Verktyg och hjälpmedel som pedagogerna använder i interaktionen med

Vi kan se en gruppering i innebörden av begreppet verktyg. Vi ser att pedagogerna både framhäver rent konkreta föremål så som dator, bilder och activboards samtidigt som de talar om sagan och sången som verktyg. Verktyg har alltså två innebörder för våra informanter och att informanterna använder den första kategorin som hjälpmedel för att kunna arbeta med den andra. Informanterna framhäver att bilden i sig är ett eget verktyg men att bilden också kan hjälpa till att arbeta med verktyget sagan. De olika kategorierna stödjer varandra eftersom de finns två olika grupper av verktyg. Man integrerar användningen av verktyg med varandra och samtliga används i relation till varandra. Detta kan vi koppla till det Säljö (2010) och Strandberg (2006) skriver om vikten av verktyg och användningen av dessa (se avsnitt 3.4). Det vi främst kan urskilja i resultatet av informanternas svar angående vilka verktyg de använder i interaktionen med flerspråkiga barn är vikten av att använda verktyget bilder. I samband med samtliga arbetssätt kommer bildens betydelse fram och vikten av bilden betonas. Bilden som verktyg för språkutveckling är för pedagogerna mycket viktig i arbetet med flerspråkiga barn. Samtliga pedagoger förutom pedagog B har nämnt att de använder bilder i det språkutvecklande arbetet. Materialet som används på förskolorna är inget annat än vanligt vardagsmaterial så som exempelvis pussel, spel och böcker. Mycket av detta vardagsmaterial används tillsammans med bilder för att göra det lättare för de flerspråkiga barnen att förstå. Vi kan se att pedagogernas användning av vardagsmaterial styrks av vad

Ladberg (2003) skriver om användandet av material (se avsnitt 3.9.2). Både Ladberg och

pedagog A anser att man i användandet av vardagsmaterial, exempelvis memory, kan anpassas efter barnen. Sagor kan också förstärkas av bilder lika så sånger och då används bilder för att förstärka de flerspråkiga barnens förståelse. Bilderna till sagor kan enligt Ladberg (2003) hjälpa barnen att förstå inom vilken ram sagan kommer att hålla sig i och handlar om.

Pedagog A och B har framhävt att de på förskolan har en activboard och att denna ska användas i arbetet med de flerspråkiga barnen. Anledningen till att förskolan fått denna är att de har många flerspråkiga barn och den ska användas för deras skull. Däremot kan vi inte se någon kunskap om hur den ska användas eller några erfarenheter om hur den används eftersom denna resurs nyligen tillkommit och arbetet ligger i startgroparna. Pedagogerna berättar om program som finns och att de på denna activboard ska arbeta med bilder. Återigen nämns bilder som verktyg i arbetet med de flerspråkiga barnen, denna gång via arbetet med activboarden. Datorn används som verktyg av pedagog F och pedagog D och både pedagogerna berättar att de används för att visa bilder på. Pedagog F beskriver dock att datorn används som verktyg genom att barnen får spela spel som främjar språket. Oavsett om man arbetar med activboarden eller med datorn så handlar det om bildens betydelse för språket. Verktygen som pedagogerna framhäver att de använder i samspelet med barnen är inte något nytt revolutionerande utan det handlar om att man i kombination med bilder får fram ett språkutvecklande material.

7. Slutsatser

I denna studie har det framkommit att de flerspråkiga barnen måste använda språket för att lära sig det. Pedagogerna är alla överens om detta och alla försöker arbeta utifrån att barnen ska få tala. Hur man får igång användandet av språken är däremot olika men en slutsats vi kan dra är att samtliga pedagoger arbetar i enlighet med läroplanen som hävdar att ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar” (Lpfö98:9). Materialet som används för flerspråkiga barnens språkutveckling är i grund och botten vanligt vardagsmaterial som finns tillgängligt i förskolan. Pedagogerna har alla nämnt olika verktyg som används för att främja språket hos flerspråkiga barn och pedagogerna visar på en medvetenhet om att det enkla ofta är bra. Dessutom visar det sig i vår studie att bilder är något som flera av pedagogerna använder sig av i interaktionen med flerspråkiga barn. Bilderna används i många olika syften och på många olika sätt. Bilden betyder mycket eftersom bilden kan förstärka både sånger, sagor och rim och ramsor som är vanliga arbetssätt som används i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Däremot kan vi se att en pedagog (B) inte nämner bilder överhuvudtaget. Vi kopplar detta till pedagogens korta erfarenhet av arbetet med flerspråkiga. Vår slutsats är att hon inte hunnit samla ihop nog mycket erfarenhet för att förstå hur stor del av verksamheten som bygger på bilder i arbetet med flerspråkiga barn

