers moti-vation och målmedvetenhet i Sverige, utan belyser endast hur de intervjuade ele-verna upplever sitt val av program och inriktning. Det statistiska urvalet ger ingen representativ bild av alla elevers insikt om sitt programval. Dock hänvisar Kvale (1997) till Freud och den terapeutiska intervjun som en forskningsmetod. Risken för förväntningseffekten (Svedner & Johansson 2004), dvs. att de intervjuade ele-verna ger svar efter vad de tror intervjuaren vill ha för att vara tillmötesgående, kan finnas då eleverna som har intervjuats gick på den partnerskola som detta ex-amensarbetes författare hade sin verksamhetsförlagda tid på under lärarutbild-ningen. Kvale (1997) menar också att intervjuaren inte alltid betraktas som objek-tiv. Dock kan det finnas fördelar med att intervjuaren är bekant med den intervju-ade och dess miljö (Kvale 1997). Intervjun kan gå mer på djupet om intervjuaren och den intervjuade är förberedda på intervjuns innehåll. Intervjuaren är också medveten om elevernas situation på skolan. Tiden för att ta reda på elevernas sta-tus kan nu ägnas åt en djupare diskussion med riklig information. Intervjufrågorna får inte vara ledande. Intervjuaren ska hålla en neutral och objektiv attityd och inte röja sin egen ståndpunkt i sammanhanget (Ejvegård 1996). Ett förtroende mellan intervjuaren och eleverna finns genom den tidigare upparbetade relationen under den verksamhetsförlagda tiden under lärarutbildningen. Förtroendet lägger i sin tur grunden för tillitsfulla svar (Svedner & Johansson 2004). Den verksam-hetsförlagda tiden är avslutad och betygssatt. Elevernas utbildning är nästan av-slutad och betygssatt. Därmed finns varken beroendeställning eller maktförhål-lande mellan författaren och de intervjuade. Kritiska frågor har kunnat besvaras med ett uppriktigt synsätt oavsett intervjuarens ståndpunkt.

3.3 Genomförande

Tematisering, planering och intervju är de tre första faserna i en kvalitativ forsk-ningsintervju (Kvale, 1997) vilket avhandlas i detta avsnitt. Nästa avsnitt 3.4

reli-abilitet handlar om verifiering. Undersökningens rapport kommer i kapitel 4 Re-sultat.

Kvale (1997) delar in den kvalitativa forskningsintervjun i sju steg. Det första är tematisering vilket tar upp den teoretiska analysen av det som ska undersökas. Olika hypoteser ligger till grund för intervjufrågorna. Vad är det som ska under-sökas? Varför ska det underunder-sökas? Hur ska det underunder-sökas? Det andra steget är planering av det metodiska förfarandet för att kunna förvärva ny kunskap inom området för det undersökta ämnet. Intervjun med ett genomtänkt manus som stöd ämnet som undersöks är det tredje steget, och det fjärde är utskrift av intervjuerna. Dessa ska vara ordagranna och ta med icke verbala uttryck för att ge ett noggrant underlag för analysen som är det femte steget. Kategorisering av de olika kvalita-tiva tolkningarna ligger till grund för resultatet av det undersökta området. Det sjätte steget är verifieringen av projektet som sker genom att undersökningens re-liabilitet och validitet prövas mot logiken i de härledda teorierna. Slutligen är rap-portering av undersökningens intervjuer det sjunde steget.

Ursprungligen skulle tolv elever intervjuas, men tre lämnade återbud (bortfall) på grund av sjukdom och tidsbrist, vilket ledde till att endast nio elever intervjuades. Dessa elever går på den skola där författaren till detta examensarbete har haft sin verksamhetsförlagda tid under lärarutbildningen. Urvalet av elever var styrt och inte slumpmässigt valt, därför att dessa elever skulle representera ett program och en inriktning. Nio unga män har intervjuats, vilket avspeglar hur könsfördelning-en ser ut inom detta program och inriktning på dkönsfördelning-enna skola. Det finns tolv manli-ga elever med detta programval och inriktning som har fullföljt alla tre åren på den studerade skolan. Det är för övrigt den enda skolan bland denna stads skolor som har detta program och inriktning. Intervjufrågorna förbereddes genom att in-hämta kunskap inom området. Intervjuerna bokades genom direkt förfrågan till eleverna. I samband med detta förklarades syftet och de etiska spelreglerna. Samtliga hade fyllt 18 år och var myndiga. En tom skolsal på partnerskolan fick utgöra intervjulokal. Varje intervju inleddes med ett samtal som förklarade me-ningen med intervjun samt att den intervjuade var anonym. Samtycke till

inspel-Frågor och motfrågor samt kompletteringsfrågor ställdes. Kontentan av vad som hade sagts under respektive intervju rundade av samtalet, och eleverna fick fritt lägga till egna synpunkter och uttalande.

