En delad planet –
polariseringen av
klimatdebatten
En kritisk diskursanalys
En delad planet – polariseringen
av klimatdebatten
En kritisk diskursanalys
Rebecca Morelli och Linnea Tillenius
Sammanfattning/Abstract
I denna uppsats är syftet att analysera en polariserad debatt och undersöka om det går att se tecken på kunskapsresistens, förnekelsen av fakta. Studien bygger på kritisk diskursanalys och analyserar delar av klimatdebatten. Materialet utgörs av en samling artiklar skrivna av kritiker som motsätter sig det som idag anses vara den etablerade forskningen kring klimatet, och fokus ligger på att granska hur detta går att koppla samman med kunskapsresistens. Analysen av materialet visar att det går att finna tendenser på kunskapsresistens bland materialet hämtat ur klimatdebatten och diskuterar hur detta kan komma till uttryck i olika sammanhang inom debatten.
This essay studies a polarized debate using a critical discourse analysis to see if there is a connection to resistance against certain knowledge. The study uses social constructivism as a theoretical base, and previous research is the source of the keywords used to analyse the found material. The material is a number of articles written by different people who are critic to the current established view in the climate debate, especially critics against IPCC, UN’s climate Panel. The study’s findings show several effects connected to knowledge resistance and discusses how this can be seen in a more general debate.
Nyckelord/Keywords
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1
1.1 Inledning 1
1.2 Problembakgrund 2
1.3 Syfte och frågeställningar 3
1.3.1 Syfte 3
1.3.2 Frågeställningar 3
2. Tidigare forskning & teoretisk inramning 4
2.1 Tidigare forskning 4
2.1.1 Kunskapsresistens 5
2.1.2 Bekräftelsebias 6
2.1.3 Identity-protective cognition 7
2.1.4 The backfire effect 8
2.2 Vetenskaplig inramning 9
2.2.1 Fairclough, socialkonstruktivism och diskurser 9
2.2.2 Chalmers och vetenskap 10
2.2.3 Reflektioner kring vald teori 11
3. Metod 12
3.1 Kritisk diskursanalys 12
3.2 Centrala begrepp 14
3.2.1 Transivitet och nominalisering 14
3.2.2 Modalitet 14
3.2.3 Intertextualitet och interdiskursivitet 15
3.3 Urval och insamling 15
3.4 Bearbetning och tematisering 16
3.5 Kvalitetsvärdering 18
3.5.1 Etiska överväganden 18
3.5.2 Metodreflektion 18
3.5.3 Kvalitetsbegrepp 18
4. Resultat & analys 19
4.1 Resultat 19
4.1.1 Utvalda teman 20
4.2 Analys av resultat 21
1. Bakgrund
1.1 Inledning
I ett program på Sveriges Television titulerat Nobelstudion som sändes i anslutning till 2017 års nobelmiddag berättar hjärnforskaren och läkaren Mouna Esmaeilzadeh om hur den mänskliga hjärnan hela tiden lurar oss. Att det finns kognitiva funktioner som oavbrutet jobbar för att göra verkligheten begriplig och förklarlig för oss. På så vis blir det vi vet och tror väldigt nyckfullt. Det här är processer som hela tiden sker omedvetet. Ett exempel är det experiment som gjordes i just det programmet, där deltagarna presenterades med två bilder av två olika individer och fick välja ut den person de fann mest attraktiv. Sedan fick de berätta vad det var för kvaliteter som avgjorde deras val. Under experimentets gång så byttes vissa gånger bilderna ut, obemärkt för deltagarna. Majoriteten av deltagarna märkte ingen skillnad utan fortsatte argumentera varför de gjort sitt val. De ställde sig alltså bakom ett val som de inte hade gjort. Man kan säga att de okritiskt argumenterade för något som inte stämde. Det går att mena att de var mer intresserade att prata om sina övertygelser än att ta en extra titt på vilken information det var som presenterades. Detta var också experimentets mening och mål, upplägget var utformat just för att deltagarna skulle bli lurade. Det finns omfattande forskning menar Esmaeilzadeh som visar på att vi, oavsett hur intelligenta vi är, fortsätter argumentera för våra övertygelser för att övertyga den andre parten - men även oss själva.
Att hjärnan lurar oss är egentligen ingen nyhet. Men det faktumet blir aktuellt i tider där vi ständigt blir matade med olika information som säger olika saker. Detta gör att vi ständigt måste välja vilken information vi lyssnar på för att vi ska kunna göra mening av vår omvärld. Att välja rätt i dessa fall är långt ifrån enkelt, och därför blir det ännu viktigare att människor vet hur de ska hantera uppgifter som sprids. Det finns även en problematik i att avgöra vem som har den rätta informationen, då vi idag ofta hänvisar till att saker är “sant för mig” och att människor helt enkelt har olika syn på saker, och att det är okej. Visserligen är detta okej men det öppnar också upp dörrarna för att desinformation ska få spridning. I en tid av fake newsoch alternativa fakta ser vi här ett växande intresse. Vi i anser därför att frågan är definitivt aktuell, men vi ser även att diskussionen ännu är relativt ny, då vi ännu inte har speciellt mycket information om detta problem.
faktiska än andra?
Vi utgår ifrån att människan i grund och botten är en rationell varelse, som främst värdesätter tillförlitlig kunskap och information. Men vi ser fortfarande människor förneka etablerad fakta - och det är just detta fenomen som vi vill lyfta i denna studie.Kunskapsresistens är ett relativt nyetablerat begrepp myntat av Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi på Stockholms universitet. Hon har dels skrivit en bok i ämnet, dels hållit flera föreläsningar och seminarier om detta. Vi fick även möjligheten att träffa Wikforss i de inledande faserna av studien för att prata om hennes forskning och vad kunskapsresistens egentligen handlar om. Hennes forskning har varit en stor inspiration för detta arbete. Och det är just det begreppet och dess funktioner som vi vill studera närmare. I det här fallet ämnar vi undersöka aspekter av klimatdebatten. Intergovernmental
Panel on Climate Change, (hädanefter, IPCC) är en panel av hundratals forskare och är en del av FNs koncern. Denna panel har under åren fått en dominerande ställning inom klimatforskningen. Deras rapporter är ledande underlag för såväl politiker som för den breda allmänheten. Under de senaste 25 åren har panelen bidragit med fem rapporter där olika områden inom klimatet tas upp, dels hur beslutsfattare kan göra skillnad och dels mer konkret vilka effekter global uppvärmning kan ha på vårt klimat. IPCC är en organisation med högt anseende, och då det är en organisation grundad inom FN är den tätt sammankopplad till många beslutsfattare världen över. Med detta i åtanke är det av största vikt att studierna som IPCC publicerar, och som utgör grunden för många beslut som tas, är tillförlitliga och att dess uppgifter är framtagna med noggrannhet och vetenskapliga metoder. Detta är även IPCCs vision, att bidra med en vetenskaplig informationsbank som ska kunna underlätta arbetet med att utveckla policys och styrdokument om vilka åtgärder som behöver tas när det kommer till klimatet. IPCC har inte som mål att påverka beslutsfattare i en viss riktning, utan snarare att bidra med underlag i egenskap av forskningsorganisation. (IPCC, 2013)
Dock finns det många andra, både lekmän och forskare, som kritiserar klimatpanelens resultat och tillvägagångssätt. Vi vill studera närmare hur dessa argument ser ut, för att få en bättre bild av varför det råder meningsskiljaktigheter i debatten och vilka influenser grunder som de baseras på i det material vi avser undersöka. Genom detta tror vi att vi kan bidra till en klarare bild över ett väldigt komplext område. Vi ser detta ämnesområde som relevant inom pedagogiken eftersom det kan få upp ögonen för hur och varför vi människor förnekar viss kunskap, även när våra egna slutsatser visar sig felaktiga. Vi anser att detta kan bidra till att bättre förstå lärandets natur och därmed få en förståelse för varför människor inte alltid agerar rationellt. Det är intressant att försöka förstå varför vi håller fast vid vissa åsikter trots evidens som motsätter dem. Många kunskapsområden löper risk att bli allt mer polariserade. Det blir allt enklare att se olika läger där olika ideologier föredras, och dessa olika läger blir allt mer avgränsade från varandra. Vi kommer att närmare diskutera hur diskurser och ideologier formar människor, och hur olika grupper kopplas ihop med ideologier och åsikter.
