Vidare forskning

Då resultatanalysen påvisar att det finns en tydlig koppling mellan hot och våld riktat mot anställda och demenssjukdom hade en annan intressant ingång i arbetet kunnat vara att jämföra chefer som är ansvariga för enbart somatiska avdelning med chefer som uteslutande är ansvariga för demensboenden. En sådan jämförelse hade mer empiriskt kunna konstatera kopplingen mellan demens och våldsamt beteende. Vidare hade det också varit intressant att titta på bara somatiska avdelningar för att synliggöra hur vanligt hot och våld är där, hur det tar sig i uttryck och om det finns skillnader i hanteringen av problemen.

I forskning kring hot och våld riktat mot anställda uppmärksammade vi att kvinnor är mer utsatta än vad män är, till stor del för att kvinnor är överrepresenterade inom omsorgsyrken (Isaksson, Åström & Graneheim 2009). Det fanns inte utrymme för att belysa dessa aspekter i undersökningen, men vi ser ett behov av att undersöka detta närmare. Exempelvis genom att göra intervjuer med både manlig och kvinnlig personal för att undersöka om och hur deras upplevelser skiljer sig åt eller att analysera genom ett intersektionellt perspektiv för att synliggöra andra dimensioner av problematiken med hot och våld. Här tänker vi att det är viktigt att titta på hur olika sociala positioner och tillhörigheter, exempelvis etnicitet, sexualitet och funktionsnedsättning, kan bidra till ytterligare utsatthet i förhållande till problematiken kring hot och våld mot anställda inom äldreomsorgen.

I tidigare forskning har vi sett att NPM influenser påverkar chefers arbete (Forsberg Kankkunen et al. 2018; Keisu, Öhmans & Enberg 2016). Det hade därför varit intressant att utgå från ett syfte som handlar om chefers upplevelse av NPM influenser och undersöka hur

chefers strukturella och organisatoriska förutsättningar för chefsuppdraget de utför ser ut i olika typer av kommunala och privata verksamheter för att sedan jämföra de resultaten. Här hade det varit intressant att se på hur resultaten skiljer sig åt beroende på om det varit en kommunal eller privat verksamhet och sedan undersöka vad som bidrar till dessa skillnader.

7. Referenser

AFA Försäkring (2008) Hot och våld i kommun- och landstingssektorn. AFA försäkring:

Stockholm.

Andersson-Féle, L (2003) Hur många direkt underställda kan en chef ha? Om kontrollspann i vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.

Antonovsky, A (2005) Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur.

Arbetsmiljöverket (2011) Kunskapsöversikt: Hot och våld inom vård och omsorg. Rapport 2011:16. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (1993) Våld och hot i arbetsmiljön.

AFS 1993:2.

Aspelin, J (1996) Thomas J Sheffs socialpsykologi. En introduktion. Sociologisk Forskning, 33 (1): 71-86.

BPSD - Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (2021) [https://bpsd.se/. Hämtat: 2021-12-22].

Bryman, A (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplaga. Stockholm: Liber.

Dahlgren, L & Starrin, B (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle: en introduktion till emotionssociologi. 1. uppl. Malmö: Liber.

Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G (2015) Intervjuer. I: Ahrne G & P Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Eliasson, A (2018) Kvantitativ metod från början. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur.

Forsberg Kankkunen, T, Björk, L, Bejerot, E & Härenstam, A (2018) Chef i kommunen: krav och förutsättningar ur ett genusperspektiv. I: Cregård, A, Berntson, E & Tengblad, S (red) Att leda i en komplex organisation: utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet. Stockholm: Natur & Kultur.

Hejlskov Elvén, B (2020) Introduktion till lågaffektivt bemötande. Sverige: Lågaffektiva förlaget.

Hochschild, A. R (2012) The managed heart: commercialization of human feeling. Berkeley, Calif.: University of California Press.

Isaksson U, Åström S & Graneheim UH (2009) Female caregivers´experiences of exposure to violence in nursing homes. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 16 (1): 46-53.

Jerre, K (2009) Ökat hot och våld i arbetslivet – en följd av förändrade arbetsförhållanden?

En studie utifrån de svenska Arbetsmiljöundersökningarna 1991–2005. I: Sociologisk Forskning, 46(1): 67–89.