3.4 Bearbetning av material

En mp3-spelare användes för att spela in intervjuerna. Dessa transkriberades or-dagrant och resulterade i mellan åtta och tolv sidor per intervju. För analysen har även icke verbala uttryck dokumenterats. Det kan röra sig om miner och gester som tillför nyanser eller avslöjar en annan innebörd av det intervjupersonen säger än vad som annars skulle framgå i texten. Till exempel kan ironi gå helt förlorad om man samtidigt inte ser att personen ler (Starrin & Renck, 1996).

Kunniga människor vill inte höra sådant de redan vet. De vill dock gärna veta hur de ska hantera sina kunskaper (Merriam, 1994). Metoden att bearbeta materialet anges av Merriam (1994) i tolv punkter. Räkna hur ofta en egenskap förekommer för att se om den är signifikant. Detta kan uppfattas som kvantitativ forskning, men är av betydelse för att få en allmän uppfattning av vad forskningen går ut på. Vidare är det en prövning av den hypotes man försöker skapa, samt att forskarens förutfattade meningar inte inverkar menligt på resultatet. Hitta mönster i under-sökningsmaterialet som stöder en hållbar teori. Sannolikheten i olika slutsatser ut-röns för att se om de stämmer. Även oklara och tvetydiga resultat kan ibland vara intressanta. Sammanställning, vilket innebär gruppering av liknande informa-tionsenheter till en tillhörande kategori. Efter grupperingen konceptualiseras de likartade egenskaperna. Analys av denna sortering ger tillgång till en högre ab-straktionsnivå som i sin tur lägger grunden till den empiriskt grundade teorin. Metaforer skapas för att lyfta den analytiska nivån ur de empiriska detaljerna och samtidigt ge dem mening. Här fordras fantasi för att lyckas. Variabler inom de olika kategorierna i studien tydliggörs, för att vid de tillfällen då det är nödvän-digt, dela upp informationen i olika delar. Till exempel kan en egenskap hos den intervjuade ge upphov till olika variabler av beteende eller ställningstagande. Det speciella hänföres till det generella för att se om det observerade tillhör en gene-rell klass. Ett visst beteende kan vara tecken på något mera allmänt. Faktorering eller reducering av en mångfald av data till meningsfulla begrepp. Faktorerna är

ofta hypotetiska variabler som innehåller ett stort antal uppmätta variabler. Det ska ge en ökad förståelse för att vara meningsfullt. Relationer mellan variabler noteras för att utveckla hypoteser som förklarar en företeelse. Den kvalitativa forskaren får se upp med att vara för snabb och göra de kausala sambanden mel-lan olika variabler. Samtidigt som relationerna verifieras kan det leda till nya hy-poteser. Mellanliggande variabler kan finnas som ett led i att förklara sambandet mellan olika till synes oberoende variabler. Logisk bevisföring utvecklas genom att integrera analysens kategorier, hypoteser, metaforer och teman till en sam-manhängande helhet. Logiska samband prövas mot den insamlade datamängden för att ta fram viktiga faktorer. Inre teoretiskt sammanhang skapas genom att bin-da samman olika resultat i överbryggande påståenden. Hur och varför den stude-rade företeelsen förekommer ska kunna förklaras.

Samtliga intervjuade elever har gått tre år med samma inriktning på elprogram-met. Det är deras uppfattningar och inte individerna som analyseras. De utskrivna intervjuerna har analyserats och återkommande mönster har kategoriserats. Olika teman om elevernas programval som har framkommit i undersökningen har grup-perats. Med hjälp av den forskning som beskrivs i litteraturkapitlet analyseras och verifieras resultaten i denna undersökning. Slutsatser görs i diskussionskapitlet.

