VETENSKAP FÖR PROFESSION handlar om tillämpbarhet, verksamhetsnytta, att resultatet av arbetet ska

använ-das för att förbättra verksamheterna och därmed i förlängningen komma bru-karna tillgodo. Annorlunda uttryckt - en FoU som är brukarorienterad men som inte alltid innehåller så mycket av brukarmedverkan. Som regel deltar inte heller brukare i planering och styrning av projekten, utveckling av forskningsdesign och analys av det empiriska materialet.

FoU Välfärd Värmland kan nog ses som ett ganska typiskt exempel på denna utformning av faktisk brukarmedverkan. Enheten arbetar till den alldeles över-vägande delen tillsammans med konkreta verksamheter/professionella inom välfärdens område, vilket innebär att resultatet, åtminstone potentiellt, kan för-väntas komma brukarna tillgodo. Syftet är att granska genomförda eller på-gående verksamheter, eller att utveckla nya och mera ändamålsenliga arbetsfor-mer. Det kan inte hävdas att brukarmedverkan – i betydelsen medverkan från slutmottagare av tjänsterna - i någon större omfattning hittills präglat enhetens verksamhet. Däremot skulle man kunna säga att ett brukarperspektiv/klient-perspektiv finns med i all verksamhet. I nära nog alla projektarbeten och utvär-deringar tillfrågas brukare/slutmottagare om sina erfarenheter och uppfattningar.

Arbetet med att etablera ett brukarråd pågår och kan tolkas som ett uttryck för ambitionen att komma längre i riktning mot faktisk brukarmedverkan. Brukare i betydelsen professionella välfärdsarbetare deltar däremot regelmässigt i arbetet, inte sällan som medlemmar i de temporära projektgrupper som skapas för ett givet projekt.

FoU Sjuhärad Välfärd förefaller ha utvecklats betydligt längre när det gäller genomtänkt brukarmedverkan – och att ha arbetat för detta sedan starten. Fak-tisk medverkan av brukare i olika stadier av projekt och andra arbeten stimuleras genom det permanenta brukarrådet inom äldreområdet. I brukarrådet kommer förslag till nya projekt upp till diskussion och ger på så sätt impulser till uppdrag för enheten. Men brukarna/slutmottagarna medverkar också i genomförandet.

Då projekten är genomförda lägger man ner ett stort arbete på att föra ut resul-tatet till brukarna, genom brukarrådet, brukarnas egna organisationer, semi-narier, kortversioner av rapporter m.fl. former. Man ser det dock inte som möj-ligt att låta brukarna styra alla steg i processen, och menar att det ”är kanske inte heller önskvärt från brukarnas sida” (Socialstyrelsen 2008:37).

Trots den uttalade inriktningen mot brukarmedverkan vid FoU Sjuhärad Väl-färd kan bilden nyanseras i några avseenden. Socialstyrelsen menar att brukar-perspektivet ”inte är så lätt att uppfatta i genomförandet av verksamhetens olika delar. …. Brukare är ’alla de personer som har del i eller är intresserade av vård och omsorg för äldre och deras familjer såsom: vård- och omsorgsgivare, repre-sentanter för frivillig- och pensionärsorganisationer, politiker och forskare’.

Denna breda ansats har snarare prägel av en intressentmodell” (2008: 34). Lind-gren (2008) som utvärderat verksamheten, skriver om brukarrådet: ”Till att börja med kan vi konstatera att brukarrådet utgörs av en elit av

organisations-aktiva äldre och funktionshindrade. De flesta människor som är brukare är san-nolikt inte organiserade, och man kan därför ifrågasätta hur representativ denna elit är” (s. 38 ff.). Lindgren menar att brukarrådets funktion kan förstärkas och att brukarmedverkan kan vidgas till att omfatta också icke organiserade brukare, t.ex. genom förmedling av personal inom vård och omsorg.

Den breda definitionen av brukarbegreppet och att brukarmedverkan sker ge-nom etablerade brukar- och intresseorganisationer är således två faktorer som kan sägas modifiera brukarperspektivet inom enheten. De kan samtidigt sägas illustrera två framträdande – kanske de viktigaste – principiella frågorna inom det här området – definitionen av personkretsen, och vägar för att nå brukarna i betydelsen slutmottagare av tjänsterna.

Den övergripande bilden av FoU Sjuhärad Välfärd blir ändå entydig: En ge-nomtänkt och långsiktig strategi för att ge brukarna plats, röst och inflytande präglar verksamheten. Man placerar sig därmed helt klart bland de FoU-enheter som har kommit längst i utvecklingen av brukarinflytande och brukarmedver-kan. FoU Välfärd Värmland förefaller snarare representera ”main-stream” bland FoU-enheterna i detta avseende: Uppdraget att bidra till en kunskapsbaserad utveckling av välfärdens verksamheter innebär att det är de professionella, främst inom socialtjänsten, som ger impulser till – och som konkret medverkar i – projekt och utvärderingar. Brukare/slutmottagare medverkar i första hand som uppgiftslämnare, och resultatet förväntas komma dem tillgodo i form av en bättre omsorg, vård och behandling.

