”Det var entreprenörens klarsynthet i att det här
innebar affärsmöjligheter”
- entreprenörens roll i internationaliseringen
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
HT 2019
Datum för inlämning: 2020-01-17
Hanna Flood Hörberg Saga Nyblom
Handledare: Desirée Holm
Sammanfattning
Forskning om företags internationalisering är idag ett bredare fält jämfört med tidigare. Det tycks finnas ett större fokus på entreprenörens roll i internationaliseringsprocessen, vilket studien syftar till att undersöka. Entreprenören har påverkan på företaget och är en drivande faktor i verksamheten. För att kunna vara en drivkraft och utveckla ett företag bör entreprenören inneha specifika karaktärsdrag. Med hjälp av effectuation, undersöks även entreprenörens beslutsfattande i internationaliseringen. Undersökningen resulterar i att entreprenören har påverkan på internationaliseringen. Främst i början av internationaliseringen har entreprenören en betydande roll för företagets utveckling, men även till viss del senare. I början krävs en entreprenör med en mer kreativ och praktisk roll, medan i senare skede krävs en person med förmåga att organisera och strukturera en organisation eller verksamhet. Vidare stöder studien vilka karaktärsdrag en entreprenör med fördel bör inneha samt att effectual-tänkande används i beslutsfattandet.
Nyckelord: Internationalisering, inträdesprocess, entreprenör, entreprenörskap, effectuation, karaktärsdrag hos en entreprenör
Tillkännagivande
Vi vill tacka företaget och respondenterna som valde att delta i vår forskningsstudie. Genom deras kunskap och förståelse för såväl den svenska som den tyska marknaden har vi kunnat utveckla en modell som sedan kunnat testas. Vi vill även tacka för deras ärliga svar och tiden de valde att spendera på vår studie, utan deras insatser hade denna studie inte varit möjlig.
Vi vill även visa vår tacksamhet till vår handledare Desirée Holm, som hjälpt oss under studiens gång. Tack vare hennes kunskap, återkoppling och vägledning har vi kunnat skriva en uppsats vi är stolta över. Vi vill även tacka våra opponenter för de hjälpt oss utveckla vår kunskapsbas med nya infallsvinklar.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 1
1.1 Syfte 4
2. Teori 4
2.1 Entreprenörskap och entreprenören 4
2.2 Entreprenörens beslutsfattande (effectuation) 6
2.3 Internationalisering 7
2.4 Analysmodell 9
3. Metod 10
3.1 Operationalisering 10
3.1.1 Intervjufrågor 13
3.2 Tillvägagångssätt 15
3.3 Metodkritik 17
3.4 Analys av data 19
4. Empiri 22
4.1 Personlighet 23
4.2 Internationalisering 26
4.2.1. Skapande 26
4.2.2 Kommersialisering och inträde 28
4.2.3 Tillväxt 30
4.2.4 Stabilitet 31
5. Analys 33
6. Diskussion 37
7. Slutsats 39
8. Vidare forskning 39
Referenser 41
Bilagor 45
1. Introduktion
I den inledande delen presenteras en introduktion till de områden som undersöks. Kapitlet diskuterar det tänkbara sambandet mellan entreprenören och internationaliseringsprocessen.
Kapitlet avslutas med problemformulering och syfte.
De senaste decennierna har entreprenörens roll i företags internationalisering uppmärksammats. Det vill säga, istället för att ha ett företagsperspektiv som utgångspunkt i internationaliseringen är det entreprenörskap och den individuella entreprenören i företaget som beaktas. Viss forskning argumenterar för att entreprenörskap och entreprenören har betydelse, då det finns indikationer på att entreprenören i organisationen har inverkan på företagets framgång (Sarasvathy, 2004). Utifrån ett företagsperspektiv anses entreprenörskap skapa innovativa idéer.
En entreprenör har tidigare antagits vara ägaren av företaget och har definierats som en individ som aktivt söker efter möjligheter (Penrose, 1959; Brandstätter, 1997; Alvarez och Barney, 2007). Det betyder att möjligheter väntas på att upptäckas och att de är oberoende av entreprenörens handlingar och uppfattningar (McKelvey, 2004), varav det anses vara entreprenören som möjliggör utnyttjandet av möjligheter (Shane, 2003: 7). Då det redan finns en innovation, eller potential till det, och att det finns mer kreativa lösningar eller nya lösningar som kan ge nya utfall (Brazeal och Herbert, 1999). Därför är det viktigt att entreprenören är alert och kan se de möjligheter som finns (Gaglio och Katz, 2001).
Numer börjar det diskuteras huruvida det verkligen är sökandet efter möjligheter och äganderollen som definierar en entreprenör, eller om det är skapandet av möjligheter och om det är den som skapar möjligheter som är den faktiska entreprenören. Möjligheter anses inte vara ett objektivt fenomen som påverkas av externa faktorer på marknaden och branschen, utan de skapas internt genom handlingar och reaktioner av entreprenören (Sarasvathy, 2001).
Möjligheter behöver inte nödvändigtvis finnas och en entreprenör söker inte efter dem, utan entreprenören skapar egna möjligheter (Alvarez och Barney, 2007). Möjligheter behöver inte heller skapas utifrån tidigare existerande branscher eller marknader, utan kan vara nyskapade
(Dosi, 1988). De kan skapas utifrån exploration, nämligen utforskande av nya medel, genom exempelvis risktagande, upptäckter, experiment, innovationer och variation av medel. De kan även skapas från exploatering, som är utnyttjandet av befintliga medel, till exempel via diverse val, selektion, genomförande och verkställande av medel. (March, 1991) Det vill säga att befintliga medel och resurser kan användas på nya sätt, nya kombinationer och i nya sammanhang. Det kan även finnas skillnader angående bagateller, men som visar sig vara avgörande till varför vissa blir entreprenörer och andra inte, exempelvis plats och tur (Alvarez och Barney, 2007).
Dessutom kan det finnas skillnader mellan hur entreprenören och företagsledningen väljer att agera. Det kan vara skillnader gällande risktagande, målsättning och engagemang.
Exempelvis finns det skillnader i hur vinst och förlust kan tolkas mellan ett företag och en entreprenör; en förlust i ett företag kan leda till entreprenöriell utveckling (Sarasvathy, 2004).
Det på grund av att entreprenören är skaparen bakom produkten eller företaget och kan därför ha en starkare personlig anknytning till det. Stora organisationer har vanligtvis ett väldigt metodiskt beslutsfattande, vilket kan hindra en individ med entreprenöriellt tänkande (Busenitz och Barney, 1997). När entreprenören begränsas och inte kan utveckla sin kreativa förmåga, kan det missgynna både entreprenören och företaget; då entreprenörskap är viktigt för att driva företaget och utvecklingen framåt. Ytterligare kan kunskap vara av betydelse och entreprenörens och företagets kunskap kan skilja sig åt. Då entreprenören kan ha ett större engagemang och vara mer insatt, kan det leda till att entreprenören har fördjupad kunskap i jämförelse med själva företaget. Gällande exempelvis internationalisering kan graden av kunskap vara av betydelse och anses vara en viktigt faktor för att kunna inträda på nya marknader (Johanson och Vahlne, 2009).