3.5 Validitet och reliabilitet

För att ett forskningsarbete ska kunna anses som vetenskapligt måste dess meto-der vara reliabla och valida vilket betymeto-der att metometo-derna ska vara giltiga och på-litliga (Ejvegård 1996). Om exempelvis en person svarar olika på samma fråga anses undersökningen ha låg reliabilitet. Tydliga mätmetoder anses ge hög vali-ditet åt undersökningen.

För att uppnå hög reliabilitet har samtliga intervjuer gjorts av en och samma per-son. Hade flera personer med olika profil utfört intervjuerna hade denna inneburet lägre reliabilitet åt undersökningen. Ytterligare bidrag åt högre reliabilitet var att samma frågeformulär och samma orientering inför intervjuerna tillämpades med samtliga elever. Av samma anledning gjordes transkriberingen ordagrant utan

till reliabiliteten är beroende av undersökningens syfte, tid och resurser (Kvale, 1997). Det är inte kvantiteten utan när inga fler nya uppfattningar tillför intervju-erna något och mättnadskriteriet är uppfyllt som undersökningen anses vara pålit-lig.

Intervjuns validitet kan påverkas av ledande frågor (Ejvegård, 1996). För att und-vika detta ställdes antingen öppna frågor eller frågor som kompletterades med följdfrågor. Vidare hölls en neutral och objektiv attityd mot den som intervjuades för att denna skulle kunna utveckla sina tankar och svar fritt. Hur validiteten i sva-ren har påverkats av att eleverna snart har skolan bakom sig är svårt att säga, men har i alla fall bättre förutsättningar än om eleverna stod i början av sin utbildning och då inte riktigt visste vad de ville bli. Undersökningen har fokuserat på en in-riktning inom elprogrammet. Vad andra elever på andra program skulle ge för svar för sitt val av utbildning ligger utanför detta examensarbete.

3.6 Etik

Samtliga intervjupersoner informerades vid orienteringen och vid intervjuns av-rundning om dess syfte. De gav i samband med detta ett muntligt samtycke. Dock borde detta enligt Kvale (1997) ha skett skriftligt. Vidare säkerställdes konfidenti-aliteten genom att intervjuerna utfördes av endaste en person i ett ostört rum. De inspelade och transkriberade intervjuerna kommer inte att användas för något an-nat ändamål och förstörs när examensarbetet är avslutat och godkänt. Samtliga personer är anonyma och skolan nämns inte vid namn. Konsekvensen av under-sökningen anses inte ha skadat intervjupersonerna eller den grupp som de repre-senterar. Frågorna har ej varit av sådan karaktär att de kan uppfattas inverka men-ligt på de enskilda individerna.

4. Resultat

Elevernas egna uppfattningar redovisas i detta kapitel. De tre kategorierna intres-se, motiv för valet av Elprogrammet och framtidsplaner ligger till grund för redo-visningen. Intervjufrågorna finns under kapitlet bilagor.

4.1 Intresse

För att se om de tillfrågade eleverna hade ett intresse för elektronik och om det var en bidragande faktor för valet av program undersöktes detta område i inter-vjun. En majoritet av de intervjuade eleverna hade användandet av dator som största intresse. Det var då i första hand som nöje vilket innebar att spela och surfa på nätet. Några få tyckte även om att modifiera datorns innanmäte och skriva pro-gramkod.

Mycket dator blir det. Mecka med dom. Från allt från meka och spela. Jag håller rätt mycket på med att öppna datorer och mecka med dom… (eleven säger något ohörbart). Sen så om du räknar med att va med polare och så, det är ju självklart. Det mesta är datorer och meka med dom och så (elev nr.5).

Undantagen var en elev som hade bilar som största intresse och en annan elev hade golf som största intresse. Dock var dessa elever inte ointresserade av datorer.

Umgås med kompisar…. Ja…. Det är lite allt möjligt. De är inte så…. Ja… Det är mest umgås med vänner. Hitta på vad man kan hitta på. Åka ut och bowla och sånt. Ja, det är mycket med bilar och sånt och bilhandel har jag alltid velat ha… eller driva. El ju… El om nånting det är (eleven sväljer ordet inte) nåt som in-tresserar mig att jobba med i framtiden (elev nr.9).

