6. Diskussion
6.3 Vidare forskning och avslutande ord
Samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare har hög relevans eftersom det saknas kunskaper om hur ett samarbete kan struktureras i verksamheten för att det ska vara ett utvecklande arbetssätt som gynnar elevers språkutveckling. Det skulle därför vara intressant att i vidare studier undersöka hur rektorer och chefer på modersmålsenheten uppfattar ett eventuellt samarbete samt vilka hinder och möjligheter det skulle innebära. Detta för att få en generell bild på en organisatorisk nivå.
Med min studie hoppas jag ha kunnat ge ett kunskapsbidrag inom forskningsområdet för att synliggöra möjligheter och hinder för att utveckla ett samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare samt en inblick i hur klasslärare och modersmålslärare beskriver modersmålets betydelse för elevers läsförståelseutveckling. I studien framgår det att samtliga lärare är villiga att samarbeta med varandra men att det brister på en organisatorisk nivå.
Referenslista
Avery, H. (2016a) At the bridging point: tutoring newly arrived students in Sweden. International Journal of Inclusive Education. Vol. 21, 404–415. Hämtad från: https://www-tandfonline-
com.proxy.library.ju.se/doi/pdf/10.1080/13603116.2016.1197325?needAccess=true
Avery, H. (2016b) Moving together - Conditions for Intercultural Development at a Highly
Diverse Swedish School. School of Education and Communication. Jönköping
University, 1–118. Hämtad från: http://hj.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A929722&dswid=-7871
Bagga-Gupta, S., Gynne, A. & Lainio, J. (2016). Practiced Linguistic-Cultural Ideologies and
Educational Policies: A Case Study of a “Bilingual Sweden Finnish School”. Journal
of Language Identity & Education 15(6):1–15. DOI:10.1080/15348458.2016.1217160
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Charmian, K. & Mahera, R. (2012). Connecting children’s worlds: Creating a multilingual
syncretic curriculum through partnership between complementary and mainstream.
Journal of Early Childhood Literacy, 2013;13(3):395–417. Hämtad från: http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/detail/detail?vid=8&sid=a9066ff 5-287d-4fc2-8e60-e3343dee9744%40sdc-v-
sessmgr01&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1sa XZl#AN=104229537&db=c8h
Dahlgren, O.D & Johansson, K. (Red.). (2009). Handbok i kvalitativ analys: Fenomenografi. I Fejes A. Thornberg R. (red), Handbok i kvalitativ analys (s.122–133). Stockholm: Liber AB.
Ganuza, N., & Hedman, C (2017). The impact of mother tongue instruction on the development
of biliteracy – evidence from Somali–Swedish bilinguals. Applied Linguistics, V. 40,
Issue 1. Hämtad från: https://academic.oup.com/applij/article/40/1/108/3860485
García, O. & Li, W. (2018). Translanguaging: flerspråkighet som resurs i lärandet. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.
Gibbons, P. (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
för och med andraspråkselever i klassrummet. (Femte upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Leacox, L. & Jackson, CW. (2014). Spanish vocabulary-bridging technology-enhanced
instruction for young English language learners` word learning. The Florida State
University, Tallahassee, USA, 2014;14(2):175-197. Hämtad från: https://journals- sagepub-com.proxy.library.ju.se/doi/full/10.1177/1468798412458518
Lindholm, A. (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. [Elektronisk resurs]: om
lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet,
2019. Hämtad från: http://hdl.handle.net/2077/60056.
Lugo-Neris, MJ., Jackson CW. & Goldstein, H. (2010). Facilitating vocabulary acquisition of
young English language learners. School of Communication Science and Disorders,
127 Honor's Way, Regional Rehabilitation Center, 41(3): 314-327. Hämtad från: http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/detail/detail?vid=11&sid=9b88b0 4a-769a-422f-9b82-
b5a833a6800c%40sessionmgr4006&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1aW Qmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#AN=105046782&db=c8h
Norén, S. (red.) (2018). Lära barn att läsa: [vägen från fonologisk medvetenhet till god
läsförståelse]. Andra upplagan Stockholm: LegiLexi.
