• No results found

Delårsrapport mars SDN Askim-Frölunda-Högsbo

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Delårsrapport mars SDN Askim-Frölunda-Högsbo"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Delårsrapport mars 2020

SDN Askim-Frölunda-Högsbo

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

2 Väsentlig styrinformation till kommunledningen ... 4

2.1 Verksamhetens utveckling ... 4

2.1.1 Väsentliga avvikelser i verksamhetens utveckling ... 4

2.1.2 Äldreomsorg - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling ... 5

2.1.3 Individ- och familjeomsorg - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling ... 6

2.1.4 Funktionshinderverksamhet - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling ... 7

2.1.5 Kultur och fritid - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling ... 8

2.2 Kommunfullmäktiges budgetmål ... 8

2.2.1 Organisationsmål ... 8

2.2.2 Nämndspecifika mål från KF ... 9

3 Övrig uppföljning till kommunledningen ... 11

3.1 Utveckling inom personalområdet ... 11

3.1.1 Mått/nyckeltal som beskriver utvecklingen ur ett HR- perspektiv... 11

3.1.2 Analys av situationen inom HR-området ... 11

3.2 Ekonomisk uppföljning ... 12

3.2.1 Befolkningsramen ... 12

3.2.2 Resursnämndsuppgifter ... 14

3.3 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag ... 15

3.3.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut ... 15

3.3.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah ... 16

4 Styrinformation till nämnden ... 17

4.1 Ny nämndorganisation 2021 ... 17

4.2 Verksamhetens utveckling ... 17

4.2.1 Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård ... 17

4.2.2 Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder ... 18

4.2.3 Sektor Samhälle och kultur ... 18

4.2.4 Intern service ... 19

4.3 Resultat enligt organisationsstrukturen ... 19

(3)

1 Sammanfattning

Covid-19

Nämndens verksamhet påverkas kraftigt av den pågående pandemin och förväntas göra det under lång tid framöver. Sjukfrånvaro, risken för smittspridning samt oro hos brukare och anhöriga innebär en ökad belastning på chefer och medarbetare.

Trots den ansträngda situationen har bemanningsläget än så länge varit under kontroll och frånvaron har efter en topp i mitten på mars sjunkit. Det är dock fortsatt en betydligt högre nivå än normalt.

Förvaltningen har vidtagit såväl långsiktiga som kortsiktiga åtgärder för att minska smittspridningen och för att säkerställa samhällsviktig verksamhet. Besöksförbud har införts på stadsdelens äldreboenden och restriktivitet gäller avseende besök inom övriga verksamheter. Viss verksamhet har stängts och andra genomförs i begränsad omfattning eller på nya sätt. Vissa insatser på boende och i hemtjänsten prioriteras ned för att säkerställa personal för det mest väsentliga. Arbetet för att öka tillgången till vikarier har stärkts genom månadsanställningar av tidigare timvikarier och utökade resurser för rekrytering.

Inom socialtjänsten finns en stor risk för ökad problematik. Det gäller ökning av försörjningsstöd, som redan kan konstateras i ökat antal ansökningar, men också andra behov av insatser till exempel kopplat till våld i nära relationer.

Stadsdelsförvaltningen har fått ett samordningsansvar för införskaffande och fördelning av skyddsutrustning för stadsdelssektorn och Social resursförvaltning.

Det begränsade utbudet och stora efterfrågan på skyddsutrustning innebär att ett intensivt arbete krävs för att söka av och ta kontakt med leverantörer samt samordna beställningar med andra parter. Förvaltningen har satt upp en verkstad för tillverkning av visir samt har annonserat om att det finns möjlighet för allmänhet eller företag att skänka. Det är också viktigt att fördelning av materiell görs genomtänkt för att säkerställa tillgång där behovet är som störst.

Ny nämndorganisation

Det lokala arbetet med Ny nämndorganisation 2021 löper på enligt plan. Arbetet präglas av en rad kartläggningar där den mest omfattande i dagsläget är inventering av allmänna handlingar. Arbetet utmanas av den ökade arbetsbelastningen pga.

Covid-19. Den lokala projektgruppen gör allt de kan för att avlasta verksamheterna i förberedelsearbetet inför omorganiseringen.

Ekonomiskt läge

Det ekonomiska utfallet för perioden är ett överskott på 1 216 tkr jämfört med budget och det ekonomiska läget har fortsatt varit stabilt för nämnden som helhet.

Den framtida ekonomiska utvecklingen är mycket osäker med anledning av Covid- 19. Finansieringen av stadsdelens verksamheter kommer påverkas av hur den globala ekonomin utvecklas samt av vilka beslut som fattas på riks- respektive kommunnivå. Även kostnadsutvecklingen är osäker med stora risker för ökade kostnader, men också tillfälliga ekonomiska lättnader avseende till exempel personalkostnader. Nämndens bedömning om en ekonomi i balans för helåret är därmed mycket osäker.

(4)

2 Väsentlig styrinformation till kommunledningen

2.1 Verksamhetens utveckling

2.1.1 Väsentliga avvikelser i verksamhetens utveckling

Covid-19

Orsak till att avvikelsen uppstått Smittspridning av corona-virus i samhället.

Konsekvenser för de verksamheten är till för

Dagliga prioriteringar i verksamheten, utifrån brukarens behov, medför att alla brukare inte får sina beslut utförda på samma sätt som tidigare. Flera brukare har själva valt att avsäga eller förändra sina insatser, exempelvis valt telefontillsyn istället för fysisk tillsyn.

Behov av fler korttidsplatser och en ökning av ej verkställda beslut, på grund av inflyttningsstopp vid konstaterad smitta på äldreboende.

Förändrade arbetssätt med vårdplaneringar, uppföljningar och möten via skype.

