Det finns ett vidare behov av andra studier för att belysa andra aspekter av barns delaktighet.
Vi har funnit det svårt att finna studier som utgår från barns egenupplevda känsla av
delaktighet och barns syn på sin egen delaktighet. Lindroth (2018) menar i sin studie att barn kan ses som delaktiga utan att vara det. Det hade varit spännande att utifrån observationer och intervjuer i förskolan undersöka barns delaktighet utifrån barns perspektiv och låta barns egna tankar och ord stå i fokus om deras egen delaktighet. Det hade även varit intressant att
genomföra ytterligare studier med fler deltagare för att skapa vidare förståelse för begreppet delaktighet och fördjupa sig i det.
35
11. Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade]
uppl.) Stockholm: Liber.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö:
Liber.
Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Routledge.
Burr, V. (2003). Social constructionism. 2 uppl. London: Taylor & Francis Group
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M. Börjesson & E. Palmblad (red.), Diskursanalys i praktiken (s. 7-28)(1. uppl.). Malmö: Liber.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red. Handbok i kvalitativa metoder (s. 81-92). Stockholm: Liber.
Flutter, J., & Redduck, J. (2004). Consulting Pupils: What's In It For Schools? London & New York: RoutledgeFalmer.
Folkman, S. (2017). Distans, disciplin och dogmer - om ett villkorat lyssnande i förskolan [Elektronisk resurs] En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik. Lic.-avh. Stockholm: Stockholms universitet, 2017.
36 Engdahl, K. (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och
inflytande. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2014. Umeå.
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Hamerslag, A. (2013). Barns deltagande och delaktighet: Projektarbete i en förskola med inspiration från Reggio Emilia. Licentiatuppsats. Uppsala: Uppsala universitet.
Hsieh, H-F. & Shannon, S (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15 (9), 1277-1288. doi: 1049732305276687
Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?
Doktorsavhandling. Malmö: Malmö Academy of Music.
Knauf, H. (2019). Physical Environments of Early Childhood Education Centres: Facilitating and Inhibiting Factors Supporting Children’s Participation. International Journal of Early
Childhood, 51(3), 355-372. doi: 10.1007/s13158-019-00254-3
Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. (3., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lindroth, F. (2018). Pedagogisk dokumentation – en pseudoverksamhet?: lärares arbete med dokumentation i relation till barns delaktighet. Licentiat avhandling Kalmar : Linnaeus University, 2018. Växjö.
Lundy, L. (2007). Voice is not enough: conceptualizing article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. British Educational Research Journal. 33(6),927-942. Från:
https://www-jstor-org.ezproxy.bib.hh.se/stable/pdf/30032800.pdf?refreqid=excelsior%3A3fbae20df7a1e3564b1 3d9d9b1c5d4ad
Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik [Elektronisk resurs] om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013.
Stockholm.
37 Petersen, P. (2020). Delaktighet och digitala resurser: barns multimodala uttryck för delaktighet i
förskolan i flerspråkiga områden. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2020.
Stockholm.
Potter, J. (1996). Discourse Analysis and Constructionist Approaches: Theoretical Background.
Från:https://www.researchgate.net/publication/265273243_Discourse_Analysis_and_Constru ctionist_Approaches_Theoretical_Background
Salminen, J. (2013). Case study on teachers’ contribution to children’s participation in Finnish preschool classrooms during structured learning sessions. Frontline Learning Reaearch, 1(1), 72-80. Från:
http://ezproxy.bib.hh.se/login?url=https://www-proquest-com.ezproxy.bib.hh.se/docview/1826517774?accountid=11261
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket.
Swärd, S. (2020). Barnkonventionen i praktisk tillämpning inom förskolan och skolan. (Andra upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2018) Delaktighet: ett arbetssätt i skolan. Härnöstrand:
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Thörner, A. (2017). ”Vi kan inte bara utgå från barnens intresse” [Elektronisk resurs]
Pedagogers guidning av barns intresse i förhållande till förskolans målstyrning. Lic.-avh. , 2017. Borås.
UNICEF (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm:
UNICEF.
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-12-02, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur.
38 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur
39
12. Bilagor
Nedan kommer de bilagor som använts i studien att presenteras.
12.1 Bilaga 1 - Case
Nedan följer två case som vi skapat, de är inspirerade från egna upplevelser från fältet.
Kim
Kim är fyra år och går på avdelningen Gräshoppan. Kim älskar sopbilar och källsortering och leker nästan uteslutande “sopbil” under den fria leken. På avdelningen är det avsatt tid för temaarbete från 9-10.30 tisdag till torsdag och under dessa tider upplever arbetslaget att det är svårt att få Kim delaktig. De berättar att Kim redan efter en kort stund, säkert inte mer än 5-10 minuter väljer att lämna aktiviteten. Då brukar en pedagog avlägsna sig med Kim och de går till ett ledigt rum på avdelningen. Där får Kim lova att leka “sopbil” tills temaarbetet är slut.
