• No results found

Vidare forskning

In document Borta bra, men hemma bäst? (Page 47-53)

Denna studie har studerat hur idégenerering inom företag har påverkats av en hastig övergång till distansarbete. I det teoretiska ramverket presenteras att social networks tillsammans med tie strength är en stor och betydande del inom idégenerering. Det skulle därmed vara intressant för framtida forskning att undersöka detta område djupare och enbart studera de sociala aspekternas betydelse för idégenerering på distans. Intervjuerna indikerar exempelvis att vissa delar i tie strength verkar vara mer betydelsefulla än andra. Det skulle därför vara motiverat att undersöka i vilken utsträckning de olika faktorerna påverkar individens idégenereringsförmåga vid en övergång till distansarbete.

Att studera hur idégenerering skiljer sig åt hos olika individer skulle också vara av intresse för vidare forskning inom området. Detta eftersom intervjuerna påvisar att individer är olika i deras idégenereringsprocesser. Därmed har övergången till distansarbete påverkat olika individers idégenerering på olika sätt. Genom att studera vilka individer som föredrar distansarbete respektive fysisk arbetsplats, skulle det med fördel gå att ta fram en mer individanpassad bild av idégenerering inom organisationer. Detta skulle kunna tänkas vara relevant för att innovation och kreativitet ska fungera optimalt.

7. Källor

Ahrne, G. & Svensson, P. 2015. ​Handbok i kvalitativa metode​r. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Alvehus, J. 2019. ​Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok​. 2. uppl. Stockholm:

Liber.

Bryman, A. & Bell, E. 2011. ​Business Research Methods​. Glasgow: Bell & Bain LTD.

Bryman, A. 2018. ​Samhällsvetenskapliga metoder​. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Cascio, W.F. 2000. Managing a Virtual Workplace. ​The Academy of Management Executive​.

Vol. 14. Nr. 3. s. 81-90.

Fairweather, N.B. 1999. Surveillance in Employment: The Case of Telework. ​Journal of Business Ethics​. Vol. 22. Nr. 1. s. 39-49.

Florida, R.L. & Sörmark, A. 2006. ​Den kreativa klassens framväxt​. Stockholm: Daidalos.

Folkhälsomyndigheten. 2020. Arbete Hemma Under Hösten - Folkhälsomyndigheten.

Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19 /skydda-dig-och-andra/arbete-hemma-i-host/ [Hämtad: 2020-12-01].

Girotra, K., Terwiesch, C. & Ulrich, K.T. 2010. Idea Generation and the Quality of the Best Idea. ​Management science​. Vol. 56. Nr. 4. s. 591-605.

Gloor, P.A., Grippa, F., Putzke, J., Lassenius, C., Fuehres, H., Fischbach, K. & Schoder, D.

2012. Measuring social capital in creative teams through sociometric sensors. ​International Journal of Organisational Design and Engineering​. Vol. 2. Nr. 4. s. 380-401.

Granovetter, M.S. 1973. The Strength of Weak Ties. ​American Journal of Sociology​. Vol. 78.

Nr. 6. s. 1360-1380.

Griffin, R.W., Sawyer, J.E. & Woodman, R.W. 1993. Toward a theory of organizational creativity. ​Academy of Management Review​. Vol. 18. Nr. 2. s. 293-321.

Göteborgs universitet. 2020. En Utmaning Att Ställa Om Till Distansarbete. Tillgänglig:

https://www.gu.se/nyheter/en-utmaning-att-stalla-om-till-distansarbete​ [Hämtad:

2021-01-02].

Hisrich, R.D. 2008. ​Entrepreneurship​. 7. uppl. Boston: Mass.

Hisrich, R.D. & Kearney, C. 2011.​ Corporate entrepreneurship: how to create a thriving entrepreneurial spirit throughout your company​. New York: McGraw-Hill.

Hitt, A.M., Shalley, C.E. & Zhou, J. 2015. ​The Oxford Handbook of Creativity, Innovation, and Entrepreneurship​. New York: Oxford University Press.

Justesen, L. & Mik-Meyer, N. 2011. ​Kvalitativa metoder​. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Kezsbom, D.S. 2000. Creating Teamwork in Virtual Teams. ​Cost Engineering​. Vol. 42. Nr.

10. s. 33-36.

Langemar, P. 2008. ​Kvalitativ forskningsmetod i psykologi​. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Leenders, R.T.A.J., van Engelen, J.M.L. & Kratzer, J. 2003. Virtuality, communication, and new product team creativity: a social network perspective. ​Journal of engineering and technology management​. Vol. 20. Nr. 1. s. 69-92.

McGreevy, M. 2008. Adaptive change in an evolving world of work. ​Industrial and commercial training​. Vol. 40. Nr. 7. s. 355-363.

Nakrošienė, A., Bučiūnienė, I. & Goštautaitė, B. 2018. Working from home: characteristics and outcomes of telework. ​International Journal of Manpower​. Vol. 40. Nr. 1. s. 87-101.