I situationer då risk och skyddsbedömningar behöver genomföras eller om det finns symptom hos någon berörd används skyddsutrustning.

Besöksförbud på äldreboende och vissa bostäder med särskild service. Restriktivitet avseende besök inom övriga verksamheter och stängda träffpunkter och mötesplatser, vilket medför att brukarna inte i samma utsträckning kan träffa sina närstående och bekanta.

Tillgången på narkotika minskar på grund av stängda gränser, vilket förvaltningen och sjukvården märker genom att missbrukare i desperation provar nya alternativt orena preparat. Vilket resulterar i överdoser och andra skador.

Konsekvenser för organisation, medarbetare och chefer

Ökad frånvaro bland personal, vilket lett till ökad belastning på befintlig personal. Det finns dock i nuläget tillgång till vikarier.

Stor påfrestning för chefer med att lugna och informera oroliga medarbetare, brukare och anhöriga. Det finns en oro kring tillgången till skyddsutrustning och riktlinjerna för när den ska användas.

Förändrade arbetssätt, omprioriteringar och omfördelning av personal. Nya arbetsuppgifter, till exempel samordning, införskaffande och tillverkning av skyddsutrustning samt provtagning vid misstänkt Covid-19.

Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna är mycket osäkra och beroende av smittans fortsatta spridning och samhällseffekter samt vilka åtgärder som beslutas av regering och myndigheter.

Ökade kostnader uppstår för vikarietillsättning, övertid och inköp av skyddsutrustning mm. Kostnader för sjukfrånvaro minskar dock när staten går in och ersätter de första 14 dagarna och det saknas personal att bemanna med. Nedstängda verksamheter sänker också kostnaderna på kort sikt.

(5)

På längre sikt är de ekonomiska effekterna mycket osäkra, men ökade kostnader bedöms uppstå inom IFO-området. Exempelvis genom ökat inflöde av ansökningar om

försörjningsstöd, svårigheter att hitta lämpliga boendelösningar och ökning av våld i nära relationer. Redan i månadsskiftet mars/april märks en markant ökning av ansökningar inom försörjningsstödet. Stopp för inflytt och därmed tomgång på boenden med smitta förväntas också medföra en stor kostnadsökning.

Vidtagna åtgärder

Samordningsansvar för införskaffande och fördelning av skyddsutrustning för stadsdelarna och social resurs.

Intensivt arbete med bemanning och planering av våra verksamheter (rekrytering, omfördelning av personal, chef i tjänst på helger, omprioriteringar av arbetsuppgifter, förändrade arbetssätt och nya rutiner).

Åtgärder för att minska smittspridningen och oron hos personalen (återkommande information och förtydligande kring basala hygienrutiner och rutiner kring Covid-19, stängda verksamheter, arbete hemifrån där det är möjligt, riskbedömningar tillsammans med skyddsombud).

2.1.2 Äldreomsorg - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling

Volym- och kostnadsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period föregående år

Prognos helår jämfört med helår

föregående år

Nettokostnadsutveckling 2,5 % 4,4 %

Personalvolymsutveckling ordinärt boende

och förebyggande verksamhet -11,7 % -8,3 %

Antal hemtjänsttimmar (65- år) -12,4 % -9,8 %

Antal personer med hemtjänst (65- år) 0,5 % -2,2 %

Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning

inklusive korttidsplatser 3,6 % 3,4 %

Antal nyttjade korttidsplatser egen befolkning 32,4 % 14,6 %

Personalvolymsutveckling äldreboende 4,0 % 1,6 %

Antal nyttjade boendeplatser, egen prod inkl.

korttidsvistelse 2,6 % 1,2 %

Nettokostnadsökningen för äldreomsorgen är 2,5 procent i förhållande till samma period 2019. Störst är nettokostnadsökningen inom särskilt boende, både

permanentplatser och korttid, som står för 7,6 procents ökning. Ordinärt boende har minskat motsvarande med -4,5 procent, varav hemsjukvårdens nettokostnader har ökat med 6,6 procent. Där de största kostnaderna utgörs av lokalkostnader och införandet av journalsystemet PMO.

Sektorns nuvarande kostnadsnivå möter en lägre kostnad från hösten 2019, därav en högre prognos för nettokostnadsutvecklingen på helår.

Beviljade hemtjänsttimmar har minskat jämfört med föregående period ungefär lika mycket som minskningen i personalvolymen inom ordinärt boende. Detta är resultatet av ett pågående förändringsarbete. Från och med augusti 2019 har hemtjänsten gjort framsteg i att minska bemanningen och därmed kommer effekten att mattas av mellan de jämförande perioderna.

(6)

Både permanenta boendeplatser samt korttidsplatser har ökat sen föregående år.

Hösten 2019 beviljades fler platser till särskilt boende. Under årets första månader har det varit stabilt men en ökning förväntas på helåret. Personalvolymen inom våra egna äldreboenden var något högre för perioden (Järnbrottshus startade upp avlösningsenhet i april 2019).

2.1.3 Individ- och familjeomsorg - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling

Volym- och kostnadsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period föregående år

Prognos helår jämfört med helår

föregående år

Nettokostnadsutveckling 5,9 % 2,2 %

- varav nettokostnadsutveckling

försörjningsstöd 2,2 % 4,3 %

Personalvolymsutveckling 5,3 % 10,5 %

Antal vårddygn barn & unga, institutionsvård -36,7 % -28,0 %

Antal barn och unga i familjehem 5,1 % 1,6 %

Antal vårddygn vuxna, institutionsvård 14,9 % 1,5 %

Antal boendedygn, Boendeverksamheten och

övrigt boende -6,5 % -22 %

Antal hushåll med försörjningsstöd (snitt

rullande tolvmånadersperiod apr - mar) 5,4 % 2,4 %

Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 5,9 procent jämfört med föregående år.