1.2 Problembakgrund
förhåller sig till kunskap i denna studie. Samt teorier om vetenskap i sig och vad som utgör vetenskapliga grunder. Kunskapsresistens vilar på flera grunder av kognitiva skevheter och i samband med detta ansåg vi att den teoretiska inramningen bör förstås genom sociala konstruktioner. För att göra detta har vi tagit hjälp av Alan Chalmers formuleringar om kunskap. Vi kommer att fördjupa oss i de valda teoridelarna i kommande kapitel, samt vilka faktorer som är viktiga för just kunskapsresistens. Dock kommer vi här ge en överblick av vad som utgör den tidigare forskningen för ämnet. Vi kommer dock inte ta ställning till vad kunskap är och bör vara, utan vi kommer att förhålla oss till tidigare framtagen kunskap i förhållande till detta.
Fenomenet kunskapsresistens är knutet till alla kunskapsområden, då det inte är ett begrepp för ett specifikt område utan ett omfattande begrepp som beskriver en syn på vår omvärld. Det pedagogiska intresset för kunskapsresistens är beroende av vilken utgångspunkt intressenten har, då det går att applicera på såväl skola som organisationer och företag. Kort sagt går det att påstå att där det finns kunskap, går det även att hitta kunskapsresistens. Kunskapsresistens är tendensen att inte ta till sig kunskap som presenteras, utan att hålla fast vid tidigare föreställningar. Fenomenet går att tillämpa på olika frågor, inte bara om sådant som rör klimatet och politik. Däremot så är fokuset i denna uppsats att hålla sig till debatten kring klimatet.
Den tidigare forskningen kring detta ämne består av ett antal kognitiva processer som vi ser har en möjlig koppling till kunskapsresistens. Detta avsnitt skall presentera vår teoretiska tolkning och ge en bild av vilka olika effekter som vi ser kan vara en del av orsakerna bakom kunskapsresistens. En vinkel som vi tidigt upptäckte var identity-protective cognition, som beskriver hur människors åsikter och tankar är en del av deras identitet - och att ett ifrågasättande av dessa åsikter och tankar kan ses som en attack på individens identitet. Till detta relaterar vi the backfire effect, denna effekt uppmärksammar hur individer agerar när de presenteras med fakta som som går tvärt emot deras åsikter. I undersökningar noterades det att individer hade en tendens att tro ännu mer på sina tidigare föreställningar, än att förhålla sig till någonting nytt med öppna ögon. Detta även när den information som presenterades var vetenskapligt korrekt, så fann forskare att människor ändå inte tog till sig kunskapen - och att ju mer personerna ifrågasattes, desto hårdare höll de fast vid tidigare föreställningar. The backfire effect är även någonting som Wikforss diskuterar i sin bok, vilken vi kommer att återkomma till senare i studien.
Identity-protective cognition och the backfire effect relaterar vi därmed till kunskapsresistens. En annan aspekt som Wikforss tar upp i sin bok Alternativa fakta, som även många andra forskare tidigare diskuterat är bekräftelsebias som är tendensen att vara selektiv i sitt informationssökande och att tolka informationen så den bekräftar det vi redan tror på.
Begreppens användning för uppsatsen kommer att beskrivas i kapitel 2.
1.3 Syfte och frågeställningar
1.3.1 Syfte
1.3.2 Frågeställningar
● Hur byggs argumenten i det studerade materialet upp? ● Hur kan man se tecken på en polariserad debatt?
● På vilka sätt går det att se faktans ursprung i argumenten i det insamlade materialet? ● Hur går det att se tendenser på kunskapsresistens i materialet?
2. Tidigare forskning & teoretisk
inramning
2.1 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen består av en rad texter som behandlar olika kognitiva företeelser och vilka effekter de har på människors förmåga att behandla information. Vi har därmed specialiserat oss på vetenskapliga texter som fokuserat sig på människors förhållningssätt till kunskap. Vi har sökt artiklar via Stockholms universitets databas EBSCO Discovery Service och Google scholar. Våra sökord har bestått av: the backfire effect, confirmation bias, identity protective cognition, diskurs och diskursanalys, av vilka vi begränsat vårt urval av artiklar till de som är peer-reviewed och därmed vetenskapligt granskade.
Det finns fenomen som tagits upp tidigare inom olika vetenskapliga områden som handlar om att människor inte tar till sig information. I sökandet efter litteratur så har urvalet gjorts genom att vi tittat på hur artiklarna tar upp kunskap, och hur människor agerar när de ställs inför olika former av information. Både information som bekräftar deras världsbild, och sådant som går emot den. The backfire effect är ett sådant fenomen, vilket kommer att beskrivas närmare nedan. Wikforss formulering kring kunskapsresistens bygger på teorier kring the backfire effect och andra områden vilket nämns både i hennes bok Alternativa Fakta som kom ut 2017, och i hennes föreläsning som anordnades av vetenskapsrådet, men kunskapsresistens har en mer övergripande ansats, där the backfire effect är en del av - men inte hela - bilden. Andra områden som vi kopplat till problemet är bekräftelsebias och identity-protective cognition.
De forskningsområden som behandlas har varierat mellan att vara inriktade på sociala företeelser om hur människor agerar i grupp, till att ta upp teoretiska begrepp, samt gällande hur “rå fakta” eller “den rätta vetenskapen” kan tas fram och hur all detta påverkar individens ställningstagande gentemot dessa fenomen. Med andra ord är detta ett ämne som sträcker sig över gränserna mellan naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning, liksom det engagerar forskare inom både ekonomi, juridik, och geografi som genusvetenskap eller samhällskunskap. Det är alltså ett brett forskningsområde, och en fullständig kartläggning är alldeles för komplex för att få rättvist utrymme i denna uppsats. Därmed kommer vi förhålla oss till ett begränsat urval data för analys.
Vi har även valt att använda oss av en bok skriven av Åsa Wikforss, som inspiration när det gäller definitionen av och diskussionen kring kunskapsresistens. Detta då det tidigare inte funnits någon forskning vi funnit som behandlar detta begrepp. Hennes bok Alternativa Fakta tar upp många begrepp och funktioner som ligger till grund för kunskapsresistens och därmed har vi valt att fördjupa oss i de begreppens teoretiska utgångspunkter för att få en bättre förståelse om hur fenomenet har vuxit fram. Detta kommer vi att förklara mer ingående nedan. Då Wikforss bok, som hon själv beskriver i sitt förord, “inte är ett forskningsbidrag” utan istället som ett journalistiskt arbete, enligt henne själv, har vi istället valt att referera till ett av hennes seminarium som forskningsunderlag. Anledningen beror på att vi i så hög grad som möjligt endast vill förhålla oss till ett så pass akademiskt material till vår uppsats som för att öka den vetenskapliga standarden på vår uppsats. Seminariet arrangerades av Institutionen för framtidsstudier och Vetenskapsrådet från februari 2017 där Wikforss föreläser om fenomenet kunskapsresistens med samma huvudfokus som i sin bok.
Med hjälp av litteraturen i den tidigare forskningen ämnar vi här lyfta de teoretiska begrepp som kommer att bilda en utgångspunkt för analysen av materialet. Materialet består av diverse artiklar och debattinlägg som berör kritik gentemot IPCC och den forskning de bedriver. Det handlar om ståndpunkter som härrörs både till löst baserade argument men även det som kan hänvisas till annan forskning inom klimatdebatten. De utvalda begreppen är centrala i den forskning vi tagit del av och som kan kopplas till den studie vi utför. Dessa begrepp menar vi går att koppla till kunskapsresistens och kommer att användas för att ge kunskapsresistens en teoretisk utgångspunkt för denna studie. Då kunskapsresistens i sig inte har speciellt omfattande tidigare forskning så har vi valt att ta med teorier från forskning som bygger på de grunder som kunskapsresistens vilar på för att öka omfånget av området.