Det har även visat att entreprenörer är villiga att misslyckas för möjligheten att lyckas, vilket kan öka entreprenörens lönsamhet avsevärt i jämförelse med ett företags. Entreprenörer är därför villiga att ta risker, om det finns möjlighet till vinning. Vidare kan det finnas skilda mål för en entreprenör och ett företag, som leder till skillnader mellan vad parterna strävar mot och kan medföra motstridighet mellan dem. Vilket kan försvåra arbetsprocessen och minska motivationen hos entreprenören. Det kan även finnas skillnader i vad de entreprenören och företaget anser vara framgång, som sedan kan påverka företagets resultat.
Det går inte heller att frångå att entreprenören är en människa vars historia och psykologi
influerar hur personen väljer att agera. (Sarasvathy, 2004) Sålunda är det nödvändigt att inte likställa entreprenören med företaget, utan de bör särskiljas även fast att de är knutna till varandra.
Vidare finns det flera egenskaper som föreslås beskriva en entreprenör, såsom att de är innovativa, tar initiativ, beaktar idéer och mål samt formar och implementerar dessa mot en viss riktning (Brandstätter, 1997). Dessutom finns det fem karaktärsdrag som anses vara lämpliga för entreprenörer att inneha. De fem personlighetsdragen handlar om entreprenörens risktagande, drivkraft, självsäkerhet samt uppfattning om att ha kontroll och styra över diverse uppgifter (Vecchio, 2003). Däremot är det inte tillräckligt att entreprenören innehar egenskaperna, utan för att de ska vara användbara är det nödvändigt att entreprenören fattar rationella beslut. För att lyckas med det kan entreprenören utgå från fem principer vid beslutsfattande, de fem principerna sammanfattas i effectuation-teorin. Huruvida det är avgörande att använda effectuation-logik i samband med beslutsfattande går att diskutera, men principerna anses vara lämpliga för att ta rationella och effektiva beslut (Sarasvathy, 2001). Det kan handla om alla former av beslut som tas i företag, exempelvis när det kommer till att fatta beslut i och med ett företags internationalisering.
Internationalisering är när företag expanderar verksamheten till internationella marknader (Andersen, 1997). Internationalisering har beskrivits av forskare på olika sätt och det finns internationaliseringsmodeller som beskriver hur det kan gå till när företag internationaliserar sig (Johanson och Vahlne, 2009). Vidare finns det internationaliseringsmodeller som dels visar tänkbara faser i företags internationaliseringsprocess och som dels påpekar vikten av företags förmåga att växa och överleva på den nya marknaden (Gabrielsson och Gabrielsson, 2013; Kazanjian och Drazin, 1989). Modellerna exemplifierar även en del aspekter som har betydelse för företagens internationalisering- och inträdesmöjligheter, exempelvis faktorer såsom kunskap och nätverk på den nya marknaden (Johanson och Vahlne, 2009).
På senare tid föreslås det att även entreprenörskap är en viktig aspekt i företagets internationalisering (Autio, 2017). Entreprenörer anses ha betydelse för företagens utveckling, därav bör entreprenörer även spela roll i företagens internationalisering. Studier med den utgångspunkten har relevans för att få en bredare förståelse för internationaliseringsprocesser och bör studeras vidare. Vidare är det även intressant att
studera huruvida entreprenörer har ett effectual-tänkande i beslutsfattande kring internationalisering. För att utreda om entreprenörens roll påverkar företagets internationalisering och huruvida entreprenören har ett effectual-tänkande, studeras det svenska tågföretaget GodsTåg AB (fiktivt namn) som har expanderat sin verksamhet till den tyska marknaden. Tågbranschen är en växande bransch (Trafikverket, 2015), därav förmodas det att kunskapen om tågföretags internationalisering är av intresse. Då fler tågföretag kommer vilja expandera till internationella marknader, kan studien bidra med ökad förståelse och kunskap till branschen.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka entreprenörens roll i företagets internationalisering och omfattningen av entreprenörens inverkan. Först definieras vem som är entreprenören och dennes karaktärsdrag, för att sedan undersöka internationaliseringen och entreprenörens beslutsfattande. Beslutsfattandet studeras med hjälp av effectuation och huruvida entreprenören innehar ett effectual-tänkande. Det leder till följande problemformuleringar:
Vilken roll har entreprenören i internationalisering?
I vilken utsträckning har entreprenören ett effectual-tänkande i sitt beslutsfattande i internationaliseringen?
2. Teori
Till en början illustrerar teorin vad som avses med entreprenörskap och en entreprenör utifrån ett företagsperspektiv. Vidare presenteras effectuation-teorin för att förklara en entreprenörs beslutsfattande och därefter definieras internationaliseringsprocessen. Slutligen beskrivs hur det teoretiska ramverket resulterar i en analysmodell.
2.1 Entreprenörskap och entreprenören
Entreprenörskap kan finnas inom företag, likväl som inom enskilda individer. Alla företag präglas av någon form av entreprenörskap, men det behöver inte innebära att det finns entreprenörer inom företaget. Entreprenörskap beskriver själva processen av sökandet efter möjligheter och utvecklandet av innovativa idéer, därmed behöver det inte vara kopplat till en enskild person. Entreprenören däremot ändrar en nuvarande bransch eller utvecklar en ny, genom ny kunskap (Aldrich och Kenworthy, 1999). Vilket betyder att det skapas nya idéer och kunskaper via innovation. Idéen baseras även på att entreprenören skapar och nyttjar möjligheter (Shane, 2003: 4). Möjligheter kan förklaras som sociala konstruktioner som är beroende av entreprenörens uppfattning och för att kunna använda det måste det finnas kunskap om marknaden. När entreprenörer vill nyttja de socialt konstruerade möjligheterna, kan de således interagera med marknaden som är beroende av flera personers uppfattningar och perspektiv. (Campbell, 1960) Således definieras entreprenören och grundaren av ett företag i denna undersökning som den person som agerar idéförverkligande och inte den personen som äger företaget eller hjälpt med finansiellt stöd. Därmed behöver inte en entreprenör vara kopplad till ett företag, utan en entreprenör är från början en innovativ person som lyckats förverkliga sina idéer, vanligtvis i form av en produkt eller organisation.
Vidare argumenterar Vecchio (2003) om fem väsentliga personlighetsdrag som kan vara till grund för vilka personer som lämpar sig som entreprenörer. Det första karaktärsdraget är risk-taking propensity, vilket innebär att personen lättare kan acceptera förlust i hopp om lönsamhet. Det gäller även en accepterad risk och att det finns utrymme för förlust.
