Digitalisering i förskolan
Samspel, lärande och fantasi
Förskolepedagogers uppfattningar av den nya läroplanens
digitala mål
Tarlan Tamjidi
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp,
Förskoledidaktik
Förskollärarprogrammet (210 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Petra Petersen Examinator: Fredrik Lilja English title:
Digitalization in preschool Interaction, learning and fantasy
Digitalisering i förskolan
Samspel, lärande och fantasiFörskolepedagogers uppfattningar av den nya läroplanens digitala mål
Tarlan Tamjidi
Sammanfattning
Digitalisering är mycket viktigt i dagens samhälle, inte minst i förskolan. Detta särskilt efter den 1 juli 2019, då digitalisering blev obligatoriskt i förskolan (Sveriges radio 2019). Under den rådande pandemin, orsakad av covid-19, fick digitalisering en ännu mer betydelsefull status. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar de tillfrågade pedagogerna har gjort av den nya läroplanens (Lpfö 18 2018) digitala mål, där särskilt fokus lagts på samspel, lärande och fantasi. Studien har utgått från ett kvalitativt arbetssätt och studiens resultat analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Skriftliga intervjuer har använts som metod i studien för att samla empiriska material. Resultatet visar att pedagoger landar i den digitala världen sakta men säkert, även om det finns en del oro hos dem. Pedagoger gör sitt bästa för att nå den nya läroplanens digitala mål och hjälpa till med barnens och
verksamhetens utveckling. På ett övergripande plan har de tillfrågade pedagogerna en positiv syn på digitalisering i förskolan och är intresserade av att utveckla sig och sina arbetssätt inom området.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Inledning ... 2
Tidigare forskning ... 4
Digitala infödingar ... 4
Digital teknik i förskolan ... 5
Den nya läroplanens digitala mål ... 6
Källkritik ... 7
Förskolepedagoger och digitalisering i förskolan ... 7
Relevanta begrepp och verktyg ... 9
Lärplattan ... 9 Pedagogiska appar ... 9 Skärmtid ... 10 Digitalkamera ... 10 Projektor ... 10 Robotar/BlueBot ... 11 Smartboard ... 11
Syfte och frågeställningar ... 12
Frågeställningar ... 12
Teoretiskt perspektiv ... 12
Ett sociokulturellt perspektiv ... 13
Samspel och kommunikation ... 14
Lärande ... 14
Fantasi ... 15
Artefakter ... 15
Metod ... 16
Kvalitativ metod ... 17
Skriftlig intervju som metod ... 17
Val av metod ... 18
Urval och avgränsningar ... 19
Urval av deltagare ... 19
Urval av litteratur ... 20
Genomförande ... 20
Databearbetning och analysmetod ... 21
Studiens kvalitet ... 24
Resultat och analys ... 25
Beskrivning av deltagarna ... 25
Förändringar i verksamheten efter den nya läroplanen enligt pedagogernas uppfattningar ... 25
Fråga: de mest populära digitala verktygen i förskolan enligt pedagogernas uppfattningar ... 27
Fråga: digitala verktygs inverkan på barns samspel, lärande och fantasi enligt pedagogernas uppfattningar ... 30
Fråga: för- och nackdelar med digitala verktyg i förskolan enligt pedagogernas uppfattningar ... 34
Fråga: Den nya läroplanens digitala mål enligt pedagogernas uppfattningar ... 39
Blunda och dröm fritt ... 40
Diskussion ... 41
Betydelse för praktiken och professionen ... 44
Vidare forskning ... 44
Referenser ... 46
1
Förord
Digitalisering är ett av mina största intresseområden. Tanken var att göra observationer i förskolor men på grund av pandemin orsakad av covid-19 var detta inte möjligt. Jag vill passa på att tacka min handledare Petra Petersen som vägledde mig och var närvarande under hela arbetet med uppsatsen, trots de svårigheter som pandemin förde med sig.
Jag vill även rikta ett stort tack till alla de förskolepedagoger som bidragit till denna studie genom sitt deltagande i intervjuer. Jag vill även tacka alla andra som på olika sätt har hjälpt mig att nå mitt mål, att kunna genomföra och färdigställa denna studie.
2
Inledning
Kommunikation har alltid varit viktigt och betydelsefullt för människan genom hela historien. Människan har sedan urminnes tider haft behovet av att hålla kontakt med andra människor under sitt liv. Det är utifrån detta behov som språket uppkom som ett verktyg för människan att kommunicera och bli förstådd av andra i sin omgivning. Människan behöver kommunicera med sin omvärld och digitalisering är ett nytt verktyg som hjälper människan att kunna göra just detta men i bredare skala – att nå ut till ännu större grupper av människor, tänker jag. Vikten av digitalisering blir ännu mer synlig nu på grund av covid-19. Digitalisering ger människor en möjlighet att komma i kontakt med andra från olika platser, exempelvis från sitt eget hem. Det ger människan ett sätt att fortsatt komma i kontakt med sina kollegor och vänner, möjligheten att fortsätta att jobba och studera, utan att träffas fysiskt – något som vore omöjligt utan den digitala tekniken.
3
Den nya läroplanen, (Lpfö 18 2018), ger utrymme för digitalisering jämfört med Lpfö 98
2016. Begreppet digitalisering, och även begrepp relaterade till digitalisering som källkritik, digitala verktyg och digital kompetens, nämns åtta gånger i läroplanen (Lpfö 18 2018) – något som kan tolkas som att digitalisering har hög betydelsen i förskolans styrdokument.
Forsling (2011, s 4) tar upp att det inte längre är en aktuell fråga att ställa sig om huruvida barn ska eller inte ska använda digitala verktyg eller inte. Frågan är snarare hur länge och på vilket sätt digitalisering ska användas. Digitala verktyg är inte tänkta att användas som en extra pedagog utan de ska användas som ett medel som kan komplettera pedagoger, med andra ord ska pedagoger fortsatt vara närvarande hela tiden och stötta barnen (Ljung-Djärf 2004, ss. 116-117). Öhman (2016, s. 159) menar att pedagogens närvaro påverkar barnen positivt. Den närvarande pedagogen ger barnen trygghet (Öhman 2016, s. 159). Löfdahl (2014, s. 30) lyfter att det utökade pappersarbetet dock leder till att pedagogernas engagemang och närvaro med barngruppen minskar (Löfdahl 2014, s. 30).
Som alla andra fenomen har digitalisering i förskolan också både fördelar och nackdelar. Det finns såväl motståndare mot digitalisering som förespråkare av digitalisering och användandet av digitala verktyg i förskolan. Bland de argumenten som motståndarna brukar ta upp är att förskolebarn har andra behov, som till exempel omsorg, samt att digitalisering är något som kan bli aktuellt för barnen senare i skolåldern (Stenholtz et al. 2019). Motståndarna påpekar även att det inte finns tillräcklig mycket forskning som visar på hur digitalisering faktiskt påverkar de yngre barnens hälsa och dessa argument går att återfinna om man bland annat tittar på debatten som Stenholtz et al. (2019) och 15 andra psykologer drivit i Aftonbladet innan digitaliseringen blev obligatorisk i förskolan. De lyfter även att digitala verktyg kan påverka barnens sociala relationer på ett negativt sätt. Sollerhed (2019) skriver att en negativ aspekt av digitala verktyg är att barnen blir beroende av dessa och att detta kan minska deras nivå av fysisk aktivitet. Detta kan på lång sikt ha en negativ inverkan på deras hälsa. Förutom Sollerhed (2019) så påpekas detta även av Plowman och McPake (2013) som nämner att de tillfrågade pedagogerna i deras studie lyfte risken för utveckling av ett beroendebeteende hos barnen. Förutom att se till nackdelarna som lyfts, finns även en del utmaningar som kommer med digitaliseringen. För att lyckas med digitalisering är det väldigt viktigt att verksamheten kan arbeta med digitalisering på ett medvetet sätt. Detta innebär bland annat att
4
Digitalisering blev en del av våra liv långt senare än den första datormaskinen kom, men det tog inte lång tid för digitaliseringen att bli en essentiell del av vår vardag. Utvecklingen av vår kommunikation är naturligtvis inte den enda frukten vi kan skörda av datormaskinen och digitaliseringen, utan digitalisering och datorer är verktyg som i princip alla områden och branscher idag använder sig av för att kunna verka, exempelvis inom astronomi, medicin, jordbruk, juridik med mera. Denna studie kommer dock att fokusera på de möjligheter som de digitala verktygen öppnar upp för förskolebarn – deras möjlighet till kommunikation, samspel, lärande och fantasi i förskolan.
