7. AVSLUTANDE DISKUSSION
7.4 Vidare forskning
Det behövs mer forskning som betraktar dövkulturen utifrån ett sociokulturellt perspektiv och som kan leda till konkreta åtgärder i arbete med delaktighet för barn med hörselnedsättning. Detta visar sig nämligen vara bristande än idag, och denna studie påvisar många likheter med studien som gjordes av Ellström (1993) som är över tjugo år gammal. Fler studier med ett sociokulturellt perspektiv om integrering hos barn med hörselnedsättning utifrån barnens perspektiv hade varit betydelsefullt och kan leda till att konkreta åtgärder görs för att främja
delaktigheten hos barn med hörselnedsättning. I framtida studier behöver barnens perspektiv kring sin egen delaktighet prioriteras.
REFERENSER
Adams Lyngbäck L, (2016). Experiences, networks and uncertainty : parenting a
child who uses a cochlear implant (PhD dissertation). Stockholm, Department of
Education, Stockholm University. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134901
Andersson B & Hansson H, (1998) Döva i kulturellt perspektiv: en internationell
och historisk studie. Leksand: Västanviks resurs- och utvecklingscenter.
Bakka J, Fivelsdal E, Lindkvist L, (2006) Organisationsteori: struktur – kultur –
processer. Malmö, Liber AB.
Bench J (2003) Communication skills in hearing-impaired children. London, Whurr Publishers Ltd.
Berg M, (2013) George Herbert Mead. I: Stenberg H, Isenberg B, (Red)
Relationell socialpsykologi - klassiska och samtida teorier. Stockholm, Liber.
Blumer H, (1986) Symbolic interaktionism: perspective and method. Berkeley: University of California Press.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Liber AB. Chapman M & Dammeyer J, (2017) The Significance of Deaf Identity for
Psychological Well-Being. Copenhagen, Denmark: University of Copenhagen.
Colker R, (2009) When is separate unequal? – A Disability perspective. Cambridge University Press.
Cramér-Wolrath E, (2006) Om små barns kommunikations- och språkutveckling. I: Roos C, Fischbein S, (Red) Dövhet och hörselnedsättning – Specialpedagogiska
perspektiv. Danmark, Narayana Press.
Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro, Läromedia AB.
DHB, (u.å.) http://dhb.se (Hämtad 25-07-2018) DHB Dialog tidning nr 1 2018.
DHB Dialog tidning nr 2 2018.
Edling S, (2015) Demokrati handlar väl om majoriteten – eller? I: Sandström M, Nilsson L & Stier J, (Red.) Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund, Studentlitteratur AB.
Ellström, Eva (1993). Integration i institutionaliserad verksamhet – en studie av
gruppintegration av hörselskadade och döva barn i förskolan. Linköping,
Goffman E, (1959) Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm, Rabén & Sjögren.
Hatch, M J, (1997) Organisationsteori – Moderna, symboliska och postmoderna
perspektiv. Oxford, Oxford University Press.
Hintemair M, (2007) Self-esteem and satisfication with life of deaf and hard-of- hearing people – A resource-oriented approach to identity work. Journal of Deaf
Studies and Deaf Education, 13, 278-300. doi:10.1093/deafed/enm054.
Holmström, Ingela (2013). Learning by hearing? Technological framings for
participation. Diss., Örebro Universitet.
Holmström I, (2016) Det fungerar ju så bra! I: Alftberg, Å., Apelmo, E., & Hansson, K., (Red.) Ljud tar plats: funktionshinderperspektiv på ljudmiljöer. Lund, Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University.
Horn E, (1995) Hörselskador. I: Rakstang Eck O & Rognhaug B, (Red.)
Specialpedagogik i förskolan. Lund, Studentlitteratur.
HRF, (2007) Årsrapport. Hörselskadades Riksförbund. Stockholm, HRF. Johansson, T & Lalander, P (2013). Vardagslivets socialpsykologi. Stockholm, Liber.