Utvecklingen beror på indexhöjningar samt en ökning avseende tvångsvård, men visar också på att vidtagna åtgärder har gett effekt. Prognosen baseras på

kostnadssänkningar med anledning av anpassningsåtgärder inom socialt boende.

Personalvolymen har ökat. Utifrån förväntat ökat antal nyansökningar gällande försörjningsstöd förstärks bemanningen.

Barn och Unga

Aktualiseringarna har ökat med 11 procent jämfört med föregående år. Den sista mars var det 30 utredningar som överskred fyra månader det beror främst på den volymökningen.

Minskningen av antalet vårddagar på institution för barn och unga beror framförallt på en minskning av antalet placerade ensamkommande barn. I övrigt har

tvångsvården enligt LVU ökat vilket beror på ökat inflöde och fler allvarliga ärenden med kriminalitet och omsorgsbrist i familjer med mindre barn. Arbetet med högintensiva insatser på hemmaplan för att förhindra placeringar på institution och förkorta placeringar har gett effekt.

(7)

Vuxna

Vårddygnen ligger på en högre nivå jämfört med föregående år. Det är tvångsvård enligt LVM som har ökat. Ökningen rör unga personer med ett avancerat

destruktivt missbruk. Arbetet med att minska kostnader för boende utan stöd pågår, det har ännu inte gett önskad effekt.

Försörjningsstöd

Ökande trend avseende utbetalt försörjningsstöd efter en lång tid av minskning.

Konjunkturen bedöms påverka. Från mitten av mars ökar nyansökningarna.

2.1.4 Funktionshinderverksamhet - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling

Volym- och kostnadsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period föregående år

Prognos helår jämfört med helår

föregående år

Nettokostnadsutveckling (exklusive

transporter DV) 2,9 % 3,8 %

Personalvolymsutveckling (exklusive

transporter DV) 4,3 % 3,6 %

Antal personer med insats enligt LSS -0,9 % -0,2 %

Antal personer med bistånd enligt SoL 5,3 % -0,1 %

Nettokostnadsutvecklingen är 2,9 procent, vilket beror på indexhöjningar och att sektorn öppnade två nya BmSS under hösten 2019. Prognosen består av ökade kostnader med anledning av expansion av ytterligare ett boende, men förutsätter också att sektorns anpassningsåtgärder fortsätter ge ekonomisk effekt, både inom myndighetsutövning och daglig verksamhet.

Arbetet 2019 med att anpassa kostnaderna för daglig verksamhet på grund av höga kostnader i förhållande till tilldelad ersättning enligt LOV har gett resultat, men fortsatt arbete sker under året.

Personalvolymen har ökat i jämförelse med samma tid föregående år, vilket beror på expansion med två nya boenden under hösten förra året. Sektorn arbetar kontinuerligt med schemaplanering för att optimera bemanningen. Under rådande läge är förutsättningarna förändrade vilket gör att prognosen är osäker.

Antal personer med insatser enligt LSS har minskat lite och det syns en minskning i inflödet av insatser riktade till barn. Antalet personer bedöms vara på den nivån trots uppstart av ytterligare ett boende under 2020. Fler personer har SoL-insatser och ökningen är framför allt avseende insatsen boendestöd och vi ser att den ökningen kommer fortsätta. Bedömningen är trots det en minskning i antal personer, vilket beror på förväntade effekter av förvaltningens arbete med anpassningar inom myndighetsutövningen inom primärt färre beslut om korttidsboende psykiatri

(8)

2.1.5 Kultur och fritid - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling

Volym- och kostnadsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period föregående år

Prognos helår jämfört med helår

föregående år

Nettokostnadsutveckling (exkl bibliotek) 0,6 % 9,3 %

Personalvolymsutveckling (exkl bibliotek) -1,9 % 0,6 %

Nettokostnadsutvecklingen förklaras i stort av löneindex, men dämpas något av en minskad personalvolymsutveckling kopplad till sjukfrånvaro.

Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen förklaras dels av en

redovisningsteknisk förändring kopplad till att Frölunda kulturhus övergått till Kulturnämnden, men också av minskade statsbidrag samt att verksamheternas överskott från föregående år inte prognostiseras kvarstå för 2020.

2.2 Kommunfullmäktiges budgetmål

2.2.1 Organisationsmål

Göteborgarna får valuta för skatten och en välfärd med hög kvalitet Indikator - Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv

Utfall 2018 utfall 2019 Mål 2020

Utfall/mål för staden 7 757 kr 7485 kr 7 800 kr

utfall/mål för nämnden 5 598 kr 5 768 kr 5 648 kr

Indikator - Kostnad äldreomsorg, kr/inv

Utfall 2018 Utfall 2019 Mål 2020

Utfall/mål för staden 10 469 kr 10 632 kr 10 500 kr

Utfall/mål för nämnden 13 448 kr 13 473 kr 13 374 kr

Göteborgs Stad är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator - Medarbetarengagemang (HME) - Totalindex

Utfall 2018 Utfall 2019 Mål 2020

Utfall/mål för staden 77 76 79

Utfall/mål för nämnden 78 76 79

Indikator - Sjukfrånvaro kommunalt anställda

Utfall 2018 Utfall 2019 Mål 2020

Utfall/mål för staden 8,6% 8,1% 8,3%

Utfall/mål för nämnden 10,0% 9,5% 9,1%

(9)

2.2.2 Nämndspecifika mål från KF

2.2.2.1 Nöjdheten med äldreomsorgen ska öka så att Göteborg ligger i topp bland storstäderna

Vald indikator Utfall 2018 Utfall 2019 Målvärde

2020 Brukarbedömning hemtjänst,

helhetssyn, andel (%) 86% 84% 86%

Brukarbedömning särskilt boende, helhetssyn, andel (%)

76% 76% 78%

2.2.2.2 Möjligheten till social gemenskap och utevistelse ska stärkas

Vald indikator Utfall 2018 Utfall 2019 Målvärde

2020 Brukarbedömning, möjligheten

att komma utomhus, andel (%)

51% 57% 59%

Brukarbedömning, Nöjd med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet, andel (%)

58% 60% 62%

Unika deltagare på

Mötesplatserna som anordnas av hälsofrämjande och

förebyggande enheten.

