Här presenteras föreslagna framtida forskningsområden inom ämnet. Det bygger delvis på vad som anses vara relevant att studera vidare och det som inte undersöks i studien, samt delvis upptäckta svagheter.
Det framgår av studien att inom vissa områden krävs vidare forskning. En intressant studie skulle kunna vara att jämföra beslut som tas av entreprenörer med ett effectuation-tänk kontra entreprenörer som inte tar hänsyn till effectuation-logiken i sitt beslutsfattande. Vidare skulle det även vara relevant att undersöka problematiken som förekommer när entreprenören inte är ägare av företaget. Detta medför svårigheter när ägarens och entreprenörens drivkraft inte
överensstämmer, därav behövs det studeras om modellen förändras med hänsyn till om entreprenören också är ägaren av företaget. Dessutom borde det forskas vidare om vad som definierar en entreprenör och hur olika entreprenörer med olika personlighetsdrag väljer att agera. Det behövs även göras studier med fler fall, men också tvärsnittsstudier med fler observationer. Vidare behövs det forskning om företag som har fullbordat en internationalisering, då viss information kan ha utelämnats i den här undersökningen. Det anses också viktigt att ta hänsyn till olika branscher vid framtida forskning kring internationalisering.
Referenser
Aldrich, H. E. och Kenworthy, A. L. (1999). The accidental entrepreneur: Campbellian antinomies and organizational foundings. Variations in Organization Science: In Honor of Donald T. Campbell, ss. 19-33.
Alvarez, S. och Barney, J. (2007). Discovery and creation: alternative theories of entrepreneurial action. Strategic Entrepreneurship Journal, vol. 1, nr. 1-2, ss. 11-26.
Andersen, O. (1997). Internationalization and market entry mode: a review of theories and conceptual framework. Management International Review, vol. 37, nr. 2, ss. 7-42.
Autio, E. (2017). Strategic Entrepreneurial Internationalization: A Normative Framework.
Strategic Entrepreneurship Journal, vol. 11, nr. 3, ss. 211-227.
Beamish, P. W. och Calof, J. L. (1995). Adapting to foreign markets: Explaining internationalization. International Business Review, vol. 4, nr. 2, ss. 115-131.
Brandstätter, H. (1997). Becoming an entrepreneur - A question of personality structure?.
Journal of Economic Psychology, vol. 18, nr. 2-3, ss. 157-177.
Brazeal, D. och Herbert, T. (1999). The Genesis of Entrepreneurship. Entrepreneurship Theory and Practice, vol. 23 nr. 3, ss. 29-46.
Bryman, A. och Bell, E. (2011). Business Research Methods. uppl. 3. New York: Oxford University Press Inc.
Busenitz, L. W. och Barney, J. B. (1997). Differences between entrepreneurs and managers in large organizations: Biases and heuristics in strategic decision-making. Journal of Business Venturing, vol. 12, nr. 1, ss. 9-30.
Campbell, D. T. (1960). Blind variation and selective retentions in creative thought as in other knowledge processes. Psychological Review, vol. 67, nr. 6, ss. 380-400.
Chandler, G. N., DeTienne, D. R., McKelvie, A. och Mumford, T. V. (2011). Causation and effectuation processes: A validation study. Journal of Business Venturing, vol. 26, nr. 3, ss.
375–390.
Dosi, G. (1988). Sources, Procedures, and Microeconomic Effects of Innovation. Journal of Economic Literature, vol. 26, nr. 3, ss. 1120-1171.
Gabrielsson, P. och Gabrielsson, M. (2013). A dynamic model of growth phases and survival in international business-to-business new ventures: The moderating effect of decision-making logic. Industrial Marketing Management, vol. 42, nr. 8, ss. 1357-1373.
Gaglio, C. M. och Katz, J. A. (2001). The psychological basis of opportunity identification:
entrepreneurial alertness. Small Business Economics, vol. 16, nr. 2, ss. 95–111.
Johanson, J. och Vahlne, J. E. (1990). The mechanism of internationalisation. International Marketing Review, vol. 7, nr. 4, ss. 11-24.
Johanson, J. och Vahlne, J. E. (2009). The Uppsala internationalization process model revisited: From liability of foreignness to liability of outsidership. Journal of International Business Studies, vol. 40, nr. 9, ss. 1411-1431.
Kazanjian, R. K. och Drazin, R. (1989). An empirical test of a stage of growth progression model. Management Science, vol. 35, nr. 12, ss. 1489-1503.
