Den fria lekens frihet är något som är intressant att forska i med tanke på förskollärarnas strävan om att delta i den fria leken. Vidare forskning på mitt arbete skulle kunna vara undersökningar av hur den fria leken skulle se ut helt utan en vuxens agerande i den. Det skulle även vara intressant att forska i vad barnen erfar i olika typer av fria lekar. Ett exempel kan vara; vad erfar barnen när de leker så kallade bråklekar, rollekar eller fantasilekar. Vilka motoriska färdigheter, samspel och andra färdigheter samt erfarenheter spelar in i de olika lekarna? Detta för att sedan jämföra för att se om så kallade bråklekar är så hemska samhället tycker. En sådan undersökning kan lyfta fram vad dessa lekar ger barnen för kunskaper, erfarenheter och färdigheter för att se om de är så ”olämpliga” som samhället framställer dem.
Ett annat område som skulle vara intresseväckande att forska i är vilka konsekvenser som kan uppstå på längre sikt (några år) om förskollärare styr in barnen i lekar eller aktiviteter med färdigt material och färdiga mönster att följa. Det skulle vara intressant att se om det kan ge några brister i fantasiförmågan och kreativitetsförmågan när de får alla idéer och aktiviteter serverade och därmed inte behöver tänka ut en aktivitet eller lek själva. Vilket kanske skulle gå att undersöka med hjälp av ett flertal observationer under ett år av barn som får förslag eller blir tilldelade aktiviteter, och av barn som får tänka ut aktivitet själva för att sedan jämföra materialens sammanställningar med varandra. Det skulle också vara intressant att se vilka andra risker som finns när förskolläraren styr in barnen i lekar som är så kallade accepterade av samhället att leka. Blir de oaccepterade och i vanliga fall diskvalificerade lekarna mer
37
eftertraktade av barnen eller påverkar det barnen i vardagen senare i livet på något sätt? Denna frågeställning skulle kunna genomföras, om möjligt vore, genom observationer och intervjuer med barnen om hur de upplever lekarna och vad de upplever att leken ”gör” med dem. Med hjälp av observationer och intervjuer kan det undersökas vad som görs, och genom intervjuer kan undersökaren få reda på vad barn och eventuellt även förskollärare säger angående den fria lekens möjligheter. Det skulle också vara intressant att undersöka vilka skillnader som finns mellan de olika typerna av lek och vad de ger barnen gentemot läroplanen. Läroplanen (Skolverket, 2016) ger tolkningsbara mål och därför skulle det vara intressant att se hur förskollärare tolkar den gentemot de fria lekarna och de olika lektyperna. Dessa frågeställningar skulle verkligen vara spännande områden att forska i det fanns tid för en längre studie. Om de är möjliga att undersöka är inget jag kan svara för, men visst vore det intressanta områden?
38
Referenser
Aras, S. (2016) Free play in early childhood education: a phenomenological study, Early
Child Development and Care, 186:7, 1173-1184, DOI: 10.1080/03004430.2015.108355 http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/03004430.2015.1083558?needAccess=true Bakke, K. (2006). Att vänta på vattendroppar: om småbarns estetiska handlingar och erfarenheter – med
utgångspunkt i form. I G. Løkken, S. Haugen & M. Röthle (Red.), Småbarnspedagogik. Fe-nomenologiska och estetiska förhållningssätt (ss. 224–239). Stockholm: Liber AB
Beebe, B., Rustin, J., Sorter, D. & Knoblauch, S. (2003). An Expanded View of Intersubjectivity in Infancy and its Application to Psychoanalysis, Psychoanalytic Dialogues, (13:6, 805-841), DOI:
10.1080/10481881309348769
http://www-tandfonline-com.bib-proxy.kau.se:2048/doi/pdf/10.1080/10481881309348769?needAccess=true
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur AB
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Elkind, D. (2008) The Power of Play: Learning What Comes Naturally. American Journal of Play, v1 n1 p1-6 Sum 2008. New York: Board of Trustees of the University of Illinois
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1069007.pdf
Hangård Rasmussen, T. (1985). Leken - det stora äventyret. Köpenhamn: Forlaget barn & unge Hangård Rasmussen, T. (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur AB
Haugen, S. (2006). Förskolan – en arena för små barns upplevelse av kompetens och glädje
över livet. I G. Løkken, S. Haugen & M. Röthle (Red.), Småbarnspedagogik. Fenomenolo-giska och estetiska förhållningssätt (ss. 44–63). Stockholm: Liber AB
Hildén, E. (2014). Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek: Meningsskapande genom den levda kroppen. Karlstad: Karlstad University Studies
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:748630/FULLTEXT01.pdf
Hultqvist, K. (2000). Hermes, skolbarnet och gudarna: En modern pedagogisk saga om den måttfulla måttlösheten. I I. Johansson & I. Holmbäck Rolander (Red.), Vägar till pedagogiken i förskola och fritidshem (ss. 155–176). Stockholm: Liber.
