Verktyg att lösa konflikter med 39-

Själva begreppet `konflikt´ tolkar en del av pedagogerna mycket starkt och menar att det innebär att då finns det inte en `lösning´ och i litteraturen fann vi att det innebär en motsättning men att om man kan diskutera konflikten på rätt nivå som Engvist (1992) hävdar kan konflikten leda till utveckling. Alltså det är positivt med konflikter, dock endast om man för upp dem i ljuset.

De verktyg som förskolepersonalen använde sig av vid lösning av konflikter var att diskutera dem och att vara sk rak betonades. Att dessutom använda sig av en handlingsplan, vilket vi hittade i litteraturen (a.a.), tror vi kan leda till att man kommer närmare lösningen.

Pedagogerna tog ofta upp begreppet `värderingar´ och vi tror att begreppet kan behöva studeras närmare. Det är lätt att missförstånd sker just på grund av att man tolkar olika, därför är det viktigt att först medvetandegöra vilka värderingar arbetslaget har, alltså vad är det var och en tycker. En del av den värderingsgrund vi har, är ifrån vår barndom, då vi själva inte kunde bedöma den. Detta innebär att en del av de värderingar vi har kan var omedvetna, dvs vi har aldrig omprövat dem i vuxen ålder. Alltså att diskutera värderingar är också ett av verktygen att använda sig av för att skapa ett positivt arbetsklimat.

Andra verktyg vi såg i vår undersökning bland litteraturen var att kommunicera på samma nivå är av yttersta vikt om man skall få en lösning av konflikten. Ett exempel på detta är just fortbildning, där många upplevt att det var förvisso intressant men sen……hände inte mer, dvs ingen utveckling skedde och ändå fortsätter man med fortbildning. Detta är en lösning på den konkreta nivån, i stället hade kanske det behövts att arbetslagen diskuterar, reflekterar om verksamheten och läser ny litteratur, vilket är en lösning på den abstrakta nivån. Här kan den participatoriska metoden vara behjälplig. Vi var på en förskola där vi intervjuade pedagoger och vårt hopp om framtiden vaknade till liv, för där hade de var sjätte dag 4 ½ timmes planering under dagtid för hela arbetslaget och där verkade de också mer medvetna om vikten av att ta upp konflikterna till ytan. Att pedagogerna hade fått igenom detta berodde på att ledningen visar intresse för verksamheten och är positiv till förändringar. I vår slutsats kom vi, till vår förvåning, fram till att avgörande för om pedagogiska diskussioner förs är ledningen och inte om

förskolan har en pedagogisk inriktning eller profil. Pedagogerna är beroende av ledningens intresse av verksamheten eftersom det är ledningen som handhar budgeten.

7.3 Avslutande kommentar och vidare fråga

Vår vision är att när man satsar kvalitativt på förskolan uppvärderar man arbetet genom att; höja lönen, utöka tiden för planeringen, inrätta forum för pedagogiska diskussioner för hela arbetslaget inom ramen för arbetstiden, ständig kompetensutveckling och att en dialog föres kontinuerligt mellan alla delaktiga inom verksamheten, dvs pedagoger, politiker, förvaltningsstjänstemän, ledning, föräldrar.

Att satsa på förskolan menar Persson (2001) kan leda till mindre våld och Holmström (2001) anser att man sätter grunden för barns lärande och för samhällets fortsatta utveckling. Själva tror vi att människor blir mer kreativa eftersom de har fått utvecklats optimalt, vilket påverkar samhället. Människan blomstrar, vilket leder dels till att företag blomstrar som då ger ökade skatteintäkter och dels till att våldet minskat betydligt i och med att man inte blir förtryckt finns inte heller behovet att hävda sig. Att begreppsförvirring råder har vi under våra tre år på Malmö Högskola kommit till insikt om. Något som skulle vara intressant att forska vidare i är; vad menar pedagoger och vad menar politiker med begreppet påverkan i förskolesammanhang.

Litteraturförteckning

Axiö, Annika. (1994) Jag har ett annat jobb idag. Stockholm: Socialtjänsten. Fou-byrån.

Eklundh, Ann-Christin. (2001) Kamp på en pedagogisk arena; Vision och verklighet vid kommunal omorganisation av förskolan/barnomsorg 1990-1996. ”Pedagogisk-Psykologiska Problem”, Malmö Högskola: Lärarutbildningen, Nr 671.