Tidigare forskning
I denna del beskrivs tidigare forskning kring digitalisering i förskolan. Ett urval av den forskning som finns har gjorts för att lyfta det som är av störst relevans för denna studie. Avsnittet inleds med att undersöka begreppet digitala infödingar och barns första kontakt med den digitala världen, till att gå in på hur digital teknik implementeras i förskolan. Vidare beskrivs den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018) i en kort jämförelse mot den tidigare läroplanen (Lpfö 98 2016). Resten av avsnittet fokuseras på att beskriva relevanta begrepp för denna studie.
Digitala infödingar
5
hon ammar och exempelvis ser på tv (Rönnberg 2008, s. 3). Rönnberg (2008, s. 3) menar att digitala verktyg och digitala medier kan ge barnen möjlighet att förstå sin omvärld på ett enklare sätt. Det ger barnen möjlighet att uppleva och utforska saker som de i vanliga fall inte får tillgång till (Rönnberg 2008, s. 3). Ploughman och McPake (2013, s. 28) menar att det finns både vårdnadshavare och förskolepersonal som fortfarande anser att barndomen inte ska påverkas av digitalisering, istället menar de att barndomen ska hållas oskyldig och om den blandas med den digitala omvärlden kan det leda till negativa konsekvenser för barnet (Ploughman & McPake 2013, s. 28). I samma artikel fortsätter Ploughman och McPake (2013, s. 30) att lyfta att man inte bör bortse från det faktum att det är långt ifrån alla appar och digitala verktyg som garanterar ett ökat lärande hos barnen, som en del verkar tro (Ploughman & McPake 2013, s. 30). Det vill säga urvalet av appar eller verktyg ska
genomföras medvetet av förskolepedagog eller vårdnadshavare. Att barnet använder lärplattan behöver inte nödvändigtvis betyda att det är lärorikt. Ploughman och McPake (2013, s. 31) fortsätter i sin artikel att påpeka att en del föräldrar oroar sig och skapar en press på barnet att lära sig att använda digitala verktyg. Detta, menar de, kan leda till att skapa en onödig oro för barnet att lära sig den teknologin som ändå inte kommer att vara densamma när barnet blir vuxet. Teknologin ändras och utvecklas snabbt och det är därför upp till förskolepedagoger och vårdnadshavare att fokusera på att barnen ska vara nyfikna och intresserade av själva tekniken och lusten att lära sig om det nya digitala verktyget, snarare än att fokusera på hur det nuvarande digitala verktyget används (Ploughman & McPake 2013, s. 31).
Digital teknik i förskolan
Barn har ett naturligt intresse och en nyfikenhet för teknik. Generellt är barn positiva
6
Barnens digitala kunskap kan utvecklas med och utan digitala verktyg menar Palmer (2019, s, 116). Detta betyder dock inte att allt går att göra utan digitala verktyg, men att digitala
verktyg inte måste vara en förutsättning för att barn exempelvis ska kunna lära sig
grundläggande programmering och datalogiskt tänkande (förståelse om olika begrepp igenom datateknik och digitalisering) (Palmer 2019, s. 122). Palmer (2019) menar på att dessa
kunskaper kan utvecklas hos barn genom andra typer av aktiviteter som inte behöver innefatta digitala verktyg, exempelvis genom att programmera en kompis att göra något (Palmer 2019, s. 128). Digitalisering, digital teknik och programmering i förskolan behöver inte innebära att alla barn ska bli datatekniker och programmerare utan det betyder snarare att förståelsen för digitala verktyg och kunskapen kring dessa är viktiga att ha eftersom samhället som vi lever i bygger på teknik och i synnerhet digital teknik. Av den anledningen är det viktigt för barn att ha både grundkunskap och teknikintresse redan i tidig ålder (Palmer 2019, s. 116).
Den nya läroplanens digitala mål
Även om den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018) inte är en helt ny läroplan så innehåller den en hel del ändringar. Vid en snabb överblick kan man direkt urskilda nya begrepp i den nya läroplanen jämfört med den tidigare det vill säga (Lpfö 98 2016). Ett tydligt exempel är avsnittet kring barnets rättigheter (Lpfö 18 2018, s. 5) där det klart och tydligt skrivs om barnets rättigheter i FN:s barnkonventionen – något som inte nämndes alls i den tidigare läroplanen. Ett annat exempel är hållbar utveckling som nämns flera gånger i den nya läroplanen och inte i den tidigare. Digitalisering är ett av de flera nya begreppen som har lagts till i den nya läroplanen (Lpfö 18 2018, s. 9). Begreppet digitalisering och avsnitten kring det belyser vikten av att barn ska ges möjlighet att utveckla sin kunskap om digitaliseringen som de stöter på i vardagen (Lpfö 18 2018, s. 9). I den nya läroplanen lyfts först ett mål som
förskolan ska sträva efter – att varje barn ska få möjligheten att kunna formulera sig på ett multimodalt sätt genom till exempel bilder och få utveckla förmågan att använda digitala verktyg på ett lika bra sätt som de icke digitala verktygen (Lpfö 18 2018, s. 14).
Förskollärarens ansvar är att denna användning av digitala verktyg ska vara stimulerande för
7
hen ska ansvara för att både digitala verktyg och andra lärverktyg är tillgängliga i förskolans miljö (Lpfö 18 2018, s. 19).
Källkritik är ett mycket viktigt begrepp, i synnerhet när det handlar om digitalisering.
Förskolans läroplan (Lpfö 18 2018, s. 9) belyser vikten av att barnen ska kunna vara kritiska gentemot all information de når.
Källkritik
Med källkritik menas förmågan att systematisk kunna granska information som finns på nätet (Alexanderson 2016). Sheridan och Williams (2018, s. 21) påpekar att det inte endast bör vara barnen som ska ha en kritisk syn på källor utan det är mycket viktigt att även pedagoger har det. Pedagoger ska utveckla sin kunskap om det digitala och kunna skilja på olika typer av information i undervisningen i förskolan (Sheridan & Williams 2018, s. 21). Det finns obegränsat med informationsmängder och varianter på nätet. Alla avsändare ser verkligheten från sitt perspektiv, vilket endast utgör en del av helhetsbilden (Alexanderson 2016). Det är av stor vikt att barnen ska förstå att all information på nätet inte är sann och pedagoger har som ansvar att hitta vetenskaplig information som används i undervisningen. Källander (2020, s. 8) menar att redan från tidig ålder ska barnen träna för att kunna värdera information och här blir förskolepedagogens roll ytterst avgörande. Hon menar på att förskolepedagoger ska tänka på innehållet snarare än skärmtiden för att det är innehållet som antingen kan vara lärorikt eller icke lärorikt (Källander 2020, s. 8).
Förskolepedagoger och digitalisering i förskolan
Elvstrand, Hallström och Hellberg (2018, ss. 39-40) skriver att många pedagoger i förskolan saknar kunskap om teknik. Därför bör förskolepedagoger fördjupa sin kunskap och sitt
självförtroende när det gäller teknik och digitala verktyg, för att kunna undervisa med hjälp av teknik i förskolan på ett bra sätt. De menar på att hur pedagoger gör sin undervisning är avgörande för barnens intresse för teknik. Därför är det viktigt att pedagoger själva har
8
fortbildningar handlade om teknikintresse och en del handlade om att få möjlighet att testa olika digitala verktyg (Elvstrand, Hallström & Hellberg 2018, s. 42).