Den pågående internationella och nationella diskussionen om evidensbaserad praktik är givetvis också aktuell inom FoU-enheterna. Det finns en uttalad am-bition från statsmakterna att verksamheter inom hälso- och sjukvård, liksom inom socialtjänstens olika områden, ska vila på evidens. I enlighet med den klas-siska definitionen av ”Evidence-based medicin” (Sackett et al., 1997) ska verk-samheten baseras på vetenskaplig kunskap, praktikernas erfarenhetskunskap och synpunkter från brukarna. Möjligheterna att organisera FoU-enheterna för en evidensbaserad praktik diskuteras av Alexanderson m.fl. (2010). Författarna konstaterar, vad gäller brukarnas involvering, att:

there is an ongoing discussion between actors on national, regional and local levels with service users organizations on how to involve the service users in the development of the social services, education and research. It is important to promote EBP as well as involve the users. Therefore, this is a core issue for the four actors discussed in this section³¹ (s. 12).

Det förefaller dock vara en ganska lång väg att gå. I en bred presentation av FoU-enheterna (Tydén, 2009) intar brukarperspektivet en tämligen

31 Dessa fyra aktörer är Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, universitet

98 VETENSKAP FÖR PROFESSION nad roll. En sektion i boken ägnas åt ”röster från intressenterna”, men brukarna utgör inte någon av de intressenter som där kommer till tals.

FoU-enheter, kanske ett steg på vägen men ingen garanti för brukarmedverkan

Således, att inrätta FoU-enheter som en slags organisation ”in between” kan vara ett sätt att möjliggöra brukarmedverkan. FoU-enheternas potential för brukar-medverkan torde vara större än i många andra sammanhang. De innebär att man flyttar FoU ett steg i riktning mot brukarna, men innebär inte i sig att bru-karna blir delaktiga, eller medverkande. FoU-enheterna ser i första hand som sin uppgift att förbättra praktiken, något som givetvis i förlängningen bör gagna brukarna, i form av bättre vård, behandling och omsorg, utvecklad organisation, bättre dokumentation och effektivare metoder. Däremot är brukare i betydelsen professionella välfärdsarbetare framträdande inom FoU-enheterna.

Ett sätt att skapa en starkare brukarmedverkan inom FoU kan vara att knyta brukare/brukarrepresentanter in i verksamheten – i styrelser, i beslutande grup-per, i metodbeslut, i genomförandet av FoU. FoU Sjuhärad Välfärd har kommit ett stycke på väg i den riktningen och kan i det avseendet visa vägen för andra FoU-enheter genom de erfarenheter man skaffat sig. Vid alla FoU-enheter i landet pågår säkerligen diskussioner om och praktiska försök att utveckla och utvidga brukarmedverkan, såväl i relation till välfärdens utförare – de profession-ella – som dess slutmottagare – vare sig dessa benämns omsorgstagare, klienter, patienter, boende eller kunder.

Referenser

Alexanderson, K., Beijer, E., Hyvönen, U., Karlsson, P-Å., & Marklund, K.

(2010). A Model for Organizing the Support of an Evidence-Based Practice in the Social Services in Sweden. Paper vid FoU konferens 2010-09-01.

Askheim, O. P., & Starrin, B. (red.), (2007). Empowerment i teori och praktik.

Malmö: Gleerups Utbildnings AB.

Bauman, Z. (2002). Det Individualiserade Samhället. Göteborg: Daidalos.

Hummelvoll, J. K. (2006). Handlingsorientert forskningssamarbeid – teoretisk begrunnelse og praktiske implikasjoner. Norsk Tidskrift for Sykepleieforskning, 8(1), 17-30.

Lindgren, L. (2008). Största möjliga lycka till största möjliga antal äldre och funktionshindrade. Utvärdering av ÄldreVäst Sjuhärads publikationer och akti-viteter. Borås: ÄldreVäst Sjuhärad.

Sackett, D. L., Richardson, W. S., Rosenberg, W., & Haynes, R. B. (1997).

Evidence-based Medicine. How to practice and teach EBM. New York:

Churchill Livingstone.

Socialstyrelsen (2008). Brukarinflytande i praktiken – exempel från äldreomsorg.

Artikel nr 2008-126-25. Stockholm: Socialstyrelsen.

Soydan, H. (1993). Det sociala arbetets idéhistoria. Lund: Studentlitteratur.

Swedner, H. (1996). Socialt välfärdsarbete. En tankeram. Stockholm: Liber.

Sveriges kommuner och landsting (2005). FoU-strategier i kommuner, landsting och regioner. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Tydén, T. (red.), (2009). Gott, & blandat. Om FoU-miljöer i kommuner, lands-ting och regioner. Dalarnas forskningsråd i samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. DFR-rapport 2009:2. Falun: Dalarnas forskningsråd.