Paulus, P.B. & Yang, H. 2000. Idea Generation in Groups: A Basis for Creativity in Organizations. ​Organizational behavior and human decision processes​. Vol. 82. Nr. 1. s.

76-87.

Rupietta, K. & Beckmann, M. 2018. Working from home – What is the effect on employees’

effort?. ​Schmalenbach Business Review​. Vol. 70. s. 25-55.

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. 2019. ​Research methods for business students​. 8.

uppl. Harlow: Pearson Education.

Sawyer, R.K. 2008. ​Group genius: the creative power of collaboration​. New York:

BasicBooks.

Smith, G.J.W. 2005. How Should Creativity Be Defined?. ​Creativity Research Journal​. Vol.

17. Nr. 2-3. s. 293-295.

Sternberg, R.J. 1988. ​The nature of creativity: contemporary psychological perspectives​.

Cambridge: Cambridge U.P.

Svenska Akademins Ordlista. 2020. Kreativ | SAOL. Tillgänglig:

https://svenska.se/saol/?hv=lnr47433​ [Hämtad: 2020-11-20].

SVT Nyheter. 2020. Detta Har Hänt – Coronaviruset I Världen. Tillgänglig:

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/detta-har-hant-corona-viruset-i-kina [Hämtad:

2020-12-29].

Tidd, J., Bessant, J.R. & Pavitt, K. 2005. ​Managing innovation: integrating technological, market and organizational change​. 3. uppl. Hoboken: Wiley.

Toubia, O. & Netzer, O. 2017. Idea Generation, Creativity, and Prototypicality. ​Marketing science (Providence, R.I.)​. Vol. 36, Nr. 1. s. 1-20.

Vega, R.P., Anderson, A.J. & Kaplan, S.A. 2015. A Within-Person Examination of the Effects of Telework. ​Journal of business and psychology​. Vol. 30. Nr. 2. s. 313-323.

8. Bilagor

8.1 Samtycke

Innan varje intervju påbörjades lästes följande text upp:

Studiens syfte är att undersöka hur övergången till distansarbete påverkat idégenerering bland anställda. Du som informant är helt anonym och har rätt att när som helst, utan påföljande konsekvenser, avsluta intervjun utan att ange orsak. Samtycker du härmed till att medverka i denna intervjustudie?

8.2 Intervjuguide

Intervjuguiden nedan är uppdelad i teman. Bindestrecken indikerar följdfrågor, som ställts efter huvudfrågan frågan.

Bakgrundsfrågor Vad är din yrkestitel?

Berätta lite kort om din arbetsplats och dina arbetsuppgifter.

Omställning

När gick ditt företag över till att använda distansarbete?

- Hur arbetade ni med kontorsarbete kontra distansarbete innan utbrottet av covid-19?

- Hur arbetar ni med kontorsarbete kontra distansarbete idag?

Var brukar du jobba någonstans?

Hur kommunicerar du med dina kollegor?

- Har de informella och formella mötena förändrats till följd av distansarbetet? Hur?

Hur upplever du omställningen till att arbeta på distans?

Digitala inslag

Upplever du att din förmåga att vara kreativ och uttrycka dig kreativt i möten (både informella och formella) har förändrats till följd av distansarbete?

Hur tror du att dina kollegor upplever detta?

Upplevelsen kring det sociala

Upplever du att kontakten med dina kollegor har förändrats när du arbetar på distans i jämförelse med när du arbetade på kontor?

- Vad har ni för relation till varandra?

Upplever du att kontakten med andra personer i din omgivning ​har förändrats när du arbetar på distans i jämförelse med när du arbetade på kontor?

- Vad har ni för relation till varandra?

Upplever du att mötestiden, både för informella och formella möten, har förändrats till följd av att du arbetar på distans?

Vilka personer har du främst kontakt med under din arbetsdag? ​Före kontra efter distansarbete.

- Har antalet personer du har kontakt med under en arbetsdag påverkats av att du arbetar på distans?

Idégenereringsprocessen

Hur gör du för att komma på nya idéer? ​Före kontra efter distansarbete.

Hur arbetar du och dina kollegor med att ta fram nya idéer? ​Före kontra efter distansarbete.

- Använder ni några metoder för att generera nya idéer inom er organisation?

- Har dessa metoder förändrats sedan ni övergick till distansarbete?

Har du någonsin kommit på en idé relaterat till ditt jobb? ​Före kontra efter distansarbete.

- Fick du feedback från någon på den idén?

- Vem fick du feedback från/vem frågade du om feedback?

- Vad hände med den idén?

Vem/vilka vänder du dig till i första hand om du vill bolla en idé relaterad till ditt arbete?

Före kontra efter distansarbete.

Vilken miljö/sammanhang är mest lämplig för dig, när du ska komma på nya idéer?

- Upplever du att din idégenerering har förändrats sedan du började arbeta på distans?

Avslut

Upplever du att uppkomsten av nya idéer, bland dig/kollegor/organisationen, har förändras sedan organisationen gick över till distansarbete?

In document Borta bra, men hemma bäst? (Page 47-53)

Related documents