Hargreaves (2000) skriver om sambandet mellan förskolepedagogers ålder och deras
teknikintresse. Hur yngre samt nyutexaminerade förskolepedagoger visar ett större intresse för teknik. Han menar på att nyutexaminerade förskolepedagoger också kan mycket mer om teknik oberoende av deras ålder medan förskolepedagoger från tidigare generationer har svårare för att hantera teknik (Hargreaves 2000). Det finns två faktorer som påverkar de digitala verktygens användningssätt på förskolan enligt Ljung-Djärf (2008). Den ena är förskolepedagogers personliga erfarenheter och den andra faktorn är hur verksamheten använder sig av digitala verktyg. Det är vanligt att man väljer att stanna kvar i en säker zon, där man känner sig trygg med det man har gjort tidigare och behärskar. Hon menar på att även om förskolepedagoger håller sig till sin trygga zon, så är de flesta pedagoger ändå positiva mot införandet av digitala verktyg och är medvetna om den potential som de digitala verktygen medför vad gäller stöttning av barnens utveckling och lärande. Däremot finns rädslan mot det okända kvar hos förskolepedagoger, även om de är mer positiva än negativa när det kommer till digitalisering (Ljung-Djärf 2008). De förskolepedagoger som pratar om teknik och digitalisering som något negativ brukar definiera det som svårt och skrämmande. De har ofta dåliga erfarenheter av teknik från sin egen skoltid och tekniken som ett skolämne (Elvstrand, Hallström & Hellberg 2018, s. 43). Därför skriver Källander (2020, s. 7) att barnens relation till och användning av digitala verktyg är beroende av förskolepedagoger. Det vill säga, det är förskolepedagogernas sätt att använda digitala verktyg som direkt
påverkar hur passiva eller aktiva barnens digitala användning är (Källander 2020, s. 7). En del pedagoger lyfter att barnens kommunikation och samspel med varandra kan minska på grund av digitala verktyg, de digitala artefakterna i sig kan inte hållas ansvariga för att barnen samspelar mindre med varandra utan användningssättet kan anpassas på ett sätt så att det mer eller mindre främjar samspel mellan barnen (Plowman & McPake 2013, s. 28). Detta går att liknas vid till exempel en bok, boken i sig kan inte vara ansvarig för det innehållet som den har. På så sätt kan inte heller lärplattan vara ansvarig för det innehållet den fylls med. Den kan inte välja ut relevanta appar själv utan det är pedagogens uppgift att välja ut lärorika och pedagogiska appar som kan hjälpa barnen att utvecklas. Därför är det av stor vikt att
9
Relevanta begrepp och verktyg
Det finns en uppsjö av olika digitala verktyg som kan användas och som används idag i förskoleverksamheter. För denna studie har jag valt ut ett antal begrepp och verktyg som är relevanta att använda. I detta avsnitt redogörs för dessa begrepp och verktyg som sedan kommer att användas i analysen av resultatet.
Lärplattan
Lärplattan är en surfplatta, exempelvis en iPad, som används för pedagogiska syften. Det finns även andra namn för lärplattan såsom pekplatta, datorplatta, padda eller tablet.
Lärplattan är en handdator med pekskärm, det vill säga den har en tryckkänslig yta som styrs med hjälp av användarens fingrar eller en speciell penna. Skärmen är gjord på ett sätt som gör att det går att använda flera fingrar samtidigt och det går även att koppla lärplattan till andra digitala material (Nilsen 2018, s. 5). Kjällander (2013) menar att barnen kan skapa en multimodal lek och berättelse med hjälp av lärplattor. De kan använda bilder, musik med mera för att skapa sina digitala produkter. Enligt henne kan barnen bli producenter med hjälp av lärplattan och därmed inte enbart vara naiva konsumenter (Kjällander 2013).
Pedagogiska appar
Pedagogiska appar är olika appar för dokumentation, högläsning eller andra pedagogiska syften som förskolepedagoger brukar använda med barnen i förskolan (Nilsen 2018, s. 38). Nilsen (2018, s. 40) menar att pedagogiska appar även kan användas för att ersätta en fysisk aktivitet som redan finns i verksamheten. Hon lyfter att detta inte är tillräckligt, att
10 Skärmtid
Ett vanligt begrepp som dyker upp när man pratar om barns användning av digitala verktyg är
skärmtid. Med skärmtid menas den tiden som individen (förskolebarn i denna studie) ägnar åt
att använda olika digitala artefakter som har skärm till exempel surfplattor och lärplattor, mobiltelefoner, datorer, med mera (Lauricella, Wartella, & Rideout 2015, s. 11). Dunkels (2020, s. 41) skriver att skärmtid är ett begrepp som ofta definieras relativt löst och oklart, det kan innefatta allt från att chatta, titta på film, skapa videofilm, läsa något, spela spel, med mera. Hon menar att det inte är själva skärmtiden som är viktig utan att det även är innehållet som är viktigt. Därför behöver det som barnen gör under sin skärmtid vara viktigt och noga genomtänkt (Dunkels 2020, s. 41).
Digitalkamera
En digitalkamera är i princip en kamera som har bildsensor i stället för en fotografisk film. Bilder sparas på ett minneskort eller genom automatisk molnlagring och måste därmed inte framkallas i fysisk form. En positiv aspekt med digitalkameran är att det går radera bilder och ta nya bilder flera gånger (Tekniska museet 2019). Magnusson (2017, s. 89) menar att
digitalkameran traditionellt sätt har använts för dokumentation, men att det finns fler användningsområden. Förskolepedagoger använder digitalkameran för att dokumentera barnen och deras aktiviteter, men digitalkameror kan även hjälpa förskolepedagoger att se verksamheten från barnens perspektiv och med barnens ögon. När barnen tar bilder kan pedagoger se hur barnen ser verksamheten och vad som är mest spännande från deras ögon (Magnusson 2017, s.89). Digitalkameror ger barnen en röst och de får möjligheten att
kommunicera med hjälp av bildspråk – de får en maktposition där de själva blir skaparna och får kamerans möjligheter till sitt förfogande (Magnusson 2017, s.90). En av utmaningarna med digitalkameran är att de är känsliga och snabbt kan bli skadade. Förskolan har ofta inte tillgång till flera digitalkameror och därför blir det ofta så att pedagogerna väljer att använda kameran för egen dokumentation och låter sällan barnen hantera kameran (Magnusson 2017, s.16).
Projektor
11
till en vit duk på väggen. En projektor gör bilden större och gör det möjligt för barnen att se olika föremål eller avbilder i mycket större storlek än de vanligtvis brukar se det. Detta kan ge barnen ett nytt perspektiv på sin närmiljö, skriver Häikiö (2007). Med hjälp av en projektor kan barnen visa bilder och berätta för sina kompisar om vad de har sett. Projektor erbjuder även barnen en annan typ av upplevelse av ljus. Det förändrar barnens relation till ljus då det inte är det vanliga ljuset som barnen är vana vid att se (Häikiö 2007). Det är även möjligt att använda projektorn för att visa upp olika filmer1 om ljus, med eller utan med musik.
Robotar/BlueBot
En BlueBot, kan även benämnas vid andra namn på olika förskolor, är en liten robot som ser ut som en stor nyckelpiga eller ett bi. Det är möjligt att programmera den genom symboler i form av pilar med knappar som är inbyggd i roboten eller med hjälp av en surfplatta. Roboten kan förflytta sig i olika riktningar och genom att programmera roboten kan barnen utveckla sitt logiska tänkande och lära sig grunderna i programmering (Sönnerås 2017 s. 70). Med hjälp av BlueBot lär sig barnen att räkna, försöka lösa problem och utveckla olika strategier för problemlösning. De lär sig även att samarbeta med varandra och att lära ut sin ny tillägnade kunskap till de andra lekkamraterna. Detta främjar barnens
kommunikationsförmåga och även deras förmåga att samarbeta med varandra (Sönnerås 2017).
Smartboard
En smartboard är i princip en digital whiteboard. Den är en tryckkänslig tavla och när data kopplas till smartboarden kan bilden visas där och det är möjligt att trycka på bilden med fingret och använda den därifrån (Presentationsdata 2014). Smartboard hjälper lärare och förskolepedagoger att använda texter, bilder, webbsajter, mappar som Google Drive och tjänster som Google Earth med mera. Det ger dem samtidigt möjligheten att låta alla barn se och höra, att vara delaktiga (Saine 2012). Smartboards kan även användas som en helt vanlig
1
Style Party Lights
12
whiteboard för att rita eller skriva med olika färger. Skillnaden är att man enkelt kan välja att spara arbetet eller radera det.
Syfte och frågeställningar
Tidigare forskning visar att digitalisering i förskolan kan ha såväl fördelar som utmaningar. En fördel kan exempelvis vara att digitalisering kan påverka barnens lärande på ett positivt sätt men för att göra detta är pedagogernas roll är avgörande (Nilsen 2018). En utmaning kan dock vara att digitalisering kan påverka barnens sociala relationer negativt (Stenholtz et al. 2019) om pedagogen använder digitala verktyg på ett omedvetet och icke-genomtänkt sätt. Eftersom pedagogernas uppfattningar av digitalisering kan påverka verksamheten, syftar studien till att tillfrågade pedagogers uppfattningar av den nya läroplanens (Lpfö 18 2018) digitala mål. Studien syftar även till att se vilken betydelse, digitalisering har för barnens kommunikation och samspel samt för utvecklingen av deras lärande och fantasi, enligt förskolepedagoger uppfattning.
Frågeställningar
- Vilka digitala verktyg är mest populära att använda i förskolan, enligt förskolepedagoger?
- Vilka uppfattningar har pedagogerna om digitala verktyg i förskolan, med särskilt fokus på barns samspel, lärande och fantasi?
- Vilka utmaningar respektive möjligheter ser förskolepedagoger med att arbeta med digitala verktyg?
- Vilka uppfattningar har förskolepedagoger om den nya läroplanens digitala mål?
