Forskning kring hur man lär sig att behärska och använda ett andraspråk, har stor relevans i språkundervisningen. Kopplingen mellan forskning och pedagogisk praxis kan ge en nyanserad bild av hur man kan utveckla läs-, skriv- och språkutveckling hos flerspråkiga elever. Dock finns det många elever som deltar i undervisningen utan att ha studerat ett språk tidigare i sina liv eller har för avsikt att
32 lära sig ett nytt språk. Dessutom är många individer äldre och kommer från olika kulturer och levnadsförhållanden som skiljer sig från det svenska samhället. Förutom de kulturella skillnaderna så skiljer sig även de olika elevernas språk åt vilket ställer höga krav på lärarna. De faktorer som kan påverka språkinlärningen ligger ofta utanför skolans och undervisningens ramar vilket leder till att alla behöver se över, diskutera och värdera den komplexa verkligheten i sin helhet inom skolans verksamhet.
Mot denna bakgrund behövs det mer forskning kring flerspråkighet och dyslexi samt hur det påverkar elever med ett annat förstaspråk. Det finns fortfarande en kunskapslucka inom alternativa metoder samt förståelse för de olika språkens ortografier vilket skulle vara intressant att forska vidare på. Dessutom behöver kunskapen öka inom dyslexi och läs- och skrivsvårigheter eftersom det finns en viss osäkerhet hos pedagogerna i deras uttalanden samt att de använder begreppen synonymt med varandra. Därför är det viktigt med forskning som fokuserar på dessa områdena så att skolorna ska kunna utveckla sin språkundervisning på ett forskningsbaserat sätt.
Avslutningsvis finns det en begränsad forskning inom vuxenutbildningen (SFI) och vuxna elevers inlärningssvårigheter eftersom de uppträder annorlunda än för de yngre eleverna. I den verksamheten saknas oftast en fungerande plan för hur skolan ska hantera de elever som har olika former av svårigheter. Oftast löser man svårigheterna utifrån en kortsiktig plan istället för en långsiktig och mer hållbar plan. Skolan bör fundera på om svårigheterna grundar sig på om det finns brister i läs-, skriv- och språkutvecklingen eller om det finns någon annan anledning till varför elever inte lyckas med avkodningen, stavningen och bibehållandet av ordförrådet. På vilket sätt kan skolan hjälpa dessa elever att få rätt hjälpmedel, stöd och användbara strategier? Skolan behöver fokusera på att finna lämpliga metoder att hjälpa flerspråkiga elever med dyslexi genom att utveckla deras läs-, skriv- och språkförmåga på bästa möjliga sätt.
Slutsats
Sverige och de flesta västländer är idag mångkulturella och majoriteten av befolkningen är flerspråkiga vilket har visat sig kunna vara en fördel vid inlärningen av ett nytt språk. Metalingvistiska kunskaper om hur språk är uppbyggda och fungerar är till fördel för flerspråkiga elever med dyslexi. Att kunna läsa, skriva och uttrycka sig är en avgörande framgångsfaktor för en individs förmåga att delta i samhällets och privatlivets olika sammanhang.
Baserat på resultaten av denna systematiska litteraturstudie kan vi identifiera viktiga faktorer som påverkar flerspråkiga elever med dyslexi i deras läs-, skriv- och språkutveckling. I ett flertal artiklar diskuteras nödvändigheten av en tidig diagnostisering och att den inte enbart sker i ett språk utan bör ske i båda språken. Ett kollaborativt arbete mellan speciallärare, lärare och hemspråkslärare är också nödvändigt för att en kartläggning ska bli så bra som möjligt sett utifrån den enskilda elevens behov.
Det framkom i resultatanalysen att elever som är diagnostiserade med dyslexi ofta får olika svårigheter inom den språkliga och sociala kontexten. Detta orsakas bland annat av de olika språkens skilda ortografier men även av att undervisningsmaterialet inte är autentiskt och utformat utifrån elevernas förutsättningar. Otillräckliga arbetsmetoder kan leda till att eleverna känner sig misslyckade och frustrerade över att de inte utvecklas i den takt som samhället kräver av dem. I resultatet framkom hur viktigt det är, för en flerspråkig elev med dyslexi, att få kunskaper i hur språkets olika byggstenar hänger ihop och även se sin flerspråkighet som en resurs. Om pedagogerna införskaffar sig kunskaper och medvetenhet om de olika behoven som de flerspråkiga eleverna behöver, ger det möjlighet att kunna individualisera och bemöta elevernas behov på individ-, grupp- och skolnivå.