(Sarasvathy, 2001; Vecchio, 2003) Det andra är need for achievement, vilket är att personen har ett behov av att, relaterat till ett givet mål, uppnå och lyckas med sin prestation (McClelland m.fl., 1953). Dessutom har personen en högre prestationsnivå och vilja att se företaget lyckas än jämförelsevis chefer inom samma företag (Vecchio, 2003). Den tredje egenskapen är need for autonomy,som beskrivs som behovet att klara av att vara självständig och önskan att kunna vara självstyrande. När behovet av att vara självständig uppfylls kan det leda till entreprenöriell motivation. Fjärde är self-efficacy, vilket är att tro på sin egen förmåga. Bland annat förmågan som entreprenör, vilket leder till att personen i större utsträckning engagerar sig i startups. (Vecchio, 2003) Om personen har förmågan att tro på
sin kompetens kan det leda till att personen vågar ta större risker (Krueger och Dickson, 1994). Femte och sista karaktärsdraget är locus of control, är nivån av hur entreprenören tror sig vara självständig och oberoende av andra. Alltså att individen känner att den bestämmer över sitt eget arbete, trots att det inte nödvändigtvis behöver vara på det viset. (Vecchio, 2003)
2.2 Entreprenörens beslutsfattande ( effectuation)
För att förstå entreprenörens beslut i företagsamma situationer används effectuation-teorin.
Effectuation-teorin beskriver entreprenöriellt beslutsfattande samt förklarar hur angivna medel används för att starta företag, denna process genomförs ofta omedvetet. Det ger en vidare förståelse av entreprenörer och hur de kan hantera osäkerhet (Gabrielsson och Gabrielsson, 2013). Processen av effectuation har en uppsättning med medel som är givna och anpassar effekten av det genom att välja mellan olika utfall med hjälp av en uppsättning medel. I företagstermer kan uppsättning av medel exempelvis vara finansiellt stöd, tillgänglig lokal eller kunskap. Utefter sina medel kan företaget därefter anpassa sin framtid och utvecklas allteftersom. Det kan ske genom samarbeten med andra företag eller att själv utveckla sin lönsamhet. (Sarasvathy, 2001) Effectuation-teorin menar att i den omfattning som framtiden kan kontrolleras, behövs den inte förutses (Sarasvathy, 2019).
Inom effectuation-teorin har det utvecklats fem principer. Det är utifrån dessa principer som entreprenörer bör tänka innan de fattar beslut. De fem principerna är bird-in-hand, affordable loss, crazy quilt, lemonade och pilot in the plane. Den första principen, bird-in-hand, tydliggör vikten av att utgångspunkten är utifrån det redan befintliga. Det vill säga att det utgås ifrån: vem man är, vad man vet och vilka man känner. Därefter kan individen utvärdera vilka möjligheter de olika medlen kan ge. (Sarasvathy, 2019) Nästa princip är affordable loss, varav det ska, utifrån det som konstaterats i första principen, utvärderas hur mycket som är acceptabelt att förlora. Individen fokuserar i större grad på att överleva en förlust, än att maximera vinsten. Därefter påvisar den tredje principen crazy quilt att det är fördelaktigt att hitta andra att samverka med, varav även dessa ska vilja samarbeta. Detta för att kunna utveckla strategiska allianser och stärka sin position samt minska osäkerhet och problematiken att träda in på nya marknader. (Sarasvathy 2001) Lemonadekallas den fjärde principen och handlar om ifall det inte blir som planerat eller förutspått, att individen
utformar en ny plan utifrån de medel som finns tillhanda (Sarasvathy, 2019). Slutligen redogörs pilot in the plane principen, som argumenterar för att det ska fokuseras på det som går att kontrolleras i en oförutsedd framtid, istället för att försöka förutspå framtiden (Sarasvathy 2001).
2.3 Internationalisering
När entreprenören hittar medlen för att starta ett företag som senare i processen stabiliseras, kan företaget börja utforska nya marknader att expandera till. När företaget är moget nog kan det börja internationalisera sig, varav endast entreprenören kan avgöra när. Det finns ingen exakt definition på vad internationalisering faktiskt innebär. Å ena sidan, anses det vara den utveckling varpå företagen successivt utvidgar sin verksamhet till internationella marknader.
(Johanson och Vahlne, 1990) Å andra sidan, argumenteras det för att internationalisering är den process varvid företag styr sina förfaranden till att vara internationellt anpassade (Beamish och Calof, 1995). Utifrån det kan internationaliseringen följaktligen betraktas som den process företag genomgår i och med sin anpassning och utvidgande av verksamhet till internationella marknader. Med en internationell marknad, menas en utländsk marknad utanför företagets inhemska land.
Den tidigare forskningen angående företags internationalisering presenterar internationalisering som ett mer stegvis och statiskt förlopp (Andersen, 1997), medan senare internationaliseringsmodeller beskriver internationalisering som en mer dynamisk process.
Företag kan tänkas genomgå diverse faser i och med företagets växande, internationaliseringen och inträdandet på den nya marknaden. Det kan talas om fyra faser:
skapande, kommersialisering och inträde, tillväxt samt stabilitet (Kazanjian och Drazin, 1989; Gabrielsson och Gabrielsson, 2013).
I ett företags internationalisering är den första fasen, skapande. I denna fas behövs det att företag skapar möjligheter och utvecklar produkterna till att vara anpassade efter den nya marknaden. Två viktiga delar under denna period är entreprenöriella kunskaper och hur omfattande ens nätverk är samt förmågan att klara av konkurrensen. Det genomförs utan kunskap om hur resultatet kommer att bli, därför gäller det att utöka sina egna kunskaper och expertis i den grad det är möjligt. (Gabrielsson och Gabrielsson, 2013) I detta stadie beräknas
även risken och osäkerheten i möjlig mån för att därefter kunna utveckla en beslutsgrund för produktutveckling och internationalisering (Vahlne och Johanson, 2017). För att kunna göra det är det under denna fas störst fokus på att utveckla en konsument-accepterad produkt. För genomförandets skull utarbetas därför möjligheterna och produkterna med hjälp av kunden genom olika typer av återkoppling. (Gabrielsson och Gabrielsson, 2013)
Därefter är den andra fasen, kommersialisering och inträde på internationell marknad. Det är här som företaget träder in på den nya marknaden, etablerar en organisation och marknadsför sig. Då kan vikten av att vara involverade i nätverk och ha samarbetspartners spela stor roll, eftersom här är det fördelaktigt för företaget att lyckas nå ut till övriga aktörer på marknaden.
(Gabrielsson och Gabrielsson, 2013) Nätverket har under både fas ett och två ett stort inflytande för hur väl företaget kan anpassa sig till den lokala marknaden (Johanson och Vahlne, 2009). Genom detta kan de senare även få förtroende på marknaden och därefter åtagande från andra aktörer inom nätverket (Morgan och Hunt, 1994). Det kan dock vara problematiskt för företag att finna andra aktörer som är pålitliga, vilket är ett av de huvudsakliga problemen. Däremot bör företagen i första hand fokusera på att marknadsföra och få ut sin produkt på marknaden. (Kazanjian och Drazin, 1989) Innan inträdet är det även viktigt att företag har kunskap om marknaden, varav här inkluderas bland annat vilka möjligheter och problem som finns på marknaden (Johanson och Vahlne, 1990).
