Som tidigare har nämnts och som studiens resultat även påvisar, påverkas pedagogernas uppfattningar av digitalisering av hela verksamheten. Det är av stor vikt hur verksamhetens egna mål och aktiviteter för att främja digitalisering ser ut och hur rektor prioriterar och arbetar med digitalisering. Studien var viktig för praktiken och professionen då den lyfter fram pedagogernas uppfattningar kring den nya läroplanens (Lpfö 18 2018) digitala mål. Den belyser även generella frågor kring digitalisering i förskolan i sin helhet.
Studien lyfter fram de attityder som finns hos förskolepedagoger kring digitalisering idag utgör en bra grund för blivande förskolepedagoger. De får en ökad medvetenhet om kollegornas eventuella orosmoment och funderingar. Studien kan också ge dem verktyg i form av vetenskapliga argument att använda i diskussioner om digitalisering i förskolan med rektor och kollegor.
Vidare forskning
Att genomföra denna studie och analysera materialet och resultatet har väckt ett intresse hos mig för vidare forskning i detta område, med andra frågeställningar som grund. Det skulle exempelvis vara intressant att titta på vilket intresse, rektorn på förskolan visar för
45
utvecklingen av pedagogernas kunskap för att nå läroplanens (Lpfö 18 2018) mål om digitalisering.
Det skulle även vara intressant att observera hur förskolepedagogerna i praktiken arbetar med digitalisering förskolan i det vardagliga arbetet. För att även få in en naturvetenskaplig aspekt hade det varit intressant att utforska hur digitalisering kan utveckla barnens kunskap i
naturvetenskapliga ämnen. Det skulle även vara intressant att se hur arbetet med digitalisering kan ske i en utemiljö, ute på gården och i naturen.
46
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 8_16.
Alexanderson, K. (2016) Källkritik på internet. IIS internetguide, (25). från
https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/ Hämtad: 2020-04-26
Andersson, M (2014). ‘Berättandets möjligheter: Multimodala berättelser och estetiska
lärprocesser’. Available at:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:998888/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-04-26
Brito, R. & Dias, P. (2017) “Digital technologies, learning and education: practices and perceptions of young children (under 8) and their parents”, Online Journal of New Horizons in
Education - january 2017 Volume 7, number 1. Available at:
DOI: 10.18239/ensayos.v31i2.1001 Hämtad: 2020-04-26
Bourbour, M, Vigmo, S & Samuelsson, I P (2015). Integration of Interactive Whiteboard in Swedish Preschool Practices. Early Child Development and Care, 185(1), ss. 100–120. Tillgänglig på Internet:
https://www.researchgate.net/publication/269418635_Integration_of_interactive_whiteboard_ in_Swedish_preschool_practices
Björkholm, E. (2007). Teknik i förskolan och skolan ur ett lärarutbildningsperspektiv’.
Didaktikens forum, 4(2), pp. 62–65. Available at:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.k
th.105730&site=eds-live&scope=site Hämtad: 2020-04-26
Bjørndal, C R. P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Andra upplagan Stockholm: Liber.
Elvstrand, H. Hallström, J och Hellberg, K. (2018). ‘Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan: [What is technology?
47
Preschool teachers’ conceptions and experiences of technology and technology education in the preschool]’ (2018) NorDiNa, 14(1), pp. 37-53. doi: 10.5617/nordina.2670.
Emilson, A (2003). Sätta barnet i centrum. Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (red.) Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur, 31-54.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.)
Handbok i kvalitativa metoder. ss. 34-54.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber. ss. 13-41 Forsling, K (2011), Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets
Pedagogiska Tidskrift, årgång 7, nr 1, 2011 1. Ss.1_17.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2020-03-17
Hargreaves, A. (2000). Four Ages of Professionalism and Professional Learning: teori
and Practice, 6 (2), 152-182. doi: 10.1080 / 713698714
Helleve, I. (2003): Samspel med data? Nordisk Pedagogik, 23(3), 161-170.
Hitchings, R & Latham, A (2019) Qualitative methods I: On current conventions in interview research. Volume: 44 issue: 2, page(s): 389-398. https://doi.org/10.1177/0309132519856412
Häikiö, T. (2007). Barns estetiska lärprocesser – Atelierista i förskola och skola. Doktorsavhandling. Institutionen för konst- och bildvetenskap. Göteborg: Göteborgs universitet.
Knutsdotter Olofsson, B (2009). Vad lär barn när de leker?. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.). Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur ss.75-92.
Kjällander, S (2013). APPKNapp - peka, lek och lär i förskolan. Stockholm: Stockholms universitet. (Stockholms universitet, Rapport) Hämtad 2020-03 17
48
https://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.247365.1441956621!/menu/standard/file/SV_rapport_ap
pk napp_slutversion.pdf
Kjällander, s. (2020). Inledning. I Kyrk Seger, E (red.) (2020). Digitalt meningsskapande i
förskolan. Första utgåvan Stockholm: Lärarförlaget. ss. 7-11.
Kjällander, s. (2018) Svensk förord. I Hardersen, B (2018). R'app'artyg och spekt'app'el:
yrkesprofessionell digital kompetens i förskolan. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur. ss 9-13.
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Lauricella, A. R., Wartella, E. and Rideout, V. J. (2015) ‘Young children’s screen time: The complex role of parent and child factors’, Journal of Applied Developmental Psychology, 36, pp. 11–17. doi: 10.1016/j.appdev.2014.12.001.