Författarna till den här systematiska litteraturstudien anser att det behövs mer forskning inom vuxnas språkinlärning och hur dyslexi påverkar deras kunskapsinhämtning. Dessutom behövs en översikt över de alternativa metoder som finns respektive saknas i olika skolverksamheter och hur man kan, på bästa sätt, utveckla en framgångsrik undervisning där allas behov och förutsättningar blir tillgodosedda.
Referenser
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur AB.
Axelsson, M. (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. (s. 503-538). Lund: Studentlitteratur AB.
Axelsson, M. (2016). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk. (s. 125-144). Lund: Studentlitteratur AB.
Bjar, L. (Red.). (2013). Det hänger på språket!. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, L. & Frylmark, A. (Red.). (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bjar, L. & Liberg, C. (Red.). (2016). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur AB.
Bogdanowicz, K.M. &Bogdanowicz, M. (2016). The Good Start Method for English” or how to support development,prevent and treat risk of dyslexia in children learning Englishas a second language. Polish Psychological Bulletin, 47(3), pp. 265-269.
* Bonifacci, P., Canducci, E., Gravagna, G. & Palladino, P. (2017). English as a Foreign Language in Bilingual Language-minority Children, Childrenwith Dyslexia and Monolingual Typical Readers. University of Bologna, Dyslexia 23, pp. 181-206.
Carlström, M. (2016). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericsson (Red), Utredning av läs- och skrivsvårigheter. (s. 91-150). Lund: Studentlitteratur AB.
Clay, M. (2015). Becoming literate. The construction of inner control. Portsmouth, N.H.: Heinemann.
Dalby, M.A. (1992). Bogen om læsning. Köpenhamn: Danmarks pædagoiske institut.
DiFino, S.M. & Lombardino, L.J. (2004). Language LearningThe UltimateForeign Language Challenge.
Foreign language annals, 37(3), pp. 390-400.
* Elbro, C., Daugaard, H. T. & Gellert, A.S. (2012). Dyslexia in a second language?. Centre for Reading Research, pp. 172-185.
* Erdos, C., Genesee, F., Savage, R. & Haigh, C. (2012). Predicting risk for oral and written language learning difficulties instudents educated in a second language. Applied Psycholinguistics 35, pp. 371-398.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och Kultur.
* Farukh, A. & Vulchanova, M. (2016). L1, quantity of exposure to L2 and reading disability as factors in L2 oral comprehension and production skills. Department of Language and Literature, pp. 221-233.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och prestation av omvårdnadsforskning. (4:e uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter.
(Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholm). Hämtad 2019-06-09 från
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/avhandlingar-inom-dyslexi-och-las--och-skrivsvarigheter/
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur AB.
Fridolfsson, I. & Herkner, B. (u.å). Automatiserad avkodning ger tid för förståelse. Hämtad 2019-06-09 från https://www.legilexi.org/inspirationsbibliotek/avkodning/automatiserad-avkodning/
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4:e uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren AB.
Gough, P. B. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, pp. 6-10.
Gustafson, S. (2009). Dyslexi och hur det kan definieras. I S. Samuelsson, Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 7-15). Stockholm: Natur och Kultur.
Gustavsson Eriksson, A-L. (2009). Dyslexi och vuxna. I S. Samuelsson, Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (s. 199-211). Stockholm: Natur och Kultur.
Haglund, C. (2004). Flerspråkighet och identitet. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. (s. 359-387). Lund: Studentlitteratur AB.
Hedenfalk, A., Munck, L. & Palm, A. (2015). God läsutveckling i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur.
Hedman, C. (2012a). Flerspråkig elev - med dyslexi? I E-K. Salameh, Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling i undervisning. (s. 98-128). Stockholm: Natur och Kultur.
* Hedman, C. (2012b). Profiling dyslexia in bilingual adolescents. International Journal of Speech-Language Pathology, 14(6), pp. 529–542.
* Helland, T. & Kaasa, R. (2004). Dyslexia in english as a second language.Department of Psychosocial Science, Dyslexia 11, pp. 41-60.
* Helland, T. & Morken, F. (2005). Neurocognitive development and predictors of L1 and L2 literacy skills in dyslexia: A longitudinal study of children 5-11 years old. University of Bergen, Dyslexia 22, pp. 3-26.
Holmegaard, M. & Wikström, I. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle, s. 539-572. Lund: Studentlitteratur.
Häggström, I. (2010). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I Bjar, L. & Liberg, C. (Red). Barn utvecklar sitt språk. (s. 239-252). Lund: Studentlitteratur AB.
Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter. Svenska dyslexiföreningens och Svenska dyslexistiftelsens tidskrift, 4, s. 1-6. Hämtad 2019-06-09 från
https://www.spsm.se/contentassets/e5b66454842b4432b786e43307ed6d1d/jacobson_hemsidan2.pdf
* Kahn-Horwitz, J. & Shimron, J. (2006). Weak and Strong Novice Readers of English as a Foreign Language:
Effects of First Language andSocioeconomic Status. Annals of Dyslexia, 56(1), pp. 161-185.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter. Stockholm: Natur och Kultur.
* Łockiewicz, M. & Jaskulska, M. (2015). Mental Lexicon, Working Memory and L2 (English) Vocabulary in Polish Students with and withoutDyslexia. University of Gdansk, 5(1), pp. 71-89.
Ladberg, G. (2007). Barn med flera språk: Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber.
Langer, J. A. (2000). Beating the odds: Teaching middle and high school students to read and write well. Albany, NY: Center on English Learning and Achievement, (CELA Rep. No. 12014).
Lundberg, I. (2002). Second Language Learning and Reading with the Additional Load of Dyslexia. Annals of Dyslexia, 52, pp. 165-187.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. (2:a utökade uppl.).
Stockholm: Natur och Kultur.
Löthagen, A., Lundenmark, P. & Modigh, A. (2010). Framgång genom språket: Verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., Altman, D.G. The PRISMA Group. Preferred reporting items for systematic reviews and meta-analyses: The PRISMA statement. BMJ. 2009, 339, eb2535.
Myndigheten för skolutvecklingen. (2003). Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial. (U03:027). Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655238/1553958394411/pdf1867.pdf Nisser von Ahlefeld, D. (2013). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag: Skilda
föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic studies in education, 33, pp. 246-264.
* Oren, R. & Breznitz, Z. (2005). Reading processes in L1 and L2 among dyslexic as compared to regular bilingual readers: behavioraland electrophysiological evidence. Journal of Neurolinguistics, 18, pp. 127–151.
Otterup, T. (2015). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015(7), s. 1-19.
Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Peer, L. & Reid, G. (2016). Multilingualism, literacy and dyslexia - Breaking down barriers for educators.
United kingdom: London: Taylor & Francis ltd.
Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm Telefon: 08 – 16 20 00 www.su.se
Pehrsson, A. & Sahlström, E. (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett deltagarperspektiv:
Analysverktyg för alla. (Specialpedagogiska rapporter, nr. 14). (2:a omarbetade uppl.). Specialpedagogiska institutionen.Hämtad från https://www.pol.gu.se/digitalAssets/1300/1300002_99_spec14.pdf
Runström, P. (2017). Pedagogisk kartläggning: Att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Salameh, E-K. (2012). Flerspråkighet i skolan - språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Schneider, E. & Ganschow, L. (2000). Dynamic Assessment and Instructional Strategies for Learners Who Struggle to Learn a Foreign Language. Department of Educational Psychology, Dyslexia 6, pp. 72-82.
Seymour, P.H.K., Aro, M. & Erskine, J.M. (2003). Foundation and literacy acquisition in european orthographies. British Journal of Psychology, 94, 143-174.doi.org/10.1348/000712603321661859 Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från Riksdagens webbsida:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm:
Fritzes.
Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2018).
Hämtad från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975.pdf Skolverket. (2017). Bygga svenska - Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 1-3.
Hämtad från
https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?testGuid=B927ED86743343FC89A1DC8128E899A8&docu mentGuid=20CB98DD6A814FA7B503E732F5BC01CE
Skolverket. (2018). Flerspråkighet som resurs. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.189c87ae1623366ff3718a5/1524039100811/Flersprakighet-som-resu.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018a). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018b). Dyslexi och flerspråkighet. Hämtad från
https://www.spsm.se/sarskilt-stod-till-nyanlanda-elever/start/flersprakighet-och-funktions--ned--sattningar/dyslexi-och-flersprakighet/
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar. Tester och insatser (SBU-rapport 225). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i Socialtjänsten. (SBU:s handbok). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Svenska Unescorådet. (2016). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie 02/2006. Hämtad från http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-ers%C3%A4tter-1-2001.pdf
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. (Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholm). Hämtad från
https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning/avhandlingar/framgangsfaktorer-i-las--och-skrivlarande-tjernberg-catharina.pdf
Vellutino, F.R. & Fletcher, J.M. (2005). Developing Dyslexia. I Snowling, M.J. & Hulme, C., The science of reading: A handbook, pp. 362-378.
Vetenskapsrådet. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt (vr-rapportserie 2:2007). Hämtad från
https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2007-07-01-dyslexi---en-kunskapsoversikt.html
Vetenskapsrådet. (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt (vr-rapportserie 5:2012). Bromma: CM gruppen AB.