Vidare kommer företag in i den tredje fasen, tillväxt. Här ska företaget försöka få en snabbväxande tillväxt och expandera den internationella verksamheten ytterligare. Om företaget inte redan är det, kan det ha betydelse för företaget att vara självständiga och inte längre förlita sig alltför mycket på samarbetspartners. Då det är viktigt att företaget klarar av att själva hantera och styra den internationella verksamheten. (Gabrielsson och Gabrielsson, 2013) Vilket är extra betydelsefullt i tillväxtfasen, eftersom det här vanligtvis sker många förändringar inom exempelvis produktion, ansvarsområden och distribution för företaget.
Därmed behöver företaget arbeta effektivt och hitta balans mellan vinst och framtida tillväxt.
(Kazanjian och Drazin, 1989)
Slutliga fasen i ett företags internationaliseringsprocess är stabilitet. Med det menas att företaget ska etablera verksamheten fullständigt och finna balans. Nu minskar tillväxttakten för företaget och företaget bör fokusera på att etablera en marknadsposition. Därefter kan
företaget försöka återfå tillväxttakten, genom att utveckla produkterna och verksamheten.
(Kazanjian och Drazin, 1989) Anledningen till att företaget stabiliseras beror på utökad kunskap, utvidgad erfarenhet samt minskad tvetydighet (Schweizer, 2012). För att lyckas med det och överleva på den nya marknaden krävs det att företaget är effektiva och fattar rationella beslut (Gabrielsson och Gabrielsson, 2013). Vidare påverkas även företag av att kunskapen utvecklas konstant och att det aldrig finns en gräns på hur mycket företag kan lära sig (Schweizer, 2012; Vahlne och Johanson, 2017).
2.4 Analysmodell
Utifrån teorierna som presenterats, utformas här en analysmodell som syftar till att beskriva sambandet mellan entreprenören, effectuation och företags internationalisering. Först konstateras det att det finns olika typer av personlighetsdrag som tenderar att finnas hos entreprenörer. I denna analysmodell definieras karaktärsdrag som indikatorerna: risk-taking propensity, need for achievement, need for autonomy, self-efficacy, och locus of control. Det är således dessa egenskaper som avgör huruvida en person lämpar sig som entreprenör. Det är också avgörande om en person vågar lita på sin egna förmåga och därefter starta ett företag. Vid konstaterande att en individ innehar egenskaperna för en entreprenör kan denne ha ett effectual-tänkande. Effectuation-teorin beskriver hur entreprenörer kan gå tillväga för att fatta beslut. Teorin består av fem indikatorer, nämligen: bird-in-hand, affordable loss, crazy quilt, lemonade och pilot in the plane. Utifrån principerna kan entreprenörer slutligen bedöma vad för beslut som bör tas, varav de besluten påverkar internationaliseringsprocessen och hur företaget väljer att gå tillväga. Internationaliseringsprocessen för ett företag delas in i fyra faser: skapande, kommersialisering och inträde, tillväxt samt stabilitet. Inom varje fas av internationaliseringen hamnar företaget i situationer där det krävs att det fattas beslut.
Följaktligen kan entreprenören kunna tänkas använda sig av ett effectual-tänkande i beslutsfattandet gällande företagets internationalisering.
Internationaliseringsprocessen är dynamisk. Entreprenören kan välja att inte gå vidare i processen, utan kan då stanna kvar i en fas och välja att inte utveckla. Modellen avser att tydliggöra sambandet mellan variablerna entreprenören, effectuation och internationaliseringen. För att ett företag ska kunna internationaliseras krävs det att en entreprenör skapar ett företag som sedan kan expanderas. Dessutom bör entreprenören ha ett
effectuation-tänkande för att förstå sin företagsmässiga förmåga och fatta rationella beslut.
Internationaliseringen påverkas av både entreprenören och effectuation, men effectuation och entreprenören påverkas inte av internationaliseringen. Då det krävs en entreprenör som har ett effectual-tänkande vid en internationalisering, men en entreprenör kan existera utan att ha varken effectual-tänkande eller välja att internationalisera sig. Variablerna anses i hög grad överensstämma med analysmodellen när övervägande delen av indikatorerna är uppfyllda, vilket då styrker modellen.
3. Metod
I denna del avses att förklara de olika metoder som används genom studien. Det redogörs för hur använda variabler operationaliseras, tillvägagångssättet i studien samt en diskussion om hur källorna kritiseras. Därtill redogörs för hur datan ska analyseras och användas i studien.
3.1 Operationalisering
Företaget GodsTåg AB valdes eftersom det är ett tågföretag som internationaliserade sig under perioden när entreprenören var verkställande direktör (VD) i företaget. Företaget har fått ett fiktivt namn för att behålla anonymitet, men personernas namn och deras arbetspositioner är inte fiktiva. Därmed ansågs det gå att undersöka entreprenörens roll i internationaliseringen av företaget. Undersökningsmetoden är intervjuer, varav i figur 3.1 visas hur teorierna förhåller sig till intervjufrågorna. Frågorna 1, 9, 10 och 16 presenteras inte i figuren, då de var översiktliga frågor och syftade inte till att besvara ett specifikt undersökningsområde. I figuren redovisas hur de tre variablerna och de olika teoretiska indikatorerna förhåller sig till de angivna intervjufrågorna. A och b frågor ställdes endast som följdfrågor om inte respondenten ansågs besvara dem. Färgerna i figur 3.1 har ingen betydelse, utan de är endast ett hjälpmedel för läsaren.
Figur 3.1 Hur intervjufrågorna förhåller sig till teorierna (Flood Hörberg och Nyblom, 2019)
Det ställdes öppna frågor som var relaterade till studien. Därför specificeras inte detaljfrågor i texten utan respondenten fick själv bestämma vilka detaljer, exempelvis inom “kunskap” eller
“beslut”, som var relevanta. Frågorna ställdes inte i ordningen som variablerna är presenterade då flera frågor kunde redogöra för flera olika variabler, samt att intervjuerna utgick från ämnesområden. Undersökningen utgick från de teorier och den analysmodell som presenterades i avsnitt 2.4. Intervjufrågorna utformades utifrån dessa teorier och konstruerades för att ge svar på studieområdet. Variablerna entreprenör, effectuation samt internationalisering operationaliserades delvis på samma vis som tidigare forskning (Sarasvathy, 2001; Vecchio, 2003; Johanson och Vahlne, 2009; Chandler m.fl., 2011: 379;
Gabrielsson och Gabrielsson, 2013), men även genom att egna indikatorer och variabler genererades utifrån teorierna. De tre variablerna bröts ner i olika indikatorer som överensstämde med det teoretiska ramverket. Samtliga indikatorer inom såväl entreprenören, effectuation som internationaliseringen, definierades och beskrevs innan mätningen. Därefter mättes variablerna genom intervjuer. Tabell 3.1 visar utförligare resonemang kring vardera ämnesområde.
