5. Diskussion 1 Resultatdiskussion
5.4 Vidare forskning
I detta arbete har vi tagit upp orsaker bakom polariseringen i debatten om miljöfrågor. Kunskapsresistens har varit en ledstjärna. Det är dock en självklarhet att det finns många sätt att göra en undersökning om just kunskapsresistens och vårt ingångssätt är bara en bråkdel av alla de möjligheter som finns. Vi gjorde ett aktivt val att inte gå in i en alltför politisk debatt eftersom vi ansåg att det skulle öka risken för att våra egna ideologier skulle färga resultatet alltför mycket, men det kan vara intressant att göra en analys på högre nivå med fokus på angränsande ideologier, såväl politiska som existentiella etcetera.
Ett exempel skulle vara att genomföra fallstudier och med hjälp av enkäter samt intervjuer, och få ett mer generaliserbart urval. Man skulle möjligtvis kunna studera samband mellan ideologier och vilja att ta till sig viss kunskap, så som vissa undersökningar gjorts i den tidigare forskningen. Alternativt titta på hur personer inom en viss grupp ser på ett visst fenomen, om det är en enighet inom gruppen kring fenomenet eller om det finns en splittring - och vilken av inriktningarna är i så fall den som slutligen blir en del av gruppen, och vad det beror på. Det finns alltså en bred möjlighet inom många områden att utveckla detta begrepp inom, speciellt med tanke på kunskapsresistens inte är lika etablerat som många andra områden så är det svårt att säga vilken inriktning det kan och kommer att ta. Ett annat exempel skulle kunna vara att inom skolan titta på hur väl elever är insatta i källkritik på internet och vilka olika platser som elever får sin kunskap ifrån, den som inte kommer från skolan. Problemområdet för denna typ av studie hade exempelvis kunna vara att se hur elever ställer sig till olika fakta som presenteras i samhället, och hur lärare ska arbeta för att ge eleverna adekvata verktyg för att kunna möta olika uppgifter om samma ämne. En analys av fler artiklar, eller ett annat urval av artiklar, hade med stor sannolikhet kunnat bidra med tillräckligt mycket material för att kunna göra en analys av relativisering, och ett flertal andra teman. Men med den avgränsningen som gjorts anpassades temana till det material vi har, och lämnar vidare teman till framtida forskning.
Då kunskapsresistens finns där det finns kunskap, menar vi att det finns oändliga möjligheter till vidare forskning då kunskap finns överallt, inom företag, organisationer, på internet, på gatan. Det är knutet till människor och ideologier, men inte till en specifik grupp människor eller en viss ideologi. Andra teorier än de inom socialkonstruktivismen kan även användas, då vi anser att det finns flera sätt att undersöka fenomenet.
Referenslista
Asten, M. (2009, december 28). More evidence CO2 not culprit. Hämtad 20 december 2017, från http://www.theaustralian.com.au/opinion/more-evidence-co2-not-culprit/story-e6frg6zo-12258142302 58?sv=2d3878e516a9f0af44d79abac164d210
Bojanowski, I. C. B. A. (2014, maj 12). Climate Change Debate: A Famous Scientist Becomes a
Skeptic. Spiegel Online. Hämtad från
http://www.spiegel.de/international/world/meteorologist-lennart-bengtsson-joins-climate-skeptic-think -tank-a-968856.html
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. (1. uppl.) Malmö: Liber. Chalmers, A. (2013). What Is This Thing Called Science?. University of Queensland Press.
Cook, A. Arndt, J & Lieberman,_D (2004). Firing Back at the Backfire Effect: The Influence of Mortality Salience and Nullification Beliefs on Reactions to Inadmissible Evidence. Law And Human Behavior, (4), 389. Crandall, C. S., Tsang, J., Harvey, R. D., & Britt, T. W. (2000). Group identity-based self-protective strategies: the stigma of race, gender, and garlic. European Journal Of Social Psychology, 30(3), 355-381.
Fairclough, N. (2013). Critical Discourse Analysis: The Critical Study of Language. Routledge.
Haslam, C., Cruwys, T., Milne, M., Kan, C., & Haslam, S. (2016). Group Ties Protect Cognitive Health by Promoting Social Identification and Social Support. Journal Of Aging And Health, 28(2), 244-266.
IPCC – Intergovernmental Panel on Climate Change. (u.å.). Hämtad 21 december 2017, från http://ipcc.ch/ Kahan, D. M., Braman, D., Gastil, J., Slovic, P., & Mertz, C. K. (2007). Culture and Identity-Protective Cognition: Explaining the White-Male Effect in Risk Perception. Journal Of Empirical Legal Studies, 4(3), 465-505. doi:10.1111/j.1740-1461.2007.00097.x
Landrum, A. )., Lull, R. )., Akin, H. )., Hasell, A. )., & Jamieson, K. ). (2017). Processing the papal encyclical through perceptual filters: Pope Francis, identity-protective cognition, and climate change concern. Cognition, 1661-12. doi:10.1016/j.cognition.2017.05.015
Peter, C., & Koch, T. (2016). When Debunking Scientific Myths Fails (and When It Does Not): The Backfire Effect in the Context of Journalistic Coverage and Immediate Judgments as Prevention Strategy. Science
Communication, 38(1), 3-25. doi:10.1177/1075547015613523
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Roberts, J. (2013, september 30). UN’s massive new climate report adds little explanation for ”pause” in
warming [Text.Article]. Hämtad 20 december 2017, från
Stampf, O. & Traufetter, G. Breaking Global Warming Taboos: ”I Feel Duped on Climate Change” - SPIEGEL
ONLINE. (u.å.). Hämtad 20 december 2017, från
http://www.spiegel.de/international/world/breaking-global-warming-taboos-i-feel-duped-on-climate-change-a-81 3814.html
Stilbs, P & Ortmark, Å. Expressen, gå inte på klimatbluffen. (u.å.). Hämtad 20 december 2017, från https://www.expressen.se/debatt/expressen-ga-inte-pa-klimatbluffen/
Taylor, J. Global Warming Alarmists Caught Doctoring ”97-Percent Consensus” Claims. (u.å.). Hämtad 20 december 2017, från
https://www.forbes.com/sites/jamestaylor/2013/05/30/global-warming-alarmists-caught-doctoring-97-percent-consensus-claims/#53e8602f485d
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Villarroel, C., Felton, M., & Garcia-Mila, M. (2016). Arguing against confirmation bias: The effect of
argumentative discourse goals on the use of disconfirming evidence in written argument. International Journal
Of Educational Research, 79167-179. doi:10.1016/j.ijer.2016.06.009
Wikforss, Å. (2017). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. (Lidingö): Fri tanke.