Fredholm (2002) berättar att alla program talar sitt eget språk de har alla byggts upp med en egen intern struktur och ett eget innehåll. Något som också är väldigt komplext är att den semantiska betydelsen av den information som ska utbytas tolkas olika. Till och med internt på ett och samma företag kan betydelsen för en term variera på företagets olika system. Är till exempel listpris och bruttopris samma sak. När man ska utväxla data måste man vara överens om vilka data som ska utväxlas och ibland stöds inte allt av det ena systemet som det andra behöver. Något som också kan skilja är datatyper och fältlängder. Ett värde kan i det ena systemet uttryckas alfabetiskt utan decimaler och i ett annat numeriskt med decimaler. På grund av alla dessa oklarheter och de olika betydelserna som finns i de olika systemen finns standarder. Med hjälp av standarder talar systemen samma språk och har samma termer och utväxling av data blir lättare och kommunikationen blir bättre.
Edifact
Enligt Fredholm (2002) består Edifact av ett antal standarder och man kan dela upp dem i två grupper; regelverk och kataloger. FN-organet UN/ECE ger ut Edifact standarden. Edifact är en global EDI-standard som har utarbetats inom FN:s ram. Med hjälp av Edifact möjliggörs kommunikationen mellan olika datorer och program. Edifact: s beståndsdelar är en rad standardiserade byggstenar och de delar som är viktigast är syntaxregler och
dataelementkatalogen. Syntaxreglerna kan man säga är Edifact- språkets grammatik och de innehåller strukturen för uppbyggnad av meddelanden och dess segment och dataelement.
Exempel på ett Edifact-meddelande:
Figur5, Exempel på ett Edifact-meddelande (Källa: Fredholm (2002))
Vid uppbyggandet av ett Edifact-meddelande säger Fredholm (2002) att det blir mer lättläst om man dokumenterar ett segment per rad. Nedan följer en genomgång av de första
segmenten i exemplet och de dataelement och koder som de innehåller. Först i varje segment finns en identifierare som ofta kallas för tagg, den består av tre bokstäver som identifierar segmentet.
Genomgång av exemplet:
UNB+UNOC:3+Köparen AB+Säljaren AB+970404:1000+ABCD1234’
Överföringsindelning: UNOC är syntaxklassen och 3 är syntaxversionen. Sedan följer avsändare/mottagare, datum/tid och överföringens referensnummer.
UNH+REF002+ORDERS:D:93A:UN:EAN005´
UNH – Meddelandeindelning: Meddelandets referensnummer, meddelandetyp, status, katalog, utfärdare och subset.
BGM+224+PO567412´
BGM – Meddelandets inledning. Beställningstyp kod 224 indikerar snabborder, ordernummer.
DTM+137:199304011005:203´
DTM – Datum och tid: Kod 137 betyder dokumentdatum, följt av datum och kvalificerare för datumformat.
DTM+2:1990402:102´
DTM – Datum och tid: Kod 2 betyder önskat leveranstillfälle, följt av datum och kvalificerare för datumformat.
RFF+CT+888444´
RFF – Referens: CT är en kod för ramavtal, följt av avtalets nummer.
NAD+SU+++FIRMAN’
NAD – Namn och adress. SU står för leverantör. Här finns endast namn på leverantören.
NAD+BY+7312345123456::9´
NAD – Namn och adress. BY står för köpare, som här är identifierad med EAN:s lokaliseringskod. Delelementet 9 identifierar att det är ett EAN-nummer.
CTA+OC+PD:STINA’ UNB+UNOC:3+XAB+YAB+970404:1000+ABCD1234’UNH+REF002+OR DERS: D:93A:UN:EDIT30`BGM+224+PO567412’DTM+137:199304011 005:203´DTM+2:19930402:102´RFF+CT+888444’`NAD+SU+++FIR- MAN’NAD+BY+7312345123456::9`CTA+OC+PD:STINA’COM+0420505 050:TE’TAX+7+VAT+++:::25+S’MOA+124:X,XX’TDT+20++30+31´TOD +3+DF+CIF’LIN+1++7354321654321:EN’QTY+21:100´PRI+AAA:96:CT’ UNS+S’MOA+86:9600’MOA+176:XXX’CNT+1:100’CNT+2:1’UNT+23+ REF002´UNZ+1+1+ABCD1234’
CTA – Kontakt: OC är koden för orderkontakt, PD står för purchasing department och Stina är kontaktpersonen.
COM+0420505050:TE’
COM – Kommunikationsnummer: Telefonnumret är till Stina.