Tabell 3.1 Resonemang kring ämnesområden Ämnesområde Intervju-
frågor
Resonemang
Generell bakgrund 1-2
De första frågorna var introducerande och syftade till att lära känna respondenten samt att förstå dennes roll i företaget. De inkluderade även hur individen kom i kontakt med företaget och hur
entreprenören valde att starta företaget.
Förberedelser inför internationalisering
3-5
Frågorna i detta avsnitt syftar till hur företaget förberedde för att internationalisera sig till Tyskland och hur de gick tillväga för att hitta information. Frågorna är formulerade som direkta för att få en snabb överblick över hur de valde att agera och hur de resonerade innan de fullbordade ett inträde.
Internationalisering 6
Här frågades en indirekt fråga för att respondenten skulle få möjlighet att utveckla sina resonemang och för att i så liten grad som möjligt påverka resultatet. Det söktes efter olika faktorer som kunde ha haft påverkan på internationaliseringen och
inträdesprocessen. Frågan var även ämnad att undersöka hur exempelvis nätverk och olika händelser påverkade
internationaliseringsprocessen.
Beslutsfattande 7-8
Här ställdes både direkta och öppna frågor för att få en fördjupad kunskap om hur beslutsprocessen såg ut inom företaget och verksamheten. Avsnittet avser att utreda hur företaget valde att använda sina resurser samt vilka andra faktorer som påverkade beslutsfattanden.
Entreprenörskap och Entreprenören
9-10
Frågorna var direkta och menade att klarlägga vad respondenterna avser med entreprenören och entreprenörskap, men även om de anser att de finns en skillnad mellan de båda. Det ska även klargöras vem som ansågs vara entreprenören i företaget.
Karaktärsdrag 11-15/16
För att utreda hur de olika karaktärsdragen som bör finnas hos en entreprenör används, ställs indirekta och direkta frågor. På så vis gav personen delvis direkta svar, men att det även finns möjlighet att utveckla. Det syftar till att utreda om den utnämnda
entreprenören innehar dessa karaktärsdrag och hur det kan ha påverkat internationaliseringen. I detta avsnitt skiljer frågorna sig mellan den utnämnda entreprenören och medarbetarna, då endast entreprenörens karaktärsdrag är av intresse.
(Flood Hörberg och Nyblom, 2019)
3.1.1 Intervjufrågor
I början av intervjun ställdes introducerande frågor som definierades som “Generell bakgrund”, alltså frågor som syftade till att få förståelse för respondenten som person, varav ett exempel på en fråga är “Vem var du och vad hade du för roll i företaget?”. Under intervjun användes följdfrågor, utforskande och specificerande frågor för att respondenten skulle förklara utförlig och för att täcka möjliga gap i frågorna. Följdfrågor syftar till frågor som får respondenten att utveckla sina resonemang, såsom “Varför tror du det?”.
Utforskande frågor inkluderade även direkta frågor som utvecklade svaret, som “Varför kände du efter första mötet med VD:n, som du sa, inte kan jobba med människan?”.
Specificerande frågor, såsom “Hur kom det sig?”, syftade till frågor som ber respondenten att specificera hur en händelse eller ett visst citat menats. (Kvale, 1996: 133-135)
Frågorna som ställdes var även en variation av direkta och indirekta frågor. Det vill säga om frågan ställdes direkt till respondenten, exempelvis “Hur mycket kunskap hade ni om tågbranschen innan inträdet i Tyskland?” , eller om frågan avsåg på att respondenten själv skulle svara fritt och inte direkt frågas om det som söktes, exempelvis “Berätta gärna i detalj hur internationaliseringen och inträdesprocessen till Tyskland gick till.”. Det användes även strukturerande frågor som tydliggjorde vilket ämnesområde som frågorna relaterade till, för att respondenterna skulle känna sig bekväma och för att de skulle följa strukturen på intervjun. Exempel på en formulering är “Vi går vidare till nästa del då, som var själva internationaliseringen”. Som nämnt är det även viktigt att vid tillfällen endast vara tyst för att ge respondenten möjlighet att utveckla svaren utan att känna sig stressade eller avbrutna.
Vidare användes tolkningsfrågor för att tydliggöra att intervjuarna hade fått rätt uppfattning av vad respondenten svarade, “Kan man sammanfatta att det var det här med Öresundsbron, det var det att det var samma spårvidd, som gjorde att det nu gick på [ett] mycket enklare [sätt] att ta sig från Sverige till Tyskland?”. (Kvale, 1996: 133-135)
Tabell 3.2 Intervjufrågor till entreprenör
Intervjufrågor Ämnesområden
1. Vem var du och vad hade du för roll i företaget?
Generell bakgrund 2. Berätta gärna om företaget, börja från början: hur
det startades och var idéen kom ifrån.
3. Vad fick GT* att bestämma sig för att expandera företaget till Tyskland? När gjorde GT det?
Förberedelser inför internationalisering 4. Hur mycket kunskap hade ni om tyska marknaden
innan inträdet i Tyskland?
5. Hur mycket kunskap hade ni om tågbranschen innan inträdet i Tyskland?
6. Berätta gärna i detalj hur internationaliseringen och inträdesprocessen till Tyskland gick till.
Internationalisering 6a. Hittade/hade ni några samarbetspartners i och
med internationaliseringen till Tyskland?
6b. Inträffade det några oförväntade händelser i och med internationaliseringen till Tyskland?
7. Hur gick ni tillväga för att fatta beslut i internationaliseringen? Beskriv beslutsprocessen.
Besultsfattande 7a. Lät ni framtidsprognoser eller dylikt vara
avgörande för hur ni valde att fatta beslut kring er verksamhet? Hur?
8. Använde ni endast resurser ni hade råd att förlora eller satsade ni utanför er budget för att komma ut på tyska marknaden? Varför?
9. Vad är entreprenörskap för dig?
Entreprenörskap och Entreprenören 10. Grundaren och entreprenören är i denna studie
den personen som agerat idéförverkligande och inte personen som äger företaget eller hjälpt med finansiellt stöd. Vem skulle du då säga var entreprenören i GT*?
11. Motiveras du mest av att se företaget lyckas, sociala relationer eller lönsamhet? Varför?
Karaktärsdrag 12. Trivs du bäst i en roll som arbetstagare eller som
självstyrd? Varför?
13. Om du får en komplicerad uppgift av chefen och har ingen att fråga, skulle du lösa den själv eller be någon annan att göra den? Varför?
14. Har du ett behov av att bestämma över ditt eget arbete? Varför?
15. Brukar du ofta lita på magkänslan? Varför?
16. Hade du/hade du inte dessa dragen innan du började agera i företagsamma situationer?
* GT syftar till GodsTåg
Tabell 3.2 presenterar samtliga intervjufrågor till entreprenören. I tabell 3.3 är frågorna 1 och 3-10 inte inkluderade eftersom frågorna är detsamma som i tabell 3.2. Fullständiga
intervjufrågor för medarbetare finnas i bilaga 3 samt engelsk version i bilaga 4. I bilaga 1 finns även en förtext som lästes upp till samtliga respondenter för att ge dem en inblick i hur intervjun och ämnesområdena kommer att presenteras, samt en engelsk version i bilaga 2.