Teoretiskt perspektiv
I denna del beskrivs det teoretiska perspektivet som studien utgår från. Här kommer även relevanta begrepp för studien att presenteras. Studien tar ansats i det sociokulturella
13
Detta eftersom studien undersöker hur människor påverkar varandra och tillägnar sig ny kunskap i samspelet med varandra, som Vygotskij (1962) menar på. Studien syftar till att få fram förskolepedagogers uppfattningar, vilket i sin tur påverkar barnens användningssätt av digitala verktyg (Nilsen 2018). Om studien hade tagit ansats i ett annat perspektiv, till exempel diskursanalys, hade analysresultatet kunnat se annorlunda ut.
Ett sociokulturellt perspektiv
Människor är sociala varelser, skriver Vygotskij (1962). Vygotskij var en rysk filosof som levde mellan 1896–1934. Hans teorier utgör grunden till det sociokulturella perspektivet (Säljö 2015, ss. 90). Denna studie har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt Vygotskijs teorier är människan en biologisk, kulturell och historisk varelse. Han menar på att, för att förstå hur lärande och utveckling sker hos barn, behöver forskaren tänka på tre aspekter biologi, kultur och historia och samspelet de emellan (Säljö 2015, ss. 90–91).
Detta innebär att sociala och kulturella aspekter är lika viktiga som biologiska (Säljö 2015, ss. 90–91). Ett sociokulturellt perspektiv bygger på att vi alla lär oss av varandra och att barnen därmed tillägnar sig ny kunskap i samspel med andra barn (Vygotskij 1962). Melander (2013, s. 77) menar på att barnen lär sig bäst när de själva får agera lärare, det vill säga får lära ut kunskapen som de just har tillägnat sig. Enligt förskolans läroplan är förskolan en social och kulturell mötesplats (Lpfö 18 2018, s. 5), något som främjar teorin om att människan lär sig genom att socialisera sig med andra.
Med hjälp av fysiska redskap, det vill säga artefakter, kan människan göra saker som hon i vanliga fall inte skulle klara av på egen hand (Säljö 2015, s. 91). Exempel på artefakter kan vara digitala verktyg. Digitala verktyg bidrar till att skapa en miljö för barnen där samspel med andra barn möjliggörs och gör det även lättare för barnen att påverka sitt lärande (Forsling 2011, s. 84). I samspel med andra människor medierar vi ständigt världen för varandra, skriver Säljö (2015, s. 94). Digitala verktyg gör det möjligt för oss att kommunicera med vår omgivning på ett multimodalt sätt.
Fokus för denna studie är att samla in förskolepedagogers erfarenheter och uppfattningar gällande läroplanens (Lpfö 18 2018) digitala mål. Resultaten kommer att analyseras med hjälp av några centrala begrepp ur det sociokulturella perspektivet. De valda begreppen är:
14
att skilja de begreppen från varandra, följer nedan ett försök att beskriva begreppen var för sig för att tydliggöra distinktionen mellan dem.
Helleves (2004) studieresultat visar att barnen med hjälp av datorer och digitala artefakter och i samspel med varandra både kan tillägna sig ny kunskap men även lära sig att värdera
lärandet som något som är kul och därmed njutbart (Helleve 2004). Det är exakt detta som är läroplanens mål: att förskolan ska ge barnen lust till ett livslångt lärande (Lpfö 18 2018, s. 5).
Samspel och kommunikation
Kommunikation har stor betydelse för lärande hos barnen. Barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande genom samspel med andra barn i samma kultur (Emilson 2003). Det är i samspelet med andra barn som barnen kan tillägna sig ny kunskap och kan lära sig att utveckla sitt språk. Detta benämner Vygotskij (1962) som socialt samspel. Sett ur ett sociokulturellt
perspektiv blir kommunikation och samspel fokusämnen när det kommer till barnens lärande i förskolan, hävdar Säljö (2014). Detta innebär att det är genom kommunikation och samspel som barnen kan känna delaktighet i gruppen, de kan lära sig av varandra och kan utveckla sin kunskap och tillägna sig nya erfarenhet (Säljö 2014). Han menar att kunskap inte är något individuellt utan att det snarare är något som utvecklas i samspel med andra. Människor kan hantera olika situationer genom att kommunicera med varandra (Säljö 2014).
Kommunikationen är som ett band mellan barnet och hennes omvärld. Alltså är det genom kommunikationen som barnet kan utveckla sin empati genom att uppleva och förstå vilka reaktioner andra barn eller vuxna visar gentemot en specifik händelse (Williams & Samuelsson 2000, s. 287). Enlig Forsling (2011, s. 84) kan barnets lärande stöttas och utvecklas genom kommunikation kring digitala verktyg. Williams och Samuelsson (2000, s. 285) menar kommunikation och samspel är både mål och medel för barnens lärande. Ljung-Djärf (2004, s 116-117) skriver att det är uppgiftens utformning, gruppens storlek och kombinationen av barn som deltar i en aktivitet som är de centrala faktorerna som påverkar barnens samarbete kring digitala verktyg, som till exempel datorer. Stöd från pedagogen är också viktigt då samarbetet mellan barnen kan brytas om det inte finns en närvarande pedagog och stöd från en vuxen (Ljung-Djärf 2004, ss. 116-117).
Lärande
15
tidigare nämnts menar Forsling (2011, s. 84) att digitala verktyg skapar en möjlighet för just sådana sammanhang, för samspel och lärande, genom att barnen med de digitala verktygen kan utforska områden som tidigare inte var möjliga att nå. Det här innebär att de kan utforska nya områden och därmed utveckla sin kunskap om de områdena och tillägna sig ny kunskap tillsammans med andra barn. Genom att lära sig att behärska och förstå sin omgivning, kan barnen också lära sig nya saker, som exempelvis ett nytt språk eller digitala kunskaper (Säljö 2015, s. 94).
Fantasi
Vygotskij (1995) menar att genom sin fantasi och kreativitet kan människan ändra sin nutid och påverka sin framtid och ändra riktningen på sin framtid (Vygotskij 1995, s. 13). Jag tolkar detta som att det är exakt vad människan har gjort med att utveckla digitala verktyg och driva digitaliseringen framåt. Människan har tidigare haft teorier och fantasier om en digital värld och nu lever hon i denna värld och hon fortsätter att fantisera och designa sin omvärld med sin kreativitet. Enligt Vygotskijs teorier har föreställningsförmågan och fantasin en viktig
funktion i barnens lärande (Häikiö 2007, s. 17). Att tillhandahålla förutsättningar för barn att utveckla fantasi och sin föreställningsförmåga är något som även läroplanen påpekar (Lpfö 18 2018, s. 13). Även fantasin behöver tränas, det finns risk för att förmågan att kunna fantisera begränsas eller slutar att utvecklas om barnen använder fantasin i mindre utsträckning eller inte alls (Andersson 2014, s. 23). Med hjälp av digitala verktyg och fantasi kan barnen skapa nya möjligheter för sin lek och sitt lärande, det digitala verktyget ger med andra ord barnen möjlighet att fantisera ännu mer (Nikolopoulou & Gialamas 2015, s.421). Utan förmågan att fantisera hade inga nya idéer eller uppfinningar, som de spännande verktyg som finns idag, funnits och genom att ge utrymme för fantasi skapar vi också möjlighet till lärande, menar Knutsdotter Olofsson (2009, s. 79). Grunden för människans kreativitet är fantasin, något som kan och möjliggör vetenskapen och teknikens utveckling (Vygotskij 1995, ss. 13–15).
Artefakter
16
den tidigare generationen har lämnat, så som datorer, lärplattor och appar (Säljö 2015, s. 97). Barnen behöver veta hur de digitala verktygen kan användas för att de ska kunna nå den information som de behöver för att i sin tur kunna lära sig nya saker. "När vi lär oss använda fysiska redskap (det vill säga artefakter) som medierande resurser, kan vi göra sådant vi aldrig skulle klara av med våra naturgivna förmågor" skriver Säljö (2015, s. 91). Artefakter
omvandlar sättet som människor lär sig, de förändrar människors sätt att kommunicera och interagera och ändrar på hur samspelet mellan människor sker, menar Säljö (2015, s. 98). Helleve (2004) menar att med hjälp av digitala verktyg som lärplattan kan pedagoger besvara barnens frågor och då har barnen möjlighet att utveckla sin kunskap inom det område som barnet är intresserat av (Helleve 2004). Enligt Bourbour, Vigmo och Samuelsson (2015, s. 117) kan inlärningskurvan hos ett barn förbättras med hjälp av en app som har väckt ett intresse hos barnet. Detta fenomen går att se i olika ämnen – med hjälp av en app som barnet tycker verkar roligt och intressant kan barnet utveckla sina kunskaper och lärandet sker mer spontant och blir mer spännande. Om appen däremot inte väcker ett intresse så sjunker inlärningskurvan. Något som även Nilsen (2018, s. 19) tar upp är spelbaserat lärande och menar på att detta kan göra barn mer engagerade. Nilsen (2018) skriver vidare att i de fall där pedagogen som använder appen inte har tillräckligt hög kunskap, så kan samma fördel vändas till en nackdel för barnets inlärning. Okunskapen kan nämligen leda till att lärandet minskar eller helt enkelt inte sker alls och att barnen dessutom till följd av detta interagerar mindre med varandra. En annan nackdel som Andersson (2014) pekar på är att den traditionella läsningen minskar på grund av de digitala verktygen. Pedagogerna läser inte lika mycket för barnen i förskolan när digitala verktyg används, men samtidigt betonar hon i sin studie att det numera har blivit mer populärt att använda sig av multimodala berättelser i undervisningen. Detta kan till exempel vara sagor som berättas med hjälp av bild, film och musik.