Jo, jag spelar väldigt mycket golf. Det är väl det som är mitt sto-ra intresse, och kompisarna… i stort… va med kompisar, men golf och bowling är de stora intressena (elev nr.8).

4.2 Motiv för valet av Elprogrammet

Ett framträdande motiv hos de intervjuade eleverna var att det var ett yrkesinriktat program. Det kunde skönjas en föreställning hos dessa elever, om att det skulle vara ett minimum av studier och närheten till ett jobb efter avslutad utbildning.

Jaa, för jag vill komma ut och börja jobba direkt, och sen kända jag att liksom… ja, varför inte? Det verka intressant och det va rätt kul, och så verka roligt liksom. Så… så kände jag… det pas-sar (elev nr.2).

De flesta hade el/automation som förstahands val. Några få elever hade tänkt sig en annan inriktning eller ett annat program, men av olika anledningar hade de funnit sig i sitt val av program.

Först ville jag bli vanlig elektriker, men jag kom lite fel, sen så var det för sent att byta, så att jag fortsatte gå här (elev nr.10). Alltså det var… jag valde det som andrahand. Det var inte min första tanke att ta elprogrammet egentligen. Så det blev som ett andrahandsval. Det var egentligen att jag skulle bli golfproffs, eller golfpro… tränare inom golf, men jag hade för lågt handi-kapp eller för högt handihandi-kapp, så jag kom inte in på golfgymna-siet, så fick jag gå el som andrahand. Jag ville inte gå samhäll eller natur (elev nr.8).

En anledning kunde vara den sociala tryggheten i klassen och relationerna med klasskamraterna. En annan anledning till att man fortsatte på den valda utbild-ningen var att eleven hade accepterat den otillräckliga poängen till det program man hade som förstahandsval.

Jag valde inte elprogrammet. Jag valde bygg, men mina poäng räckte inte till, så att jag kom in här istället som andrahand (elev nr.9).

Två elever var i det närmaste apatiska och genomled gymnasiet genom att sitta av tiden. De tänkte eventuellt att få en ny chans att välja något som intresserade dem efter gymnasiet.

Jo, jag trodde jag gick installationselektriker, men så hamnade jag i denna klassen. Man börjar med ellära som man gör på in-stallation nu. Sen så när vi började med det andra, med dator och sånt, tänkte jag att det här måste vara fel, men då gick det inte och byta sen. Det hade varit mycket att gå om och sånt. Det pall-ade jag inte (elev nr.10).

Det jag hade planer om att gå ekonomi också. På eller… en sån inriktning på humanus, men nu blev det inte riktigt så för att dom hade rätt höga intagningspoäng, och jag tyckte inte det var lönt att sätta det som något val alls (elev nr.9).

Den största drivkraften var dock intresset för el med automation som inriktning. Flera av de tillfrågade eleverna hade en förälder som arbetade med el och auto-mation. Detta sågs också som en draghjälp till en presumtiv anställning inom fö-retaget där pappan arbetade.

… det verkar vara det som mest stämmer in på mig. Lite prak-tiskt och sånt, och sen var det att jag ville jobba med el. Min pappa jobbar med el. Jag har ju varit med han och pillat lite och sånt på jobbet (elev nr.1).

Jag valde det därför att jag titta så här lite snabbt: vad är lättast att utbilda sig till, och var får man mest lön, direkt snabbt och lätt? Då tänkte jag så här: jaha… har jag hört givetvis att för vi har… min far har lite kund… jobbar med Tetra Pak, och han sa det här är nog det bästa jobbet som man kan få som… inom sån här service och sånt. Jag vill jobba som det, med att det är lätt och lära och sånt inom servicebranschen. Så valde jag in till el-automation därför att jag hade kontakt med en där på Tetra

Pak… trainee… till lärlingsutbildning efter jag gått ut här. Så därför valde jag elprogrammet (elev nr.4)

Min pappa är utbildad i detta och arbetar… Han visste att man kunde få arbete inom det så det blev en… blev liksom en sån tradition att gå i farsans fotsteg (elev nr.5).

En elev uppger att en bidragande orsak till valet av Elprogrammet med automa-tion som inriktning, var förutom intresset för automaautoma-tionsteknik även hans känne-dom om läraren i detta ämne på skolan där denna undersökning gjordes.

