Denna studie har visat att samtliga lärare som är intervjuade anser att skönlitteratu-ren ska ha en given plats i svenskundervisningen i gymnasieskolan då den fyller många olika funktioner, inte minst att den kan verka utvecklande för eleverna, både språkligt och på ett personligt plan och att skönlitteratur kan användas som ett red-skap för att behandla skolas demokratiuppdrag. Dock upplever samtliga lärare som är intervjuade att deras elever uppvisar ett motstånd och att de inte finner skönlitte-raturen i sig meningsfull. Studien visar också att det råder skillnad i lärares syn på hur litteraturundervisning kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. En av sju lärare ut-trycker en övertygelse om att djup måste gå före bredd och väljer därför bort en bredare litteraturundervisning för att kunna fördjupa sig i färre verk, vilket denna lärare ser som värdefullt för meningsskapandet. Dock visar inte denna studie huru-vida elevernas uppfattning och upplevelser skiljer sig åt, beroende på om litteratur-undervisningen har betonat bredd eller djup. Vad eleverna får med sig från under-visningen är av största vikt för deras vidare kunskapsinhämtning och personliga ut-veckling, vilket inte bara påverkar eleverna som individer, utan även i samhällsut-vecklingen i långa loppet. Det skulle därför vara värdefullt att i vidare studier belysa
30 utmaningar och möjligheter till meningsskapande utifrån ett elevperspektiv, att ex-empelvis genomföra kvalitativa intervjuer med gymnasieelever för att få veta mer om elevernas motstånd och hur de ser att meningsfull undervisning med skönlitte-ratur kan skapas. Av värde vore också att belysa hur lärares tillgång till kunskaper och begrepp inom receptionsteorier kan inverka på litteraturundervisningen och me-ningsskapandet i läsning av skönlitteratur. Med tanke på att samtliga intervjuperso-ner i denna studie undervisar på studieförberedande program vore det också intres-sant att få veta mer om lärares syn på litteraturundervisningen på yrkesprogram.
31
Referenser
Bergman, L. (2009). Varför glömmer man pennan? I: Bergman, Hultin, Lundström & Molloy. (2009). Makt, mening, motstånd. Stockholm: Liber.
Borsgård, G. (2020). Svenskämnet och demokratiuppdraget. Lärares syn på littera-turundervisning som demokratiarbete.Utbildning & demokrati, 29(1), s. 65–
84.
Borsgård, G. & Jönsson, M. Från litteraturförståelse till literacy: Om utbredningen av ett begrepp och konsekcenserna för litteratudidaktiken. Tidskrift för
litte-raturvetenskap 2019 (4), s. 69–78.
Bradling, B. (2020). Låt romanen komma in. Transformativt lärande i
gymnasie-skolans litteraturundervisning. Jönköping: Jönköping University.
Lic.-avhandling.
Clarke, V., Braun, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative
Research in Psychology, 3:2, s. 77–101.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Graeske, C. (2015). Fiktionens mångfald. Om läromedel, läsarter och didaktisk
design. Lund: Författaren och Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Stu-dentlitteratur.
Langer, J. A. (2017). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och
litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.
Larsson, M. (2018). Resultatet av ett prov. Svensklärare om washbackeffekter av
nationellt läsförståelseprov på gymnasiet. Karlstad: Karlstad universitet.
Lic.-avhandling.
Liberg, C., Wiksten Folkeryd, J. & af Geijerstam, Å. (2012). Swedish – an updated school subject. Education Inquiry 3(4), s. 477–493.
Lundström, S, Manderstedt, L. & Palo, A. (2011). Den mätbara läsaren En tendens i Lgr11 och en konsekvens för lärarutbildningen. Utbildning och demokrati, 20(2), s. 7–26.
McCormick, K. (1994). The culture of reading and the teaching of English. Man-chester: Manchester University Press.
Molloy, G. (2009). Om litteraturläsning som förförelse och maktkamp. I: Berg-man, Hultin, Lundström & Molloy. (2009). Makt, mening, motstånd. Stock-holm: Liber.
Mossberg Schüllerqvist, I. (2008). Läsa texten eller ”verkligheten”.
Tolkningsge-menskaper på en litteraturdidaktisk bro. Stockholm: Stockholms universitet.
Doktorsavhandling.
Nilson (2017). Att skapa en läsare. Läsarter och läsare av litterär text i
svenskäm-nets nationella examination på gymnasiet – åren 1968 till 2013. Stockholm:
Stockholms universitet. Doktorsavhandling.
Nordberg, O. (2014). Nöjesläsare och analytiska texttolkare Empiriska perspektiv
på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala:
Uppsala universitet. Lic.-avhandling.
Olin-Scheller, C. (2006). Mellan Dante och Big Brother. En studie om
32 Olsson, E. (2019). Professorn: Därför är Pisa problematiskt. Läraren. 2029-11-29.
https://www.lararen.se/nyheter/pisa-2018/professorn-darfor-ar-pisa-proble-matiskt
Persson, M. (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och
läsning. Lund: Studentlitteratur.
Rosenblatt, Louise M. (1978, 1994). The reader, the text, the poem. The
transac-tional theory of the literary work. Carbondale: Southern Illinois UP.
Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcksresa. Lund: Studentlitteratur. Uppl. 1:2. Svensk utgåva.
Sigurdsson Jonsson, S. (2020). Svenskämnets litteraturundervisning – en kamp
mellan meningsfullhet och mätningar. Studentuppsats.