Metod
17
Slutligen beskrivs de forskningsetiska överväganden som gjorts och även ett resonemang kring studiens kvalitet.
Kvalitativ metod
Människor är beroende av varandra för att kunna tillägna sig ny kunskap (Ahrne & Svensson 2015, s. 8). Detta innebär att det inte går att uppnå ny kunskap utan att interagera och
kommunicera med andra. En kvalitativ datainsamlingsmetod valdes för denna studie för att samla in förskolepedagogers uppfattningar, åsikter och egna erfarenheter om den nya
läroplanens digitala mål (Ahrne & Svensson 2015, 9-10). Den kvalitativa forskaren är främst intresserad av de tillfrågade deltagarnas förståelse av världen och hur de upplever olika fenomen, skriver Brito och Dias (2017, s. 66). ”Varje kvalitativ studie är unik” (Fejes och Thornberg 2015, s. 36) och i denna studie fick även pedagogernas åsikter påverka studiens inriktning vilket gör studien än mer unik.
Skriftlig intervju som metod
Den ursprungliga planen var att använda observationer som metod för insamling av data, men på grund av den rådande situationen orsakad av “covid-19”-pandemin, var rekommendationen från Stockholms universitet att studenter bör välja datainsamlingsmetoder som inte innebär ökad risk för smitta av viruset både för studentens egen skull och omgivningens. Därför valdes istället intervju som metod för datainsamling från förskolepedagoger, istället för observation. En av deltagarna rekommenderade att intervjuerna helt kunde genomföras med hjälp av verktyget Google Forms (formulär). Deltagaren hade en onlinekurs kring hur Google Forms kan användas och med detta som hjälp kunde intervjuerna ske helt online. I Google Forms skapades en landningssida där informationsbrev, samtyckesbrev och alla intervjufrågor kunde publiceras. I början av sidan fick deltagarna information om hur intervjun går till och hur de ska fortsätta för att genomföra intervjun. Valet att genomföra intervjun helt genom ett digitalt verktyg som Google Forms var särskilt intressant i denna studie som handlar om just digitalisering i förskolan. Med detta verktyg blev det också lättare att nå ett större antal deltagare.
De frågor som användes i intervjun var alla genomarbetade för att minska risken för
18
2018, s. 128). I denna typ av intervju kan deltagarna inte förklara sina svar och berätta hur de tolkar frågorna, därför blir det desto viktigare att vara så tydlig och noggrann som möjligt i formuleringen av frågorna. Deltagarna har dock lämnat sina kontaktuppgifter och samtycke för att bli kontaktade för ytterligare komplettering vid behov, men för att minska risken att dra ut på studien så lades stor vikt på att utforma ett så tydligt och begripligt frågeformulär som möjligt.
Intervjufrågor ska innehålla enkla och begripliga ord för att alla intervjudeltagare ska kunna förstå dem. Att använda avancerade ord och formuleringar ökar risken att deltagarna inte hänger med, inte förstår vad som är syftet med frågorna och kan därmed då missförstå frågorna (Bjørndal 2018, s. 129).
Lantz (2007, s. 58) hävdar att det i en intervju är betydelsefullt att börja med frågor som hjälper forskaren att lära känna deltagarens bakgrund. Frågor om personens ålder och
erfarenheten inom ämnet kan vara relevanta att inleda intervjun med. Att vara mer medveten om deltagarens tidigare erfarenheter hjälper forskaren att bearbeta och förstå svaren (Lantz 2007, s. 58). Av den anledningen togs dessa bakgrundsfrågor med i intervjun.
Val av metod
Valet av metod för denna studie landade på skriftlig intervju. Möjligheten att göra
telefonintervjuer eller andra typer av digitala intervjuer, genom till exempel Zoom, fanns. Dessa metoder var dock inte aktuella för denna studie då ambitionen var att låta deltagarna få svara på intervjufrågorna i lugn och ro. De fick då möjlighet att reflektera över frågorna och avvakta med att ange svar, om det behövdes, för att sedan komma tillbaka och svara på frågorna när det passade dem. Digitalisering är ett relativt nytt begrepp och det är inte så jättelänge sedan som användning av digitala verktyg har blivit obligatoriskt i förskolan. Därför gjordes valet att låta förskolepedagogerna få den tid de behöver på sig för att kunna reflektera över varje fråga utan att känna sig stressade att leverera ett svar. Skriftliga intervjuer kändes som det bästa sättet att ge förskolepedagogerna den tid och ro som de behöver för att svara på frågorna.
19
Samtidigt öppnar metoden upp för att det blir möjligt att nå ut till fler personer (Snijkers, Haraldsen, Jones & Willimack 2013, s. 103).
Forskaren bör använda sig av öppna frågor menar Snijkers, Haraldsen, Jones och Willimack (2013, s. 104). Fördelen med öppna frågor i en skriftlig intervju är att deltagaren kan
formulera sig på det sätt hen vill utan att begränsas av själva frågan. Detta kan ge forskaren ett nytt perspektiv genom hen kan se verkligheten från deltagarens sida. Samtidigt är det viktigt att forskaren delar upp sina frågor till mindre och specifika frågor snarare än att ställa väldigt breda frågor, då de tenderar att göra så att deltagarna tappar fokus och intresse (Snijkers, Haraldsen, Jones & Willimack 2013, s. 104). Bjørndal (2018, s. 118) skriver att skriftliga intervjuer ofta ger en mer nyanserad bild av de olika perspektiven, jämfört med en ensidig observation där det kan vara svårare att urskilja detaljer och nyanser (Bjørndal 2018, s. 118). Samtidigt finns negativa aspekter av att använda skriftlig intervju som metod. Enligt Bjørndal (2018, s. 128) kan det till exempel vara en nackdel att inte kunna få klargöranden i vissa fall när något är oklart eller behöver förtydligas (Bjørndal 2018, s. 128). Bristen på detaljer är en annan negativ aspekt och kanske den mest problematiska konsekvensen av skriftliga
intervjuer. Det blir svårt att få en realistisk återspegling av hela verkligheten (Hitchings & Latham 2019, s. 393).
Urval och avgränsningar
Urval av deltagare
Redan innan denna studie påbörjades så skaffade jag kontakter med förskolepedagoger på olika förskolor, i syfte att använda de som deltagare i studien. Planen var först att besöka deras respektive förskolor och observera de olika digitala möjligheterna i deras verksamheter. Detta hindrades dock av “covid-19”-pandemin. Trots att förskolor fortfarande var öppna, var det inte etiskt rätt att besöka dem och riskera barnens och pedagogernas hälsa. De pedagoger som deltog i denna studie var alla pedagoger som jag har haft möjlighet att träffa vid olika sammankomster. En del kontakter knöts under lärarförbundets årsmöte, i februari 2020. Dessa kontakter visade intresse för att delta i studien. Under årsmötet samlades deras
20
eller liknande. Jag lyfte inte frågor kring detta med dem under mötet, därmed har mitt resultat och mina tolkningar inte påverkats av att jag träffat de tidigare. Listan på deltagare innehåller inte pedagoger från VFU eller egen arbetsplats.
Det blev totalt 23 förskolepedagoger som deltog i studien. De har varit i olika åldrar och bor i olika områden i Stockholms län. Sett till intervjupersonernas utbildning var det 14
förskollärare, 8 barnskötare och 1 person som svarade ”övrig”. Könsfördelningen var 20 kvinnor och 3 män. Majoriteten av intervjupersonerna hade mer än 10 års erfarenhet. Det var dessa frågor kring de intervjuade personernas bakgrund som jag valde att ställa, då jag anser att just information om deras utbildningsbakgrund och erfarenhet är det som är mest relevant för denna studie.