… också hade jag hört genom kompisar som hade gått här innan om (eleven nämner lärarens namn) och att han va bra (elev nr.4).

4.3 Framtidsplaner

De flesta av de intervjuade eleverna tänkte inte fortsätta med studier på högskola.

… jag hade bara tänkt läsa upp dom elämnena jag behöver för och få… men inte gå vidare på högskola eller nånting sånt. Jag vill ut och jobba (elev nr.1).

Nej, det var lite därför jag valde el, för att jag vill liksom få en bra utbildning och sen så vill jag ut och jobba. Så… man vet ju aldrig om man kanske söker nåt annat så här, men i så fall skulle det kanske va om jag skulle välja nån KY-utbildning eller nåt sånt. Det har jag övervägt om det inte skulle gå bra på arbets-marknaden så där, om man liksom känner nä det kanske inte va nånting för mig ändå. Menar på kolla om där finns nån sån ut-bildning som man kan gå och… Men jag… högskola och så där har jag… nä det känner jag inte så… inte så mycket för och bara läsa liksom. Jag vill helst göra nånting och lära mig (eleven säger något ohörbart). Så därför har det vatt liksom bra och gå på el för vi har haft mycket praktiska övningar här inne i klassrummet. Så att det är lärorikt (elev nr.2).

De siktade på utbildning inom företaget där de eventuellt får anställning. Några av dessa elever räknade med att få utbildning i det företag som pappan arbetade i. Målet var att snabbt få komma ut i arbetslivet.

Ja, alltså deras trainee är ju som en sån här… det är ju både… det är fyra dar i veckan, är det på skolbänken i fyra år. Ungefär samma sak som att gå uppe på LTH en ingenjörsutbildning, fast detta är för arbetsplatsen, och sen så en dag är det då praktiskt i fyra år. Man får ju en handledare samtidigt så att man kommer klara dessa kurserna och sånt, så att man kan bli civilingenjör, intern civilingenjör, så.. så det är ju… man kan ju säga att det är studera vidare (elev nr.4).

Några av de tillfrågade eleverna kunde tänka sig högskolestudier efter en tid i ar-betslivet, samt att samtidigt komplettera med studier på KomVux så att högskole-behörighet uppnåddes. Detta var dock osäkert, eftersom dessa elever först ville se om de hade en ekonomi som tillät fortsatta studier.

Jag hade tänkt och söka jobb. Jobba ett år och sen får jag se. Man kan ju kanske läsa vidare senare. Jag har ju ett jobb på golfklub-ben som hjälptränare där, men det är inte så jävla bra betalt. Sen så får jag se om jag läser vidare eller tar nåt annat jobb eller nåt sånt (elev nr.8).

Ja, just nu är det och försöka hitta något deltidsjobb och läsa upp mina betyg på KomVux samtidigt (elev nr.7).

Jag har sökt in till Banverket i Ängelholm som styrtekniker , sig-naltekniker. Sen har jag sökt in till en annan skola. Egentligen skulle papperna ha kommit igår, men det är lite försenat (elev nr.6).

Mina planer överhuvudtaget är att börja jobba först och sen så får vi ju se. Kanske plugga upp mina betyg och sen så plugga

vi-För … ja, jag fortsätter studera senare en, två, eller ett och ett halvt år. Det beror på hur min ekonomi ser ut (elev nr.5).

En elev ville sadla om helt efter gymnasiet och bli bilhandlare.

Ja, jag… inom el så är det ingenting jag vill jobba med som… ja, som intresserar mig så, men bilfirma hade varit roligt och starta, men inom el är där ingenting som jag skulle vilja jobba med i framtiden (elev nr.9).

5. Diskussion och slutsatser

Här redovisas undersökningens resultat utifrån frågeställningar och relevant litte-ratur. Syftet har varit att få en djupare förståelse för några elever på elprogrammet med automation som inriktning och deras motiv för valet av program. Huvudfrå-gan är ”vilken syn några elever på en gymnasieskola har på sitt val av utbild-ning”? Följande frågor inleder diskussionen:

1. Vilka intressen har eleverna?

2. Varför valde dessa elever Elprogrammet med automation som inriktning? 3. Vad har dessa elever framtidsplaner?

5.1 Intressen

Intresset för datorer är ett utmärkande intresse bland de tillfrågade eleverna. Detta är något som intresserar pojkar enligt Sjøbergs (2005) redovisningar av olika un-dersökningar. Flickor är ett sällsynt inslag på elprogrammet. Elprogrammets fliti-ga användande av datorer och speciellt automationsinriktningen, verkar lockande för dessa elever. Bland de elever som har valt elprogrammet som förstahandsal-ternativ verkar valet vara målmedvetet och grundat på det egna intresset.