Meddelandet fortsätter sedan med uppgifter som moms (TAX), belopp (MOA), transportsätt (TDT), leveransvillkor (TOD), orderrad med artikelnummer (LIN), kvantitet (QTY), pris (PRI), sektionsindelning (UNS), belopp (MOA), kontrolltal (CNT), meddelandeavslutning (UNT) och överföringsavslutning (UNZ).
XML
Både individer och system använder Internet öppet och enkelt till att utbyta information och enligt Fredholm (2002) är då en förutsättning plattformsoberoende teknik. Exempel på en sådan teknik är HTML (Hyper Text Markup Language) och den tekniken har varit en stor del av webbens genomslag. Syftet med HTML är att presentera information på en skärm så att den blir tillgänglig för de med tillgång till Internet och en webbläsare. En annan teknik som är plattformsoberoende är Java och det är ett språk som kan processa data och användas för att bygga enkla och omfattande programvarutillämpningar. En tredje teknik som används alltmer är XML, syftet med XML är att strukturera data, (se figur6 för ett exempel på
XML-dokument). XML gör att det finns ett språk som är baserat på Internetteknik och kan användas för att utväxla data mellan olika tillämpningar. XML, Java och HTML kompletterar varandra och tillsammans bildar de en plattform för att bygga öppna tillämpningar.
XML (eXtensible Markup Language) är ett uttänjbart märkspråk och det kallas också för ett metaspråk och det betyder ett språk för att beskriva ett språk. Exempel på detta är att det går att skicka med både själva informationen och en definition av vad det är för information. Huvudsyftet med XML är att strukturera data, sedan kan man visualisera datan med HTML och då blir det läsbart i en webbläsare. XML kan också användas för att skicka data direkt från ett system till ett annat system eller till en databas. XML brukar ibland kallas för databasspråket på Internet. Eftersom XML används för att strukturera data kan det även användas för att integrera system. Styrkan med XML är att det kan användas för både utbyte av information mellan två system (server till server) och mellan människa och system (klient till server) och tvärtom. Något som både är styrka och svaghet med XML är det går att skapa sina egna märkord och därifrån namnet extensible. Genom detta blir XML väldigt flexibelt och det kan anpassas till det mesta men det kan uppstå komplikationer när många ska kommunicera med många och det är just det man gör vid öppen handel. Vid de olika
definitionerna av märkorden gör det att olika företag inte talar samma språk. XML är ett språk med klara regler för struktur och det innehåller många funktioner och det är värdefullt. En nackdel med det är att själva innehållet i språket, själva semantiken inte ingår i standarden. En arbetsgrupp fick i uppdrag 1996 att definiera en ny standard som skulle komplettera HTML och några egenskaper som standarden skulle ha var att den skulle vara. Kompatibel med SGML (Standard Generalized Markup Language), lätt att använda på Internet, enkel att läsa för en människa och lätt att tillämpa med program som skulle vara enkla att skriva. 1998 godkändes standarden av World Wide Web Consortium (W3C) och 1-2 år därefter började XML implementeras i olika produkter. Nästan hela IT-industrin stödjer XML, exempel är
användningsområde för XML är att skapa interaktiva dialoger mellan en användare av en webbtjänst som till exempel en nätbutik och ett system.
Det finns ingen avsikt att XML ska ersätta HTML som används fortfarande för att presentera data. Vid presentation av data i XML kommer den förpackat i en XML-fil som kan läggas till i en mall eller som det också kallas för en template eller style sheet. Företagen kan genom detta skicka data, till exempel i form av en order till många olika företag och alla kan få det individuellt presenterat exempelvis på sina Intranät genom att använda egna style sheet. Det finns en sådan standard som heter Cascading Style Sheets (CSS) från W3C.
Exempel på en Inköpsorder och ett XML-dokument: <InköpsOrder> <Ordernr>12345</Ordernr> <Kund> <Namn>Fransson</Namn> <Adress>Kungsgatan 10</Adress> </Kund> <Leveransdatum>2000-02-02</Leveransdatum> <OrderRad> <Artikel>1234</Artikel> <Kvantitet>10</Kvantitet> <Pris>10</Pris> <Artikel>3214</Artikel> <Kvantitet>1</Kvantitet> <Pris>100</Pris> </OrderRad> </InköpsOrder>
Figur6, Exempel på en inköpsorder och ett XML-dokument (Källa: Fredholm (2002)) Inköpsorder
Ordernr 12345 Kund Fransson
Adress Kungsgatan 10 Leverans 2000-02-02 Artikel Kvantitet Pris 1234 10 10 3214 1 100