Verksamhetens utveckling

2.1.1 Väsentliga avvikelser i verksamhetens utveckling

Covid-19

Orsak till att avvikelsen uppstått Smittspridning av corona-virus i samhället.

Konsekvenser för de verksamheten är till för

Dagliga prioriteringar i verksamheten, utifrån brukarens behov, medför att alla brukare inte får sina beslut utförda på samma sätt som tidigare. Flera brukare har själva valt att avsäga eller förändra sina insatser, exempelvis valt telefontillsyn istället för fysisk tillsyn.

Behov av fler korttidsplatser och en ökning av ej verkställda beslut, på grund av inflyttningsstopp vid konstaterad smitta på äldreboende.

Förändrade arbetssätt med vårdplaneringar, uppföljningar och möten via skype.

I situationer då risk och skyddsbedömningar behöver genomföras eller om det finns symptom hos någon berörd används skyddsutrustning.

Besöksförbud på äldreboende och vissa bostäder med särskild service. Restriktivitet avseende besök inom övriga verksamheter och stängda träffpunkter och mötesplatser, vilket medför att brukarna inte i samma utsträckning kan träffa sina närstående och bekanta.

Tillgången på narkotika minskar på grund av stängda gränser, vilket förvaltningen och sjukvården märker genom att missbrukare i desperation provar nya alternativt orena preparat. Vilket resulterar i överdoser och andra skador.

Konsekvenser för organisation, medarbetare och chefer

Ökad frånvaro bland personal, vilket lett till ökad belastning på befintlig personal. Det finns dock i nuläget tillgång till vikarier.

Stor påfrestning för chefer med att lugna och informera oroliga medarbetare, brukare och anhöriga. Det finns en oro kring tillgången till skyddsutrustning och riktlinjerna för när den ska användas.

Förändrade arbetssätt, omprioriteringar och omfördelning av personal. Nya arbetsuppgifter, till exempel samordning, införskaffande och tillverkning av skyddsutrustning samt provtagning vid misstänkt Covid-19.

Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna är mycket osäkra och beroende av smittans fortsatta spridning och samhällseffekter samt vilka åtgärder som beslutas av regering och myndigheter.

Ökade kostnader uppstår för vikarietillsättning, övertid och inköp av skyddsutrustning mm. Kostnader för sjukfrånvaro minskar dock när staten går in och ersätter de första 14 dagarna och det saknas personal att bemanna med. Nedstängda verksamheter sänker också kostnaderna på kort sikt.

På längre sikt är de ekonomiska effekterna mycket osäkra, men ökade kostnader bedöms uppstå inom IFO-området. Exempelvis genom ökat inflöde av ansökningar om

försörjningsstöd, svårigheter att hitta lämpliga boendelösningar och ökning av våld i nära relationer. Redan i månadsskiftet mars/april märks en markant ökning av ansökningar inom försörjningsstödet. Stopp för inflytt och därmed tomgång på boenden med smitta förväntas också medföra en stor kostnadsökning.

Vidtagna åtgärder

Samordningsansvar för införskaffande och fördelning av skyddsutrustning för stadsdelarna och social resurs.

Intensivt arbete med bemanning och planering av våra verksamheter (rekrytering, omfördelning av personal, chef i tjänst på helger, omprioriteringar av arbetsuppgifter, förändrade arbetssätt och nya rutiner).

Åtgärder för att minska smittspridningen och oron hos personalen (återkommande information och förtydligande kring basala hygienrutiner och rutiner kring Covid-19, stängda verksamheter, arbete hemifrån där det är möjligt, riskbedömningar tillsammans med skyddsombud).

2.1.2 Äldreomsorg - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling

Nettokostnadsutveckling 2,5 % 4,4 %

Personalvolymsutveckling ordinärt boende

och förebyggande verksamhet -11,7 % -8,3 %

Antal hemtjänsttimmar (65- år) -12,4 % -9,8 %

Antal personer med hemtjänst (65- år) 0,5 % -2,2 %

Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning

inklusive korttidsplatser 3,6 % 3,4 %

Antal nyttjade korttidsplatser egen befolkning 32,4 % 14,6 %

Personalvolymsutveckling äldreboende 4,0 % 1,6 %

Antal nyttjade boendeplatser, egen prod inkl.

korttidsvistelse 2,6 % 1,2 %

Nettokostnadsökningen för äldreomsorgen är 2,5 procent i förhållande till samma period 2019. Störst är nettokostnadsökningen inom särskilt boende, både

permanentplatser och korttid, som står för 7,6 procents ökning. Ordinärt boende har minskat motsvarande med -4,5 procent, varav hemsjukvårdens nettokostnader har ökat med 6,6 procent. Där de största kostnaderna utgörs av lokalkostnader och införandet av journalsystemet PMO.

Sektorns nuvarande kostnadsnivå möter en lägre kostnad från hösten 2019, därav en högre prognos för nettokostnadsutvecklingen på helår.

Beviljade hemtjänsttimmar har minskat jämfört med föregående period ungefär lika mycket som minskningen i personalvolymen inom ordinärt boende. Detta är resultatet av ett pågående förändringsarbete. Från och med augusti 2019 har hemtjänsten gjort framsteg i att minska bemanningen och därmed kommer effekten att mattas av mellan de jämförande perioderna.

