Vidare forskning

Utav det som har framkommit i undersökningen tenderar samtliga lärare att lägga vikt vid närheten till naturen, men drar sig samtidigt inte från att utföra lektioner utomhus, även om naturen inte är nära. Det finns andra förutsättningar som också påverkar såsom elevernas naturvana, distraktioner i utomhus, lärares egna osäkerheter gällande utomhusdidaktik, elevers kläder eller nödvändig materiel på skolan. I slutänden är det dock just närheten till naturmiljön som många lärare önskar sig för att bedriva utomhusdidaktik. Detta då naturen är viktig inom just biologin, som är det enda ämne som i kursplanen nämner någon typ av utomhusdidaktik. Lärarna anser att det är enklare att utföra experiment inom fysik och kemi i de mer klassiska ramarna för salslaborationer.

8.1 Vidare forskning

Då vi i denna studie enbart har intervjuat lärare som arbetar inom den kommunala skolan hade det varit intressant att se vilka skillnader eller likheter som finns i arbetssättet på olika friskolor. Vid vissa friskolor är det vanligare med specifika typer av pedagogiska genrer eller ideologier som präglar hur undervisningen bedrivs, exempelvis vid montessoriskolan eller kunskapsskolan. Det hade utifrån detta varit intressant att se hur lärare vid dessa skolor arbetar med utomhusdidaktik. Vi är båda intresserade av att se hur stor skillnad det hade varit mellan olika lärares svar.

En till intressant aspekt av utomhusundervsiningen är bedömning. Bedömning av utomhusundervisning var något som kom upp under vissa av intervjuerna. I de intervjuer där det kom upp framgick de svårigheter som finns med att bedöma en hel klass i utomhusmiljö. Det hade varit intressant att se hur lärare arbetar med bedömningsarbetet, för att se om det finns några variationer och skillnader i arbetssättet eller synen på bedömning av utomhusundervisning.

Källförteckning

Abrahams, Ian & Millar, Robin. (2008) Does Practical Work Really Work? A study of the effectiveness of practical work as a teaching and learning method in school science. [online] Tillgänglig vid: http://gpquae.iqm.unicamp.br/gtexperimentacao.pdf [Hämtad 10 april 2019]. Anker-Hansen, J. and Andreé, M. (2019). In Pursuit of Authenticity in Science Education. [online] Journals.uio.no. Tillgänglig vid:

https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/view/4723/5797 [Hämtad 16 april. 2019].

Beames, S., Higgins, P.J. & Nicol, R. 2012; 2011; Learning outside the classroom: theory and guidelines for practice, Routledge, New York, NY.

Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I Bengtsson, J (red.) Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. 2: a rev. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 9–58.

Bergholm, C. (2006): Det är inne att lära ute! NCFF Nyhetsbrev Nr 2, s 3.

Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A. (1997). Utomhuspedagogik: boklig bildning och sinnlig erfarenhet: ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet, Linköpings univ., Linköping.

Denscombe, M. (2010). Good research guide: for small-scale social research projects, 4.th edn, Open Univ. Press, Maidenhead.

Englund, T. (1986). Curriculum as a Political Problem. Changing Educational Conceptions, with Special Reference to Citizenship Education. Lund: Studentlitteratur. Uppsala Studies in

Education 25.

Grahn, P. (1997). Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården? : utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga, MOVIUM, Alnarp.

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och kultur.

Hofstein, Avi & Lunetta, Vincent N. (2002). The Laboratory in Science Education: Foundations for the Twenty-First Century. [online] Tillgänglig vid:

http://gpquae.iqm.unicamp.br/gtexperimentacao.pdf [Hämtad 10 april 2019].

Hult, H. (2000). Laborationen - myt och verklighet: en kunskapsöversikt över laborationer inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Linköping: Centrum för universitetspedagogik,

Linköpings universitet.

Högström, P. (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år: lärares mål och hur de implementeras. Avhandling. Umeås universitet.

Johansson, A. and Wickman, P. (2013). Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år: Lärares betoningar av kvalitéer i naturvetenskapsundervisningen. Nordic Studies in Science Education. Jönsson, A. (2012). Så bedömer du labben. [online] Tillgänglig vid:

https://tidningenorigo.se/sabedomer-du-labben/ [Hämtad 9 april 2019].

