Vidare forskning

Under uppsatsens gång har flera perspektiv lyfts fram som kan vara intressanta för vidare forskning. Det hade varit intressant med en liknande undersökning men med fler planerare för att få ett större underlag och på så sätt få ett planerarperspektiv där ytterligare slutsatser kan dras. Det kan även vara intressant att se hur NPM i organisationen ser ut i städer med olika förutsättningar och skillnader. En jämförande studie mellan stora och små kommuner eller storstad och landsbygd hade kunnat belysa detta. Det hade även varit intressant att göra en liknande undersökning men istället för att studera hur det ser ut idag studera förändringen över tid framför allt vad gäller planerarens roll.

Det behövs mer forskning i detta ämne för att ytterligare studera planerarens roll och arbetssätt. Beroende på hur planerarnas roll ser ut och påverkas kan planeringsarbetet påverkas. Planerarnas arbetssituation kan påverkas av pressen som sätts på deras roll från olika håll. Planeraren måste ta hänsyn till flera olika faktorer i sin yrkesroll och detta kan skapa en arbetssituation som i längden inte är hållbar. Ytterligare studier som undersöker detta hade varit önskvärt. Demokratiperspektivet till följd av NPM i den kommunala organisationen har studerats i större utsträckning tidigare, däremot finns få studier i hur planeringen påverkas av detta bristande demokratiperspektiv. Detta kan vara en intressant aspekt för vidare forskning.

Källförteckning  

Tryckta  källor  

Almqvist, R. (2006) New Public Management – Om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll, Malmö: Liber

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2:a uppl. Malmö: Liber

Christensen, T. & Lægreid, P. (2001) New Public Management – Undermining Political Control? Christensen & Lægreid (red.) New Public Management, the Transformation of Ideas and Practice, Hampshire: Ashgate Publishing Company s 93-120

Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna, Lund: Studentlitteratur

Florida, R. (2002) The Rise of the Creative Class and How It’s Transforming Work, Leisure,

Community and Everyday Life, New York: Basic Books

Granberg, M. & von Sydow, Å. (2004) Planeringens utmaning – att balansera effektivitet och demokrati, Tidskriften PLAN Nr 5-6 s 8-12

Hall, P. (2012) Managementbyråkrati – organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning, Malmö: Liber

Harvey, D. (1989/2011) Ojämlikhetens nya geografi - Texter om stadens och rummets förändringar i

den globala kapitalismen Anders Lund Hansen & Magnus Wennerhag (red.) Stockholm: Atlas

Harvey, D. (2005) A Brief History of Neoliberalism Oxford: Oxford University Press

Hughes E. O. (1998) Public management and administration. 2 uppl. New York: St. Martin’s Press Inc.

Kitchin, R. & Tate, N. (2000) Conducting Research in Human Geography: Theory, Methodology

and Practice. Edinburgh: Pearson Education.

Larsen, A-K. (2009) Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Malmö: Gleerups utbildning AB

Malanga, S. (2004) The Curse of the Creative Class, City Journal Winter s 36-45 Montin, S. (2007) Moderna kommuner 3:e uppl. Malmö: Liber

Montin, S. & Hedlund, G. (red.) (2009) Governance som interaktiv samhällsstyrning – gammalt eller nytt i forskning och politik? Governance på svenska Stockholm: Santérus förlag s 7-36

Nordström, S. (2008) Illusionernas harmoni – samhällsplanerandets tankestil och dess kraftfullaste

topos: diskrepansförnekandet, Karlstad: Universitetstryckeriet

Peck, J. (2004) Struggling with the Creative Class, International Journal of Urban and Regional

Research, Volume 29.4 s 740-770

Peck, J., & Tickell, A. (2006) Conceptualizing Neoliberalism, Thinking Thatcherism. I Contesting

Neoliberalism: Urban frontier, Leitner, H., Peck, J., Sheppard, E. (red.), New York: Guilford Press s

26-50

Sager, T. (2011) Neo-liberal urban planning policies: A literature survey 1990-2010, Progress in

Planning 76 s 147-199

Schough, K. (2008) Hyperboré. Föreställningen om Sveriges plats i världen, Carlsson förlag: Stockholm

Tunström, M. (2009) På spaning efter den goda staden. Om konstruktioner av ideal och problem i

svensk stadsbyggnadsdiskussion., Örebro universitet

Internetkällor  

Regeringen stärker samspelet mellan näringslivsutveckling och fysisk planering, Pressmeddelande

2013-03-14, Näringsdepartementet, http://www.regeringen.se/sb/d/17295/a/211674

Näringspolitikens mål publicerad 2008-04-19, uppdaterad 2012-07-04, hämtad 2013-05-09,

Näringsdepartementet, http://www.regeringen.se/sb/d/5709/a/17240

Attraktionskraft Sverige, hämtad 2013-05-09, publicerad 2013-03-19, Uppdaterad 2013-05-02,