Det fenomen vi vill få grepp om är just kunskapsresistens och hur det gör sig synligt. Som tidigare nämnt är det ett relativt nyetablerat begrepp, och forskningen kring det är begränsad. Dock, återigen, finns det flera forskningsområden som tar upp liknande fenomen, och annat som är kopplat och relaterat till kunskapsresistens. Begreppet må vara färskt, men fenomenet är det inte. Därför har vi i denna studie valt att fortsätta använda kunskapsresistens, och för att lättare kunna applicera begreppet i vår analys kommer vi att komplettera med annan relevant forskning.
2.1.1 Kunskapsresistens
Vad är kunskapsresistens? Wikforss beskriver det som tendens att inte basera övertygelser på tillgänglig fakta, utan att man är selektiv när det kommer till vilken kunskap som tolkas som riktig. (Wikforss, 2017) Wikforss tar upp ett exempel, cigarettindustrin på 70-talet. När det började komma studier som kopplade lungcancer till rökning valde ett flertal företag att annonsera sina produkter på ett helt annat sätt, och menade att det inte fanns ett kausalt förhållande mellan rökning och lungcancer. Det innebär att olika slags information kom ut i samhället, vilket gjorde att individer själva var tvungna att ta ställning till vilken kunskap de skulle ta till sig. Många ifrågasatte att det hade med cancer att göra och fortsatte röka. Idag erkänner cigarettindustrin kopplingen till rökning, och det är även obligatoriskt inom EU att ange riskerna med rökning på cigarettpaketen och ha med en avskräckande bild som ska täcka huvuddelen av paketen. Ändå fortsätter ungefär 10 % av befolkningen, inte bara i Sverige utan den globala befolkningen - att röka. Detta är inte ett exempel på kunskapsresistens i sig, utan snarare ett exempel på hur vi ständigt stöter på information som säger olika saker i olika syften, men att resultatet av att hålla fast vid felaktig information är kunskapsresistens. Formuleringen kring kunskapsresistens är ännu långt ifrån fullständig. Wikforss bok Alternativa Fakta har tagits upp tidigare i vår studie. I boken går Wikforss in djupare på fenomenet som visas i det tidigare exemplet, att olika information sprids och ger olika bilder av vad som är sant. Detta nämns även i föreläsningen på Vetenskapsrådet. Wikforss poängterar att den Problemet med olika sanningar, menar Wikforss, är att det inte går, då sanningar är oberoende av subjekt utan är en direkt motsvarighet av verkligheten. Det går alltså inte att påstå att något är sant för
mig, utan att sanning är sanning oberoende av vem som uttalar sig om den. Det är alltså inte möjligt att rökning både kan orsaka lungcancer - och att det inte kan det. Rökning medför en viss risk för lungcancer, men det går inte enligt Wikforss att å ena sidan påstå att rökning orsakar cancer, att det är en sanning, å andra sidan att påstå att det inte orsakar cancer - en annan sanning. Dessa sanningar ställs då mot varandra och skapar en debatt där det diskuteras vilken sanning som är rätt. Detta blir ännu mer komplicerat när det är sociala fenomen och strukturer som är ämnet för diskussion, det vill säga ämnen där många känslor och ideologier är inblandade, och dessa utgör själva utgångspunkten för samtalet. Kort sagt kan kunskapsresistens förklaras som en beskrivning av vilken information vi tar till oss, och varför. Det är ett sätt att sätta ord på något som uppmärksammats allt mer inom diskussioner på hela planeten, vad är orsaken till att folk inte lyssnar?
2.1.2 Bekräftelsebias
Begreppet bekräftelsebias syftar till att undersöka funktionen av att individer söker kunskap och evidens som besannar och stärker deras givna världsbild och åsikter. Här refereras till forskning från exempelvis Klayman (1995) som menar att det handlar om kognitiva funktioner, det vill säga att individer vill bekräfta sina personliga åsikter och intressen utan att någonsin utmana dessa. (Villarroel, Felton & Garcia-Mila, 2016). Dessa processer, de olika kognitiva funktionerna, bör studeras sida vid sida för att bäst förstå bekräftelsebias, då att endast söka evidens för ett visst påstående inte anses avvikande för att kunna föra ett effektivt resonemang. Bekräftelsebias verkar också i skepnaden av att utvärdera evidens från ett partiskt perspektiv. Utvalda artiklar inom detta område har bedrivit olika studier för att granska hur detta fenomen kommer till uttryck.
Den första artikeln vi presenterar publicerades 2016 och gavs titeln Arguing against confirmation bias:
The effect of argumentative discourse goals on the use of disconfirming evidence in written argument.
vuxna. Studien utfördes av Constanza Villarroel och Merce Garcia-Mila från University of Barcelona samt Marsk Felton från San José state university. Forskarna utförde en undersökning där deltagarna i undersökningen presenterades med tre typer av visuella evidens; först något som gav stöd till deras övertygelser, sedan något som underminerade dem och slutligen evidens som kunde tolkas som antingen eller. Sedan fick de i uppgift att skriva argumenterande essäer baserade på evidensen, både före och efter att de hade engagerat sig i diskussion med någon som hade motsatta åsikter. Olika par tilldelades att välja mellan två diskursiva förhållningssätt: antingen hitta argument för att övertala den andra, eller hitta argument där båda parter kunde komma fram till en gemensam slutsats. Det slutgiltiga blev att de som enades om att hitta en gemensam slutsats var mindre benägna att misstolka evidens till sin fördel än de som försökte övertala motparten.
Den andra artikeln är från 2015 och heter Political Online Information Searching in Germany and the United States: Confirmation Bias, Source Credibility, and Attitude Impacts. Artikeln avser studera
bekräftelsebias och undersökning görs av forskaren Silvia Knobloch-Westerwick, m.fl. I ett simulerat test studeras det hur väljare söker sin politiska information online inför ett val. Syftet är att få en bättre förståelse för selektiv exponering, det vill säga vad individer väljer att ta del av för information, i förhållande till politisk information. Hypoteserna togs fram med avstamp i olika kognitiva processer. Forskarna argumenterar här vikten av att bedriva undersökningar utanför det amerikanska politiska klimatet då de menar att vilken information vi tar till oss är kopplat till politiska åsikter. I det här fallet handlar det om en kvantitativ studie som genomfördes i Tyskland innan valet som skulle äga rum i landet år 2013. I studien deltog 121 individer som var och en genomförde en studie online i två omgångar. Det skulle motsvara presidentvalet i USA året innan. Deltagarna fick söka efter fyra politiska problem online, där den selektiva exponeringen hela tiden uppmättes genom att sekundvis se hur länge enskild individ spenderade på internetsidor med hög eller låg trovärdighet gällande de olika politiska problemen som uppmärksammades i studien. I jämförelsen mellan de två sessionerna såg forskarna resultat på bekräftelsebias.
Bekräftelsebias är en viktig beståndsdel för uppbyggnaden av kunskapsresistens på det sättet att det går att se denna reaktion hos människor som får sina åsikter ifrågasatta. Därmed är det relevant att ta del av och se hur forskningen sett ut gällande detta fenomen under de senaste åren.
2.1.3 Identity-protective cognition
För att förklara identity-protective cognition har två artiklar valts ut som underlag. De har bedrivit åtskilda undersökningar om fenomenet och är skrivna med tio års mellanrum. Fenomenet identity
protective cognition beskriver hur individer förhåller sig till ny information baserat på sina tidigare övertygelser. Vad som sägs om en viss sak kan uppfattas mer eller mindre trovärdigt baserat på hur väl det överensstämmer med en viss grupps världsbild och vem det är som säger det. Om någonting motsäger en viss övertygelse kan identity protective cognition medföra att en grupp upplever det som ett hot mot deras identitet, eller deras gruppidentitet. Detta kan leda till att man håller fast vid sina ståndpunkter på grund personliga känslor snarare än fakta. I artikeln Processing the papal encyclical
through perceptual filters: Pope Francis, identity-protective cognition, and climate change concern
från 2017, skriven av (Heley R. Landrum, 2017) undersöker ett antal forskare identity-protective
som hade samlats in innan och sedan efter encyklikan släpptes, visar resultat på att politisk ideologi var avgörande för hur deltagarna uppfattade påvens trovärdighet. Det visade exempelvis att bland de som var katoliker ansåg de påvens ord som trovärdiga oavsett om de kände till encyklikan från början. Resultatet visade på att det finns en koppling mellan påvens status och att acceptera budskapen som påven uttalar. Det är med andra ord större chans att lyssna på någon med hög status som presenterar information som går emot ens världsbild, än när en person utan omfattande makt presenterar samma tes. Kort sagt: vi lyssnar på de som innehar en hög position.