Karlsson, L. B & Gunnarsson, E (2018) Hemtjänstpersonals förhållningssätt till äldre personer med alkoholproblem. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 24 (1-2): 47-61.

Keisu, B-I, Öhman, A & Enberg, B (2016) What is a good workplace?: Tracing the logics of NPM among managers and professionals in Swedish elderly care. Nordic Journal of Working Life Studies, 6: 27-46.

Kvale, S & Brinkmann, S (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje [reviderade]

upplagan Lund: Studentlitteratur

Lundgren, D (2015) Ledarskap och psykosocial arbetsmiljö i kommunal äldreomsorg:

skillnader och likheter mellan särskilt boende och hemtjänst. Lic.-avh. (sammanfattning) Jönköping : Högskolan i Jönköping

Malmö Universitet (2021) Publicera. [https://mau.se/bibliotek/publicera/. Hämtat:

2021-12-18].

May, T (1997) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Menckel, E & Viitasara E (2002) Threats and violence in Swedish care and welfare – magnitude of the problem and impact on municipal personnel. National Institute for Working Life, 16 (4): 376-385.

Pihl-Thingvad, J, Andersen Soenderbo, L P, Pihl-Thingvad, S, Elklit, A, Brandt Andreas, L

& P, Andersen, L L, (2021) Can high workplace social capital buffer the negative effect of high workload on patient-initiated violence? Prospective cohort study. International Journal of Nursing Studies, 120 (12).

Sandvide, Å, Åström, S, Norberg, A & Saveman, BI (2004) Violence in institutional care for elderly people from the perspective of involved care providers. Scandinavian Journal of Caring Science, 18 (4): 351-357.

SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Regeringskansliet rättsdatabaser

Scheff, T. J (2006) Goffman unbound!: a new paradigm for social science. Boulder, Colo:

Paradigm Publishers

Socialstyrelsen (2006) Påverkar chefens personalansvar kvaliteten i vården och omsorgen?

Stockholm: Socialstyrelsen.

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Viitasara E (2004) Våld i omsorgsarbete: riskfaktorer, konsekvenser och stöd. Stockholm:

Arbete och Hälsa, Arbetslivsinstitutet.

Westerberg, K & Nordin, M (2021) Äldreomsorgens ständiga förändringar – om

organisation, arbetsmiljö och ledarskap. Stockholm: SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

Åkerlind, I, Ljungblad, C & Granström, F (2010) Verksamhetsstyrning, arbetsmiljö och hälsa i kommunal vård och omsorg. Västerås: Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola.

Åström S, Karlsson S, Sandvide A, Bucht G, Eisemann M, Norberg A & Saveman, BI (2004) Staff's experience of and the management of violent incidents in elderly care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18 (4): 410-416.

8. Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

1. Beskriv kort vad du arbetar med idag.

2. Hur länge har du arbetat som chef?

3. Hur många anställda är du chef för?

4. Vad finns det för möjligheter att praktiskt arbeta förebyggande med hot och våld inom verksamheten du är chef för?

5. Vad har du för rutiner som chef när det förekommit hot mot en anställd?

- Finns det en särskild handlingsplan för hur våld och hot skall förebyggas?

- Vad ingår i den? (ex. handledning, stöd osv) - Hur fungerar det att arbeta med den?

6. Vilken typ av hjälp eller stöd anser du som chef skall ges för att undvika eller lindra skador?

- Var diskuteras medarbetarnas upplevelser? APT, medarbetarsamtal?

- Vilka rutiner finns för dokumentation av tidigare olycksfall och skador?

7. Vilka utmaningar ser du som chef i att arbeta förebyggande med hot och våld riktat mot anställda?

- Vad är svårt?

- Vad skulle kunna förbättras?

- Lagstiftning kring arbetsmiljön?

8. Hur ser du på begreppet hot?

- Vad är ett hot?

- Finns det situationer som är mer riskfyllda än andra?

9. Hur ser du på begreppet våld?

- På vilka sätt kan det yttra sig?

- Finns det situationer som är mer riskfyllda än andra?

10. Vilken typ av stöd får du som chef i ditt uppdrag?

- Hur ser det stödet ut?

Bilaga 2. Informationsbrev