Tabell 3.3 Intervjufrågor ställda till medarbetare 2. Berätta gärna om företaget, börja från början: hur
kom du i kontakt med GT* och när? Generell bakgrund
11.**Anser du att entreprenören motiveras mest av att se företaget lyckas, sociala relationer eller lönsamhet enligt dig? Varför?
Karaktärsdrag 12.** Trivs entreprenören bäst i en roll som
arbetstagare eller som självstyrd? Varför?
13.** Tror du att entreprenören har hög tilltro på sin egen förmåga? Varför?
14.** Har entreprenören ett behov av att bestämma över sitt egna arbete? Varför?
15.** Anser du att entreprenören ofta brukar lita på sin magkänsla?
* GT syftar till GodsTåg
** Här syftar “entreprenören” på angiven person i fråga 10
3.2 Tillvägagångssätt
Frågorna ställdes inte i ordning med variablerna då flera frågor kunde redogöra för flera variabler, samt att intervjun utgick från ämnesområdena. Företaget som undersöktes är ett privatägt företag inom tågindustrin. Data och information samlades delvis in genom intervjuer med tre personer inom företaget samt delvis utifrån artiklar och litteratur som var relaterade till studien. De personer som intervjuades var en entreprenör och två medarbetare i företaget. Figur 3.2 illustrerar arbetsgången för undersökningen.
Det är effektivt att använda sig av en kombination mellan semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer för att få en djupgående förståelse för företaget och entreprenören, samtidigt som det finns en tydlig bild av vad undersökningen ska fokusera på. I denna studie undersöktes händelserna i en retroperspektiv processtudie, vilket betyder att det fanns möjlighet att fråga respondenterna att utförligt beskriva hur processen sett ut. (Bryman och Bell, 2011: 472) Tidsperioden som studien undersöker är mellan från år 2004 till och med år 2017.
Efter att intervjufrågorna konstruerades av författarna, genomfördes tre provintervjuer på olika personer i olika åldrar och bostadsorter. En provintervju utfördes via telefon och de andra två som personligt möte, eftersom de faktiska intervjuerna skulle utföras på samma sätt.
Respondenter som deltog i provintervjuerna var inte de faktiska intervjupersonerna. Dessa respondenter framförde sina uppfattningar och kritik kring intervjufrågorna, vilket ledde till justeringar och utveckling i intervjufrågorna utifrån vad provrespondenterna anmärkte.
Dagen före utförandet av intervjuerna skickades en intervjuplan på intervjuns upplägg för att ge respondenten möjlighet att förbereda sig inför intervjun (Bryman och Bell, 2011: 473). Det avsattes tillräckligt
med tid till genomförandet av samtliga intervjutillfällen. Två av Figur 3.2 Utförande
intervjuerna gjordes vid personligt möte, den tredje intervjun utfördes via ett telefonsamtal.
Intervjuerna dokumenterades via ljudinspelning och anteckningar. Eftersom det kan vara svårt att anteckna samtidigt som det ska lyssnas lyhört, antecknades det endast i mindre omfattning (Lantz, 2013: 77, 96). När intervjuerna ägt rum och empirin sammanställts, skickades en kopia av introduktion, metod och empiri till samtliga respondenter, för att respondenterna skulle korrigera eventuella felaktigheter eller missförstånd.
Tabell 3.4 Respondenter
Respondent Mats Nyblom Jonas Swartling Katrin Kroeger
Arbetsroll VD och grundare Försäljningschef Driftschef
Började i företaget 2004 2007 2009
Land Sverige Sverige Tyskland
Ålder 59 år 58 år 44 år
Intervjuform Personligt möte Personligt möte Telefonintervju
Datum och intervjutid 5 december 2019, 71 min
3 december 2019, 79 min
6 december 2019, 49 min
Tabell 3.4 visar respondenterna i intervjuerna och bakgrundsinformation till dem. Dessutom presenteras intervjuformen samt datum och intervjutid för vardera respondent.
3.3 Metodkritik
En entreprenör och två medarbetare intervjuades, varav entreprenören intervjuades för att utreda dennes roll i internationaliseringsprocessen och dennes uppfattning kring detta.
Medarbetare i företaget intervjuades för att få deras perspektiv på entreprenörens verkan och roll i både företaget och internationaliseringen, därför valdes en medarbetare i Sverige och en i Tyskland. Entreprenören var under den studerade tidsperioden VD för företaget, men när undersökningen ägde rum arbetade inte entreprenören kvar i företaget och de två medarbetarna var inte i beroendeställning till entreprenören. Vilket var fördelaktigt eftersom det kan ha medfört att respondenterna kände sig bekvämare och kunde vara ärligare i att besvara intervjufrågorna. Däremot finns det nackdelar med retrospektiva studier. Eventuell problematik med att utföra en retrospektiv undersökning kan exempelvis ha varit att respondenterna inte mindes själva tidsperioden för studien korrekt eller att de glömde att nämna väsentliga detaljer. Dessutom kan det ha skett en efterkonstruktion av information, vilket kan ha gett en förvrängd bild av situationerna. Det försökte förhindras genom att flera respondenter redogjorde för händelseförloppet.
Provintervjuerna utfördes för att få återkoppling av provrespondenterna gällande förståelse för intervjufrågorna och intervjuernas struktur i sin helhet. Det genomfördes för att kunna förbättra intervjuerna och få återkoppling från en tredje oberoende part. (Lantz, 2013: 78) I de
faktiska intervjuerna valdes det att ta hänsyn till detta och således kunde tidslängden beräknas därefter (Lantz, 2013: 95-96).
Intervjun med Mats ägde rum i privatbostad, på så vis genomfördes intervjun ostört utan risk för en stökig och högljudd omgivning. Detta för att låta respondenten tänka i lugn och ro samt undvika eventuell påverkan av utomstående (Bryman och Bell, 2011: 474; Lantz, 2013:
96). Genomförandet av intervjun med Jonas skedde personligen på ett café. Under intervjun fikade intervjuarna och respondenterna tillsammans, i försök att få samtliga medverkanden bekväma och dessutom ett sätt att försöka åstadkomma förtroende hos respondenten. Jonas intervju ägde rum i närheten av hans arbetsplats, det kan ha lett till att han kände oro för att uttrycka sig fritt. Det försökte motverkas genom att hitta ett avskilt bord (Bryman och Bell, 2011: 476).