I artikeln från 2007, Culture and Identity-Protective Cognition: Explaining the White-Male Effect in Risk Perception av forskarna (Dan M. Kahan, 2017) undersöks nya aspekter av Identity protective
cognition. I studien söker de svar på varför vita män inte är är lika varsamma gentemot olika risker, i jämförelse med kvinnor och minoriteter. I artikeln benämns detta som “white-male effect” och som bör förstås genom Identity protective cognition, enligt författarna till artikeln. Genom att se till kulturella identiteter och hur dessa kan avgöra hur grupper förhåller sig till faror. I studien valde de att utföra telefonintervjuer av slumpmässigt utvalda telefonnummer runt om i USA, med ett deltagarantal på 1,844 personer. Frågor ställdes om deltagarnas syn på olika riskfaktorer samt andra karaktäristiska frågor för att få vetskap om deras individuella egenskaper. Resultatet visar på att det finns ett samband mellan olika kulturella livsuppfattningar och individernas syn på riskfaktorer, samt hur det förhåller sig mellan kön och etnicitet.
2.1.4 The backfire effect
The backfire effect står för att beskriva en del av människans kognitiva begränsningar. När vi har lärt oss något en gång så är det svårt att sedan radera det ur minnet, även när det visar sig felaktigt. Det kan snarare bli så att man tolkar den falska informationen som sann och står fast vid den. (Peter and Koch, 2016). Christina Peter och Thomas Koch tar upp detta i sin artikel When Debunking Scientific Myths
Fails (and When It Does Not): The Backfire Effect in the Context of Journalistic Coverage and Immediate Judgments as Prevention Strategy. Deras fokus för studien ligger på att synliggöra hur populärvetenskapliga artiklar, vars syfte är att sprida vetenskapliga upptäckter och i vissa fall utmana och avslöja fastställda myter, istället kan tolkas fel och få mottagaren att i allt större grad hålla fast vid sin befintliga tro. Detta är ett exempel på the backfire effect. De 335 deltagare som medverkade i denna studie fick läsa tre nyhetsartiklar, varav två av dem tjänade till att distrahera deltagarna från den som var huvudpunkten för att mäta the backfire effect.De fick i uppgift att vid olika tidpunkter svara på frågor som ställdes gällande påståenden till innehållet i dessa artiklar. Detta för att se hur deras lång-och korttidsminne skulle påverka resultatet. Det forskarna fann var att the backfire effect systematiskt inträffade redan efter ett par minuter och sedan stärktes under loppet av fem dagar. Att forma sina värderingar direkt när ny information förmedlas kan minska risken för the backfire effect, då det löper större risk att fastställas ju längre tid som går, eftersom minnet färgas av värderingar. Den andra artikeln som valdes i anslutning till detta begrepp är Firing Back at the Backfire Effect: The Influence of Mortality Salience and Nullification Beliefs on Reactions to Inadmissible Evidence
theory som uppmärksammar människans förmåga att vara medveten om sin egen dödlighet. Detta
tankesätt ska enligt forskarna därmed uppmana individer till att upprätthålla levnadsstandarder inom vissa kulturella ramar för att förebygga den mentala existentiella kris som uppkommer inför tankar kring döden. Det handlar om att vissa människor vill försöka kontrollera de negativa känslorna som uppkommer när människor blir påminda om att de någon gång ska dö. Med det som utgångspunkt ville forskarna i denna studie se om det gick att se samband mellan terror management och skillnader i deltagarnas syn på rätt och fel inom ett rättsligt sammanhang.
För att studera detta antagande gjordes en undersökning som gick ut på 131 deltagare medverkade i två studier som skulle motsvara ett juridiskt beslutsfattningssystem. I den första delen skulle de fylla i frågeformulär gällande deltagarnas benägenhet att förhålla sig till lagar och regler. Efter detta följde ett antal frågor gällande individens tankar om döden. Deltagarna fick sedan i uppgift att läsa om ett rån, där flera bevis lades fram över vad som hade hänt men som sedan antingen ansågs som giltiga eller ogiltiga beroende på händelseförloppets utveckling. I den andra studien upprepades experimenten i del 1 men man manipulerade det rättfärdiga tänket med hjälp av juridiska instruktioner. Resultatet visade att i det första experimentet uppvisades en backfire effect, när deltagarna fick gå efter sin egen vision av vad som var rätt och fel, medan det inte var lika synligt när de påmindes om sin dödlighet. I samband med detta gick det i resultatet av studien att se att det fanns tendenser till en backfire effect, men att det var beroende av att det skulle handla om självvalda åsikter - inte absoluta saker som döden. Det är alltså en fråga om subjektiva åsikter som möts, när individen själv har lagt in en värdering om det är rätt eller fel. The backfire effect gör sig synlig i mötet med andra individer som har en annan åsikt om vad som är rätt och fel, när dessa olika syner möts och ställs emot varandra.
De olika begreppen ska fungera som ledande riktlinjer i sökandet efter data till analysen. Sammanfattningsvis går det att förklara de olika begreppen som delar av fenomenet kunskapsresistens, ett begrepp utformat av Åsa Wikforss som fungerar som en alternativ förklaring till faktaresistens och som fokuserar på hur vi väljer bort viss kunskap när den inte förhåller sig till individers världsbild. The backfire effect är den process som kan ske när vi ställs inför ny information som går emot det vi redan tror på. Det är kopplat till kunskapsresistens, och är en av de byggstenar som Wikforss menar utgör förutsättningar för att uppvisa kunskapsresistens. När en individ ställs inför information som utmanar en viss övertygelse kan det resultera i att den tror ännu starkare på sin tidigare övertygelse, istället för att ta till sig den nya informationen. Identity-protective cognition är en kognitiv process som gör att vi värnar om vår identitet, och genom detta så vill vi även skydda våra värderingar och åsikter då de är nära sammanlänkade till vår identitet. Att bli emotsagd kan därför trigga identity-protective cognition, och ett resultat av detta kan exempelvis vara the backfire effect. Identity-protective cognition är med andra ord människors reaktion på när någon eller något ifrågasätter det som bygger upp vår identitet. Bekräftelsebias innebär att att individer väljer att ta del av information som passar den redan etablerade världsbilden och ignorerar eller förkastar det som motsäger denna.
2.2 Vetenskaplig inramning
2.2.1 Fairclough, socialkonstruktivism och diskurser
I denna studie fokuseras teoriramen till sociala konstruktioner av verkligheten med inriktning på språkliga verktyg. Det språkliga och sociala formar inom detta område utgångspunkterna för kunskap. Språket konstruerar relationerna mellan subjekt eller ett objekt och i dessa samband konstrueras en verklighetsuppfattning som kan förmedlas till andra. Magdalene Thomassen, utbildad psykolog, är filosof och verksam lektor i Oslo. Thomassen skriver i boken Vetenskap, kunskap och praxis om att vårt sätt att begreppsliggöra, betrakta och konstruera innebär att vi förhåller oss till ett specifikt fenomen som vi tidigare inte varit medvetna om (Thomassen, 2007). Utifrån detta perspektiv har vi valt att fokusera på just diskurs som begrepp.