Urval av litteratur
Insamlingen av litteratur och relevanta artiklar att använda i denna studie har gjorts med hjälp av Stockholm universitets sökverktyg samt Google Scholar. De centrala sökorden var
digitalisering, förskolan, digitala verktyg, lärande, samspel och fantasi. Inspiration har även tagits av tidigare kurslitteratur och examensarbeten genom att se till tidigare kursers
referenslistor och utforska de vidare. De böcker som har använts i studien har lånats från Stockholms universitetsbibliotek eller andra offentliga bibliotek. Artiklarna som har använts har varit vetenskapligt granskade och publicerade för gratisanvändning.
Genomförande
I början av studien kontaktades deltagarna som lämnat sina kontaktuppgifter innan studiens start. Detta har tydliggjorts under rubriken “Urval av deltagaren” ovan. De kontaktades först för att se huruvida de fortfarande var intresserade av att delta i studien eller inte. Den
21
utan valet föll slumpvis på deltagarna, då jag knutit kontakt med dem innan studien påbörjades.
Deltagarna började sedan att skicka in samtycke till deltagande genom ett separat mejl till mig. Deltagarnas svar på intervjufrågorna blev synliga direkt efter att de hade skickat in svaren i Google Forms.
Ett av problemen som uppstod under intervjufasen var att många av de deltagarna som kontaktades inte hade svarat på det första utskicket. En del hade inte heller svarat på själva frågorna även om de uttryckt intresse för att vara med efter det första utskicket. Planen var att nå så många av förskolepedagogerna som möjligt för att kunna presentera och underbygga resultatet. Tyvärr var det nästan hälften av de potentiella deltagarna som inte hade svarat på intervjun.
Databearbetning och analysmetod
I en intervjubaserad studie brukar forskaren börja med transkribering av materialet, det vill säga överföring av det muntliga materialet till skriftligt material för att kunna använda det i studien, något som Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015, s. 51) skriver kan göras på olika sätt. Detta behövde dock inte göras för denna studie då intervjuerna genomfördes skriftligt. Som tidigare nämnts så kräver en skriftlig intervju mindre bearbetning av materialet då det redan är i skriftform (Snijkers, Haraldsen, Jones & Willimack 2013, s. 103). Därtill kan tilläggas att för de delar som valts att tas med som citat i studien, har språket redigerats för att det ska bli mer begripligt för läsaren att förstå (Öberg 2015, s. 63). Innehållet är dock
detsamma och det har endast gjorts mindre justeringar för läsbarheten.
Intervjuerna har lästs igenom noga flera gånger för att upptäcka likheter och skillnader och ett gemensamt mönster. Mönstret kunde visa på det gemensamma sättet som förskolepedagoger arbetar med digitala verktygen. Det gick även att urskilja gemensamma ord i intervjuerna med förskolepedagogerna, till exempel utveckling, lärplattan och framförallt lärande som var det mest frekvent använda begreppet. Flera av deltagarna påpekade även på olika sätt
förskolepedagogens roll i användningen av digitala verktyg.
Svensson och Ahrne (2015) skriver att bearbetning av material innebär att aktivt sortera,
ordna och kategorisera sitt material och målet med bearbetningen av materialet är att kunna
22
med hjälp av det sociokulturella perspektivet och de valda begreppen, slutligen är målet att kunna diskutera och jämföra resultatet med tidigare forskning. Öberg (2015, s. 63) menar att behandling och bearbetning av materialet inte ska blandas med tolkningar och lyfter vikten av att materialet ska vara fritt från forskarens tolkningar och analys (Öberg 2015, s. 63).
Forskningsetiska överväganden
Enlig Vetenskapsrådet (2017) finns det fyra grundläggande forskningsetiska principer när det kommer till användning av information före, under och efter intervjun.
Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna i studien har anonymiserats i bearbetningen av uppgifter och i det skriftliga arbetet (Vetenskapsrådets 2017, s. 12–13). Deltagare får inte nämnas i studien med namn utan bör alla anonymiseras. Detta är för att deltagarna ska känna sig trygga och kunna svara på frågor utan att behöva tänka på eventuella konsekvenser av att vara offentliga. För denna studie var det av stor vikt att deltagarnas svar var ärliga, därför var detta krav mycket viktigt att efterfölja.
Informationskravet innebär att alla deltagare ska informeras gällande studiens syfte och innehåll (Vetenskapsrådets 2017, ss. 7-8). Alla deltagarna fick informationsbrev där detta tydliggjordes. Deltagarna fick reda på varför de ska svara på frågorna och i vilket syfte frågorna och deras svar ska användas.
Nyttjandekravet handlar om att deltagarna ska informeras om hur den samlade informationen ska användas, att det endast ska användas i forskningssyfte och att informationen ska raderas efter godkännande av arbetet (Vetenskapsrådets 2017, s. 14).
Samtyckeskravet bygger på att deltagarna i studien är med frivilligt och samtycker till att delta i studien. De ska informeras om att de när som helst kan avsluta sitt deltagande och kan välja att undvika att svara på frågor som de inte vill besvara (Vetenskapsrådets 2017, ss. 9-10). Samtyckesbrev, informationsbrev och samtliga frågor för denna studie går att finna i bilaga.
23
deltagarna har svarat på intervjun syns deras svar direkt på en privat sida som skaparen av formuläret har tillgång till.
Viktigt att nämna är att GDPR (General Data Protection Regulation) inte förbisågs. Innan valet av formulärverktyg landade på Google Forms, har en genomgång gjorts av Googles sätt att hantera uppgifter för att säkerställa att deras policy för datahantering stämmer överens med GDPR. Det är även viktigt att nämna att informationen i formuläret, som till exempel svar på frågor, och deltagarens personuppgifter, som exempelvis namn, delades på två skilda platser. Detta innebär att deltagaren svarar på intervjufrågorna genom Google Forms men skickar sitt samtycke till mig i ett separat mejl i bildformat. Eftersom samtyckesinformationen skickades i bildform så försvinner risken att den används på annat sätt. Inga frågor kring känsliga
personuppgifter, såsom personnummer eller andra frågor som kan upplevas som känsliga, ställdes. Detta för att denna typ av information inte ska sändas genom mejl. För att få fram information om deltagarnas ålder, fick deltagarna välja bland tioåriga åldersspann, till exempel 18–25 år eller 26–35 år. Då ålder kan upplevas som en känslig fråga för en del personer, presenterades istället alternativen för ålder i dessa spann, för att undvika eventuell irritation.
Som nämnts tidigare så finns en risk att deltagarnas svar kan missförstås när metoden som används är en skriftlig intervju. Denna risk kunde dock minskas drastiskt med hjälp av en lösning som en av deltagarna presenterade. Hon fick frågan om hon ville delta i intervjun och svarade “Vad spännande, ja självklart kan jag det. Du kan även ta mitt telefonnummer ifall du behöver ställa ytterligare frågor”. Detta ledde till att en JA/NEJ-fråga lades till i slutet av intervjun, där deltagaren ombads svara på om hen kan tänkas bli kontaktad vid behov. På så sätt minskar risken för missförstånd då det öppnar upp för vidare kontakt om något i svaren verkar otydligt. Givetvis föreligger fortfarande en risk att missförstånd kan ske, men detta sätt minskar den risken betydligt.
Samtidigt gjordes försök att låta intervjufrågorna vara så öppna som möjligt. Öppna frågor innebär att svaren som efterfrågas inte är specifika (Bjørndal 2018, s. 169). Tanken är att inte påverka deltagarna till att ge ett specifikt svar utan låta de svara öppet och utifrån sina egna erfarenheter. Detta var även huvudsyftet och målet med intervjufrågorna som användes i denna studie. Det fanns dock en del frågor i intervjun som krävde mer konkreta svar, exempelvis frågor kring ålder, anställningstid och huruvida ändringar har gjort på
24
deltagaren att komplettera med vad de tycker har saknats i intervjun, kopplat till digitalisering. Detta för att möjliggöra för pedagogerna att påverka studien och dess utfall.
En annan viktig punkt är det moraliska ansvaret som forskaren har gentemot deltagaren såväl när frågorna ställs som under hela studien (Nikku 2013, s. 104). För att beakta det moraliska ansvaret, har till exempel känsliga frågor undvikits, men eftersom intervjun är en skriftlig intervju har deltagaren haft tid att fundera på varje fråga och svara på ett genomtänkt sätt som hen kan känna sig nöjd med.