För intervjun via telefon med Katrin valdes att endast ha en intervjuare istället för två, med syfte att minska eventuell förvirring av två skilda röster i ett telefonsamtal. Telefonintervju användes för att intervjuaren och respondenten befann sig i skilda länder vid tidpunkten av undersökningen, vilket ledde till att det blev både tids- och kostnadseffektivt. Vidare kan vissa respondenter känna sig bekvämare att besvara frågor via telefonkontakt jämfört med personligt möte och påverkas inte lika mycket av intervjuaren. (Bryman och Bell, 2011: 489) Telefonintervjun skedde på engelska, vilket varken var intervjuarens eller respondentens modersmål. Det kunde innebära att det uppstod språkliga missförstånd samt att översättningen inte nödvändigtvis motsvarade helt och hållet det som faktiskt menades. En annan problematik som uppstod under intervjun med Katrin var att telefonsamtalet bröts vid flertal tillfällen och båda parter tvingades upprepa frågor och svar för att den andra parten skulle förstå. Katrin berättade dock att hon ofta blir störd på arbetet och därför ansågs detta ändå vara ett bättre alternativ, då det även underlätta för respondenten (Bryman och Bell, 2011: 474). Dessutom finns det andra svårigheter med telefonsamtal, exempelvis att det inte finns möjlighet att se hur personen reagerar och agerar utifrån frågorna. Det blir även svårt att avgöra om personen tänkt fortsätta en meningen, men endast tog en avbrott för att fundera.
(Bryman och Bell, 2011: 488-489)
Inspelning av intervjuerna genomfördes för att få en korrekt och noggrann dokumentation av intervjuerna. Ytterligare anledning till att intervjuerna spelades in var för att det skulle
underlätta och förenkla databearbetningen och analysarbetet, då det gav möjligheten till att lyssna på intervjuerna upprepade gånger och därmed få en utförligare och tydligare förståelse för vad som faktiskt sades i intervjuerna (Lantz, 2013: 77, 96). Däremot noterades det i efterhand att intervjufråga 13 inte fullständigt gav svar på det som undersöktes, det vill säga entreprenörens tilltro till sin egen förmåga. Då entreprenören syftade till tidseffektivitet och sin arbetsroll, istället för egen förmåga. Men intervjuerna i sin helhet ansågs vara tillräckliga för att få belägg till att kunna analysera det.
För att kunna härleda entreprenörens roll i internationaliseringen specificerades olika scenarion. För att förtydliga detta användes entreprenörens roll i beslutsgenomförandet. En entreprenör som är ansvarig för eller ligger bakom beslutsgenomförandet, anses ha haft den avgörande rollen. En entreprenörs beslutsgenomförande består av en handlingsplan i en angiven situation samt eget utförande av uppgiften. Om entreprenören tilldelar en instruerad handlingsplan till en medarbetare i en given situation, anses entreprenören vara den som ligger bakom beslutetgenomförandet. Men skulle situationen utspela sig som att entreprenören endast instruerar en handling, men utan angiven situation eller plan, anses det endast vara ett beslut, men inte ett beslutsgenomförande av entreprenören.
3.4 Analys av data
I detta avsnitt utesluts ämnesområdet “Generell bakgrund”, då det inte eftersöktes ett specifikt svar. Detta eftersom den endast var till för att få en övergripande förståelse om respondenten och vem personen var i företaget. Det som presenteras i tabell 3.5 konstruerades innan genomförande av intervjuer och är en mall för hur respondenternas svar analyserades. Tabellen visar eventuella och tänkbara svar från respondenterna och är inte de faktiska svaren. “Låg grad” syftar till att det inte alls eller till en liten del överensstämde med analysmodellen. “Mellan grad” betyder att det inte gick att dra några signifikanta slutsatser från respondentens svar. “Hög grad” menas med att respondenten gav ett svar som stämmer helt eller i väldigt stor grad överens med analysmodellen. Svar som vägde mellan de olika graderingarna bestämdes tillhöra den grad som ansågs överensstämma mest. Uppfylls majoriteten av indikatorerna, anses variablerna i hög grad stämma överens med teoretiska ramverket. Utan majoritet kan inga signifikanta slutsatser dras. I frågor 10-15 skrivs först svar som förväntades av entreprenören, varav svaret som följer är utifrån medarbetarna. Trots
att det här har skrivits utifrån varje fråga, analyserades materialet sedan utifrån intervjun i sin helhet och inte frågorna separat var för sig.
Tabell 3.5 Mall för analysering av data utifrån de olika undersökningsområden
Fråga Undersöks Låg grad Mellan grad Hög grad
3
Bakomliggande faktorer till internationalisering, och förberedelser inför första och andra fasen i internationaliseringen samt bird-in-hand.
Syftade även till att ge en överblick över eventuella möjligheter.
Vi hade inte riktigt någon plan.
Vi gjorde en ytlig undersökning och sedan ansåg vi att det var en bra plan.
Vi såg att det kunde skapas möjligheter på denna marknad.
4
Om företaget hade kunskap om tyska marknaden och tågbranschen innan inträdet, det vill säga första och andra fasen i internationaliseringen.
Även huruvida företaget uppmärksammat olika möjligheter.
Vi hade ingen kunskap om marknaden eller tågbranschen.
Vi gjorde en översiktlig granskning och sedan ansåg vi att det var en bra plan.
Vi såg att det kunde skapas möjligheter på denna marknad och hade kunskap om detta.
5
6
Hur företaget etablerade sig i Tyskland och vad de hade för strategier, nätverk och kunskap. Här undersöktes andra, tredje och fjärde fasen i internationaliseringen.
Vi hade inte någon strategi, vi testade oss fram.
Vi visste lite
översiktligt vilka som fanns där och hade väl som mål att interagera oss i olika nätverk.
Vi hade potentiella nätverk, hade en tydlig strategi och hade kunskap om såväl produkt som marknad.
6a Ifall företaget hade några samarbetspartners eller relationer med andra aktörer; därmed hänsyn till första och andra fasen i internationaliseringen samt crazy quilt.
Vi hade inga samarbetspartners över huvud taget.
Vi hade ytlig kontakt med andra aktörer men ingen klar relation eller samarbetspartner.
Vi hade
samarbetspartners.
6b Vad för oförväntade händelser som inträffade och hur de hanterades.
Detta för att avgöra huruvida lemonade tillämpades.
Det inträffade inga oförväntade händelser och vi behövde inte ändra vårt tankesätt.
Det inträffade oförväntade händelser men inget avgörande som behövde tas i beaktning.
Det inträffade oförväntade händelser och vi utvärderade situationen för att veta hur vi skulle gå tillväga.
7
Om det fanns ett
effectual-tänkande och hur det kan ha påverkat företagets
Inte alls eller låg implikation på ett effectual-tänkande.
Till viss del syns implikation på ett effectual-tänkande.
Majoritet eller fullständig implikation på ett effectual-tänkande.
tillvägagångssätt, men även hur bird-in-hand beaktades.
7a Om förutspådd framtid hade påverkan på beslutsfattande och därmed nivån av pilot in the plane.
Framtidsprognoser var avgörande och vi fattade beslut utifrån dem.
Framtidsprognoser var varken eller avgörande för beslutsfattandet.
Framtidsprognoser var inte avgörande, utan vi tog kontrollen över beslutsfattandet.
8
Huruvida de tog hänsyn till sina resurser och om de värderade vad de var villiga att förlora, det vill säga om de följde principen affordable loss.
Vi använde resur som vi egentligen inte hade råd att förlora och satsade utanför budgeten.
Vi använde dels resurser som vi hade råd att förlora men satsade även lite utanför budgeten.
Vi använde endast resurser som vi hade råd att förlora och följde budgeten.