Lpfö 18 )2018(. . Läroplan för förskolan Lpfö 18.Skolverket: Stockholm.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001. pd
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet vid datorn – dynamiken vid barns samvaro runt datorn i förskolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 9 (2) ss. 115-128.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1163/1012 Hämtad 2020-03-17
Ljung-Djärf, A. (2008). To Play or Not to Play—That Is the Question: Computer Use Within Three Swedish Preschools. Early Education and Development, 19(2), ss.330-339. DOI: 10.1080/10409280801964069 Hämtad 2020-04-25
Löfdahl, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Magnusson, L O (2017) Treåringar, kameror och förskola – en serie diffraktiva rörelser Avhandlingsserien. Göteborgs universitet. Available at:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53380/1/gupea_2077_53380_1.pdf Hämtad:
49
Melander, H. (2013). Att lära av varandra. Om social mediering i en elevgrupp.
Pedagogisk forskning i Sverige, årg 18, nr 1-2 (ss. 62-86). Hämtad: 2020-03-18
Nikku, N. (2013)” Uppsatsetik – om etisk problematik i studenters självständiga arbeten”, Högre utbildning, 3(2), ss. 103-116. Hämtad: 2020-04-13
https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/809
Nikolopoulou, K & Gialamas, V (2015). ICT and Play in Preschool: Early Childhood Teachers' Beliefs and Confidence. International Journal of Early Years Education, 23(4), ss.409-425. DOI: 10.1080/09669760.2015.1078727. Hämtad: 2020-04-26.
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Gothenburg studies in educational sciences / Acta Universitatis Gothoburgensis. Available at:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57483/1/gupea_2077_57483_1.pdfHämtad 2020-03-17
Palmér, H (2019). Problemlösning genom programmering med och utan digitala verktyg. I Kjällander, S & Riddersporre, B (red.) (2019). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig
grund. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur. ss. 115-138.
Plowman, L., & McPake, J. (2013). Seven Myths About Young Children and Technology.
Childhood Education 89 (1) ss. 27-33. Available at:
http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=RN323905
032&site=eds-live&scope=site Hämtad 2020-03-17
Presentations data (2014). Smartboard, vad är det och varför behöver jag det?
https://www.presentationsdata.se/produktomraden/smartboard-skola/vad-ar-smartboard/
Hämtad: 2020-05-01
Rönnberg, M. (2008). Blöjbarnstv. Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrkontroll. Uppsala: Filmförlaget.
50
Saine, P. (2012). iPods, iPads and the SMART Board: Transforming literacy instruction and student learning. The NERA Journal, 47(2), ss. 74-79. Hämtad: 2020-05-02
SAOL (2009). Projektor
https://svenska.se/tre/?sok=Projektor&pz=1 Hämtad: 2020-05-02
Sheridan, S & Williams, P (2018). Undervisning i förskolan - En kunskapsöversikt.
Skolverket (2016), Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2016. Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/getFile?file=2442
Snijkers, G. Haraldsen, G. Jones, J & Willimack, D K (2013). Designing and Conducting
Business Surveys. Wiley
SO-rummet (2011). Datorns historia.
https://www.so-rummet.se/kategorier/datorns-historia Hämtad: 2020-04-14
Sollerhed, A-Ch (2019), “Skärmar riskerar skada förskolebarns hälsa”. Debattartikel i Svenska Dagbladet. från
https://www.svd.se/skarmar-riskerar-skada-forskolebarns-halsa#:~:text=%E2%80%9DSk%C3%A4rmar%20riskerar%20skada%20f%C3%B6rskolebarns%20h%C3
%A4lsa%E2%80%9D,skriver%20universitetslektor%20Ann%2DChristin%20Sollerhed.Hämtad
2020-05-22
Stockholm: Skolverket (2018). Undervisning i förskolan, En kunskapsöversikt
https://www.skolverket.se/getFile?file=3932 Hämtad: 2020-04-14
Stenholtz, A. Arucaj Ferizi, C. Kaill, K. Roth, C. Freiman, M. Swende, H. Lehto, L.
Rubenson, E. Einestam, J. Judit, U. Melin, J. Frimodig, E. Lundgren, K. Karis, E & Jelacic, A (2019). Debatt, Små barn behöver inte mer skärmtid. 15 psykologer: Satsa på personalen i stället för på surfplattor i förskolan. Aftonbladet. Publicerad: 27 februari 2019
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/7lrpB8/sma-barn-behover-inte-mer-skarmtid Hämtad:
51
Sveriges radio (2019). Digitala verktyg blir obligatoriskt i förskolan. Vetenskapsradion Nyheter.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7233490 Hämtad: 2020-04-14
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 17-31.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Sönnerås, K (2017). Programmering i förskolan: utveckla digital kompetens. Stockholm: Gothia fortbildning.
Tekniska museet (2019). Internet.
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/internet/ Hämtad: 2020-04-14
Tekniska museet (2019). Kamera och fotografi.
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/kamera-och-fotografi/
Hämtad: 2020-05-01
Vetenskapsrådet (2017), Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-03-17, från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L (1962), Thought and Language. Cambridge, Massachusetts: The M.I.T. Press
52
Williams, p. Samuelsson, IP (2000). ‘Barns olikheter - en pedagogisk utmaning’. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 5(4), ss. 284-306. Available at:
http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.o ai.gup.ub.gu.se.102318&site=eds-live&scope=site Hämtad 2020-04-22
Wångersjö, M (2017). Nyanlända i förskolan: barnets bästa mottagande. Första upplagan Stockholm: Gothia fortbildning
Öhman, M (2016). Det viktigaste är att få leka. Om lekens relationella komplexitet och vuxnas interventioner i barns lekande. Se i Hangaard Rasmussen, T. (red) (2016). Lek på rätt
53