Jacobsson K, (1997) Social kontroll i dövvärlden. Lund, Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Jacobsson K, (2000) RETORISKA STRIDER. Konkurrerande sanningar i
dövvärlden. Lund, BTJ Tryck AB.
Kermit P, (2018) Hørselhemme barn og unges opplaeringsmessige og sosiale
vilkår i barnehage og skole - Kunnskapsoversikt over nyere nordisk forskning.
Trondheim, NTNU Samfunnsforskning Mangfold og inkludering.
Kristoffersen A-E & Simonsen E, (2012) Teacher-assigned literacy events in a bimodal, bilingual preschool with deaf and hearing children. Journal of Early
Childhood Literacy 14.1, 80-104.
Lyxell T, (2014) Se Språket – barns tillgång till svenskt teckenspråk. Rapporter från Språkrådet 3. Stockholm, Institutet för språk och folkminnen.
Mallander O & Tideman M, (2006) Huvudredaktörernas förord. I: Roos C & Fischbein S, (Red.) Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska
perspektiv. Danmark, Narayana Press.
Nikolaraizi M & Hadjikakou K, (2006) The Role of Educational Experiences in the Development of Deaf Identity. The Journal of Deaf Studies and Deaf
Nunkoosing K & Haydon-Laurelut M, (2012) Intellectual Disability Trouble:
Foucault and Goffman on ´Challenging Behaviour´. I: Goodley D, Hughes B,
Davis L, (Red.) Disability and social theory: new developments and directions. Basingstoke, Palgrave Macmillan.
Regeringskansliet, (2018) Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. > http://www.regeringen.se< PDF
Roos C & Fischbein S (2006) Introduktion – Interaktion, delaktighet, lärande. I: Roos C & Fischbein S, (Red.) Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska
perspektiv. Danmark, Narayana Press.
Schein E, (1985) Organizational culture and leadership. San Francisco: Jossey- Bass.
Sandström M, (2015) Inledning. I: Sandström M, Nilsson L & Stier J, (Red.)
Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund, Studentlitteratur AB.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm, Utbildningsdepartementet.
SOU 2011:30. Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola. Med
rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp.
Socialutskottets betänkande 2017/18: SoU25 Inkorporering av FN:s konvention
om barnets rättigheter.
SOU 2003:35. Utredningen. För den jag är – Om utbildning och
utvecklingsstörning.
SOU 2006:54. Utredningen. Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av
teckenspråkets ställning.
Språklag (2009:600)
Stier J, (2015) Avslutande diskussion. I: Sandström M, Nilsson L & Stier J, (Red.)
Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund, Studentlitteratur AB.
Svartholm K, (2010) Bilingual education for deaf children in Sweden.
International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 13:2, 159-174.
doi: 10.1080/13670050903474077.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm], Svenska Unescorådet.
Thurén T, (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm, Liber AB.
Tössebro J, (2000) Integreringsprincipen i teori och praktik. I: Tideman M (Red.)
Handikapp - synsätt, principer och perspektiv. Lund, Studentlitteratur.
Trost J & Levin I, (2010) Att förstå vardagen – med ett symbolisk
UNICEF, (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm, UNICEF Sverige.
Valente J.M., (2017) Rethinking Inclusion as Mundanity: Insights from an Experimental Bilingual Kindergarten Classe LSF at École Maternelle Gabriel Sajus in France. Early Childhood Education Journal, 45, 553-562. doi: https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s10643-016-0814-x.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm, Vetenskapsrådet. Wilson F, (2008) Organisation, arbete och ledning – en kritisk introduktion. Malmö, Liber AB.
Åkerström M, (2000) Tillhörighet och avståndstagande. I: Tideman M (Red.)
Handikapp - synsätt, principer och perspektiv. Lund, Studentlitteratur.
Radioprogram
Teckenspråkets framtid (2018) Nordegren & Epstein i P1, [Radioprogram].