737 750

2.2.2.3 Stadsdelsnämnderna stärker funktionshinderperspektivet i sitt arbete, och förbättrar samverkan kring Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Vald indikator Utfall 2018 Utfall 2019 Målvärde

2020 Andel brukare med aktuell

genomförandeplan 88% 78% 100%

Andel genomförandeplaner upprättade med delaktighet (Siffran för 2018 avser beskriven delaktighet).

30% 100%

2.2.2.4 Stadsdelsnämnderna utvecklar det sociala innehållet för människor med funktionsnedsättning i samverkan med civilsamhället

Indikatorer har inte tagits fram för målet.

(10)

2.2.2.5 Stadsdelsnämnderna ska förbättra möjligheterna för människor med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden

Vald indikator Utfall 2018 Utfall 2019 Målvärde

2020 Antal deltagare från DV som går

till ord arbetsmarknad eller annan skyddad anställning

1 1 2

2.2.2.6 Stadsdelsnämnderna verkar för att invånarnas valmöjligheter inom tillhandahållet stöd och service ska öka i den kommunala verksamheten Indikatorer har inte tagits fram för målet.

2.2.2.7 Stadsdelsnämnderna ska, tillsammans med berörda nämnder, arbeta för att antalet invånare i bidragsberoende halveras

Vald indikator Utfall 2018 Utfall 2019 Målvärde

2020 Antal hushåll med

försörjningsstöd (snitt rullande tolvmånadersperiod)

683 713 357

2.2.2.8 Stadsdelsnämnderna erbjuder barn, unga och äldre fritids- och kulturaktiviteter

Vald indikator Utfall 2018 Utfall 2019 Målvärde

2020 Andel barn och unga nöjda med

sin fritid

84%

Index inflytande och ansvarstagande i öppen verksamhet (barn och unga)

50 50

Unika deltagare på

Mötesplatserna som anordnas av hälsofrämjande och

förebyggande enheten.

737 750

(11)

3 Övrig uppföljning till kommunledningen

3.1 Utveckling inom personalområdet

3.1.1 Mått/nyckeltal som beskriver utvecklingen ur ett HR- perspektiv

Aktuell period (ack sedan årets

början)

Motsvarand e period föregående

år

Prognos

2020 Utfall 2019

Total sjukfrånvaro (%) 9,9 10,0 - 9,5

Antal förvaltningsexterna avgångar,

tillsvidareanställda

52 57

Antal förvaltningsexterna rekryteringar,

tillsvidareanställda

53 74

Förvaltningsextern

personalomsättning (%) 12,5 13,7

Sjukfrånvaron under 2020 års första kvartal har varit något lägre än motsvarande period 2019. Målsättningen har varit att även under 2020 ytterligare sänka

sjukfrånvaron. I den situation som Covid-19 skapat är detta inte längre rimligt. Att lägga en prognos för hur det kommer att se ut för hela 2020 är heller inte

meningsfullt, då det inte går att förutspå händelseförloppet med sjukfrånvaro under pandemin.

Bedömningen är att förvaltningen kommer ha en lägre personalrörligheten på grund av spridningen av Covid-19. Det oroliga läget kommer sannolikt bidra till att färre medarbetare lämnar förvaltningen och leda till en minskad

personalomsättning. Detta behöver dock ställas i relation till att omorganisationen som vi står inför kan leda till en ökad rörlighet inom vissa områden, till exempel stödfunktioner, där osäkerheten inför 2021 kan öka personalomsättningen.

3.1.2 Analys av situationen inom HR-området

Hälsa och arbetsmiljö

Sjukskrivningstalen är fortfarande höga i förvaltningen, men fortsätter fram till och med februari att fortsätta sjunka jämfört med samma period 2019. Utifrån

situationen med Covid-19 bedöms dock den korta sjukfrånvaron stiga kraftigt.

Arbetet med att sänka övrig sjukfrånvaro pågår fortsatt och fokus är på ett mer främjande arbete. Inom flera enheter i verksamheterna har man genomfört utbildningar på APT-nivå kring arbetsbelastning och återhämtning utifrån stadens utbildningssatsning. Utbildningen utgår från de tre hälsoperspektiven; främjande, förebyggande och rehabiliterande. Utbildningen är en del i det ordinarie

(12)

systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet och verksamhetsplaneringen. Syftet med utbildningen är att koppla teori med praktik för ett handfast arbete som utgår ifrån de behov och utmaningar som finns inom just den verksamheten.

Förvaltningen har under början av året genomfört utbildningar med nya skyddsombud och har en planerad utbildning i samverkan för samtliga representanter på LSG-nivå. Det är ett pågående arbete i förvaltningen kring samverkansfrågor, särskilt med Kommunals representanter.

Covid-19

Fokus vid utbrottet av Covid-19 ligger på att planera för en stor frånvaro av personal och att begränsa smittspridningen. Detta har stor påverkan på arbetet i förvaltningen. Arbetsmiljöarbetet är prioriterat i detta läge och riskbedömningar utifrån situationen genomförs löpande inom alla verksamheter. Planer för bemanning samt prioritering av arbetsuppgifter på lång och kort sikt har tagits fram.