Diskurs är inom vetenskapen ett språksystem som är knutet till ett visst fenomen och/eller en viss social aspekt. Diskurs som begrepp är inte alltid specificerat, och konsekvensen av detta har inneburit att begreppet är något luddigt, och betyder inte alltid samma sak i alla sammanhang (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Kort sagt går det att förklara en diskurs som ett system av normer och vanor. Dessa kan handla om allt ifrån hur deltagarna talar om ett visst ämne eller vilka moraliska grunder som är centrala för just den gruppen. Diskurser går att se inom alla områden i samhället, allt från fotbollssupportrar till journalister till politiska inriktningar. Överallt där det går att se ett mönster i samspelet mellan individer. Detta relateras till studien genom att vi sökte ett verktyg som förklarar sociala fenomen och hur vi betraktar dem, då människor formas i diskursen. Med hjälp av att förstå vad som bygger upp människors tankar och åsikter kan vi bättre förstå hur de byggs ner. Diskursen avgör hur vi förhåller oss till fenomenen. Begreppet diskurs beskrivs som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. I en diskursanalys avser man att studera gränsdragningarna mellan identiteter och betona vad som skiljer dem åt, studera det som ligger bortom normer och det som tas för givet i samhället. Vår världsbild skulle kunna se annorlunda ut men det sociala samhället är konstruerat genom många historiska händelseförlopp och kategoriseringar. (Börjesson & Palmblad, 2007). Diskurs och diskursanalys är teori och metod sammanbundna, även om de för sig är två olika dimensioner. Som vi kommer beskriva mer i vårt metodkapitel så är vårt utvalda
diskursanalytiska ramverk kritisk diskursanalys, som förhåller sig till Norman Faircloughs angreppssätt. Fairclough, som var en grundarna till kritisk diskursanalys, hade som utgångspunkt i sin diskursanalytiska inramning att språkliga sociala processer fungerar dialektiskt med andra sociala praktiker. Diskurs konstruerar och konstrueras i samband med detta. Att bedriva diskursiva praktiker - skapa texter och tolka dem - ses som fundament för att konstituera det sociala samhället, det vill säga att det är ett sätt att se på hur vårt samhälle byggs upp. Detta inkluderar relationer mellan individer samt bildandet av identiteter. Kritisk diskursanalys förhåller sig även till att det finns sociala processer som inte är språkliga, därmed ses språket som en del av de praktiker som formar samhället. (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).2.2.2 Chalmers och vetenskap
Enligt Alan Chalmers, professor i filosofi, är den befästa synen på vetenskap att den anses bygga på fakta. Detta påstående är inte helt rätt, men heller inte helt fel, och kan antas förhålla sig till en vedertagen positivistisk inramning då beskrivningen riktar sig till sådant som kan mätas och upplevas med hjälp av sinnena. Ansatsen att “vetenskapen härleds från fakta” utgår från att noggranna observationer genererar tillförlitliga resultat som i sin tur utgör en kunskapsbas. Redan här finns en problematik kring att framställa objektivt tillförlitlig fakta: det finns inget definitivt sätt som avgör om vad som är säker fakta. Chalmers tar upp problematiken med att på ett vetenskapligt korrekt sätt beskriva vetenskap, och förhållandet mellan fakta och kunskap i sin bok What is this thing called science? Bland det första Chalmers nämner är att just detta påstående; att vetenskap bygger på fakta, är ohållbart - men ändå försvarbart. Riktlinjerna går emellertid ut på att forskningen ska bedrivas utefter en specifik struktur inom en viss vetenskapliga tradition, som utgör en särskild frågeställning eller problemformulering. Definitionen av vetenskap menar många är något som är fritt från åsikter och fördomar, det bara “är”, och det är försiktigt framtaget på ett vetenskapligt sätt.
Chalmers bidrag har för denna studie främst inneburit att det funnits en grundläggande problematisering av hur vi ser på forskning och vetenskap. Det vi anser är att denna beskrivning dock behöver kompletteras, problematiseras och nyanseras i förhållande till vår egen forskning. Chalmers använder sig av termen “ the common view of science ”, hädanefter den allmänna synen på vetenskap. Den innefattar den vida accepterade synen på vetenskap, en generalisering av vad allmänheten definierar vetenskap som - någonting som är baserat på fakta och noga framtaget med vetenskapliga metoder, fritt från subjektiva värderingar och åsikter. Vi människor är beroende av att använda oss av andras slutsatser. Detta är något vi ständigt gör i vår vardag. (Chalmers, 2013).
2.2.3 Reflektioner kring vald teori
Utifrån det vi har läst gällande området vetenskap så framkommer antagandet att det bygger på och utgår från fakta. Problematiken ligger i att i naturvetenskapliga metoder är det främst statistik och siffror som används för att få fram ett resultat men detta är svårare att applicera inom samhällsvetenskaplig forskning, där används snarare kvalitativa, tolkande metoder. Det råder därmed skilda åsikter kring hur verkligheten kan definieras. De som menar att verkligheten måste förstås genom en positivistisk syn, och de som menar att det inte går att bara fokusera sig på siffror utan att människors känslor och livsberättelser också utgör en viktig del av vår kunskap. Det finns även de som menar att slutgiltig fakta inte finns och att vi därmed inte kan uppnå den absoluta sanningen. Det verkar snarare som att fakta innebär ett påstående, baserat på en vetenskaplig metod, med mycket hög
sannolikhet. Sett till att det finns splittrade ingångsvinklar till hur man forskar, i fråga om positivistiska och empiristiska förhållningssätt, så visar det att det kanske inte finns en rätt väg att gå ännu, vi har kanske ännu inte kunskapen som krävs för att veta hur vi definitivt ska avgöra vad som är sant eller falskt, rätt eller fel.
Vi hämtar synpunkter från en rad olika källor med olika fokus. Vi har hämtar inspiration från Fairclough eftersom han har varit avgörande för hur vi lagt upp vår undersökning, Wikforss eftersom hon är grundaren av begreppet kunskapsresistens, Chalmers eftersom han fördjupar sig i positivistisk vetenskap och resonerar om vad som formuleras som vetenskap. Tidigare forskning eftersom det ger en uppfattning om de processer som spelar roll för kunskapsresistens. Det främsta problemet som stöttes på var begränsningen, att på ett adekvat sätt avgöra vilka teorier och tänkare som skulle ges utrymme - och vilka som skulle väljas bort. Ett annat problem har varit att försöka relatera material från olika forskningsområden till varandra på ett användbart sätt och samtidigt ha ett så brett urval som för studien var möjligt för att ge en rättvisare bild av forskningsläget.
Viktigt att ha i åtanke är att denna studie utgår ifrån att språket skapar mening - det säger vad saker är och inte är. När vi definierar fakta och vetenskap använder vi oss av tidigare definitioner, men vår egen avgränsning bidrar även till att forma och omforma den aktuella diskursen, vilket kan ha olika konsekvenser i framtida studier. Beroende på vilken avgränsning vi gör kommer det att påverka studiens resultat. Även om vår strävan är att kunna uppvisa ett resultat som motsvarar verkligheten så mycket som möjligt, finns det alltid en problematik när en avgränsning behöver göras. Forskning som bedrivs inom detta område intresserar sig inte för att studera huruvida det finns en “riktig” verklighet utanför de sociala konstruktionerna av verkligheten.