Bland de intervjuade eleverna som inte tyckte att de gick på rätt program fanns även ett intresse för datorer. Dock verkade det som att ensidigt tycka att det var roligt med datorer, inte räckte för dessa elever. De hade andra intressen som golf och bilar utöver intresset för datorer. Insikten att inte vara intresserad av elektro-nik, i varje fall inte som yrke, kan kanske ses som en mognad hos dessa elever. Vid jämförelse av studieresultatet med sina mer framgångsrika kamrater, späddes kanske olusten inför arbetet med elektronik på ytterligare. Gunnarsson (1999) tar upp betydelsen av att eleverna känner sig likvärdiga med sina kamrater och hur detta påverkar lärandet. Ett dåligt studieresultat verkade som om det självgenere-rade ett avståndstagande från elektroniken hos dessa elever. Sjøberg (2005) tar upp att tekniken inte ska missförstås att vara en vetenskap för att förstå världen, utan det är ett sätt att lösa praktiska problem. Kanske kände de intervjuade

elever-att inte förstå vad som står i läroböckerna hänger ihop med elever-att böckerna inte kopplar till den verklighet som eleverna lever i. Detta kan vara en orsak till att eleverna tappar intresset för ämnet. Även Gustavsson (2002) tar upp betydelsen av verklighetsförankring kopplat till de för eleverna ny kunskap, eller som Sjøberg (2005) uttrycker saken att eleverna upplever att man kan tillämpa läro-stoffet. Arfwedson & Arfwedson (1991) skriver att elevernas ideal bygger på erfa-renheter som till större delen görs utanför skolan i en verklighet där skolans ideal inte står oemotsagda.

5.2 Varför elprogrammet?

Begreppet motivation har en mångfasetterad innebörd. Både inom psykologi och pedagogik har det använts för olika ändamål (Giota, 2001). I den här uppsatsen avses det som driver eleverna att läsa på Elprogrammet med automation som in-riktning. De tillfrågade elevernas intresse verkar i flera fall vara en naturlig driv-kraft i denna studie. Även målet med utbildningen tycks vara ett övergripande motiv för valet av utbildning. Flera elever uppger att deras pappa jobbar inom el-branschen. Familjen har en viss filterfunktion som kan påverka en ung människas beslut (Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, 2001). Möjligtvis kan här skönjas en viss förespegling om jobb och trygghet från pappans sida. Enligt Vygotskijs teori på-verkas eleverna av sin sociokulturella bakgrund. Han menar att det sociala föregår det individuella och att vi föds in i en kulturell gemenskap (Carlgren & Marton, 2004). Gunnarsson (1999) tar också upp betydelsen av kopplingen mellan skolan och hemmiljön. Eleverna måste känna att de betyder något både hemma och i skolan för att inte störa lärandeprocessen.

Intresset för datorer var en gemensam nämnare för de intervjuade eleverna. Den mediala bild som dessa elever exponerades för via detta medium i kombination med intresset för teknik kan ha skapat vissa förespeglingar om Elprogrammet. Här används ju datorer flitigt. Sjøberg (2005) nämner att media påverkar människor. Uppfattningen av elektronik och att få arbetat inom detta område kan ha färgats av informationsflödet som de intervjuade eleverna utsatts för. Om de sedan ut-vecklat eller avut-vecklat intresset för elektronik kan bero på många faktorer. Enligt John Deweys tes ”Learning by doing” kan eleverna utveckla intresset för

elektro-nik genom att se sammanhangen mellan praktiska försök på laborationer och bak-omliggande teori. Detta kan enligt Egidius (2000) öka elevernas intresse för äm-net. Dysthe (1995) menar att eleverna utvecklas då de hela tiden leds framåt obe-roende av den kunskap som de har för tillfället. Om läraren dessutom har förmå-gan att läsa av eleverna och använda sig av emotionell intelligens kan detta ge näring åt intresset och motivationen. En elev nämner sin kärnämneslärares namn och menar att det var en bidragande orsak till att han valde Elprogrammet på den-na skola. Gunden-narsson (1999) tar upp betydelsen av att elever och lärare lär känden-na varann, samt att läraren kan tala om något annat än skolan.