I denna studie intervjuades alla pedagoger och inte endast förskollärarna, då det är en fråga som rör alla. Wångersjö (2017, s. 8) menar på att när en engagerad pedagog slutar från en avdelning brukar det innebära att kunskapen flyttar med pedagogen (Wångersjö 2017, s. 8). Även om hon skriver detta i en kontext som rör nyanlända barns språk, går det att knyta till digitalisering också. Istället för att lägga allt ansvar som rör digitalisering på pedagogen, är det viktigt att alla är medvetna och kunniga inom området. På så sätt skapas inte ett
personberoende utan kunskapen sprids ut i verksamheten. Det krävs inte särskilt hög, teknisk kompetens för att kunna göra aktiviteter med barnen med digitala verktyg. Det är visserligen tidskrävande och ansträngande till en början, men när kunskapen väl etablerats i
verksamheten kan hela verksamheten hjälpa till för att uppnå läroplanens digitala mål.
Studiens kvalitet
Även om denna studie genomförts i form av en enkät så är det inte en enkätstudie utan en intervju, något som går att ses på två olika sätt. För det första har alla deltagare skickat ett samtyckesbrev, vilket inte är vanligt vid en enkätstudie. Tack vare det detta så är man försäkrad om att deltagarna i intervjun är riktiga människor som svarar på frågorna, vilket är viktigt för studiens trovärdighet. För det andra så är det ett tiotal personer som har blivit intervjuade, vilket gör att studien blir pålitligare än om det hade varit ett fåtal personer samt ger en mycket bredare bild av hur det egentligen ser ut. Vissa svårigheter som jag stötte på när jag använde mig av denna metod var att jag löpande fick hålla kontakt med deltagarna
25
Resultat och analys
I denna del kommer jag att gå djupare in på resultatet som uppnåtts efter att materialet analyserats. Syftet med studien var att ta reda på hur förskolepedagoger uppfattningar av den nya läroplanens (Lpfö 18 2018) digitala mål samt vilken betydelse de uppfattningarna har för barns kommunikation, samspel, lärande och fantasi, allt detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv.
De frågeställningar som resultatet kommer att analyseras utifrån är följande: 1) Vilka digitala verktyg är mest populära att använda i förskolan, enligt
förskolepedagoger?
2) Vilka uppfattningar har pedagogerna om digitala verktyg i förskolan, med särskilt fokus på barns samspel, lärande och fantasi?
3) Vilka utmaningar respektive möjligheter ser förskolepedagoger med att arbeta med digitala verktyg?
4) Vilka uppfattningar har förskolepedagoger om den nya läroplanens digitala mål?
Detta avsnitt är strukturerat på ett sätt där en fråga väljs ut och resultatet i form av intervjusvar presenteras. Därefter följer en analys på det resultat som just presenterats. Analysen har utgångspunkt i den forskning och de frågeställningar som denna studie ämnar svara på.
Beskrivning av deltagarna
I denna studie är det 23 olika förskolepedagoger som har deltagit och av dessa 23 deltagare så var 20 av dem kvinnor och de resterande tre var män.
Åldern på deltagarna var allt mellan 18 och 67 år och av dessa var 14 personer utbildade förskollärare, 8 barnskötare samt en person som hade fyllt i “övrigt” i rutan på enkäten. Med andra ord så bestod studien främst av förskolepedagoger.
Förändringar i verksamheten efter den nya läroplanen enligt pedagogernas uppfattningar
26
analys av resultatet med koppling till den valda forskningen. Frågan berör flera av de frågeställningar som studien ämnar besvara.
Resultat av intervjuer
En av de första frågorna som deltagarna fick besvara var huruvida pedagogerna som deltagit i studien hade gjort någon märkbar förändring i sin verksamhet eller inte efter att den nya läroplanen blivit aktuell när det gäller digitalisering i förskolan. De som svarade “Ja” på den frågan blev då ombedda att berätta lite mer om de ändringar de gjort, och majoriteten av deltagarna (14 st) svarade att de valt att ändra sin verksamhet efter att den nya läroplanen trätt i kraft.
Självklart så var alla deltagares förändringar inte på samma nivå, utan de skiljde sig åt på ett eller annat sätt. Resultatet visar att de större förändringarna efter att den nya läroplanen trätt i kraft skedde på de avdelningar där förskolepedagogerna var mellan 26–35 år gamla. Det gick att urskilja en distinktion mellan hur förskolepedagogerna respektive barnskötarna såg på förändringarna som gjordes i verksamheten. Förskollärarna la mer fokus på hur olika verktyg kan användas för att uppnå digitaliseringsmålet. De la större vikt vid att resonera kring de pedagogiska aspekterna av de digitala verktygen. Exempelvis svarade förskollärare L i åldersintervallet 36-45 med 5 till 10 års erfarenhet, följande:
“Att få in digitaliseringen mer övergripande i verksamheten samt en större förståelse och medvetenhet kring vad adekvat innebär. Mer källkritik och mer ifrågasättande kring vad vi
väljer för hjälpmedel till barnen.”
Barnskötarna var däremot mer inriktade på att barnen ska använda sig av olika digitala hjälpmedel. Deras svar var inte lika fokuserade på hur de ska användas och med vilket
innehåll. Ett exempel på ett av svaren från barnskötare L i åldersintervallet 46-55 med mer än 10 års erfarenhet, skriver:
“Vi använder flera digitala verktyg med barnen, barnen är delaktiga i arbetet.”
27
arbetat inom yrket i mer än tio år, hade gärna velat få lite hjälp och kanske få gå igenom utbildningar där de får mer kunskap om digitalisering.
En barnskötare (nedan Barnskötare A) skrev att hon har skrivit ut QR-koder som barnen fått använda sig av och att det enligt henne var tillräckligt mycket digitalisering. Hon lyfte även upp att digitalisering för henne var något okänt, men även något som hon gärna hade lärt sig mer om.
Barnskötare A som är i åldersgruppen 46–55 år med över tio års erfarenhet, svarade på följande sätt på intervjufrågan “blunda och dröm din digitalavdelning”:
“Jag skulle jättegärna lära mig att använda digitala verktyg på arbetsplatsen. Kommer inte
riktigt fram någonstans när jag försöker att drömma om det här. Men som sagt, jag hade gärna velat vara med på kurser om att digitalisera vår arbetsplats.”
Barnskötare B i åldersgruppen 36–45 år med över tio års erfarenhet, skriver såhär om sin vilja att fortbilda sig inom digitalisering:
“Jag brinner för att använda mer digitalisering i förskolan. Jag tog upp vikten att digitalisera förskolan men jag upplever att mina kollegor, speciellt de äldre är väldigt skeptiska mot allt som är nytt. Jag förväntade mig att min chef skulle stötta och dela min vision men hen tycker att detta kostar pengar. Jag skulle önska att mina kollegor går på föreläsningar eller kanske
går på kurser så att vi kan diskutera digitalisering och förbättra verksamheten.”
Efter att den nya läroplanen (Lpfö 18 2018) hade trätt i kraft så valde 14 av dessa deltagare att anpassa miljön för att deras verksamhet ska uppnå den nya läroplanens digitala mål, medan 8 personer angav att de valde att antingen göra inga förändringar eller förändringar som är alldeles för små.
Fråga: de mest populära digitala verktygen i förskolan enligt pedagogernas uppfattningar
28 Resultat av intervjuer
Bland deltagarna så var lärplattan det mest populära digitala verktyget, då det nästan var alla pedagogers första val. Hos vissa var det även så viktigt att de såg en digital verksamhet som nästintill omöjlig om surfplattan inte var en del av den.
Av alla 23 deltagare så har samtliga på ett eller annat sätt använt sig av lärplattan på sina avdelningar. Det var endast en deltagare som valde att inte nämna lärplattan i intervjun men den deltagaren beskrev hur de bland annat skapade filmer tillsammans med barnen med hjälp av appar, vilket betyder att de har använt någon typ av lärplattan. För sju av deltagarna så var lärplattan det enda digitala verktyg som de använde aktivt.
Lärplattan var alltså det mest populära digitala verktyget som används men efter det så var det pedagogiska appar som var populärt bland deltagarna. Användandet av pedagogiska appar har självklart en koppling till användandet av lärplattan, men appar kan även användas med hjälp av en laptop, även om det inte är lika vanligt i förskolan.
De flesta deltagarna använder sig av appar där barnen kan skapa filmer och olika berättelser, men även appar som hjälper pedagogerna att dokumentera barnens aktiviteter i verksamheten. En av deltagarna nämnde en app som heter “PicCollage”, vilket är en app där man pussla ihop flera bilder på ett kollage. Detta använde deltagaren sig av för att tillsammans med barnen dokumentera deras vardagsaktiviteter och sedan dela det med resten av gruppen i en samling, exempelvis.