Det aktuella temat är “lutande plan” och pedagogerna på avdelningen vill gärna hålla fast i det eftersom det har kommit påtryckningar från rektorn att arbeta mer med teknik samt att de upplever att resten av barngruppen är engagerade och intresserade av temat. Arbetslaget tycker att det är en svår situation och behöver stöd i att lösa den.
Lee
Lisa som är pedagog på avdelningen Schalottenlöken läser en bok för Lee och tre andra barn efter lunchen, barnen är 3-5 år. Medan pedagogen läser reser sig Lee plötsligt upp och går fram till fönstret i rummet, “titta där” säger han varpå också de andra barnen går fram till fönstret och tittar ut. Lisa påminner barnen om den pågående lässtunden och barnen kommer och sätter sig igen. Lisa som sitter på en låg stol med barnen i en halvcirkel framför sig, fortsätter att läsa. Hon visar bilderna för barnen när hon bläddrar i boken. Efter ytterligare en stund reser sig ett av barnen upp och börjar hoppa upp och ner, Lee slår en kullerbytta. “Nej nu läser vi. Vi går ut sen, sätt er ner” säger Lisa vänligt men bestämt. Lee och det andra barnet sätter sig ner igen men ett av de andra barnen har nu börjat bläddra i en annan bok medan ett fjärde barn fått tag i penna och papper och börjat rita. När Lisa till slut lyckas avsluta sagan ställer hon några frågor till barnen om boken. Det visar sig att ingen av barnen har kunnat tillägna sig sagans innehåll.
40 12.2 Bilaga 2 -Intervjufrågor
Diskussionsfrågorna i ett fokusgruppsamtal ska svara mot och belysa syftet (Dahlin-Ivanoff, 2015, s.86). Syfte att synliggöra hur barns delaktighet konstrueras i pedagogers samtal, genom att i fokusgruppsamtal föra samtal och svara på frågor utifrån två case.
Frågeschema:
- Vad är era första reflektioner efter att ha läst igenom caset?
- Anser ni att det finns någon problematik i denna situation?
- Upplever ni någonstans i caset att barnen är delaktiga?
- Vad hade pedagogen kunnat göra annorlunda till nästa gång för att öka delaktigheten i undervisningssituationen?
- Hur hade ni valt att agera i denna situation?
-Hur hade du velat planerat denna aktiviteten för att främja delaktigheten?
- Hur synliggörs läroplanen i ert arbete med delaktighet i undervisningstillfällen?
- Upplever ni några hinder/begränsningar för att uppnå mål kring delaktighet i läroplanen?
-Miljö, ekonomi och organisation.
- Är det någon som har kommit på något annat ni vill tillföra nu efter vårt samtal?
41 12.3 Bilaga 3 - Informationsbrev till pedagoger som deltar i fokusgruppsamtal för examensarbete
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter som läser sista terminen på förskollärarutbildningen i
Halmstad. Vi skriver nu vårt examensarbete som ska undersöka hur pedagoger hur pedagoger resonerar kring delaktighet. Anledningen till att vi vill belysa detta ämne är att delaktighet fått en egen rubrik i läroplanen för förskola och därmed mer utrymme.
Vi undrar om du vill delta i ett fokusgruppssamtal som är en form av gruppintervju. Vi har skapat två case som utgår från händelser i förskolan som du tillsammans med två till tre andra förskollärare diskuterar utifrån. Vi kommer att skicka ut intervjufrågorna i förhand men casen kommer ni först att få ta del av vid intervjutillfället. Er medverkan är viktig då ni bidrar till vår studie med era kunskaper samt beprövad erfarenhet om hur ni arbetar med delaktighet i förskolan.
Gruppintervjun kommer att genomföras Datum: …… Tid: ...Samtalet kommer att pågå i ungefär en timma.
På grund av det rådande läget med Covid-19 kommer vi hålla samtalet digitalt i ett ZOOM-rum som vi skapar. En länk till ZOOM-rummet kommer att skickas ut kort innan. Vi kommer att spela in både ljud och bild för att kunna gå tillbaka och transkribera samtalet.
I denna studie kommer din identitet och förskola att vara konfidentiella. Ditt namn kommer att ersättas med fiktivt namn och intervjun kommer enbart att användas i denna studie. När examensarbetet är slutfört och godkänt kommer allt insamlat material att raderas och uppsatsen att publiceras på Halmstad högskolas databas Diva. Det är frivilligt att delta i studien och du kan avbryta din medverkan när du vill. Med din medverkan ger du ditt samtycke att delta i studien.
Välkommen att vara med och delta i vår studie.
Med vänliga hälsningar
Felicia Österbom & Linnèa Ekman
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Felicia Österbom och Linnéa Ekman