3. Metod
3.1 Kritisk diskursanalys
denna inriktning skulle ge oss ett mer nyanserat resultat men vidare läsning om metoden fick oss att slutligen välja kritisk diskursanalys som metod istället. En kritisk diskursanalys har för avsikt att utveckla metoder och teorier för att studera relationen mellan det samhälleliga och hur man talar och uttrycker sig om dessa samhälleliga förhållanden. Det är alltså ett verktyg för att analysera den sociala verkligheten med vetenskapliga medel för att bättre kunna förstå vår omvärld. Norman Fairclough har länge ansetts vara en central forskare för den kritiska diskursanalysen och angreppssättet består av att genomföra språkanalyser. Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, som utgivit boken
Diskursanalys som teori och metod, tar upp grunderna inom Faircloughs teori, även att kritisk
diskursanalys har en bredare mening som begrepp än just Faircloughs inriktning. Vidare tar de upp andra former för att analysera diskurser, diskursteori samt diskurspsykologi. Trots att de har flera gemensamma drag kan det bli lite förvirrande att hålla isär dessa olika dimensioner (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). I vår studie kommer vi dock inte att fördjupa oss i detta utan vi förhåller oss till Faircloughs grunder för kritisk diskursanalys. Enligt Faircloughs modell bidrar diskurser till att konstruera sociala identiteter, relationer samt kunskaps- och betydelsesystem. Till skillnad från exempelvis diskursteori, som är ett annat angreppssätt inom det diskursanalytiska perspektivet anser Fairclough att det endast är inom, och med hjälp av, lingvistiska element som diskurser uppstår. Alltså, med hjälp av språk. Språket fungerar därmed i samklang med icke-diskursiva praktiker för att forma det sociala samhället. Den kritiska diskursanalysens fokus ligger därmed på de dialektiska relationerna mellan en diskurs och andra sociala praktiker (Fairclough, 2013).
Genomförandet av den kritiska diskursanalysen fungerar genom att det görs en systematisk textanalys av det valda språkbruket i ett textmaterial. Detta innebär att man analyserar ordval och formuleringar i en text, för att kunna se underliggande mönster. En alternativ beskrivning kan vara att läsa mellan raderna, att leta fram det som inte sägs men som ändå syns i texten. Den kritiska diskursanalysen fokuserar på att undersöka de världsbilder som individen, genom att vara en social aktör, skapar samt den roll som dessa konstruktioner spelar för att bidra till olika sociala gruppers intressen. (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Enligt Fairclough finns det två dimensioner som behöver tas hänsyn till inom en kritisk diskursanalys, nämligen den kommunikativa händelsen, där man tar hänsyn till ett visst språkbruk (en viss genre) - som exempelvis en intervju eller en film. Den andra är diskursordningen, som är en samling av diskurser som avser en viss institution; exempelvis diskurser som rör media eller sjukvården, där det pågår diskursiva processer av olika slag. Diskursordningen handlar alltså om att det finns olika diskurser inom samma område (ibid.). För att återgå till tidigare exempel, sjukvården, så går det att förklara diskursordningen genom att se ett sjukhus som huvudområdet. På sjukhuset finns olika avdelningar med olika uppgifter, allt från förlossning till benbrott. Dessa olika avdelningar talar om saker på olika sätt, och har olika fokus - men är ändå kopplade till varandra. Precis samma sak gäller för diskurser, de är fristående avdelningar men fortfarande beroende av andra avdelningar för att samspela med och ge en fullständig beskrivning av sjukhuset - huvudområdet.
om på ett visst sätt. Detta gäller både människor, föremål och fenomen (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Foucault är central inom alla former av diskursanalys, då han är den som främst har utarbetat och format grunderna inom metoden (ibid.). Detta gäller även Faircloughs inriktning. Anledningen till att vi valde en mer fokuserad metod, som Faircloughs, istället för att hålla oss till Foucault, är på grund av att Faircloughs metod är lättare att applicera på det material vi samlat in.
I analysen av ett så pass komplext material som människors tankar och åsikter, finner vi det relevant att förhålla oss till en metod som tar upp just detta fenomen. Här studeras inte bakomliggande orsaker hos individen själv, fokus ligger istället på språkanvändning och artikulationer som individer konstruerar. Detta är intressant för oss eftersom det är bruket av språk som vi vill undersöka. Att göra en diskursanalys kan se olika ut beroende på vad det är för material som ska undersökas, och även om samma tillvägagångssätt används till olika material kan processen bli helt annorlunda.
Utgångspunkten för kritisk diskursanalys är att de diskurser och genrer som formuleras tillsammans skapar en formulering, i denna studie en text. En mottagare tolkar och implementerar delar av texten i sin vardag och drar egna slutsatser. En analys av en sådan kommunikativ process bör sålunda göras på följande sätt i vad som kallas Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jörgensen & Phillips, 2000):
● Undersöka den diskursiva praktiken, om hur skildraren av texten formulerar sig efter rådande diskurser och genrer i skapandet av texten samt hur textmottagaren tolkar detta i förhållande till de rådande diskurserna.
● Analysera textnivån, det vill säga den lingvistiska strukturen. Vilket språk som används i texten, och vilka formuleringar som görs för att beskriva olika saker.
● Reflektera om den diskursiva praktiken omstrukturerar rådande diskurser eller reproducerar dem, och vilka konsekvenser detta får för den sociala praktiken. Alltså, stärker den rådande strukturer eller försöker den bryta ner och omforma för att göra plats för nya diskurser? Vi kommer att analysera diskursordningen, det vill säga ramen för diskurser som förs inom klimatdebatten, med hjälp av ett antal artiklar som ställer sig kritiska till IPCC - alltså till FN:s klimatpanels rapport om miljöförändringar, dess orsaker, och konsekvenser. Vi vill undersöka vilka slags argument kritiken grundar sig på - samt se om det går att se mönster i argumenten hos kritikerna som hänvisar till vad som går att anse som “trovärdig fakta.”
3.2 Centrala begrepp
Utifrån riktlinjer inom den kritiska diskursanalysen har vi sorterat ut ett antal begrepp som vi kommer att använda för att studera de olika delarna av materialet och koppla det till studiens teoretiska inramning. Samtliga begrepp är hämtade ur Faircloughs inramning för kritisk diskursanalys.
3.2.1 Transivitet och nominalisering
Transivitet är ett viktigt begrepp inom Faircloughs kritiska diskursanalys som används för att
omvärlden. Om man är rädd för hundar så kopplar man ihop hund med fara. Det kan också synliggöra processerna där objekt eller subjekt inte binds samman, alltså där en koppling ifrågasätts. Fokus ligger på att belysa hur olika framställningar av agenterna får för konsekvenser i diskursen. Att exempelvis en tidningsartikel beskriver en händelse där de framställer vissa aktörer på ett specifikt sätt kan få negativa följder inom kontexten. De kanske utelämnar en viktig agent som ansvarig för ett visst händelseförlopp, vilket resulterar att texten uppfattas på ett sätt som lösgör agenten från sina handlingar. Begreppet nominalisering beskriver ytterligare hur aktörer kan avsäga sig sitt ansvar genom att deras subjektiva medverkan ersätts med ett substantiv i en viss kontext. Exempelvis att man inte säger “chefen för sjukhuset har avskedat tio sjuksköterskor” utan man säger “tio sjuksköterskor fick sparken”. Det blir i andra meningen inte tydligt vem som avskedade sköterskorna, utan den aktören blir utlämnad ur sammanhanget. (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Detta är intressant för studien just för att vi vill undersöka anledningar till polariseringar i debatter, som ju också handlar i hur grupper, “vi” och “dem” framställs. Transivitet och nominalisering är alltså begrepp som rör subjekt och hur de kopplar samman/kopplas samman med vissa beskrivningar.
3.2.2 Modalitet
Modalitetsbegreppet lägger fokus på hur mycket en talare instämmer med ett påstående (även kallat affinitet). Därmed förbinds talaren med det påståendet på olika sätt beroende på hur hen uttrycker sig. Detta får olika följder för hur diskursen strukturerar kunskaps- och betydelsesystem samt sociala relationer. Winter Jörgensen och Phillips tar upp exemplet “sanning” som modalitet. När något framställs som absolut i en tes, att något “är” på ett visst sätt så håller talaren helt med i satsen, medan användandet av ordet “kan”, exempelvis att något “kan vara så” gör en mening mindre säker. Vi kommer att koppla detta till hur kunskap och sanning framställs i materialet till vår egen analys. (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). I analysen kommer vi att studera hur skribenterna formulerar sina argument, och om det går att se i vilken grad de är övertygande om dess omfattning.