Jönsson, A., Ekborg, M., Lindahl, B. och Löfgren, L. (2014). Bedömning i NO. Malmö: Gleerups.

Kroksmark, T. (2014). “Invitation till en förskola på vetenskaplig grund”. I: Kroksmark, Tomas (red.) Förskola på vetenskaplig grund. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskingsintervjun. Studentlitteratur. Larsen, A K. (2007). Metod helt enkelt - En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups utbildning AB.

Lunde, T. (2014). När läroplan och tradition möts - hur högstadielärare bemöter yttre förväntningar på undersökande arbete i naturämnesundervisningen. Karlstad Universitet. Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018, Femte upplagan edn, Skolverket, Stockholm.

Larportalen.skolverket.se. (2019). [online] Tillgänglig vid:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2-natur/Grundskola/505-Formaga- undersokningar-arskurs_4-6/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/U4-6_01A_01_strategier.docx [Hämtad 10 maj 2019].

Marty, L., Venturini, P. & Almqvist, J. (2017). Teaching traditions in science education in Switzerland, Sweden and France: A comparative analysis of three curricula. European Educational Research Journal. doi:10.1177/1474904117698710.

Ohlsson, A. (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen, 1. uppl. edn, Gothia Fortbildning, Stockholm.

Prytz, K. (2003). Om att intressera för fysik, rapport, Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap.

Rickson, M.; Dillon, .J; Teamey, K.; Morris, M.; Young Choi, M.; Sanders, D. m fl (2004): A review of Research on Outdoor Learning. London: National Foundation for Educational Research and King´s College.

Skolverket.se. (2019). Autentiskt lärande kan motivera elever i naturvetenskap - Skolverket. [online] Tillgänglig vid:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/autentiskt-larande-kan-motivera-elever-i-naturvetenskap [Hämtad 16 Apr. 2019].

Soulié, T. (2011). Friluftsliv og Paedagogik. I: T. Soulié & B. Therkilsen (red: er), Friluftsliv – for mennesker med funktionsnedsaettelse (s. 12-21). Roskilde:Handicapidraettens videnscenter.

Starrin, B & Renck, B (1996). Den kvalitativa intervjun I: Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Strotz, H., & Svenning, S. (2004). Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. i I. Lundegård, P.-O. Wickman, & A. Wohlin, Utomhusdidaktik (ss. 25-46). Lund: Studentlitteratur. Sund, P. (2008). Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll - implikationer för undervisning för hållbar utveckling, School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University.

Szczepanski, A. (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I: L.O.

Dahlgren, S. Sjölander, J.P. Strid, & A. Szczepanski (red:er). Utomhuspedagogikens kunskapskälla – Närmiljö blir lärmiljö –Lund: Studentlitteratur. ss. 9-37.

Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I Fejes, A & Thornberg, R. (red) Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber, ss. 131–147.

Tholin, J. (2007). Vilken kunskap räknas I: Petterson, Agneta (red). Sporre eller otyg - om bedömning och betyg. Malmö: Elanders Berlings. s. 9–21.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig vid: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2019-04-22]. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Tillgänglig vid:

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [Hämtad 2019-04-26].

Wickman, P-O. (2002). Vad kan man lära sig av laborationer?. I: Strömdahl, Helge (red.) Kommunicera naturvetenskap i skolan: några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur. s. 97-115.

Willig, C. (2008). Introducing qualitative research in psychology: adventures in theory and method. 2. ed. Buckingham: Open University Press.

Änggård, E. (2009). Naturen som klassrum, hem och sagovärld. I: G. Halldén (red), Naturen som symbol för den goda barndomen (78-105). Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Öhman, J. (2011). Den nyttiga utevistelsen?. Rapport/Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang: 6407. Stockholm: Naturvårdsverket, ss. 119-134. Östman, L. (1995). Socialisation och mening: No-utbildning som politiskt och miljömoraliskt problem = [Socialization and meaning] : [science education as a political and environmental-ethical problem], Univ.

Bilagor