En annan deltagare nämnde något som kallas “Makey-makey”, vilket är ett system där man kan använda sig av fysiska föremål och digitala artefakter samt en lärplattan eller dator. Denna information går dock inte att använda i studien då det endast var en deltagande som tog upp detta.
29
modersmål som exempel. Detta behöver självklart inte betyda att de andra deltagarna inte bryr sig om just denna aspekt, utan alla har olika personliga intresseområden och det finns många olika saker att belysa.
Något annat som är populärt bland deltagarna är digitalkameror vilket mer än hälften svarade att de aktivt använder i sin verksamhet, då det verkar vara det bästa sättet för dem att
dokumentera det som sker i verksamheten. En av pedagogerna skrev att hon använder sig av en digitalkamera för att dokumentera vad som sker i verksamheten, vilket är väldigt bra då barnen kan gå runt tillsammans med pedagogen och dokumentera vad man gör, något som inte går att göra på samma sätt med lärplattan.
Många använder sig också av projektor som ett digitalt verktyg och där var det 12 av deltagarna som skrev att det är något de använder sig av tillsammans med barnen. En av pedagogerna skriver att de tittar på faktafilmer med barnen med hjälp av projektorn och att de på fredagar har något som de kallar för “Fredagens barnbio” där de sätter på en barnfilm medan barnen äter mellanmål.
Ett digitalt verktyg som lite mindre än hälften av deltagarna nämnde är robotar, vilket nio av deltagarna nämnde, och då gäller det robotar som kallas för bland annat BlueBot och BeeBot. Det minst populära digitala verktyget bland deltagarna är dock smartboarden.
Barnskötare C, i åldersgruppen 56–67 år med över tio års erfarenhet, skriver så här:
“Jag tror inte på övernaturliga krafter men den digitala verktygen verkar ha en magisk aura som drar barnen åt sig. Diskussionen kring digitala verktygen är fantastisk.”
Analys av intervjusvar
Vygotskij (1962) sa en gång “Människor är sociala varelser”. Studiens resultat visar oss att digitala artefakter används tillsammans med andra barn och i samspel med andra, med andra ord så används digitala artefakter oftast i grupper. De flesta digitala artefakter gör det även möjligt att etablera kommunikation mellan barnen och även mellan pedagogerna och barnen vilket vi kan se i studiens resultat, något som även Säljö (2015, s. 98) menar.
30
möjligt med hjälp av till exempel en projektor i verksamheten. Med hjälp av en projektor så kan barnen titta på fakta filmer, lära sig nya saker och utvecklas inom nya områden.
Man kan även ta upp Helleve (2004) och åsikterna där som tar upp just detta om barns frågor och funderingar för att till exempel få reda på vilka faktafilmer man ska se på. Ett digitalt verktyg som ändå har lyckats till viss del är “Makey-makey”. Detta digitala verktyg har jag personligen inte provat på men under en workshop på Stockholms Universitet så fick jag chansen att pröva på det. Den bild jag fick av detta digitala verktyg var att det var väldigt spännande, lärorikt samt något som ger barnen möjligheten att till exempel skapa musik tillsammans med de andra barnen.
Med andra ord är det många aktiviteter som underlättas och möjliggörs tack vare alla digitala artefakter som nämnts ovan, något som även Säljö (2015, s. 91) påpekar. Detta är aktiviteter som annars inte hade kunnat ske som till exempel att skapa filmer eller att läsa på persiska även fast det inte finns en persisktalande pedagog närvarande. Precis som barnskötare F förklarar så är detta särskilt hjälpsamt för barn som har ett annat hemspråk än svenska och för barn som har svårt att kommunicera och känna sig delaktiga i verksamheten. Det underlättar väldigt mycket för barnen när de kan lära sig med hjälp av att pedagogen visar bilder, olika filmer och så vidare som en del av inlärningen.
Fråga: digitala verktygs inverkan på barns samspel, lärande och fantasi enligt pedagogernas uppfattningar
Detta avsnitt presenterar resultatet och analysen av svaren på delar som berör hur
förskolepedagoger uppfattar att digitala verktyg påverkar barns samspel, lärande och fantasi.
Resultat av intervjuer
Det var 20 av deltagarna i studien som antydde att digitalisering i förskolan är något som är värdefullt och lärorikt för barnen, samtidigt som motargumenten mest riktade sig in på det sättet som digitalisering används på. Det fanns dock en deltagare som var emot digitalisering, särskilt bland de yngre barnen. Denna deltagares intervjusvar kommer senare i denna
31
Två av deltagarna verkade vara både för och emot att digitalisering ska användas i förskolan, vilket man kan se i deras intervjuer då de i stort sett innehåller lika många positiva som negativa argument.
Så här skriver förskollärare A, som är i åldersspannet 36–45 år, om fantasi:
“Den digitala världen är egentligen en värld av fantasi och är obegränsad precis som vår fantasi. Vad som däremot är begränsat är vår verkliga hantering av digitala verktyg i vår
verksamhet.
I själva verket är det vi pedagoger som på något sätt begränsar både användning av digitala verktyg och barnens fantasier. Jag menar inte att man ska låta barnen sitta och spela digitalt och göra vad de vill, utan jag tycker att man ska etablera en pedagogisk miljö som inte gör
barnen till passiva användare.”
Bland förskolepedagoger som är över 45 år var det mer förekommande att man associerar digitalisering med lärande och att digitalisering ses som ett verktyg som ger barn och
pedagoger möjlighet att snabbt hitta svar på internet. Det underlättar arbetet väldigt mycket då de även kan undersöka alla områden de vill (oavsett ämne), samt använda digitalisering för att utveckla barnens lärande.
Något annat som är viktigt att ta upp är samspel och kommunikation. En av deltagarna skriver att lärplattan används av barnen tillsammans så att de kan diskutera hur de ska fortsätta för att kunna nå mål som de har lagt upp. Det kan även ske att barnen använder sig av lärplattan för att tillsammans svara på frågor. Det är även normalt att de yngre barnen lär sig av de äldre barnen, då de ofta lär sig snabbare om det är ett annat barn som delar med sig av sin kunskap. Barnskötare D som är i åldersspannet 46–55 år gammal, med över tio års erfarenhet skriver:
“Tillsammans med andra barn lär de sig väldigt snabbt, och med bra appar och program kan det vara lärofyllt.”
Denna deltagare beskriver sig själv som okunnig och med bristfällig kunskap gällande digitalisering i förskolan. Hon skriver även att hon försöker lära sig att använda digitala verktyg med hjälp av hennes kollega som mer bekant inom området.
32
mindre än tre års erfarenhet, verkar det vanligare att man ser digitaliseringen som ett positivt hjälpmedel för att kunna kommunicera, utvecklas och kunna samspela mellan varandra på verksamheten.
Så här skriver förskollärare B som är i åldersgruppen 26–35 år gammal och har mindre än tre års erfarenhet:
“Så länge det finns en medvetenhet kring vad barnen får ut av de digitala verktygen så tycker
jag det är bra. De ska inte vara en barnvakt utan ska stimulera barnen i deras fantasi, samspel och lärande på så sätt att de väcker nyfikenhet och kreativitet hos barnen.”
Många av deltagarna delade liknande åsikter med förskollärare B, alltså hade de liknande svar som antydde på ungefär samma sak, att digitala verktyg stimulerar barnens fantasi, samspel och lärande på ett bra sätt.
Sen har vi också två olika åsikter från två deltagare; dels en åsikt från en förskollärare även en barnskötares åsikt, och båda dessa är kvinnor. Den ena deltagaren, Förskollärare C, som tillhör åldersgruppen 26–35 år, menar att det är lärorikt och utvecklande att använda digitala verktyg med de yngre barnen i förskolan som är i åldern 1–3 år. Hon skriver:
“För mig är de digitala verktygen integrerade i mitt arbete och utforskande tillsammans med
barnen. Särskilt Ipaden ger barnen på min avdelning (1–3 åringar) möjlighet att dela med sig av upplevelser de inte kan berätta om med ord ännu.”
Den andra deltagaren är Barnskötare E i samma ålder som inte alls håller med. Hon är emot det konceptet och tycker att barn i den unga åldern bland annat stör sin fantasi vid användning av digitala verktyg, men hon håller med om att det gör dokumentationen i verksamheten mycket lättare .Hon skriver att “även om barnen kan nå ny kunskap och lära sig nya saker
med hjälp av den digitala utvecklingen samt att det digitala verktyget gör dokumentationen lättare och smartare så stör den deras utveckling av fantasi och även deras vanliga
kommunikationssätt och det minskar deras empati och sympati. De kan bli blinda på
varandras behov. De kommer inte att kunna läsa av varandras ansiktsuttryck eftersom de har mer kontakt med en Ipad än människor.