3.2.3 Intertextualitet och interdiskursivitet
Intertextualitet representerar att kommunikativa processer grundar sig i språkliga företeelser. Med hjälp av detta tar man hänsyn till att texter och andra diskursiva praktiker använder ord som använts innan, och exempelvis bygger vidare på andra texter som skrivits tidigare. Genom att exempelvis referera till en vetenskaplig rapport. Denna typ av intertextualitet beskrivs som manifest
3.3 Urval och insamling
Fokus för studien är som redan nämnt klimatdebatten, och dess olika läger. I sökandet efter material har vi inriktat oss på artiklar och publikationer som ställer sig kritiska till IPCC. Detta för att vi vill se vilka argument som används för att kritisera den forskning som samlats i IPCCs rapporter och vilka som är delaktiga. Vi har valt ut tio artiklar som ställt sig kritiska till IPCC, och som citeras i andra källor på internet. Artiklarna har valts ut för att de utgör en del av den polariserade debatten, och genom att välja ut artiklar som är skrivna för att kritisera en vetenskaplig institution kan vi komma åt flera olika dimensioner att analysera. Vi kan exempelvis observera språkbruket, hur talet om klimatförändringen uttrycks och formas. Ur detta kommer vi att diskutera eventuella mönster, och hur dessa kommer till uttryck.
Vi har sökt debattinlägg och artiklar skrivna av olika deltagare i samhällsdebatten, från medier med skild politisk framtoning. Vissa är intervjuer med forskare, eller skribenter som tar avstamp i forskares redogörelser. Genom detta urval är vår ambition att få ett nyanserat material, ur den synvinkeln att vissa artiklar ställer sig mer kritiska till IPCC än andra. Samtliga medier är västerländska, och skrivna på svenska eller engelska. Detta innebär att vissa artiklar automatiskt valts bort på grund av språkbegränsningar, vilket skapar en problematik i urvalet. Artiklarna är publicerade mellan 2007-2017. Det vi letar efter i artiklarna är språkbruk och formuleringar att analysera, inte huruvida artiklarnas information är aktuell idag. Däremot så anser vi det viktigt att ha i åtanke, att forskare kan ha ändrat synpunkter och fått ny kunskap att förhålla sig till efter att deras artiklar publicerats. Det är alltså inte tänkt att enskilda individer ska ifrågasättas, utan att leta efter mönster i ett flertal artiklar inom samma område. Det är värt att nämna att samtliga artiklar som utgör materialet är väldigt olika när det kommer till disposition, och språkanvändning. Det är alltså inte artiklar som är lika varandra sett till uppbyggnad och innehåll. Detta för att klimatdebatten engagerar människor inom alla områden, inte bara inom vetenskapen utan samhället i stort. Vissa artiklar är skrivna av forskare, och har ett språk som går att koppla till vetenskapligt skrivande, och sedan fanns det artiklar skrivna av lekmän med ett språk som är mer anpassat till den vardaglige läsaren.3.4 Bearbetning och tematisering
Som tidigare nämnt består det utvalda materialet av tidningsartiklar från västerländsk media som publicerats inom det senaste decenniet gällande klimatet. Avgränsningen låg i att hitta artiklar från olika nyhetssidor som på något sätt ställde sig kritiska till IPCC. Bearbetningen av materialet var i huvudsak deduktiv och vi arbetade med att koda materialet, det vill säga att vi sökte efter meningar och mönster bland det utvalda materialet som verkade ha relevanta egenskaper för vårt syfte. De egenskaper vi sökte var mönster som kunde relatera till de begrepp som vi ställde upp i den tidigare forskningen, och som därmed kunde förknippas med just kunskapsresistens. Vi arbetade med initial kodning (Rennstam & Wästerfors, 2015) där vi tolkade mening för mening för att se vilket språkbruk och formuleringar som var mest framträdande. Efter noggrann genomläsning materialet och diskussion sinsemellan hade vi slutligen kategoriserat tillräckligt med text som kunde placeras och kopplas samman till fyra relevanta teman för vår analys.
Vidare i arbetet med materialet letade vi efter hur argumenten byggdes upp, och om de fanns referenser till vetenskapliga artiklar till följd av dessa argument och påståenden. Fokus låg på att hitta varifrån fakta till argumenten utgick ifrån, om det är en forskare som refererar till sin egen forskning, om det är en skribent som refererar till en annan artikel eller om det är argument med uppgifter som det inte redogörs för och så vidare. Syftet med detta fokus var att se om det fanns tecken på kunskapsresistens, och om det gick att se i texterna. Här menar vi inte att ta ställning till om påståendena är rätt eller inte, utan snarare att granska om påståendena har någon form av förankring i fakta eller adekvata referenser. Vid denna granskning har vi tagit hänsyn till när forskare refererar till sin egen forskning, och anser inte att sådana påståenden behöver en vidare referens. Däremot uppgifter som inte refereras till, varken som tagna ur egen forskning eller annans, har benämnts som “löst grundade argument”.
I analysen används begreppen inom Faircloughs diskursanalytiska inramning i samband med begreppen från den tidigare forskningen. Ett problem med den här metoden som vi märkte var att det är väldigt komplext, lätt att välja fel tillvägagångssätt och svårt att ge en tillräcklig och rättvis bild av problemområdet då det finns så många infallsvinklar att ta med, och arbetet blev snabbt väldigt omfattande vilket gjorde att vi fick avgränsa oss ytterligare.
En exempelkod från vårt valda material kommer från en artikel publicerad på Forbes hemsida av James Taylor:
“Global warming alarmists and their allies in the liberal media...”
handlar alltså om att alarmisterna inom klimatdebatten har allierade inom media. Det går att se ett “dem”, men det finns inget “vi” som skribenten ställer sig bredvid i denna kod. Det går att utläsa transivitet i koden genom att alarmisterna kopplas samman med liberala medier. Även genom att de som varnar för global uppvärmning kopplas samman med alarmism gör att författaren genom sitt språkbruk har positionerat dem som personer som varnar för fara i onödan. I detta steg använder vi transivitet och nominalisering som verktyg för att bryta ner och analysera koden.
Sedan granskade vi den diskursiva praktiken i texten, hur dess meddelande kan tolkas av textmottagare och om textens språk förhåller sig till rådande diskurs eller om den överskrider olika diskurser. Att positionera subjekt på ett visst sätt gör att vi kan anta att mottagaren av texten kommer att bygga sin förståelse av subjektet på denna positionering, och vidare kan den personen positionera subjektet på andra sätt inom samma diskurs, eller på andra sätt inom andra diskurser. Ur denna kod kan vi se klimatdebattens diskurs, men även journalistikens, med tanke på att medier nämns. Det går även att läsa in den politiska diskursen, då media nämns som liberalt, och inte som konservativt eller socialistiskt till exempel. Här kommer alltså interdiskursivitet och intertextualitet in, för att visa hur diskurser och texter kopplas till varandra i en evig kedja.
I det tredje steget försöker vi se om koden ger plats för nya diskurser, eller om den fortsätter att befinna sig i samma diskurs som tidigare. Detta gjorde vi genom att använda modalitetsbegreppet, för att se om skribenten formulerade vissa satser med säkerhet, och vissa andra med mindre säkerhet. Det går även att med detta begrepp se i vilken grad skribenten håller med om ett visst påstående genom att analysera meningsuppbyggnaden och vilka ord som används för att beskriva subjekt. Denna kod tolkade vi som att den befäster rådande diskurs, snarare än att göra plats för en ny. Detta då det går att se samma språkbruk och sätt att tala om klimatengagerade som i övriga artiklar som granskats inom diskursen.
I det sista steget samlar vi ihop de delar vi brutit ner med hjälp av koden och försöker att sammanfatta vad som går att utläsa med hjälp av vår analys. Det går exempelvis här att se att författaren talar om två aktörer på ett visst sätt, det går att se att aktörerna inte är en del av samma grupp som skribenten. Det går att se att det pratas negativt om dessa aktörer, samt att det går att se flera olika diskurser inom koden.
3.5 Kvalitetsvärdering
3.5.1 Etiska övervägandendet är beroende av tolkning och det görs ständigt subjektiva val som kan påverka studiens resultat, även om det inte är ett aktivt val av forskaren.