Inför Ny nämndorganisation 2021

Alla medarbetare i förvaltningen påverkas av arbetet inför Ny nämndorganisation 2021. Ett förberedande arbete kommer att ske under året och detta kommer att ta resurser i anspråk.

Kompetensförsörjning

På Bemanningsenheten är fokus på att rekrytera timvikarier för att kunna möta en förväntad kommande hög sjukfrånvaro i våra verksamheter på grund av Covid-19.

Fler vikarier har även månadsanställts för att trygga upp bemanningen till våra verksamheter. HR-specialister stöttar upp med fler intervjuer för att ta tillvara de sökande som anmält intresse.

Det är fortfarande rekryteringssvårigheter för flera av våra grupper, särskilt när det gäller sjuksköterskor, stödassistenter och undersköterskor.

3.2 Ekonomisk uppföljning

3.2.1 Befolkningsramen

Resultaträkning i sammandrag

Perioden Helår

Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Utfall fg år Nettokostnad 421 422 422 638 1 216 1 690 200 1 690 200 1 626 063 Kommunbidrag 422 559 422 559 0 1 690 200 1 690 200 1 654 900

Resultat 1 138 -79 1 216 0 0 28 837

(13)

Utfall till och med perioden

Nämndens utfall för perioden jämfört med budget ger en positiv avvikelse på 1 216 tkr, vilket motsvarar 0,3 procent av nämndens nettokostnader. Utfallet är en förbättring med cirka 3 900 tkr jämfört med motsvarande period föregående år.

Både sektor ÄO-HS och IFO-FH redovisar underskott på -3 300 tkr respektive -2 700 tkr. Detta vägs dock upp av överskott inom Intern service samt centralt avsatta reserver. Sammantaget har ekonomin varit fortsatt stabil under årets första kvartal.

De större negativa avvikelserna jämfört med budget kvarstår från föregående år inom utförarenheterna för hemtjänst, hälso-/sjukvården samt vuxenenheten inom IFO (boende). Anpassningsarbetet har fortsatt inom dessa områden och effekter av detta kan ses på olika sätt, även om det ännu inte ger en ekonomi i balans.

Tydligast är förändringen inom hemtjänsten med en väsentlig sänkning av den arbetade tiden jämfört med första kvartalet föregående år (-13,9 procent), vilket dock (för utförarverksamheten) motverkas av att även hemtjänsttimmarna minskar.

Nämndens totala kostnader för hemtjänsten minskar dock som ett resultat av detta, enligt den strategi som verksamheten arbetar utifrån.

Prognos

För helåret prognostiseras ett nollresultat i enlighet med stadsdelsnämndens budget för 2020. Helårsprognosen bygger på att positiva avvikelser i

stadsdelsgemensamma poster har tagits i anspråk för att täcka underskott inom sektor ÄO-HS (-8 000 tkr) och IFO-FH (-6 000 tkr). Utrymmet för att balansera negativa avvikelser framöver är därmed begränsat.

Utvecklingen med samhällsspridning av Covid-19 kommer ha omfattande påverkan på ekonomin i Sveriges kommuner, inklusive Göteborgs stad och

stadsdelens verksamheter. Finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag är i nuläget oklar och nettokostnadsnivåerna för stadens nämnder kommer påverkas i olika stor grad sinsemellan, men också över tid.

En tidig bedömning av de kortsiktiga ekonomiska effekterna för stadsdelen är att budgeten inte påverkas negativt. Det beror huvudsakligen på kostnadslättnader avseende sjuklöner, ökad frånvaro hos personalen samt utlovad statlig finansiering av merkostnader.

Nedan redogörs för några förväntade ekonomiska konsekvenser av Covid-19 som förvaltningen ser behov av att uppmärksamma och fortsatt följa:

• Frånvaro hos personal och statlig finansiering av sjuklöner

• Vikarietillsättning, övertid och minskat semesteruttag

• Verksamheter som stänger kan ge tillfälligt lägre kostnader

• Ökning försörjningsstöd

• Smittskyddsåtgärder, t ex inflyttningsstopp på boenden med smitta (tomgång) och ökade materialinköp (skyddsutrustning)

• Ökning av anmälningar och insatser inom IFO (t ex våld i nära relationer)

(14)

Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period föregående år

Prognos helår jämfört med helår

föregående år

Nettokostnadsutveckling (exklusive biblioteken

och transporter DV) 3,2 % 4,4 %

Lönekostnadsutveckling (exklusive arvoden

och exklusive biblioteken samt transporter DV) 2,7 % 3,1 % Personalvolymsutveckling (exklusive

biblioteken och transporter DV) -0,9 % 0,0 %

Analys av utvecklingen

Nämndens nettokostnadsutveckling för perioden är 3,2 procent jämfört med föregående år, vilket huvudsakligen förklaras av lönekostnadsökning. Hemtjänsten står för en minskning både avseende personalvolym och nettokostnad. Inom särskilt boende inom äldreomsorgen (fler nyttjade boendeplatser) samt hela IFO- området ses en betydande nettokostnadsökning jämfört med första kvartalet 2019.

Helårsprognosen för nettokostnadsökningen är 4,4 procent, vilket är i nivå med tilldelat kommunbidrag. I denna prognos ingår inte en bedömning av ekonomiska effekter av Covid-19. Utöver befolknings-, volym- och indexökningar, är

förklaringen till den relativt höga nettokostnadsökningen att flertalet positiva engångseffekter innebar ett överskott för 2019.