9
Respondenternas uppfattning och kunskap om entreprenörskap.
Jag har ingen uppfattning om vad entreprenörskap är.
Jag anser att entreprenörskap är varken det ena eller det andra.
Jag har en
uppfattning om vad entreprenörskap är...
(förklaring av entreprenörskap i enlighet med teorin)
10
Om den utnämnde entreprenören anses av sig själv och av andra vara en entreprenör.
Jag var inte entreprenören i företaget.
Mats var inte entreprenören i företaget.
Jag vet inte vem som var entreprenören i företaget.
Det fanns ingen klar entreprenör i företaget.
Jag var entreprenören i företaget.
Mats var entreprenören i företaget.
11
Ifall need of achievement är en stor
motivationsfaktor hos entreprenören, varav det mäts huruvida
entreprenören motiveras av att företaget lyckas jämfört med andra eventuella
motivationsfaktorer.
Jag motiveras inte alls av att se företaget lyckas.
Entreprenören motiveras inte alls av att se företaget lyckas.
Det är lite både och;
jag kan motiveras av att se företaget lyckas.
Entreprenören kanske motiveras av att se företaget lyckas, men inte nödvändigtvis.
Jag motiveras mest av att se företaget lyckas.
Entreprenören motiveras mest av att se företaget lyckas.
12
Entreprenörens need for autonomy och locus of control, det vill säga om entreprenören föredrar att var självständig och styra över sig själv och tror även det.
Jag trivs bäst i en roll som
arbetstagare.
Entreprenören trivs bäst i en roll som arbetstagare.
Det kan variera, det är varken eller.
Entreprenören trivs inte bättre i den ena jämfört med den andra.
Jag trivs bäst i en roll som självstyrd.
Entreprenören trivs bäst i en roll som självstyrd.
13
Ifall entreprenören litar på sin egen förmåga och egen prestation, detta för att få stöd för self-efficacy.
Jag skulle alltid ge uppgiften till en annan person.
Entreprenören har ingen tilltro till sin
Beror på uppgiften och innehållet.
Entreprenören har ibland tilltro till sin förmåga.
Jag skulle alltid göra den själv.
Entreprenören har alltid tilltro till sin egen förmåga.
egna förmåga.
14
Denna frågar syftade till att besvara locus of control och need for autonomy, alltså hur pass beroende personen är av andra eller ifall den känner ett behov av att arbeta självständigt samt att individen även tror det.
Jag känner inget behov av att bestämma över mitt eget arbete.
Entreprenören känner inget behov av att bestämma över sitt eget arbete.
I vissa situation har jag ett behov av att bestämma över eget arbete.
Entreprenören kan i vissa situationer behöva bestämma över eget arbete.
Jag vill alltid bestämma utöver mitt eget arbete.
Entreprenören vill alltid bestämma över sitt eget arbete.
15
Om entreprenören följer magkänslan; att följa magkänslan kan ses som ett drag som visar på att personen ifråga vågar ta risker, trots att all fakta inte stämmer. Alltså undersöktes risk-taking propensity.
Jag följer aldrig min magkänsla.
Entreprenören följer aldrig sin magkänsla.
Jag följer min magkänsla om det finns fakta som stöttar det.
Entreprenören följer endast magkänslan om det finns fakta som stöttar den.
Jag följer alltid min magkänsla.
Entreprenören följer alltid sin magkänsla.
16*
Huruvida entreprenören hade egenskaperna genom hela livet, vilket
entreprenören ska ha haft i enlighet med
“Entreprenören” i teorin.
Jag fick först personlighetsdragen när jag startade företaget.
(personlighetsdrag som överensstämmer med
“Entreprenören” i teorin)
Jag har haft vissa och ändrat vissa.
(personlighetsdrag som överensstämmer med
“Entreprenören” i teorin)
Jag har alltid haft dessa.
personlighetsdrag.
(personlighetsdrag som överensstämmer med
“Entreprenören” i teorin)
* fråga 16 var endast ställd till entreprenören (Flood Hörberg och Nyblom, 2019)
4. Empiri
I detta avsnitt redovisas empirin utifrån hela intervjun, och placeras under avsnitten
“Personlighet” och “Internationalisering”. Under “Personlighet” presenteras de olika karaktärsdragen hos en entreprenör, i “Internationalisering” placeras de olika faserna och informationen inom det område som anses relevant. Testresultatet för denna del motsvarar intervjusvaren från respondenterna Mats, Jonas och Katrin.
4.1 Personlighet
Samtliga respondenter uppvisar förståelse för begreppet entreprenörskap och identifierar det snarlikt med hur det förklaras i studien. Alltså att en entreprenör är en person som visar intresse för arbetet, vill driva utveckling inom branschen och vilja tjäna pengar på det. Vid definiering av vem som var entreprenör i företaget är samtliga respondenter eniga om att det var Mats, då han är “idésprutande”, “hands-on” och “praktisk”. Mats själv förklarar:
Det jag ändå vill säga, ingenting är en one-man-show, när det blir såhär stort. Det är ju många som ska jobba tillsammans också på olika sätt.
Vad entreprenören Mats motiveras av är också präglat av riskkapitalbolagens (private equity företag) motivation, då de valde att investera i företaget. Han förklarar även att riskkapitalbolag vill öka värdet på företaget för att kunna sälja det senare. För att citera Mats:
Jobbar man åt private equity företag, så finns det bara en sak och det är att det blivit mycket pengar utav företaget. Det är den enda framgångsfaktorn som räknas.
[...] Om man inte köper det så kommer man inte fungera med en sån ägare. Om man har en annan vision så kommer man hamna på kollisionskurs. [...] För min del, det var ju också någonting jag ofta pratade om, [var] att vi ska ta järnvägen till nästa nivå. Vi vill hela tiden utveckla järnvägen. Vi ska göra nya saker hela tiden och lyckas med saker som andra inte har lyckats med. Det var väl, på ett sätt, en stark drivkraft, men det får aldrig ta någon slags överhand.
Mats motiverar att GodsTåg aldrig gav någon utdelning under den period han var VD, utan valde att investera tillbaka i bolaget för att få företaget att växa och skapa mer värde. Mats själv uttrycker att han alltid haft intresse för tåg och säger “jag gillar ju tåg, jag tycker det är spännande och roligt”, vilket har varit hans motivation. Både Katrin och Jonas styrker att Mats motiverades av att se företaget lyckas snarare än sociala relationer eller lönsamhet.
Jonas uttrycker det som att motiveringen för Mats med företaget är något självförverkligande:
På något sätt tror jag det är självförverkligande, som är att leva sin dröm tror jag.
[...] Han har ju en dröm av att vara en betydande förändringsfaktor för järnvägsindustrin, alltså en profet, som ska mässa sin egen religion. [...] Ja [att se företaget lyckas], som egentligen är, på något sätt, en självbekräftelse.
Mats beskriver att han passar i en roll som självstyrd, men förtydligar även att många troligtvis tror att en VD bestämmer mer av sitt arbete än vad de egentligen gör. Han förklarar