3.5.2 Metodreflektion
Diskursanalys som metod valdes då det är en metod för att analysera hur språk och samspel skapar betydelse. En vetenskaplig intervju hade kunnat ge en mer detaljerad bild av hur vissa individer uppfattar klimatdebatten, men denna metod valdes bort för att det inte skulle ge samma breda material som att analysera artiklar. Inför huvudstudien genomförde vi en kortare pilotstudie för att testa vårt upplägg, och vi kom fram till att det höll att göra en mer omfattande studie baserat på detta.
Samtliga val av metod och teori innebär att ett ställningstagande gjorts i förhållande till vad som ses som vetenskap. Ett annat val av teori och/eller metod hade påverkat både genomförandet och resultatet. Därför har valet av teori och metod varit anpassat till det material vi samlat in, och för att det ska gå att bygga ett resultat och en analys av materialet. Vilken metod som är bäst lämpad går inte att svara på, men vi förhåller oss till att det finns olika metoder för olika typer av material och har därför valt metod utifrån materialet. Vi anser att det inte är valet av metod som gör att en studie har hög vetenskaplig kvalitet, utan att den är tydlig i sitt val av metod och tillämpar den på ett adekvat sätt i förhållande till material och teori samt att dessa redovisas i resultatet.
3.5.3 Kvalitetsbegrepp
En diskussion som ständigt förs inom det vetenskapliga fältet är hur samhällsvetenskaplig forskning skall kunna mätas på ett lika tillförlitligt sätt som naturvetenskapen. För att en studie ska uppvisa hög vetenskaplig kvalitet finns ett antal begrepp att ha i åtanke. Vi kommer att förhålla oss till begreppen validitet och reliabilitet (Bryman, 2011).
Då det diskuteras bland forskare huruvida kvalitetsbegrepp somreliabilitet och validitetkan erhållas i kvalitativa studier i den bemärkelse som det görs i kvantitativa studier, så kommer vår forskning förhålla sig till att vara så tillförlitlig som möjligt (Bryman, 2011). Vi utvinner därmed reliabilitet och validitet i den mån som är anpassad för kvalitativa studier. Detta är dock något som vi ständigt har i åtanke när vi arbetar med studien, och vi anser inte att det går att skapa en perfekt objektiv studie av hög kvalitet sett utifrån validitet och reliabilitet, men att det alltid ska strävas mot.
4. Resultat & analys
4.1 Resultat
Vid bearbetandet av de artiklar som utgör materialet i studien observerades ett antal mönster som återfanns i ett flertal av artiklarna. Dessa mönster visade att det fanns ett visst sätt att tala om det aktuella problemet (det vill säga miljöfrågor) och därmed fanns det en diskurs att analysera. Genom upprepad läsning och diskussion sinsemellan, samt grundläggande läsning av den tidigare forskningen och teorin, kom vi fram till fyra teman som i de flesta fall dök upp som komponenter i de olika artiklarna. I analysdelen kommer vi att presentera en del koder som vi samlade in för att visa dessa teman, samt förklara hur vi analyserade dem med hjälp av de metodologiska begreppen. Mycket av det som lästes kunde i stort sett kategoriseras under en specifik rubrik, exempelvis “underminering” som vi valde ut som koncept.
I arbetet med materialet sökte vi efter artiklar som berörde klimatdebatten och IPCC. När vi hade samlat ett adekvat antal artiklar började vi arbetet med kodning av materialet. Det vill säga, vi sökte efter återkommande mönster hos de olika artiklarna i deras formuleringar och språkbruk. (Rennstam & Wästerfors, 2015). Vi undersökte dem en efter en och samlade in ett antal koder från respektive text som vi ansåg gav ett tydligt budskap och som kunde sorteras in under ett specifikt tema. Vissa koder gick in under flera teman, vilket är varför många teman relaterar till varandra, dock anser vi att de vi valt ut har varierande dimensioner som är fundamentala för att de ändå skall finnas en gränsdragning mellan olika teman. Vi valde att fokusera på just argumentationen gällande IPCC, vilka aspekter som skribenterna ämnade kritisera och hur deras formuleringar av den kritiken såg ut. Dessa olika koder samlade vi sedan in under olika rubriker som vi ansåg kunde fungera som preliminära teman. Efter att ha läst och bekantat oss med materialet såg vi att det fanns många återkommande mönster i artiklarna och det kunde avgöra de mer primära teman som slutligen kommer att utgöra resultatanalysen. I urvalet valde vi bort ett tema som vi först ansåg relevant, i det här fallet var det relativiseringsom vi här relaterar till att man väljer att byta fokus på exempelvis ett resultat med att nämna någonting annat, för att förflytta samtalets fokus till sin egen fördel. Vi fann inte tillräckligt många koder för att använda det som fristående tema och därmed valdes denna rubrik bort i denna studie, men kan vara värt att undersöka i fortsatt forskning.
4.1.1 Utvalda teman
oändligt antal olika teorier och metoder, och forskare är inte överens om vilken som är bäst lämpad. Ett annat sätt som underminering gör sig synligt på inom debatten är att det användes istället för att bemöta motståndarens argument. Alltså, istället för att bemöta fakta som den ena parten kommer med, så svarar den andra parten med att kritisera forskarens ställning och vad den förste personens argument bygger på.
Polarisering syftar här till att synliggöra där det finns en klar uppdelning mellan de aktörer som agerar och argumenterar inom klimatdebatten. Vi menar här exempelvis tillskrivningar av egenskaper, “vi” och “dom”-formuleringar, eller annat som bidrar till en uppdelning av människor i olika grupper, oavsett om det är inom miljöfrågor eller andra områden. Polarisering kan ta sig i uttryck i många frågor, och speciellt när det finns två stora huvudinriktningar. Polarisering kan ofta bli väldigt onyanserat, då fenomenet i sig är beroende av att det är uppdelade sidor. Antingen är du för, eller emot. Antingen är du en del av “vi”, eller “dem”. Polarisering som tema valde vi för att sortera in just argument som på något sätt lyfter eller förstärker den redan existerande uppdelningen mellan de som är kritiska till forskningen kring global uppvärmning, och de som menar att global uppvärmning är ett allvarligt problem. I materialet har vi sökt efter tecken på polarisering genom att undersöka hur skribenterna beskriver de som står på “den andra sidan” av diskussionen, och i förhållande till detta hur skribenten beskriver den egna gruppen eller ståndpunkten i jämförelse. Ofta dök även dessa koder upp i samband med underminerande argument. Men då det är just polariseringen i klimatdebatten vi avser undersöka i samband med vilka argument som används till att polarisering skapas såg vi det som relevant att sätta dessa argument under ett eget tema, separat från underminering.
Faktabaserade argument menar vi här har en grund i relevant vetenskaplig forskning för just klimatdebatten. Det finns referenser till varifrån fakta är samlad, om den inte kommer från egen forskning. Vid de fall forskaren refererar till egen forskning har vi valt att inte göra några värderingar av den informationen då denna studie inte ämnar att kritisera eller ifrågasätta individuella forskare, utan granska mönster i diskursen som helhet. De koderna har därför valts bort, om det inte är så att forskaren specifikt refererar till en viss text eller artikel som underlag för sina uttalanden. Faktabaserade påståenden tematiserade vi just för att det gick att det i texten hänvisades till forskare eller vetenskapliga teorier som användes för att understödja argumentet. Detta såg vi som en direkt motsvarighet till det tema som inte baserar sina argument på utskrivna referenser till vetenskaplig forskning.
Påståenden/lösryckta argument - framställningen av något som faktabaserat men det har inte refererats till någon tydlig forskning i texten. Vi tar här inte ställning till om uppgifterna stämmer eller inte, utan fokus ligger på att granska om påståendet är förankrat med en referens till informationens ursprung. Fokus här är att se vad som framställs som sanning inom diskursen, hur författarna talar om omvärlden och med vilka formuleringar. Vi ämnar här att analysera vad skribenten definierar som verklighet och sanning, samt vad som hamnar utanför det som diskursen anser vara legitimt. Dessa argument var ofta relaterade till de underminerande argumenten, i den formen att de ofta kom i relation till varandra eller följt av varandra.