Personalvolymen har generellt ökat i de flesta av nämndens verksamheter, men eftersom minskningen av arbetad tid är så stor i äldreomsorgens ordinärt boende (- 11,7 procent) innebär det att den totala utvecklingen landar på en minskning på 0,9 procent för perioden. Inom IFO-området sker en ökning av personalvolymen, till exempel inom öppna insatser och försörjningsstödet. Det oklara läget vad gäller frånvaro och rekrytering gör att förvaltningen inte har kunnat göra en fullständig värdering av helårsprognosen avseende arbetad tid, men bedömning har gjorts att det är relativt likartat som föregående år.

3.2.2 Resursnämndsuppgifter

Resultat per resursnämndsuppgift

Periodens resultat Resultat

helår Resursnämnds-

uppgift Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Utfall fg år

Ungdomars fritid 31 -49 80 0 0 -9

LSS utanför

Göteborg 43 0 43 0 0 -200

Hospice -784 0 -784 0 0 1 415

Summa

resursnämndsupp

gifter -710 -49 -661 0 0 1 206

(15)

Utfall till och med perioden Ungdomars fritid

Verksamheten har en ekonomi i balans med ett överskott på 80 tkr för perioden och inga avvikelser att rapportera.

LSS utanför Göteborg

Verksamhetens resultat för perioden är 43 tkr. Resursnämndsuppgiften omfattar handläggning och kostnadsansvar för personer boende utanför Göteborg.

Uppdraget omfattar tio personer med beslut om bostad med särskild service, varav fyra har beslut om daglig verksamhet och två om kontaktperson.

Hospice

Utfallet för Hospice i Göteborg är -784 tkr. Fler personer har under första kvartalet 2020 ansökt och vistats på hospice jämfört med 2019. Beläggningsgraden är hittills i år 88 procent jämfört med 84 procent föregående år. Antalet använda dygn för hospicevård är i snitt 790 per månad (2019: 756).

Ansökningar kommer från patienter på sjukhusens avdelningar, ASIH och mottagningar samt från primärvård och hemsjukvård.

Prognos

Ungdomars fritid

Verksamheten prognostiserar ett nollresultat.

LSS utanför Göteborg

Utifrån nuvarande kostnads- och omsorgsnivå hos de boende är prognos för helåret ett nollresultat.

Hospice

Handläggarna för hospice har under många år följt antalet ansökningar månadsvis och det är svårt att värdera vad som styr variationen i antalet ansökningar.

Utvecklingen kommer att följas, men i nuläget görs bedömningen att budgeten är i balans vid årets slut.

3.3 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag

3.3.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut

SoL 2020-03-31 LSS 2020-03-31

Antal beslut som inte verkställts inom tre

månader från beslutsdag 27 14

Antal beslut där verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från

avbrottet 2 3

Enligt Socialtjänstlagen

Under första kvartalet har 24 beslut gällande äldreboende ej kunnat verkställas inom tre månader. Alla utom tre personer har fått erbjudande om plats och de har

(16)

tackat nej till erbjudandet. Fem personer har sedan tackat ja och besluten har verkställts. För två personer har besluten avslutats på egen begäran. Även ett beslut om boendestöd har avslutats.

Inom funktionshinder har två beslut om särskild boendeform ej kunnat verkställas.

Avbrott i verkställighet

Ett beslut om ledsagning och ett beslut om boendestöd har avbrutits och inte återupptagits inom tre månader under perioden. Beslutet om boendestöd är nu avslutat.

Enligt Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade

Nio beslut avseende bostad med särskild service (BmSS) har ej kunnat verkställas.

Fem har tackat nej till erbjudande under perioden. Orsaken till svårigheten att verkställa är i huvudsak bristen på BmSS samt att det i många fall tar längre tid att få plats på lämpligt boende än 120 dagar. Kostnaden för ej verkställda beslut inom BmSS är stor i och med att korttidsboende ofta behöver beviljas i avvaktan på plats. Stadsdelen får även kostnaden för den särskilda avgiften från inspektionen för vård och omsorg (IVO).

I övrigt är det tre beslut om daglig verksamhet, ett beslut om korttidsvistelse, avlösarservice och personlig assistans som ej kunnat verkställas. Arbetet att verkställa pågår och tre av besluten har verkställts. Orsakerna till svårigheten att verkställa varierar, men sammantaget så beror det på snabb volymökning, rekryteringssvårigheter och brukare med komplexa behov.

Avbrott i verkställighet

Ett beslut om BmSS, ett beslut om daglig verksamhet och ett beslut om kontaktperson har avbrutits och inte återupptagits inom tre månader under perioden. Beslutet om kontaktperson är nu verkställt.

3.3.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah

Kvartal 1 2020

Antal anmälningar enligt Lex Maria 0

Antal anmälningar enligt Lex Sarah 0

Under första kvartalet 2020 har det inkommit sammanlagt 24 rapporter för utredning enligt Lex Sarah.

Från sektor ÄO-HS har det inkommit 13 rapporter; tre från hemtjänst (läkemedel, fall, våld i nära relation), en från myndighetsenheten (ej utfört bistånd) och nio från äldreboende (läkemedel, fall, utförande av insats, övergrepp, övrigt). Två ärenden är avslutade och bedömda som ej missförhållande enligt Lex Sarah. Övriga är under utredning eller nyligen inkomna och ej påbörjade.

Från sektor IFO-FH har det inkommit elva rapporter; en från IFO myndighet (myndighetsutövning), en från daglig verksamhet (fall) och nio från BmSS (utförande av insats, övergrepp, bemötande). Sju är avslutade, där ingen av dem är ett missförhållande enligt Lex Sarah. Övriga är under utredning.

(17)

4 Styrinformation till nämnden

4.1 Ny nämndorganisation 2021

Det lokala arbetet med Ny nämndorganisation 2021 fortsätter enligt plan. Arbetet består huvudsakligen av två delar: förberedelse för avveckling av

stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo samt överlämning till nya och befintliga nämnder.