Engquist, Anders. (1992) Kommunikation på arbetsplatsen. Stockholm: Raben & Sjögren.

Enö, Marianne. (1999) Bekräftelse: En kvalitativ kulturstudie om dialog och rationalitet inom barnomsorgen. Malmö högskola: Lärarutbildningen, opublicerat manus.

Gren, Jenny. (1994) Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm: Liber Utbildning AB.

Lennéer-Axelson, Barbro & Thylefors, Ingela. (1991) Arbetsgruppens Psykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Maltén, Arne. (1992) Grupputveckling. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidsson, Bo. (1994) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Steffensen, Karin. (1993) En kvinnligt triangeldrama? Stockholm: Socialtjänsten. Fou-byrån.

Svedberg, Lars. (2000) Gruppsykologi; Om grupper organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Wahlström, Gunilla. (1996) Handledning och samverkan i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. Wallin, Karin & Maechel, Ingela & Barsotti, Anna. (1981) Ett barn har hundra språk. Stockholm: Utbildningsradion AB.

Wächter, Anders & Åkerlund, Christian. (1989) Dans på slak lina; Hur barnomsorgsarbetets tysta kunskaper kan komma till tals. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Temahäfte

Bergström, Ulla (1994) Nu handlar det om personalen. Stockholm: Lärarförbundet och Tjänstemannens Bildningsverksamhet.

Tidskrift

Enö, Mariann. (2001) Att våga flyga. Förskoletidningen Nr 1, sid 40-46.

Paulsson, Ingegerd. (1992) Bättre arbetsklimat med öppna känslor. Förskolan Nr 1, sid 44-45.

Sandberg, Jörgen & Targama, Axel. (1999) Att leda är att skapa förståelse. Pedagogiska magasinet Nr 4, sid 34-41.

Artikel

Rörström, Kristina. (2001) Nyförälskad i ett gammalt jobb. Sydsvenskan. 18/3, Del d, sid 1.

Internet

Friluftsfrämjandet. (citerad 010426) http://www.frilufts.se/iuroskur/bakgrund.html.

Haavasaen, Wille. (citerad 010509 http://www.utbkat.gu.se/utbildning/utb/A80KPE0110.html. Friberg, Solveig. (citerad 010509) http://www.vg.upplandsvasby.se/bf/bf/pedagogisk social.html

Intervju

Enö, Mariann. Doktorand på Malmö högskola. 11/4-01

Holmström, Eva. Politisk sekreterare till Agneta Eriksson som är kommunalråd för barn och ungdomsfrågor iMalmö. 11/4-01

Bilaga 1

Intervjufrågor till förskolepersonal

1. Hur länge har du arbetat här?

2. Hur upplever du stämningen inom arbetslaget? 3. Upplever du att alla säger vad de tycker och tänker? 4. Hur upplever du när ni tycker olika i arbetslaget?

5. Har ni olika värderingar och attityder inom arbetslaget och i så fall diskuterar ni detta?

6. Vad är en konflikt för dig?

7. Finns det några typiska konflikter som förekommer inom förskolan mellan personalen?

8. På vilka sätt tar ni itu med era konflikter?

9. Vad tycker du att chefens funktion är vid konfliktlösning?

10. Är du/ eller har du varit i ett arbetslag där ni är/varit tre kvinnliga pedagoger och hur har du upplevt detta?

11. Vad är arbetsklimat för dig?

12. Hur kan man förebygga ett bra arbetsklimat?

13. Upplever du att du får uppskattning - feedback för ditt arbete?

14. Hur ofta har du kontakt med din närmaste chef och hur upplever du den?

15. Om du tidigare har arbetat på en förskola utan pedgogisk inriktning har du upplevt någon skillnad vad gäller arbetsklimatet?

16. Att arbeta med sig själv som redskap, betyder att arbeta med både ett medvetet själv och ett omedvetet. På vilka sätt försöker ni medvetengöra varandras sidor?

17. Vilka är förutsättningarna för att man skall kunna ha ett bra arbetsklimat? 18. Vilka är förutsättningarna för att kunna nå målen i läroplanen?

19. Upplever du att du som förskolepersonal kan påverka din situation? (Numera är den kommunala organisationen platt och syftet var att den skulle bli mer demokratisk.) 20. Upplever du att du får tillräckligt med tid för planering och kompetensutveckling? 21. De mål ni har i verksamheten på vilket sätt har ni fått fram dessa?