Johansson, B. & Svedner, P O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Uppsala: Kunskapsföretaget AB
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2006). Lek och läroplan: Möte mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Göteborg studies in Educational Sciences 249
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19096/1/gupea_2077_19096_1.pdf Lindqvist, G. (2002) Lekens estetik. Psyke & Logos, (2002, 23, 437–450)
http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/psyke/article/viewFile/8598/7171
39
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärares metod och vetenskapsteori (ss. 32–57). Stockholm: Liber AB
Merleau-Ponty, M. (1994). Kroppens fænomenologi. (2 uppl.), Frederiksberg: Det lille forlag Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I A. Löfdahl,
M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 46–57). Stockholm: Liber AB
Rönnberg, M. & Olsson, M. (07 02 2017). Risk att pedagoger tror sig ha mandat att kränka barn i lek. Hämtad från Sydsvenskan:
http://www.sydsvenskan.se/2017-02-07/risk-att-pedagoger-tror-sig-ha-mandat-att-kranka-barn-i-lek
Röthle, M. (2006). Mötet med de lekande barnen. I G. Løkken, S. Haugen & M. Röthle (Red.), Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt (ss. 114–132).
Stockholm: Liber AB
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö98. (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket
Stern, D. (1985). The Interpersonal World of the Infant: A View from Psychoanalysis and Developmental Psychology. New York: Basic Books
Tarman, B. & Tarman, İ. (2011). Teachers’ Involvement in Children’s Play and Social Interaction.
Elementary Education Online, 10(1), 325–337.
http://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/7870658/v10s1m26.pdf?AWSAccess-
KeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1494429481&Signa- ture=Ty%2FpBdo%2BmAj0KDyWjPqr2TmmImM%3D&response-content-disposition=in-line%3B%20filename%3DTeachers_Involvement_in_Childrens_Play_a.pdf
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet.
Malmö: Malmö studies in educational sciences No. 10 http://portal.research.lu.se/portal/files/4592639/1693282.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Wallström, B. (1992). Möte med Fröbel. Lund: Studentlitteratur AB
Öman, B-L. (1991). Fröbels lekteori och lekgåvor. Lund: Studentlitteratur AB
Information till samtycke:
Detta examensarbetes syfte är att studera förskollärares förhållningssätt till barns fria lek i förskolan och kommer att publiceras på databasen DiVa.
Denna studie utelämnar alla personuppgifter utom den godkännande signaturen som kommer att förvaras separat från det insamlade materialet. Allt material kommer att kodas och hållas i låsta utrymmen så ingen obehörig kan komma åt personuppgifter.
Läs nedan innan samtycke lämnas!
Detta är ett informationsbrev och en samtyckesblankett som skrivs under efter att ha läst följande punkter innan deltagande:
• Du som deltagare styr själv över din medverkan och om det skulle uppkomma en obekväm situation eller fråga kan du välja att avstå från den frågan.
• Du som deltagare har när som helst möjlighet att avbryta din medverkan i denna
undersökning, utan konsekvenser. Undersökaren har vid önskemål från medverkande, en skyldighet att förstöra det insamlade materialet från den deltagaren.
• Inga personuppgifter samlas in, utom signatur inför deltagandet.
• Data som samlas in kommer endast användas till syfte att undersöka förskollärares förhållningssätt till barns fria lek i förskolan.
• Efter arbetet godkänts och publicerats på DiVa kommer allt insamlat material att förstöras.
• Dessa informationspunkter är formulerade utifrån informationskravet, samtyckeskra-vet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet!
Tack för ditt deltagande!
Kontakt
Namn: Elinore Emilsson Telefon: 073-xxx xx xx Mejl: xxxx.xxxx@xxx.xx