Lokalt i stadsdelen finns en projektledare utsedd och en projektgrupp på elva personer. Detta syftar till att spegla organiseringen i det centrala projektet med olika delprojekt. Arbetet präglas för närvarande av en rad kartläggningar där den mest omfattande i dagsläget är inventeringen av allmänna handlingar.

Förberedelsearbetet inför Ny nämndorganisation 2021 utmanas av den ökade arbetsbelastningen på grund av Covid-19. I vissa lägen är det samma

tjänstepersoner som belastas och förväntas bidra i både riskhantering kring Covid- 19 och kring inventeringar och kartläggningar kopplat till omorganiseringen. Den lokala projektgruppen gör allt de kan för att stötta och avlasta verksamheterna i det arbete som behöver göras.

4.2 Verksamhetens utveckling

4.2.1 Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård

Hygienpriset

Stadsdelen har tagit emot Svenska hygienpriset 2020. Det är arbetet med att utveckla vägledning och rutiner för hygien och smittförebyggande som belönats.

En framgångsfaktor är att alla chefer, verksamhetsutvecklare och medicinskt ansvarig sjuksköterska är engagerade i arbetet. Sektorn har tydliggjort roller och ansvar för det löpande arbetet för att utveckla samsyn på metoder och arbetssätt i organisationen.

I stadsdelen finns en gemensam rutin för att öka kunskapen och skapa en samsyn hos alla chefer och medarbetare. Målet är att förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner.

Rutinen innehåller bland annat:

• introduktionsdokument gällande hygien för nyanställda

• vägledning för arbetsrättsliga åtgärder vid bristande följsamhet till basala hygienrutiner

• genomgång av basala hygienrutiner för semestervikarier

• ombudsroller

• löpande utbildning

Sektorn har arbetat på liknande sätt med andra kompetensområden och förtydligat ansvar och roller kring demens, hjälpmedel och social dokumentation.

(18)

Införande av nytt dokumentationssystem inom Hälso- och sjukvården Tredje mars gick stadsdelen tillsammans med Västra Göteborg över från Medidoc till PMO. Övergången har gått enligt plan. Det har varit en intensiv period för alla medarbetare för att få över dokumentationen till PMO samt med att lära sig det nya systemet. Medarbetarna är nöjda och tycker att PMO fungerar bra, men det finns fortsatt behov av stöd i arbetet med strukturerad dokumentation.

4.2.2 Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder

Nödbistånd boende

Från och med 1 maj 2019 infördes en ny rutin för nödbistånd boende i Göteborgs Stad. Rutinen innebär att enskilda brukare/familjer som inte tillhör socialtjänstens målgrupp kommer få utbetalning av pengar och boendecoachning istället för placering i boende utan stöd. Arbetet med att implementera den nya rutinen och det nya arbetssätt pågår.

Stellamottagningen

Förvaltningen har startat upp en ny verksamhet som heter Stellamottagningen som är en verksamhet som riktar sig till föräldrar vars barn är placerat i till exempel familjehem, jourhem, HVB-hem eller på institution (SiS). Verksamheten kommer att stötta hela staden. Processledare inom barn & unga samt vuxen som arbetar på uppdrag för hela staden har tillförts stadsdelen men kommer att ha sin arbetsplats på Social resursförvaltning.

Ny BmSS och en ytterligare intraprenad

En ny BmSS (Bostad med Särskild Service) kommer att starta under året.

Sektorns andra intraprenadverksamhet har startat upp. Intraprenaden finns inom funktionshinder och specifikt psykiatriområdet.

4.2.3 Sektor Samhälle och kultur

Utöver den ordinarie basverksamheten inom fritid och kulturskolan redovisas i denna rapport de insatser som nu prövas och genomförs för att utveckla nya metoder och samarbetsformer i arbetet med tidigt främjande insatser för åldersgruppen 10-12 år.

I Frölunda har riktade insatser startats upp och prövas nu med stöd av statliga medel inom fritid. Här prövas former för att hitta nya metoder och samverkan kring åldersgruppen 10-12 år. Fritidsassistenter har schemalagts för att kunna arbeta friare och uppsökande varje vecka i området. Syftet är att fånga upp

mellanstadieelever i området och att styra och stödja dem till verksamheter och aktiviteter som finns för målgruppen. Satsningen innebär också en ökad samverkan med skolorna i området och socialtjänsten för gemensamma breda, främjande och förebyggande insatser. Högsta prioritet är att jobba med alla elever kring normer och värderingar. Former för ökad samverkan inom elevhälsoarbetet ska också prövas och utvecklas.

(19)

personalkompetenser ger ett mycket bredare utbud och innehåll till barnen och utvecklar även personalgruppens kompetenser. Verksamheten och samarbetet är unikt i sitt slag och är mycket välbesökt och uppskattat av barnen, föräldrarna och skolorna i området och ska fortsatt utvecklas.

4.2.4 Intern service

Intern service bedriver utvecklingsarbete inom ett flertal områden, nedan listas några av de som är aktuella för närvarande:

• En röd tråd i arbetet med hälsa och friskvård har gett en stadig minskning av sjuktalen över tid. Arbetsplatsträffar utomhus samt gemensamma träningspass och ergonomipass är en del i detta arbete.

• Arbete för att införa mer vegetariska och klimatsmara måltider i förskola/

skola.

• Närproducerat kött prioriteras, vilket gett måltider med god kvalitet och minskat klimatpåverkan

• Minimering av kemikalier och infört ozonvatten för att närma oss den kemikaliefria skolan.

• Bemanningsoptimering genom att stärka rutiner för att kunna hantera frånvaro med fast personal inom lokalvården.

• Vaktmästeriet har indelats geografiskt för att minska transportkostnader och utsläpp och flera elbilar kar köpts in för att byta ut fossildrivna fordon.