Näringsdepartementet 2013a http://www.regeringen.se/sb/d/16092

Fem fokusområden, Näringsdepartementet, publ. 2012-11-16, uppdaterad 2013-01-09,

http://www.regeringen.se/sb/d/16654,

Boendemiljöer, Näringsdepartementet, http://www.regeringen.se/sb/d/16654/a/203854, publicerad

2012-11-16a, hämtad 2013-05-09, uppdaterad 2013-05-08

Karlstads kommuns vision Livskvalitet Karlstad 100 000, hämtad 2013-05-02, senast uppdaterad

2012-06-08, http://karlstad.se/kommun-och-politik/kommunens-styrdokument/vision/

Om Karlstad, hämtad 2013-05-15, senast uppdaterad 2012-06-08,

http://karlstad.se/kommun-och-politik/kommunfakta/

Delegationen för hållbara städer, Uppdraget, hämtad 2013-05-20, senaste uppdatering okänd, http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/uppdraget.aspx

IQ Samhällsbyggnad, Tillfällig stafettpinne för IQ Samhällsbyggnad kring Hållbara städer, 2012-11-30, hämtad 2013-05-20,

http://www.iqs.se/Anslagstavla/Nyhetslistning/121130_Tillfallig_stafettpinne_till_IQ_Samhallsbygg nad_kring_Hallbara_stader.aspx

Offentliga  dokument  

Karlstads kommun, Översiktsplan 2012 (2012a) Karlstads kommun, Strategisk plan 2012-2014 (2012b) Karlstads kommun, Tillväxtstrategi (2010)

Övriga  källor  

Bilaga  1.  Intervjufrågor  

Intervjufrågor respondent 1 Organisation

Berätta om Tillväxtcentrum och hur ni arbetar! Vad är syftet med Tillväxtcentrum?

Fördelar/nackdelar med denna struktur?

Är det en effektiv organisation för dig som arbetar med planering?

Konkurrens

Hur arbetar kommunen med konkurrens gentemot andra kommuner? Vad är viktigt att planera för i konkurrensen med andra kommuner? Hur skapar man en attraktiv kommun?

Hur planerar man för det som ”inte är attraktivt”? Varför är attraktivitet viktigt?

Hur attraherar ni företag/kompetens för att utveckla kommunen?

Följdfråga: Gör inte andra kommuner på samma sätt? Vad gör er unika?

Privata aktörer

Är många privata aktörer medverkande i det översiktliga kommunala planeringsarbetet?

Planerarens roll

Hur kompromissar man mellan det som måste planeras och det man bör planera? Hur vägs intressena mot varandra?

Vilka överväganden måste man som planerare ta hänsyn till? Vilka dilemman ställs man inför?

Intervjufrågor respondent 2 Organisation

Berätta om organisationen du arbetar i!

(Hur ni arbetar, huvudsakliga arbetsuppgifter, fördelar/nackdelar med denna organisation…) När fick Tillväxtcentrum sin nuvarande struktur?

Hur ser kommunens vision ut?

Konkurrens

Vad är viktigt att planera för i konkurrensen med andra kommuner? Hur skapar man en attraktiv kommun?

Hur planerar man för det som ”inte är attraktivt”? (Mycket fokus på attraktiva bostäder som tilltalar höginkomsttagare, planerar man för låginkomsttagare på något sätt? Går det att använda planering som verktyg på något sätt?)

Varför är attraktivitet viktigt?

Hur attraherar ni företag/kompetens för att utveckla kommunen?

Följdfråga: Gör inte andra kommuner på samma sätt? Vad gör er unika?

Privata aktörer

Är privata aktörer involverade i planeringsarbetet? På vilket sätt?

Planerarens roll

Hur kompromissar man mellan det som måste planeras (för alla) och det som bör planeras (t.ex. attraktivt)?

Vilka överväganden måste man som planerare ta hänsyn till? Vilka dilemman ställs man inför?

Finns det en upplevelse av politisk press på planeringen? (T.ex. bygg si eller så) På vilket sätt? Hur är det att arbeta som planerare under politiken?

Intervjufrågor Carl-Johan Engström, Föreningen för samhällsplanering Hur ser planerarens (olika) roll(er) ut idag?

Märks någon förändring i planeringsarbetet över tid? T.ex. större press, mer att göra på kortare tid…

Finns ett ökat fokus på effektivisering i planeringsarbetet idag? I så fall: hur påverkas planeraren av detta?

Hur kompromissar planeraren mellan att vara effektiv och att ha en dialog med medborgarna?

Uppstår svårigheter/dilemman? Vilka svårigheter/dilemman?

Finns en politisk press att det ska planeras på ett eller annat sätt? På vilket sätt märks detta i så fall av i planerarens arbete?