Krueger, N. och Dickson, P. R. (1994). How Believing in Ourselves Increases Risk Taking:
Perceived Self-Efficacy and Opportunity Recognition. Decision Sciences, vol. 25, nr. 3, ss.
385-400.
Kvale, S. (1996). InterViews: An Introduction to Qualitative Research Interviewing.
Thousand Oaks, CA: Sage.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. uppl. 3:2. Lund: Studentlitteratur AB.
March, J. (1991). Exploration and exploitation in organizational learning. Organization Science, vol. 2, nr. 1, ss. 71-87.
McClelland, D. C., Atkinson, J. W., Clark, R. A. och Lowell, E. L. (1953). The achievement motive. [Elektronisk] New York: Appleton-Century-Crofts. Tillgänglig: EBSCOhost
[2019-11-29]
McKelvey B. (2004). Toward a complexity science of entrepreneurship. Journal of Business Venturing, vol. 19, nr. 3, ss. 313-341.
Morgan, R. M. och Hunt, S. D. (1994). The Commitment-Trust Theory of Relationship Marketing. Journal of Marketing, vol. 58, nr. 3, ss. 20-38.
Penrose, E. T. (1959). The Theory of the Growth of the Firm. New York: John Wiley.
Sarasvathy, S. D. (2001). Causation and Effectuation: Toward a Theoretical Shift from Economic Inevitability to Entrepreneurial Contingency. Academy of Management Review, vol. 26, nr. 2, ss. 243-263.
Sarasvathy, S. D. (2004). Making It Happen: Beyond Theories of the Firm to Theories of Firm Design. Entrepreneurship Theory and Practice, vol. 28, nr. 6, ss. 519–531.
Schweizer, R. (2012). The internationalization process of SMEs: A muddling-through process. Journal of Business Research, vol. 65, nr. 6, ss. 745-751.
Shane, S. A. (2003). A general theory of entrepreneurship: the individual-opportunity nexus.
Cheltenman, UK: EdwardElgar Publishing.
Trafikverket. (2015). Järnvägens utmaningar. [Elektronisk]. Tillgänglig:
www.trafikverket.se/contentassets/274d8479350d4be9923459a99f1383f3/jarnvagens_utveckl ing_trafikverket.pdf [2019-12-17]
Vahlne, J. och Johanson, J. (2017). From internationalization to evolution: The Uppsala model at 40 years. Journal of International Business Studies, vol. 48, nr. 9, ss. 1087-1102.
Vecchio, R. (2003). Entrepreneurship and leadership: common trends and common threads.
Human Resource Management Review, vol. 13, nr. 2, ss. 303-327.
Muntliga källor
Jonas Swartling. (2019). Dåvarande försäljningschef GodsTåg, intervju den 3 december 2019.
Katrin Kroeger. (2019). Driftschef GodsTåg, telefonsamtal den 6 december 2019.
Mats Nyblom. (2019). Dåvarande VD GodsTåg, intervju den 5 december 2019.
Saras Sarasvathy. (2019). Professor vid University of Virginia’s Darden School, föreläsning den 14 november 2019.
Bilagor
Bilaga 1 - Förtext (svenska)
Vi kommer nu att läsa upp en text som förmedlats till samtliga respondenter. Vi kommer att ställa öppna frågor, var god att svara så detaljerat som möjligt. Du får beskriva hur
omfattande du anser vara nödvändigt. Uppsatsen syftar till att undersöka entreprenörens roll i företagets internationalisering. 15/16 antal frågor kommer att ställas, varav följdfrågor kan förekomma. Frågorna kommer ställas i den ordning du fått information om, ifall det finns några oklarheter är det bara att be oss förklara. Vi kommer att undersöka detta som en retroperspektiv processundersökning för hur GodsTåg trädde in på den tyska marknaden. Vi kommer att börja från dagen du kom i kontakt med företaget till att företaget var etablerat i Tyskland. Tidsspannet vi kommer att undersöka är från start till och med 2017.
Bilaga 2 - Förtext (engelska)
We are going to read a paragraph that has been told to all respondents. We are going to ask you open questions, please answer as detailed as possible. You may describe it as extensively as you consider necessary. The thesis aims to research the entrepreneur’s role in the
company's internationalization. 15 questions will be asked, of which follow-up questions can occur. The questions will be asked in the same order as you got information, in case there are any uncertainties you can always ask us to explain. We are going to research this as a
retroperspective processanalysis of how GodsTåg entered the German market. We are going to start from the day you came in contact with the company until the company was
established in Germany. The timeframe we are going to examine is from the start till 2017.