5.3 Framtidsplaner

Elprogrammet är en yrkesutbildning. Härav förväntade sig eleverna inte att behö-va studera mer efter gymnasiet. Man ville börja jobba direkt. Dock visade sig hos en del elever, en viss mognad som fick dem att känna vad de egentligen ville ar-beta med. För de som ville gå vidare inom automation och elteknik var det ett önskemål att få läsa vidare, men inom ett företag där man förväntade sig att få ar-bete. Det verkar vara är det praktiska handlandet som lockade de tillfrågade ele-verna. Göranzon (1990) tar upp skillnaden mellan teoretiskt och praktiskt hand-lande. Han framhåller att det teoretiska handlandet har ansetts som mer förfinat än det praktiska med hänvisning till Platon och Sokrates Praktikern utför utan djupa-re intdjupa-resse för den bakomliggande teorin, medan det för teodjupa-retikern är tvärtom. Några elever tänkte vidareutbilda sig på företag inom automationsbranschen. Andra tänkte jobba några år och sedan se om de tänker vidareutbilda sig. Bland de tillfrågade eleverna på elprogrammet som hade bestämt sig för att inte fortsätta sin bana inom elteknik, verkade heller inte intresset vara så stort för vidare studier överhuvudtaget. Möjligen kände dessa elever ett utanförskap. Svedberg (1997) använder begreppet kohesion för att beskriva den grad av samhörighet en individ känner med gruppen, eller styrkan i önskan att tillhöra den. I vissa grupper är ko-hesionen mycket stark och beseglas i ritualer, uniformer eller valspråk. Medlem-marna i en grupp med stark kohesion identifierar sig med gruppen och ger upp en stor del av sin autonomi till förmån för gruppgemenskapen. Gruppen sluts,

revir-för medlemskap är mycket bestämda, gränserna utåt tydliga och vem som helst släpps inte in. På grund av den starka personliga bindningen är det inte heller lätt att lämna en sådan grupp, skriver Svedberg. Detta bekräftar också några av de till-frågade eleverna som kände att de valt fel program, eller som en elev sade: ”jag

pallade inte att byta program”.

Sjøberg (2005) framhåller att praktiskt kunnande handlar om att man inträder i en gemenskap av traditioner genom den yrkesroll samt yrkesskicklighet som man av-ser att erhålla med tiden. Möjligen kan de elever som kände tillhörighet med fa-derns yrke samt beroende på den relationen som eleven har med sina föräldrar på-verka till ett inträde i elektrikerskrået. Det fanns också exempel på motsatsen av de tillfrågade eleverna, dvs. elever som inte ville gå i pappas fotspår.

5.4 Slutkommentar

Bland de elever som tänker fortsätta inom elbranschen verkar uppfattningen av kvalitén på utbildningen vara hyfsad. Några tyckte att det skulle vara mer dator-användning. Andra tänkte sig mer praktiskt uppkopplingsarbete liknande det in-riktningen för installationselektriker utför.

Elever som hade elprogrammet som andrahandsalternativ är mera tveksamma till att fortsätta sin karriär inom yrkesutbildningens ramar. De hade kanske en före-ställning om att det skulle bli roligare med datorarbete än vad det sedan visade sig att vara.

Överlag kan sägas att elevernas förväntningar på utbildningen blev vad man själv gjorde den till. De som bara valde något program på gymnasiet hade kanske inte så höga förväntningar. Var man å andra sidan mer målmedveten var kraven på ut-bildningen högre. Genom dialog och om eleverna upplevde att läraren ledde verk-samheten framåt kände de tillfrågade att de utvecklades. Vygotskij berör detta då han talar om ”den nära utvecklingszonen”. Utveckling sker när eleverna leds framåt oberoende den kunskap som eleverna har för tillfället. Bachtin (1984) me-nar att meningsskapandet är dialogens främsta syfte. Dysthe (1995) meme-nar att stödstruktur är av dialogisk natur där man utgår från ett interaktivt lärande och