Peña, ED. & Gilliam, RB. (2014). Dynamic assessment of narrative ability in english accurately
identifies language impairment in english language learners. Utah State University,
Logan, 57(6): 2208–2220. Hämtad från:
http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=7&sid =9b88b04a-769a-422f-9b82-b5a833a6800c%40sessionmgr4006
Poza, E. L. (2019). "Los Dos Son Mi Idioma": Translanguaging, Identity, and Social
Relationships among Bilingual Youth. Journal articales; Reports- Research, 92-101.
Hämtad från:
http://web.b.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/detail/detail?vid=15&sid=1cf55c da-0c90-4b0c-8f8c-c38d95e4d125%40pdc-v-
sessmgr01&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1sa XZl#AN=EJ1216221&db=eric
Reichenberg, M. (2015). Att läsa mellan och bortom raderna. Göteborgs universitet. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/Grunds%C3%A4rskola/008_strukturerad-las-o-
skrivundervisn/Del_04/material/flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M8_grs_04A_01_inf erenstraning.docx
Reichenberg, M. (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter: en studie av elevers förståelse av
olika textversioner / Monica Reichenberg [Elektronisk resurs]. Hämtad från:
Sahlée, A. (2017). Språket och skolämnet svenska som andraspråk [Elektronisk resurs] Om
elevers språk och skolans språksyn. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala
universitet, 2017. Uppsala. Hämtad från: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1082072/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR3EUaQDudkSE NpJjXq5O5aZZUl4_SippZaaqk7rtJrKF8KGqvfvVGNbsaE
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket (2016a). Att läsa och förstå: läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3694
Skolverket (2016b). Lärarhandledning. Litteracitet. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?testGuid=60BC5D309CE840D09FC 1F96E50FB6A4F&documentGuid=8CA0B6AF8962476E887102193A0B437F
Skolverket (2017a). Flerspråkighet och andraspråksutveckling. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/name/P03WCPLAR078397
Skolverket (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3859
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket. Hämtad från: Skolverket
(2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad
2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Skolverket (2020). Flerspråkig utveckling. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-
specialpedagogik/Grundskola/127_Flersprakighet/del_02/Material/Flik/Del_02_Mom entA/Artiklar/SP122_1-9_02_A_01_utveckling.docx
SPSM. (2020). Särskilt stöd till nyanlända elever. Hämtad från. https://www.spsm.se/sarskilt- stod-till-nyanlanda-elever/start/samverkan-med-moders--mals--larare-och-studie-- handledare/
Svensson, A-K. (2012). Med alla barn i fokus - om förskolans roll i flerspråkiga barns
språkutveckling. Paideia. 4, 29–37 [Elektronisk resurs]. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.pdf
Svensson, G. (2013). Who owns the words. Education Inquiry, 4:2, 261-278. doi: 10.3402/edui.v4i2.22073.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Wedin, Å. (2010). A restricted curriculum for second language learners [Elektronisk resurs] a
self-fulfilling teacher strategy? Language and Education. 24:3, 171–183. Hämtad från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7810
Wedin, Å. & Wessman, A. (2017). Multilingualism as policy and practices in elementary
school [Elektronisk resurs] Powerful tools for inclusion of newly arrived pupils.
International Electronic Journal of Elementary Education. 9:4, 873-890. Hämtad från: http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1095874/FULLTEXT01.pdf
Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse: fk-årskurs 3. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Zulifikar, Z. (2019). Rethinking the use of L1 in L2 classroom. Englisia: Journal of Language, Education, and Humanities, [S.l.], v. 6, n. 1, p. 42-51, jan. 2019. ISSN 2527-6484. http://dx.doi.org/10.22373/ej.v6i1.2514