En ytterligare slutsats vi kan dra är att de svåraste i arbetet med flerspråkiga barn är kontakten och kommunikationen med deras föräldrar. Denna slutsats kan vi dra eftersom fem av sex pedagoger anser att så är fallet. Däremot finns det en annan slutsats vi kan dra i och med pedagogernas beskrivningar av vad som är svårast i arbetet med flerspråkiga barn, nämligen att det inte handlar om kontakten och arbetet med barnen utan föräldrar och rent organisatoriska faktorer. Mycket tid går åt till de stora barngrupperna och till kontakten med föräldrarna och därför blir arbetet med de flerspråkiga barnen åsidosatt.

Vi vill också framhäva att vår åsikt om att grunden till språk läggs i tidig ålder har bara blivit starkare genom arbetets gång. Ju mer vi läser om barnens språkutveckling desto mer säker blir vi på att det är viktigt att arbeta med språket tidigt.

8. Fortsatt forskning

Vi tycker att detta forskningsområde är intressant och mycket stort. Vi önskar att vi haft mer tid att kunna spendera på utforskandet av flerspråkiga barns språkutveckling. Det skulle vara intressant att få ta del av barnens egna tankar kring flerspråkighet och modersmålets betydelse för dem.

Referenslista

Arnberg, L. (2004) Så blir barn tvåspråkiga. Rev. och uppdaterad [utg.] Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Arnqvist, A. (1993) Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Axelsson, M. (2004) Skolframgång och tvåspråkigutbildning. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund:

Studentlitteratur.

Benkert, S. (2001a) Flerspråkiga barn i förskolan – hur gör man? I Skolverket (2001) Att

undervisa elever med Svenska som andraspråk - ett referensmaterial Stockholm: Liber.

Benkert, S. (2001b) Hur man kan arbeta med svenska som andraspråk med yngre elever,

några exempel. I Skolverket (2001) Att undervisa elever med Svenska som andraspråk - ett referensmaterial Stockholm: Liber.

Bergman, P. (2001) Två olika svenskämnen – två kursplaner. I Skolverket (2001) Att

undervisa elever med Svenska som andraspråk - ett referensmaterial Stockholm: Liber.

Cerú, Eva. (1989). Språk genom bild: läromedel och metodikbok för lärare. Stockholm: Biblioteksförl.

Dysthe, O. (2003) (red.) Dialog samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Fagerlund, B & Moqvist, L. (2010). Låt barnen skapa: språkutveckling genom bilder. 1. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Granberg, A. (1994). Småbarnsrytmik: lek och rörelse till musik. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning.

Haglund, C (2004) Flerspråkighet och identitet. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004).

Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. (1994) Inledning om kunskapsfältets svenska som andraspråk. I Cerú, E. (red.) (1994). Svenska som andraspråk: lärarbok. 2, Mera om språket och inlärningen. (2. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Håkansson, G. (2003) Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, G. (2003) Barn med flera språk. 3. uppl. Stockholm: Liber. Ladberg, G. (2000) Skolans språk och barnets. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, C. (2003) Samtalskulturer – samtal i utveckling. I Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2003).

Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt

perspektiv. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Pettersson, R. (1991). Bilder i läromedel. Tullinge: Institutet för infologi.

Skolverket. (2003). Flera språk - fler möjligheter: utveckling av modersmålsstödet och

modersmålsundervisningen : rapport till regeringen 15 maj 2002. Stockholm: Statens

skolverk.

Skolverket. (2005). Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan Stockholm: Skolverket.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Strömqvist, S. (2003) Barns tidiga språkutveckling. I Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2003). Barn

utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, A-K. (2009) Barnet, språket och miljön. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedt.

Söderbergh, R. (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2. [rev. och utök.] uppl. Malmö: Liber. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Viberg, Å. (1993) Andraspråksinlärning i olika åldrar. I Cerú, E. (red.) (1994). Svenska som

andraspråk: lärarbok. 2, Mera om språket och inlärningen. (2. uppl.) Stockholm: Natur och

kultur.

Vygotskij, L.S.(2001). Tänkande och språk. Göteborg: Diadalos.

Wedin, Å. (2011) Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Westerlund, M. (2009) Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. 1.utg. Stockholm: Natur och Kultur.