Skolverket. (2011a).Gy 11, Kursplan Ämne - Svenska. https://www.skolver- ket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymna-
sieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyl-labuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&s v.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Skolverket. (2011b).Gy 11, Läroplan för gymnasieskolan. https://www.skolver- ket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymna-sieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. (2011c). Gy11, Läroplan för gymnasieskolan. Övergripande mål och
riktlinjer. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasiesko-
lan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fcurricu-lum.htm%3Ftos%3Dgy&sv.url=12.6011fe501629fd150a2714f#anchor_2 Tengberg, M. (2009). Läsarter och lässtrategier i skolans litteratursamtal – en
pi-lotstudie. I Didaktisk Tidskrift 18(4), s. 355–375.
Tengberg, M. (2010). Läsarter som analysredskap – Tunnelseende eller utblick? I TFL 2010:3–4, s. 81–90.
Tengberg, M. (2011). Litteraturläsningens och läsundervisningens mål. I
Svensklä-rarföreningens årsskrift (2011).Svenskämnet i förändring. Perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna. Stockholm: Natur & kultur.
Tengberg, M. (2014). Konstruktion och bedömning av förmågan att läsa (och för-stå) skönlitterär text. Två nedslag i det nationella provets läsförståelsedel, åk 9. Educare Vetenskapliga skrifter 2014 (1), s. 79–97.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersök-ningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 2:a uppl.
Årheim, A. (2009). Perspektiv på värdet av skönlitterära läserfarenheter. I: Kåre-land (red.). Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skola och
33
Bilagor
Informationsbrev och samtyckesblankett
Huskvarna 2020-11-16
Information och förfrågan om deltagande i en studie
om intressekonflikter som kan upplevas i
litteratur-undervisningen i gymnasieskolan.
Du tillfrågas härmed om deltagande i intervju i denna
undersök-ning
Studien är en del i ett examensarbete i ämneslärarutbildningen, där svenska är hu-vudämne. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma svensklärare på gymnasiet beskriver och resonerar kring litteraturundervisning och arbete med skönlitteratur, med tanke på intressekonflikter som kan uppstå mellan ambitionen att skapa meningsfullhet i undervisningen och kravet på att mätningar och bedöm-ningar ska ske. Detta område bedöms vara av hög relevans att undersöka då even-tuella intressekonflikter riskerar att sätta lärare i trångmål, vilket kan direkt på-verka elevernas lärandesituation.
För att uppnå syftet behövs hjälp från verksamma svensklärare som är kunniga och insatta i undervisningspraktiken och som därför kan bidra med viktig kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som förekommer i litteraturundervisningen idag. Studien ämnas genomföras med hjälp av individuella intervjuer och intervjuer i fo-kusgrupper och varje intervjutillfälle uppskattas ta ca 30 minuter i anspråk. Med tanke på situationen med Covid-19 finns möjlighet, om så önskas, att genomföra intervjuerna via Teams eller Facetime. Om du accepterar att medverka i undersök-ningen har du möjlighet att själv avgöra huruvida du vill delta i fokusgrupp eller individuellt.
Datainsamling och hantering av resultat kommer att ske på ett sätt så att du som in-formant, liksom skolan där du arbetar, inte kan identifieras. Intervjun kommer att
34 spelas in för att sedan transkriberas, dock kommer inspelningen att förvaras med försiktighet så att den inte kommer någon annan tillhanda fram till dess att exa-mensarbetet är avslutat och examinerat. Då raderas ljudfilen.
Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskydds-förordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna och vill du ta del av resultatet har du möjlighet att göra det.
Om du accepterar att delta i studien kontaktas du via e-post så att tid och praktiska detaljer för genomförandet av intervjun kan bestämmas. Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Tack för förhand, med vänlig hälsning
Stina Sigurdsson Jonsson Handledare: Maria Larsson
Högskolan Dalarna Fil. lic. i pedagogiskt arbete
H16stijo@du.se Högskolan Dalarna
35
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av information om examensarbetet om intressekonflikter som kan upplevas i litteraturundervisningen i gymnasieskolan, vilket beskrivs i inform-ationsbrevet. Jag är medveten om mina rättigheter när det gäller att medverka i projektet och samtycker till att medverka.
______________ __________________________________________
36
Intervjuguide
Utbildning Yrkeserfarenhet: Nuvarande arbetsuppgifter:• Hur ser du på skönlitteraturens plats i svenskundervisningen?
Vilken roll spelar den? Vilka olika syften kan finnas med litteraturundervisning? Vad an-ser du är viktigt när det gäller elevernas lärande och utveckling?
• Hur resonerar du kring din egen undervisning, när och hur arbetar du med skönlitteratur? Beskriv vilka utmaningar som finns i arbete med skönlitteratur? Hur hanterar du utma-ningarna? Vad gör du konkret?
Och möjligheter? Hur påverkar dessa din arbetssituation? Hur tror du att dessa påverkar elevernas lärande?
• När det gäller styrdokumenten, hur ser du på skrivningar som gäller skönlitteratur? Hur ska man som lärare förhålla sig till de olika delarna? Kan man tillgodose såväl syftesfor-muleringar som centralt innehåll och kunskapskrav på samma gång?
• När det gäller att förstå och tolka skönlitteratur, hur resonerar du kring det? Vad bör man i undervisningen lägga fokus? Varför? Hur gör du konkret?
• Det här med mätningar mot kunskapskrav och nationella prov, hur ser du på det och hur påverkar det litteraturundervisningen? Vilka för- och nackdelar finns?
• Hur resonerar du kring att mäta läsning av skönlitteratur? Hur gör man bäst? Går det att förena meningsfull läsning med läsning som kan mätas, och i sådana fall hur?
• Hur tror du att eleverna upplever undervisning med skönlitteratur? Vad ser eleverna som meningsfullt? Finns det moment som är svårare att motivera?
• Vilka för- och nackdelar finns med mätningar av olika slag?
• Om du fick förändra något i gällande kursplaner, eller något kring din arbetssituation, vad skulle det vara?