Den 16e maj var det dags för vernissage på Kulturens hus för de examensprojekt vi arbetat hårt på under hela våren. Veckorna innan det löpte ett hektiskt arbete för att få ihop den individuella utställningen men även det gemensamma formspråket inför vernissagen och utställningen med namnet Av Vikt. Gemensamt skapades en broschyr, affischer för marknadsföring samt
individuella affischer för att beskriva de olika projekten.
Jag såg mycket fram emot skapandet av min individuella utställningdesign. I detta steg kunde jag få in känslan av Norrbotten och mitt koncept ännu tydligare, och skapa någon form av helhet. Eftersom jag skulle stå mitt i rummet ville jag skapa någon avskärmning/vägg. Den skapades av en plywood som sågades ut i den ovala formen som hittas i artefakten. Jag behöll väggen rå och obehandlad, då jag ville att den skulle behålla sin naturliga känsla. Utöver detta skapades en avbildning av projektets logotyp i mossa, och naturen och skogen fick stå för material i form av en rå gren, tallkvist och kottar.
Först var tanken att väggen som skulle skapas av plywooden endast skulle kläs av en avbild av logotypen. Jag fick dock sent i processen en idé av att använda mig av bilder jag fotograferat i Norrbotten, där vissa av dem även finns med bland tipsen. Som rubrik skrev jag ”Vilka hemma-minnen vill du skapa?” för att locka och interagera med betraktaren. Att placera bilderna på detta sättet är jag glad att jag gjorde, då de lockade mångas ögon och jag fick mycket positiv feedback på dem. Det gav ett ytterligare djup och känsla till utställningen.
På dagen för vernissagen dök det inte upp så många människor utöver vi utställare och lärare. Troligtvis berodde detta på covid-19. Det var såklart aningen tråkigt, men också någonting vi hade förväntat oss och ställt in oss på. Jag fick dock en del feedback kring att konceptet är väldigt relevant i dessa tider, och att jag lyckats pricka helt rätt. Flera människor har uttryckt sig kring att jag bör ta konceptet vidare och testa sälja in det hos exempelvis turistbyråerna vilket såklart var väldigt roligt att höra.
R
ES
U
LT
A
TE
T
5 1
07
R E F L E K T I O N E R
Detta kapitel beskriver mina personliga reflektioner efter genomfört examensarbete i grafisk design. Här diskuteras
utmaningar, möjligheter, lärdomar och alternativa tillvägagångssätt.
R
E
FLEK
T
IONER
5 2
DiSkussion
Detta examensprojekt ämnar att förbättra för både personen som tar del av det, lokala företag, miljön och samhället i stort. Jag satte igång projektet, främst med tanken på personen som ska ta emot kortleken. Det vill säga den direkta målgruppen. Förhoppningarna låg i att inspirations-korten skulle göra kunna göra just det, inspirera. Inspirera till att personen i fråga tar sig ut, upplever och upptäcker. Det är lätt att som människa fastna i gamla hjulspår och vanemönster, det vet jag av egen erfarenhet. Jag tror att man kan behöva lite hjälp på traven för att kunna bryta dessa, om så bara för ibland. Min intention var med andra ord att projektet skulle kunna öppna upp ögonen för människor - få dem att skifta fokus, se det härliga i sin omgivning, befinna sig lite mer i nuet och kanske därmed också förbättra sin mentala hälsa. Jag hade även en målbild i att det skulle kunna förena och sammanföra människor och familjer kring aktiviteterna.
Utöver den enskilda personen finns det andra som också vinner på detta projekt, nämligen lokala företagare. De blir tipsade och skrivna om, vilket troligtvis leder till att de får fler besök och mer intäkter. Det leder i sin tur till att de betalar skatt vilket går tillbaka till utvecklandet av vårt sam-hälle som gynnar oss alla. En insikt denna tid med Covid-19 viruset har fört med sig är att jag, och jag tror många med mig förstått vikten av att vi måste stötta och handla hos de företag, små som stora, som vi vill ska finnas kvar i våra omnejd. Stöttar vi våra lokala företag leder det till att de kan fortsätta finnas kvar, och göra platsen till det den är.
Miljön är såklart också en stor vinnare med detta projekt. Många människor har resvanor som omfattar en hel del flygande, vilket vi vid det här laget vet inte är bra för klimatet. Att ta flyget har blivit billigare och enklare med tiden, och det är fantastiskt hur många har möjligheten att kunna resa och upptäcka världen. Det, bland många andra faktorer har dock lett till att vårt eko-logiska fotavtryck blivit allt större och miljön tagit skada. Jag vill inte med projektet peka finger, och påstå att vi ska sluta resa och upptäcka världen. Jag är dock övertygad om att vi kan bli mer medvetna, och ta väl avvägda beslut när det kommer till resande med flyg. Att semestra mer på hemmaplan kan vara en av flera lösningar.
R
E
FLEK
T
IONER
Min initiala idé kring vad jag skulle skapa för typ av artefakt var en coffee table bok, en vacker bok med fina bilder, intervjuer och platser att besöka. Kortleken fanns även med från start, men det var då en sak jag tänkte att jag skulle kunna göra utöver boken. Idag skrattar jag nästan lite över min naivitet kring tid och förmåga och möjligheterna kring vad som kan göras under en begränsad tid med begränsade resurser. Jag är tacksam över att jag fick feedback kring att kortleken i sig var en god kandidat till artefakt och att jag skulle satsa på endast den. Det är en enkel lösning men den rymmer trots det många fördelar, och det är någonting åtminstone inte jag sett förut. Ett alternativt tillvägagångssätt hade kunnat vara en digital slutprodukt av kortleken, kanske genom en app eller en hemsida. Möjligtvis hade det kunna utveckla aspekten kring interaktiviteten ytterligare, och kanske hade det också kunnat öppna upp för att interagera mer med människor i Norrbotten och synliggöra människors personliga tips på platser och upplevelser i länet. Jag har dock fått positiv feedback kring att det fysiska konceptet även det rymmer en interaktivitet och potential till att bli någonting större. Vidare finns det möjligheter att föra projektet och artefakten i flera olika riktningar.
Med facit i hand är jag belåten med valet av en fysisk produkt. Jag anser det vara svårslaget att hålla någonting i handen, och med ett av de syften och mål jag hade med artefakten kring att den inte skulle bidra till brus och ytterligare skärmtittande - känns det som ett bra val av kommunikationsmedel.