4.3 Resultat enligt organisationsstrukturen

Resultat i tkr per

sektor/område Utfall perioden

Aktuell budget perioden

Resultatavvikelse

perioden Prognos helår

Aktuell budget helår

Sektor ÄO-HS -3 275 0 -3 275 -8 000 0

Sektor IFO-FH -2 714 0 -2 714 -6 000 0

Sektor SoK 200 0 200 0 0

Stadsdelsgemensamt 6 926 -79 7 005 14 000 0

Befolkningsramen 1 138 -79 1 216 0 0

Sektor Äldreomsorg-HS

Sektorn redovisar ett underskott för perioden på -3 275 tkr (varav intraprenaderna står för -1 004 tkr) och en helårsprognos på -8 000 tkr (varav intraprenaderna: -2 000 tkr).

Den stora negativa avvikelsen återfinns inom utförandet av hemtjänst.

Personalvolym och nettokostnad inom hemtjänsten har dock fortsatt att minska sedan i höstas. Sektorn ser alltså ekonomiska effekter av planerade och utförda åtgärder. Hemtjänsten har implementerat veckouppföljning samt central schemaplanering för att göra ytterligare framsteg i effektiviseringen. Dessutom arbetas det kontinuerligt med att utveckla både systemuppsättning och arbetssätt i IT-stödet Plugo.

Inom myndighetsenheten uppstår ett överskott för hemtjänsten som, ur ett nämndsperspektiv, bör ses tillsammans med utförarverksamheterna. Stadsdelens placeringar på äldreboende är i en stigande trend, vilket ökat kostnadsnivån jämfört

(20)

med föregående år. Trenden följer utvecklingen av en ökande äldre befolkning.

Eftersom svängningar i äldreboendeplaceringar har stor påverkan på ekonomin behöver detta fortsatt följas noga framöver.

Hälso-/sjukvården har ett underskott för perioden, vilket beror på

utbildningsinsatser kopplat till byte av IT-stöd och att bristen på sjuksköterskor har inneburit kostnader för bemanningssjuksköterskor.

Den samlade prognosen för sektorn är -8 000 tkr, men osäkerheten har ökat med anledning av Covid-19 och effekterna av till exempel smittskyddsåtgärder i verksamheterna.

Sektor IFO-FH

Sektorn redovisar ett underskott för perioden på -2 714 tkr och en helårsprognos på -6 000 tkr. Resultatet förbättrades av ett expansionstillägg avseende

funktionshinder på cirka 850 tkr i mars.

Sektorn har haft en god utveckling mot budget inom barn och unga tidigare. I mars har inflödet av anmälningar ökat något inom de flesta delarna och sektorn ser en ökad risk framåt.

Negativt utfall och även en större osäkerhet för året återfinns hos vuxenenheten IFO samt för myndighet funktionshinder. Eftersom det pågår ett förändringsarbete avseende boendelösningar inom IFO, både i stadsdelen och över hela staden, är de ekonomiska effekterna av vidtagna åtgärder svåra att bedöma i nuläget. Område Individ och funktionsstöd prognostiserar med ett underskott för året, men fortsätter genomförandet av beslutade åtgärder för att sänka kostnadsnivån. Möjligheten att minska kostnaderna enligt plan har dock minskat då inflödet av ärende ökar.

Den samlade prognosen för sektor IFO-FH är -6 000 tkr. Läget är ytterligare svårbedömt och risken finns för ett större underskott vid årets slut. Riskerna finns främst inom försörjningsstöd och IFO.

Sektor Samhälle och Kultur

Sektorn har en ekonomi i balans utan större avvikelser. För perioden är överskottet 200 tkr och sektorn prognostiserar ett nollresultat.

Stadsdelsgemensamt

Stadsdelsgemensamma poster redovisar ett positivt resultat för perioden på 7 005 tkr och prognosen för helåret är 14 000 tkr.

De poster som främst förklarar överskottet är nämndens ofördelade medel och Intern Service med ett överskott på 3 475 tkr respektive 1 680 tkr för perioden.

Nämndens ofördelade medel är jämnt fördelade över året och skapar därmed ett överskott så länge det inte tas i anspråk, prognosen för helåret är 10 300 tkr.

Överskottet på Intern service förklaras av vakanser och sänkta kostnader för råvaror inom måltidsproduktionen. Eventuellt överskott på helår för Intern service förväntas regleras mot beställarna och prognosen är därför ett nollresultat.

References

Related documents

Oavsett hur ersättningen betalas ut har Sollentuna en högre ersättning i jämförelse med de kommuner som har samma antal nivåer.

Stockholms stad upphandlar daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) enligt lag om valfrihetssystem

En godkänd utförare ska ta emot varje person i målgruppen som fått biståndsbeslut för daglig verksamhet enligt LSS och som omfattas av utförarens avtal och som valt

Försäkringskassan har i beslut den 14 januari 2009 beslutat att H inte är berättigad till assistansersättning enligt 3 § lagen ( 1993:389) om assistansersättning med

Detta avtal avser upphandling av daglig verksamhet enligt LSS inom Region Gotland och reglerar utförarens åtagande att för beställarens räkning, på ett fackmässigt, omsorgsfullt och

• Med start 1 februari 2019 blir det möjligt för personer som har daglig verksamhet att välja utförare – antingen kommunen eller någon av de privata företag och.

Stadsdelsnämnden godkänner förlängningen av avtal för Hälsoteket i Väster mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och SDN Askim-Frölunda-Högsbo, som på

De krav som ändrats/förtydligats av enheten för kontrakt och uppföljning ger en likvärdighet gentemot utförarna, såväl privata utförare som Göteborgs Stads dagliga