Både permanenta boendeplatser samt korttidsplatser har ökat sen föregående år.

Hösten 2019 beviljades fler platser till särskilt boende. Under årets första månader har det varit stabilt men en ökning förväntas på helåret. Personalvolymen inom våra egna äldreboenden var något högre för perioden (Järnbrottshus startade upp avlösningsenhet i april 2019).

2.1.3 Individ- och familjeomsorg - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling

Volym- och kostnadsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period föregående år

Prognos helår jämfört med helår

föregående år

Nettokostnadsutveckling 5,9 % 2,2 %

- varav nettokostnadsutveckling

försörjningsstöd 2,2 % 4,3 %

Personalvolymsutveckling 5,3 % 10,5 %

Antal vårddygn barn & unga, institutionsvård -36,7 % -28,0 %

Antal barn och unga i familjehem 5,1 % 1,6 %

Antal vårddygn vuxna, institutionsvård 14,9 % 1,5 %

Antal boendedygn, Boendeverksamheten och

övrigt boende -6,5 % -22 %

Antal hushåll med försörjningsstöd (snitt

rullande tolvmånadersperiod apr - mar) 5,4 % 2,4 %

Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 5,9 procent jämfört med föregående år.

Utvecklingen beror på indexhöjningar samt en ökning avseende tvångsvård, men visar också på att vidtagna åtgärder har gett effekt. Prognosen baseras på

kostnadssänkningar med anledning av anpassningsåtgärder inom socialt boende.

Personalvolymen har ökat. Utifrån förväntat ökat antal nyansökningar gällande försörjningsstöd förstärks bemanningen.

Barn och Unga

Aktualiseringarna har ökat med 11 procent jämfört med föregående år. Den sista mars var det 30 utredningar som överskred fyra månader det beror främst på den volymökningen.

Minskningen av antalet vårddagar på institution för barn och unga beror framförallt på en minskning av antalet placerade ensamkommande barn. I övrigt har

tvångsvården enligt LVU ökat vilket beror på ökat inflöde och fler allvarliga ärenden med kriminalitet och omsorgsbrist i familjer med mindre barn. Arbetet med högintensiva insatser på hemmaplan för att förhindra placeringar på institution och förkorta placeringar har gett effekt.

Vuxna

Vårddygnen ligger på en högre nivå jämfört med föregående år. Det är tvångsvård enligt LVM som har ökat. Ökningen rör unga personer med ett avancerat

destruktivt missbruk. Arbetet med att minska kostnader för boende utan stöd pågår, det har ännu inte gett önskad effekt.

Försörjningsstöd

Ökande trend avseende utbetalt försörjningsstöd efter en lång tid av minskning.

Konjunkturen bedöms påverka. Från mitten av mars ökar nyansökningarna.

2.1.4 Funktionshinderverksamhet - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling

Nettokostnadsutvecklingen är 2,9 procent, vilket beror på indexhöjningar och att sektorn öppnade två nya BmSS under hösten 2019. Prognosen består av ökade kostnader med anledning av expansion av ytterligare ett boende, men förutsätter också att sektorns anpassningsåtgärder fortsätter ge ekonomisk effekt, både inom myndighetsutövning och daglig verksamhet.

Arbetet 2019 med att anpassa kostnaderna för daglig verksamhet på grund av höga kostnader i förhållande till tilldelad ersättning enligt LOV har gett resultat, men fortsatt arbete sker under året.

Personalvolymen har ökat i jämförelse med samma tid föregående år, vilket beror på expansion med två nya boenden under hösten förra året. Sektorn arbetar kontinuerligt med schemaplanering för att optimera bemanningen. Under rådande läge är förutsättningarna förändrade vilket gör att prognosen är osäker.

Antal personer med insatser enligt LSS har minskat lite och det syns en minskning i inflödet av insatser riktade till barn. Antalet personer bedöms vara på den nivån trots uppstart av ytterligare ett boende under 2020. Fler personer har SoL-insatser och ökningen är framför allt avseende insatsen boendestöd och vi ser att den ökningen kommer fortsätta. Bedömningen är trots det en minskning i antal personer, vilket beror på förväntade effekter av förvaltningens arbete med anpassningar inom myndighetsutövningen inom primärt färre beslut om korttidsboende psykiatri

2.1.5 Kultur och fritid - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling

Volym- och kostnadsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period föregående år

Prognos helår jämfört med helår

föregående år

Nettokostnadsutveckling (exkl bibliotek) 0,6 % 9,3 %

Personalvolymsutveckling (exkl bibliotek) -1,9 % 0,6 %

Nettokostnadsutvecklingen förklaras i stort av löneindex, men dämpas något av en minskad personalvolymsutveckling kopplad till sjukfrånvaro.

Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen förklaras dels av en

redovisningsteknisk förändring kopplad till att Frölunda kulturhus övergått till Kulturnämnden, men också av minskade statsbidrag samt att verksamheternas överskott från föregående år inte prognostiseras kvarstå för 2020.