I denna studie har fokus varit på hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter i förskolan. Genom att göra en intervjustudie är det svårt att synliggöra hur förskollärarna arbetar och därmed skulle det vara intressant att observera förskollärarna i deras undervisning i fysiska aktiviteter. Vi vill se om det förekommer någon skillnad i förskollärarna arbetssätt i inomhusmiljö och utomhusmiljön. Ytterligare förslag på vidare forskning är att se skillnaden på förskollärarens undervisning i fysiska aktiviteter med de som har gått på utbildning inom området och de som inte har det. Något vi upptäckte under studiens gång var att det skulle vara intressant att observera
förskollärarna i sitt omsorgstagande när det gäller barns risktagande i fysiska aktiviteter.
Därför att det finns olika faktorer att tänka på när barnen ska utmanas inom fysiska aktiviteter som har en påverkan på barns hälsa och välmående. Ett annat intressant förslag på fortsatt forskning hade varit att intervjua barnen med att få deras åsikter och tankar kring fysiska aktiviteter. Genom att få barnens åsikter och tankar kan
förskollärarna planera undervisningen utifrån barns perspektiv i fysiska aktiviteter.
34
8 Referenslista
Andréason, K. & Bärgaskörd, G. (2016). Medveten motorisk träning. Stockholm: Natur
& kultur.
Bjørgen, K. (2012). Fysisk lek i barnehagens uterom, 5åringers erfaring med kroppslig fysisk lek i barnehagens uterom. Nordic Early Childhood Education Research, 5(2), 1–
15. doi:10.7577/nbf.418
Bjørgen, K. & Svendsen, B. (2015). Kindergarten practitioners’ experience of
promoting children’s involvement in and enjoyment of physically active play: Does the contagion of physical energy affect physically active play? Contemporary Issues in Early Childhood, 16(3), 257–271. doi:10.1177/1463949115600025
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Connelly, J.-A., Champagne, M., & Manningham, S. (2018). Early childhood educators’ perception of their role in children’s physical activity: Do we need to clarify expectations? Journal of Research in Childhood Education, 32(3), 283–294.
doi:10.1080/02568543.2018.1464979
Cook, S., Peterson, L. & DiLillo, D. (1999). Fear and Exhilaration in Response to Risk: An Extension of a Model of Injury Risk in a Real-World Context. Behavior Therapy, 30(1), 5–15. doi:10.1016/S0005-7894(99)80042-2
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dunn-Carver, M., Pope, L., Dana, G., Dorwaldt, A., Flynn, B., Bunn, J. & Harvey-Berino, J. (2013) Evaluation of a teacher-led physical activity curriculum to increase preschooler physical activity. Open Journal of Preventive Medicine, 3(1), 141-147. doi:
10.4236/ojpm.2013.31018
35
Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet: samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten (2020). Fysisk aktivitet – rekommendationer. Hämtad 26 augusti, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Grindberg, T. & Jagtøien, G.L. (2000). Barn i rörelse: Fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Hansen, A. (2016). Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna. Stockholm:
Fitnessförlaget.
Howells, K. & Meehan C. (2019) Walking the talk? Teachers’ and early years’
practitioners’ perceptions and confidence in delivering Guidelines within the curriculum for young children the UK Physical Activity. Early Child Development and Care, 189 (1), 31–42. doi:10.1080/03004430.2017.1299146
Hultgren, S. (2008). Fysisk aktivitet – folkhälsa – beteendeförändringar: en
beteendevetenskaplig betraktelse: hur får man barn och ungdomar intresserade av fysisk aktivitet? Uppsala: Kunskapsföretaget.
Little, H., Sandseter, E.B. H. & Wyver, S. (2012) Early Childhood Teachers’ Beliefs about Children’s Risky Play in Australia and Norway. Contemporary Issues in Early Childhood, 13(4), 300-316. doi:10.2304/ciec.2012.13.4.300
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
Stockholm: Liber AB.
36
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskola. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. &
Franzén, K. (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB.
Mattsson, M., Jansson, E. & Hagströmer, M. (2016). Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner. I Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (Red.), FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (3., rev. uppl., ss. 21–34). Stockholm:
Läkartidningen förlag AB.
Osnes, H., Skaug, H.N. & Eid Kaarby, K.M. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Palmer, K. K., Matsuyama, A. L., & Robinson, L. E. (2016). Impact of Structured Movement Time on Preschoolers’ Physical Activity Engagement. Early Childhood Education Journal, 45(2), 201–206. doi:10.1007/s10643-016-0778-x
Raustorp, A. (2013). Fysisk aktivitet och fysisk självkänsla. Uppsala:
Kunskapsföretaget.
Sandseter, E.B. H. (2009). Children’s Expressions of Exhilaration and Fear in Risky Play. Contemporary Issues in Early Childhood, 10(2), 92–106.
doi:10.2304/ciec.2009.10.2.92
Sandseter, E. B. H. & Sando, O. J. (2016). We Don’t Allow Children to Climb Trees: How a Focus on Safety Affects Norwegian Children’s Play in
Early-Childhood Education and Care Settings. American Journal of Play, 8(2), 178–200.
Hämtad från https://eric.ed.gov/?id=EJ1096921
Schåfer Elinder, L. & Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Skolverket.
37
Skolverket (2020) Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan. Hämtad 29 september, 2020, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hallbar-utveckling-samt-halsa-och-rorelse-i-forskolan
Sofo, S. & Asola, E. F. (2015). Perceived Barriers to Teaching Movement and Physical Activity to Kindergarteners in Ghana. Journal of Education and Practice, 6(36), 134–
140. Hämtad från https://eric.ed.gov/?id=EJ1086510
Soini, A., Villberg, J., Sääkslahti, A. et al. (2014) Directly Observed Physical Activity among 3-Year-Olds in Finnish Childcare. International Journal of Early Childhood 46, 253–269. doi:10.1007/s13158-014-0111-z
Stenberg, D. (2007). Rörelse på lek och allvar: om psykomotoriska specialpedagogik.
Västerås: Solrosens Förlag.
Strandell, A. & Bergendahl, L. (2002). Sätt Sverige i rörelse 2001 Förskolan/skolan.
Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.
Sørensen, H. V (2012). Børns fysiske aktivitet i børnehaver: En analyse af 5–6 årige børns muligheder og betingelser for fysisk aktivitet i forskellige børnehaver og den fysiske aktivitets betydning for børns udvikling. Doktorsavhandling, Syd danska Universitetet, Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet. Hämtad från https://www.nb-ecec.org/sv/artiklar/post-12294962
Tandon, P.S., Saelens, B.E., Zhou, C. & Christakis, D.A. (2018). A Comparison of Preschoolers’ Physical Activity Indoors versus Outdoors at Child Care. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(11), 1–7. doi:
10.3390/ijerph15112463
UNICEF Sverige (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barns rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
38
Wikland M, Friedl A. (2018). Förskolans förutsättningar för att främja fysisk aktivitet:
Kartläggning år 2016 av påverkande strukturer, faktorer och arbetssätt bland förskolor i Stockholms län (Rapport, 2018:3). Stockholms läns landsting: Centrum för
epidemiologi och samhällsmedicin.
Wolmesjö, S. (2006). Rörelseaktivitet: Lek & rörelse för utveckling av individ &
grupp. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
39